Vad händer med Grönland?

3
598
Bild: Shutterstock. Licens

Kampen mellan USA och Kina/Ryssland berör allt fler områden av mänsklig verksamhet och av geografiska områden. Ett av dem är Arktis, som jag publicerat om tidigare.

USA hindrar klimatdeklaration om Arktis, där USA planerar militär expansion i konkurrens med Ryssland.

Jag skrev då “Svenska Dagbladet publicerade 7 maj 2019 en artikel med titeln “USA hindrar klimatdeklaration om Arktis” där SvD skrev “Arktiska rådets sammanträde var tänkt att mynna ut i en gemensam deklaration. I stället slutade mötet i finländska Rovaniemi i fiasko, sedan USA vägrat godkänna formuleringar om att klimatförändringarna är ett hot mot Arktis. Det är första gången sedan rådet bildades 1996 som de åtta medlemsländerna misslyckats med att enas om en slutdeklaration. “Skälet till att länderna kring Arktis inte nådde en uppgörelse var enligt två källor till nyhetsbyrån Reuters att USA inte velat acceptera att klimatförändringarna omnämndes som ett hot mot regionen.

Svenska Dagbladet har nyss publicerat en stor artikel om Grönland. Jag återger nu valda delar av artikeln utan att helhetsbilden påverkas. Trump tar befälet i kampen om Grönland.

En läsare skriver i en kommentar “Danskarna är förmodligen positiva (till USA:s intresse för Grönland). Trumps utspel var ju ett motdrag efter att kineserna vill köpa 3 flygbaser och 1 marinbas på Grönland. Finns faktiskt beskrivet i dagens SvD”.
Kontentan blev att USA ger Grönland ett stödpaket på tolv miljarder dollar inriktat på industri, turism och utbildning. USA:s ambassadör i Köpenhamn Carla Sands: “…paketet också var avsett att “skydda grönländarna från påverkan och utpressning från Kina och Ryssland”.
Det var väl ett bra utfall för Grönland?
.

Har läsaren rätt i sin bedömning?

Eller kan man se detta som inslag av strävan efter värlsherravälde? USA har 700 militärbaser i sjuttiotal länder, ökad upprustning – 10 gånger större militärutgiftder än Ryssland.

Där Sverige nu går in på USA:s sida. Expressen: Svenska samtal med USA – ska öva mot Ryssland (i Arktis).


Trump tar befälet i kampen om Grönland

“Världens största ö har seglat upp som ett av världens geopolitiskt hetaste områden. När Donald Trump deklarerade att USA vill köpa Grönland av Danmark flyttade han fram positionerna i kampen om militärt och ekonomiskt inflytande med Ryssland och Kina i Arktisregionen.”

Grönland är något vi har pratat om, det kom ut på något sätt, jag vet inte hur. Danmark äger Grönland. Vi är nära allierade med Danmark. Vi skyddar Danmark precis som vi skyddar stora delar av världen. Tanken kom upp och jag sa att strategiskt är det intressant. I grunden är det en stor markaffär.

Ön har varit dansk i århundraden, till början en koloni, nu med ett stort och allt mer utvecklat självstyre. Till ytan gör Grönland Danmark till världens tolfte största nation. Grönland har 56 000 invånare på drygt två miljoner kvadratkilometer som till 80 procent täcks av en massiv inlandsis.

Redan under andra världskriget tog Grönland steg mot ökad självständighet. Danmark var i tyska händer och kontakten bruten. Grönlänningarna lät då USA upprätta militära anläggningar. Sedan dess är det USA som står öns försvarar och utnyttjar installationerna för eget skydd.

Efter krigsslutet erbjöd dåvarande presidenten Harry S Truman Danmark 100 miljoner dollar för att göra Grönland till en del av USA. Det var 1946. Någon affär blev det inte.

– Några år senare kom det kalla kriget med ett ballistiskt missilhot från Sovjet. Grönland är i dag sedan länge inkopplat i de storstrategiska sammanhangen. Thulebasen har ett early warning-system och en radar i kolossalformat mot ballistiska missiler, säger Niklas Granholm, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Sverige är ett av åtta länder med eget territorium i området. Övriga är Ryssland, USA, Kanada, Island, Finland, Norge och Danmark. Kina beskriver sig som ”nära-Arktis-land” och har fått status som permanent observatör i Arktiska rådet.

– Trumps utspel kom sig av att man hade diskuterat i Vita huset hur man skulle agera. Varför man agerar beror på att man ser att Kina är väldigt aktivt i regionen, säger Niklas Granholm.

En utlösande faktor i sammanhanget var Danmarks planer på att renovera och modernisera tre flygplatser på den grönländska västkusten. På ön finns nästan inga vägar och sjötransporterna är osäkra. Dessutom lade Danmark ut en tidigare marinbas till försäljning, Greeland Command, söder om huvudstaden Nuuk.

Naturligtvis lade kineserna en offert på att köpa marinbasen och alla tre flygplatserna.

Efter kontakter mellan den danska regeringen och Vita huset stoppades den planerade försäljningen. Ändå blev det övertydligt vilka säkerhetsrisker det kan innebära när Kina öppnar plånboken.

Med Trumps glasögon blir slutsatsen att då köper vi Grönland själva, ungefär som en fastighetsaffär. Men man köper och säljer inte territorium på det sättet längre. Vad den amerikanska strategin visar är att man inte kan acceptera en permanent kinesisk närvaro så nära USA och det fick Danmark rätta sig efter, säger Niklas Granholm.

Arktis tillhör de områden som påverkas mest av klimatförändringarna. På Grönland har den globala uppvärmningen inneburit stora och omvälvande förändringar när ismassorna smälter, förvandlas till vatten och får havsnivån att stiga i accelererande takt.

För Grönlands befolkning kan det innebära en möjlighet till ökad självförsörjning genom industriell utveckling och inkomster från andra håll än det traditionella fisket, turismen – och den danska statskassan. Det öppnar också för exploatering och stormaktsintressen.

På ön finns rika metallfyndigheter – järn, koppar, zink – och även ovanliga jordartsmetaller med stor betydelse för teknik- och försvarsindustrin i världen. Ungefär 70 procent produceras i Kina vilket skapar ett beroendeförhållande. Med smältande isar blir fyndigheterna mer åtkomliga på Grönland.

Kina har sedan 2018 en officiell Arktisstrategi med samma inriktning som introduceras globalt i högt tempo under presidenten Xi Jinpings ledning: investeringar i infrastuktur- och företagsprojekt där syftet är att vinna kontroll över strategiska positioner för egen del.

Bild från Strategic Culture

Ett uttalat syfte är Arktisversionen (The Polar Silk Road) av den nya Sidenvägen som ska koppla ihop öst och väst med transportleder i ett gigantiskt infrastrukturprojekt. I Arktis är siktet inställt på Nordostpassagen utmed den sibiriska kusten för handelförbindelser mellan Asien, Europa och USA.

Ryssland samarbetar med Kina i transportprojektet utanför Sibirien. I övrigt pågår en massiv militär upprustning med förband och modern utrustning på Kolahalvön och i Barents hav. Ett primärt mål är att skydda de strategiska kärnvapenubåtarna av Jurij Dolgorukij-klass som gömmer sig i havsdjupen, och att då säkra det egna landets andraslagsförmåga.

Även transporter till den svenska västkusten och passagen till Östersjön kan beröras av ett skärpt stormaktsläge. Utvecklingen påverkar svensk säkerhet högst påtagligt.

Sveriges nuvarande Arktisstrategi är från 2011 och ”i flera delar föråldrad” enligt FIO-rapporten. I riksdagen i mars utlovade utrikesminister Anne Linde (S) att en ”förnyad Arktisstrategi kommer att presenteras under året”:

”Den kommer att ha en bredare ansats än tidigare och inkludera en säkerhetspolitisk dimension”.

USA har inte riktigt hängt med svängarna under senare tid, varken på Grönland eller Arktis. En vändpunkt kom vid Arktiska rådets möte i finländska Rovaniemi i maj 2019.

USA:s utrikesminister Mike Pompeo höll då ett tal som beskrevs som ett frontalangrepp på ryska och kinesiska maktanspråk och försök att militarisera hela området.

En månad senare presenterade försvarshögkvarteret Pentagon en ny Arktisstrategi. I augusti kom Donald Trumps utspel om Grönland.

Presidentens ord föll inte i den goda jord han hade hoppats. Tvärtom möttes det med bestörtning, både av den danska och den grönländska regeringen.

Vid ett besök på Grönland kallade Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) Trumps förslag för ”absurt”.

Åtta månader senare, mitt under pågående coronapandemi, kom istället beskedet att USA ger Grönland ett stödpaket på tolv miljarder dollar inriktat på industri, turism och utbildning. USA:s ambassadör i Köpenhamn Carla Sands lade till att paketet också var avsett att “skydda grönländarna från påverkan och utpressning från Kina och Ryssland”.

Nu väntar nya drag i stormaktskampen om inflytande och kontroll på Grönland och i Arktis. Ingen kommer att vika sig frivilligt.” (Slut på artikeln).

Relaterat.
Farlig militarisering också av Arktis sker i det fördolda.
USA hindrar klimatdeklaration om Arktis, där USA planerar militär expansion i konkurrens med Ryssland.

3 COMMENTS

  1. USA “sent till partiet” i Arktis efter “aggressiva” Ryssland och Kina, men kommer fortfarande “att lyckas”, säger Pompeo. Washington och dess allierade har varit för långsamma för att reagera på den ryska och kinesiska expansionen i Arktis. “Jag tror att vi alla har varit lite naiva att se inte bara på ryssarna utan även det kinesiska intresset där fortsätter att bli mer och mer aggressivt”. Vi är lite sena. Det är okej, jag har varit sen på fester tidigare och haft en fantastisk tid. Vi kommer lyckas.
    Utvidgningen till Arktis har varit på USA:s dagordning ganska länge med målet att accelerera under Trump-administrationen. President Trump väckte faktiskt internationell hån efter att ha svävat idén om att köpa Grönland från Danmark förra året. Den stora ön ligger nästan helt utanför den norra polära cirkeln.

    I juni beordrade den amerikanska presidenten att bygga en ”flotta av polära säkerhetsisbrytare” för att skydda de amerikanska intressena i både Arktis och Antarktis. Flottan kommer att tas i drift så snart 2029.
    Ryssland har å sin sida prioriterat utvecklingen av den arktiska regionen i decennier, vilket knappast är förvånande eftersom stora delar av dess territorium ligger utanför polarcirkeln. Moskva har en stor flotta av konventionella och kärnkraftsbrytare. I själva verket är det den enda nationen som har sådana fartyg.
    Isbrytarna används för både militära och civila behov, nämligen för att ge ett oavbrutet godsflöde över den arktiska handelsvägen, som ligger förbi Rysslands norra stränder. Under de senaste åren har vägens rutt ökat eftersom det blev en viktig artär för handeln med flytande naturgas som främst flyter till södra Asien, inklusive den kinesiska marknaden.

  2. Något om Rysslands enorma resurser i Arktis, Nordsjövägen, bogserbåtar, isbrytare och patrullfartyg, samt om andra staters ökade uppmärksamhet på Rysslands zon.
    Vi bygger upp fartygsgruppen för att garantera lösningen av gränsproblemen. Dess uppgifter kommer att omfatta skyddet av ryska federationens statsgränser i Arktis, skyddet av ekonomiska resurser och leverans av varor till den dåligt utrustade kusten. Fartygen kommer att kunna utföra service året runt på höga breddgrader. Sådana fartyg behövs naturligtvis av vårt land, eftersom de också är anpassade för att utföra strids- och patrulluppdrag under hårda polära förhållanden.
    Amerikanska ubåtar seglar regelbundet under polar-isen. Dessutom lanserar USA ett program för att bygga militära isbrytare för kustbevakningen. Utöver dem ser Kanada, Norge, Danmark, Island den arktiska regionen. Hot kan också komma från dessa länder. Därför vidtar Ryssland åtgärder för att stärka sin militära närvaro på de nordliga breddgraderna.
    https://russian.rt.com/russia/article/767705-fsb-purga-ermak-proekt-23550-arktika

  3. US Naval Forces Europe / Africa Commander Adm. James Foggo har nyligen gjort en poäng av Rysslands ökande aktivitet i Arktis, inklusive öppnandet av nya militära baser och utplaceringen av S-400 yt-till-luftsystem där.
    Utplaceringen av S-400-missilsystem på Rysslands arktiska öar är ett logiskt steg som behövs uteslutande för nationellt försvar, och det borde inte väcka oro, uttalade utrikesministeriets ambassadör i en intervju. “När det gäller uppkomsten av S-400-system på Rysslands arktiska öar är detta en konsekvent rörelse efter skapandet av ett sömlöst radarfält ovanför vårt lands territorium. S-400-systemet är endast avsett för försvar, borde inte väcka oro – om de som uttrycker oro inte utvecklar aggressiva avsikter mot ett område eller ett objekt som S-400 är tänkt att skydda.
    Om Installation av vapen på Ivan Papanin Icebreaker. Rysslands Ivan Papanin är inte en klassisk isbrytare utan ett militärfartyg, därför bör montering av vapen på den inte utlösa några frågor , betonade Korchunov. Detta kom som en kommentar till ett annat uttalande från adm. James Foggo, som noterade att Ivan Papanin var utformad för att bära Kalibr-kryssningsraketter och kvalificerade detta som ett tecken på “aggressiv strategi i Arktis.
    Det faktum att vapen är monterade på ett militärfartyg bör knappast skapa frågor, särskilt med tanke på att vapnen inte strider mot internationella avtal som vårt land deltar i, som i fallet med de havsbaserade Kalibr-missilerna”, sade Korchunov. “Möjligheten att installera containrar med Kalibr eller Uran kryssningsraketter på våra isbrytare – vilket förresten också nämns i ryska medier – förutses bara under en speciell period. För denna period planeras det att fartygen kan vara involverat för att stärka den nordliga flottans kommandot, vars ansvarsområde täcker hela norra havsrutten och Rysslands arktiska kust.
    Fartyget kan utföra funktioner för en bogserbåt, ett patrullfartyg och en isbrytare. Det är en av de senaste utvecklingen av intressen för att utrusta ytan uppdelning av den ryska marinen. Ivan Papanin är utsett för att skydda och övervaka vattenresurser, att eskortera och bogsera kvarhållna fartyg, att stödja försörjningsfartyg, att delta i räddningsinsatser och att transportera speciallast. Fartyget kommer att vara utrustat med ett bärbart missilsystem, en fartygshelikopter, en radarstation och en hydrometeorologisk station.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here