Vetenskap och solidaritet viktig för bra skolpolitik

0
76

Denna artikel har publicerats först på tidigare bloggen Jinge.se, och flyttats hit.

I DN Debatt idag skriver professorn i pedagogik Gunnel Cornerud “Reformtrötthet hotar kvaliteten. Oförutsedda effekter av skolreformerna har ­radikalt förändrat förutsättningarna för läraryrket. Den nödvändiga tilliten mellan ­lärarna och samhället har ersatts av en ömsesidig misstro. Låt oss slippa fler ogenomtänkta reformer – gör inte skolan till en valfråga.” I motsats till henne tycker jag visst att skolpolitiken bör vara en valfråga. Hennes inlägg innehåller många viktiga aspekter, även om hon bortser från den viktiga frågan om friskola. Hon skriver bl.a. att två forskare i USA “har studerat tjugotre reformer i USA och dragit slutsatsen att politiska skolreformer vilar på tre faktorer: ideologi, bästa gissning (”best guess”) och hopp. Reformer har sällan stöd i forskning, tvärtom kan de vara helt motstridiga forskningens resultat.” Och inget talar för att Sverige ligger bättre till, snarare tvärtom. Tre mycket basala frågor lyfts fram: Är reformen vettig? Kan den verkligen fungera i skolmiljö? Finns förutsättningar att den kan lyckas på plats?” Att så pass basala frågor ens behöver nämnas tyder dessvärre på en mycket låg nivå i svensk skoldebatt och svensk skolpolitik. Och det finns mycket annat stöd för den uppfattningen!

Vill nu påminna om den viktiga artikeln “Sätt stopp för vinstuttag i skolan” som publicerades i Svenska Dagbladet 27/3, och som väsentligen tidigts ihjäl i debatten. Ett antal ledande forskare inom pedagogik och ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademin skriver där bland annat om att att skolan i Sverige stadigt och entydigt tappar positioner i jämförande internationella tester sedan drygt 15 år. Deras slutsats är att några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet på elevernas studieresultat inte har kunnat påvisas.


På DN Debatt presenterades tidigare i år antologin “Slaget om den likvärda skolan” av den socialdemokratiska debattören Daniel Suhonen och sex lärare under rubriken “Dags att sätta punkt för den marknadsstyrda skolan”. Sätt barnen i centrum, avskaffa friskolor och prioritera kunskapskontroll

De skriver bland annat:

* “Den likvärdiga skolan, en gång kronjuvelen i svensk välfärd, har slagits i spillror och nu måste vi överge idén om en marknadsstyrd skola”.
Allt färre tar skolans portalparagraf på allvar, där det står att utbildningen ska vara likvärdig.
* I dag växer klyftorna mellan elever och mellan olika skolor. Enligt Skolverket har skillnaderna i resultat mellan skolor fördubblats sedan 90-talet och den grupp som inte klarar behörigheten till gymnasieskolan har ökat från 7 700 till drygt 11 000 per år sedan 1998, en ökning med 45 % till 2011/2012.
* År 2008 uppgick antalet unga som varken arbetar eller studerar till drygt 160 000, år 2010 var det 191 000.

* Den kraftigt försämrade likvärdigheten i den svenska skolan som skett sedan 1990-talet kan inte förklaras av bostadssegregationen, men av en rad skolreformer.
* Genom det fria skolvalet sorteras eleverna till olika skolor efter socioekonomisk bakgrund, framför allt efter föräldrarnas utbildningsnivå och intresse för skolan. De föräldrar som aktivt väljer en skola är i större grad välutbildade. I friskolorna har i genomsnitt 65 procent av föräldrarna en eftergymnasial utbildning jämfört med 50 procent i de kommunala.

* Den elevsortering som i dag sker efter socioekonomiska faktorer avgör om en skola får bra eller dåliga resultat. Skolpengssystemet, som ger de framgångsrika skolorna gott om resurser och som utarmar de skolor som förlorar elever, ökar skillnader ytterligare. Enligt marknadsförespråkarna är det också syftet med systemet, de ”bra” skolorna ska gynnas och de ”dåliga” ska slås ut. Det ska uppstå skillnader.

Teckning av Robert Nyberg.

* Den nära nog fria etableringsrätten, ­bidrar till att öka antalet skolor, utan koppling till behov och elevkullar.

* Sverige har man dessutom lagt till en extra stark drivkraft att starta nya skolor genom att tillåta vinstdrivna aktiebolag som skolhuvudmän. Med gynnsamma ekonomiska bidrag och med ett förmånligt regelverk har det varit mycket lönsamt att driva aktiebolagsskolor som tagit över större delen av friskolebranschen. I dag går cirka 80 procent av friskoleeleverna ­ i skolor som drivs av vinstmotiv och de blir fler för varje år.

John Bauers konkurs visar en annan nackdel med friskolorna. “Avvecklingen av JB:s skolor visar att systemet fungerar” skrev JB:s VD fräckt på DN Debatt tidigare. Vad sägs om den “omtanken” om de drabbade eleverna? Från Stefan Lindgrens blogg hämtar jag uppgifter om att John Bauer-gymnasierna för några år sedan var landets största skolkoncern med en omsättning på 700 miljoner kronor. Grundaren belönades med flera priser, utsågs till årets entreprenör och årets varumärke. Man tog rejäla vinstutdelningar. på totalt 190 miljoner mellan 2005 och 2008. 2007 avslöjade TV4-nyheterna att ägarna hade plockat ut ännu mer i samband med en intrikat omstrukturering. 20110 skrev Östersundsposten att ägarna bildat ett nytt moderbolag (JBO), sedan köpt skolorna av sig själva till högt uppskruvade priser, och tjänat 360 miljoner på affären. Pengarna räckte dock inte till, så man intecknade framtida vinster genom att skriva ett skuldebrev på 200 miljoner.I oktober 2008 gjordes det slutliga klippet när koncernen såldes till det danska riskkapitalbolaget Axcel. Priset är okänt, men det rörde sig om minst 300 miljoner kronor.

1/3 av regeringen består av “universitets drop-outs”! Enligt regeringens hemsida i september 2012 (Se mitt blogginlägg 8/9 2012) har 8 av de 18 ministrar som studerat på universitet avbrutit sina studier utan examen.
De är sannolikt inte så intresserade av utbildnings- och forskningsfrågor. Däremot kan man inte dra någon slutsats om begåvning eller lämplighet som politiker av dessa uppgifter.

Vad bör göras på litet längre sikt?
I all ödmjukhet vill jag föreslå och hoppas på att man (folkens breda lager runtom i världen) vid lämpligt tillfälle ersätter kapitalismen, ett djupt odemokratiskt och orättvist ekonomiskt system, som härskar på vår jord med ett socialistiskt samhälle med en demokratisk väsentligen planerad ekonomi som arbetar för att främst tillfredsställa mänsklighetens behov, med en ekonomi som tar hänsyn till klimat och natur, som kan ge arbete åt alla. Nu bestämmer vinstintressena för ett fåtal som utan demokratisk insyn fattar ekonomiska beslut, där ledstjärnan är största möjliga vinst för bolaget, och där produktion för kort- och långsiktiga mänskliga behov samt omsorg om människor, skola, vård miljö och klimatet får stryka på foten. Vårt ekonomiska system är primitivt, brutalt och alltför inhumant.

Aktuella förslag.
* Inga flera jobbskatteavdrag
* Satsa mer på skola och vård arbete åt unga
* Avskaffa friskolorna helt
* Använd vetenskaplig kunskap och en jämlikhetspolitik i utformningen av skolan!

I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here