Varför Kiev och dess västerländska stödjare under 8 år har misslyckats med att implementera Minsk-överenskommelserna (som översatts).

Denna lilla artikel Rysslands spec Op: Varför Kiev och dess västerländska stödjare under 8 år hade misslyckats med att implementera Minsk-överenskommelserna av av Ekaterina Blinova publicerades på kvällen 24/2. Översatt av Rolf Nilsson

Jag har också översätt protokollet från det möte i säkerhetsrådet som 15/2 2015 antog Minskavtalet.

________________________________________________________________

Rysslands spec Op: Varför Kiev och dess västerländska stödjare under 8 år hade misslyckats med att implementera Minsk-överenskommelserna

Den 24 februari inledde Ryssland en särskild militär operation för att skydda folkrepublikerna Donetsk och Lugansk (DPR och LPR) efter åtta år av fruktlösa ansträngningar att övertala Kiev och dess amerikanska och europeiska stödjare att följa Minsk-avtalen, som godkändes 2015 av FN:s säkerhetsråd.

”Kievregimen skapades genom en färgrevolution, organiserad och finansierad av Natos underrättelsetjänster, med det specifika syftet att använda Ukraina för att trycka tillbaka, pressa och misskreditera Ryssland”, säger Nick Griffin, en brittisk politiker som representerade nordvästra England som en Ledamot av Europaparlamentet från 2009 till 2014. ”Varför skulle någon tro att en sådan regim då skulle vända helt om och göra en förnuftig överenskommelse som skulle ha desarmerat hela situationen? Utöver det skulle alla seriösa försök att förhandla fram fred ha lett till till massivt tryck på regeringen från de nynazistiska gängen som tillhandahöll chocktrupperna till Maidan-kuppen.”

Minsk I- och Minsk II-avtalen hade förhandlats fram 2014 respektive 2015 av Normandie fyra, ett format som omfattar Ryssland, Frankrike, Tyskland och Ukraina. Moskva, Paris och Berlin var garanterna för de överenskommelser som syftade till att lappa ihop förhållandet mellan mellan Kiev och Ukrainas två utbrytarrepubliker Donetsk och Lugansk. OSSE ansvarade för att övervaka situationen och säkerställa ett vapenstillestånd mellan de inblandade parterna.

Avtalet förutsatte direkta förhandlingar mellan de stridande parterna, autonomi för Donbass, samt en vapenvila och tillbakadragande av tunga vapen från kontaktlinjen. Ändå vägrade regeringen i Kiev, inte bara att föra direkta samtal med DPR och LPR, utan fortsatte också att beskjuta utbrytarregionerna i nästan åtta år.

”Kievregimen har aldrig haft varken önskan eller förmåga att ge Donbass folk den fred och respekt som skulle ha möjliggjort en fredlig lösning”, säger Griffin.

För sin del gynnades USA av konflikten av ett antal skäl, enligt den brittiska parlamentsledamoten: det viktigaste var ”den medfödda russofobin hos flera mäktiga element inom västvärldens maktstrukturer.”

Det andra skälet var att förhindra ett långsiktigt ekonomiskt och politiskt närmande mellan Tyskland och Ryssland, och därmed även Kina.

Det tredje var att stödja Amerikas skuldtyngda skiffergasindustri genom att tvinga Västeuropa att förlita sig på dess överprissatta flytande naturgas (LNG). Och, slutligen, att hämnas på Vladimir Putins Ryssland för dess ”avgörande roll i att blockera deras försök att använda jihadistiska terrorister för att förstöra Syrien, Irak och Libanon”, enligt Griffin.

________________________________________________________________

Minskavtalet

Vid enhälligt antagande av resolution 2202 (2015), uppmanar säkerhetsrådet parterna att agera i överensstämmelse med fredlig bosättning i östra Ukraina
I det att säkerhetsrådet uttrycker allvaret av de tragiska händelserna och våldet i östra regionerna i Ukraina antog de 15 medlemmarna enhälligt en resolution som godkände förra veckans våldsavtal.

Genom resolution 2202 (2015) uppmanade rådet alla parter att fullt ut genomföra ”åtgärdspaketet för genomförandet av Minskavtalet”, som antogs den 12 februari 2015 i Minsk, Vitryssland. Ständigt övertygat om att upplösningen av situationen i östra regionerna i Ukraina endast kunde uppnås fredligt välkomnade rådet statscheferna i Ryska federationen, Ukraina, Frankrike och Tyskland att stödja ett åtgärdspaket deras fortsatta engagemang för att genomföra avtalen.

Paragraf 13 ”Åtgärdspaket”, som ingår i bilaga I till resolutionen, krävde ett antal åtgärder. De inkluderade ett omedelbart och omfattande eldupphör i vissa områden i Donetsk och Luhansk-regionerna i Ukraina och dess strikta genomförande från och med den 15 februari 2015, liksom återkallandet av alla tunga vapen på båda sidor med lika avstånd för att skapa en säkerhetszon . Åtgärder inkluderade också återkallandet av alla utländska väpnade formationer, militär utrustning och legosoldater från Ukrainas territorium under övervakningen av organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), liksom att alla olagliga grupper lämnade.

Dessutom krävde paketet en reform i Ukraina med en ny konstitution som träder i kraft i slutet av 2015. Detta dokument måste föreskriva decentralisering, samt antagande av en permanent lagstiftning om särskilda status för vissa områden i Donetsk och Luhansk regioner i linje med åtta åtgärder fram till slutet av 2015.

Efter resolutionens antagande uttryckte vissa talare oro över pågående intensiva kamp och krävde ett slut på våld. Talare stödde också rådets roll för att brådskande ta itu med en alltmer oroande humanitär kris som hade sett mer än 5000 dödade och 1,5 miljoner fördrivna. Rådets ledamöter hade också betonat att förövare måste hållas ansvariga för 2014-nedgången av den malaysiska flyglinjen som dödade 298 personer.

I det att han uttryckte en gemensam uppfattning sade Frankrikes företrädare att det var rådets kollektiva ansvar att ”tysta pistolerna”. Tysklands företrädare sade att resolutionen var av yttersta vikt, vilket sände ett meddelande till dem som brutit mot vapenvilan.

Ukrainas företrädare uppmanade säkerhetsrådets fasta medlemmar för att förhindra överträdelser. Han betonade också att Ryska federationen behövde säkra sina gränser med Ukraina och uppmanar militanter att respektera avtalen.

Representanten för Ryska federationen sade att hans land ständigt hade gjort sitt yttersta för att säkerställa att den öppna dialogen upprättades mellan parterna i konflikten. Denne underströk att det nuvarande åtgärdspaketet presenterade en möjlighet att ”vända den här tragiska sidan i historien” och varnade för ensidiga åtgärder som skulle motsäga MINSK-avtalens anda.

Också talade representanter för Förenade kungariket, USA, Spanien, Chile, Malaysia (talar för Australien, Belgien, Kanada, Indonesien, Nederländerna, Nya Zeeland och Filippinerna), Nya Zeeland, Nigeria, Litauen, Tchad, Venezuela, Jordanien och Kina.

Mötet började klockan 3:07 och slutade klockan 4:28 p.m.” (Red:Tyder på stor enighet).

FN, Minskavtalen enligt protokoll 15/2 2015: https://www.un.org/press/en/2015/sc11785.doc.htm