Minskning av USA: s militära utgifter möter alltid motstånd; Ökning gör det aldrig

15
2440
Amerikanska flygvapnet övade med tre bombplan av modellen B-1 B Lancer tillsammans med det svenska, här med två Gripenplan som eskortjakt. Foto: Försvarsmakten. 210221

I serien ”Aktuella artiklar för ett eller flera år sedan, tidigare och idag” återpubliceras denna artikel.

Denna artikel Att minska USA: s militära utgifter möter alltid motstånd; Att öka dem gör det aldrig publicerades av Caitlin Johnstone den 10/4. Och översattes samma dag av Rolf Nilsson. Jag gör en jämförelse med förhållanden för Ryssland längre ned.

Caitline Johnstone
Rolf Nilsson

 

 

 

 

 

 


Att minska USA: s militära utgifter möter alltid motstånd; Att öka dem gör det aldrig

Förra året ledde senator Bernie Sanders en offentlig framstöt för att minska den vansinnigt uppblåsta amerikanska militärbudgeten med knappa tio procent. Hans offensiv körde huvudet i en tvåpartistisk, solid stålvägg, som definitivt fick honom tystad.

Sanders motion röstades ner i senaten med 23 röster mot 77, där hälften av demokraterna i senaten gick in för att hjälpa republikanerna att rösta ner den. Dess motsvarighet i representanthuset röstades ner med en marginal på 93 röster mot 324, där en majoritet av demokraterna (92 mot 139) röstade nej.

Jämför dessa siffror med de för dem som röstade för att godkänna Trumps militärbudget på 741 miljarder dollar nu i december 2020. Representanthuset röstade för att godkänna National Defense Authorization Act (NDAA) – budgeten med en marginal på 335 röster mot 78, och där 195 av ja-rösterna kom från den demokratiska sidan. Senaten godkände samma budget med 84 röster mot 13. Detta innebar en betydande ökning från föregående års budget, en trend som har förblivit obruten i flera år.

Från Macrotrends:

  • USA: s militära utgifts- / försvarsbudget för 2019 var 731,75 miljarder dollar, en ökning med 7,22% från 2018.
  • USA: s militära utgifts- / försvarsbudget för 2018 var 682,49 miljarder dollar, en ökning med 5,53% från 2017.
  • USA: s militära utgifts- / försvarsbudget för 2017 var $ 646,75 miljarder, en ökning med 1,08% från 2016.
  • USA: s militära utgifts- / försvarsbudget för 2016 var $ 639,86 miljarder, en ökning med 0,95% från 2015.
  • Redaktören med uppgifter om Ryssland: Militärutgifterna uppgick till knappt 9 % av USA:s 2019. Ökningen för USA är nästan 18 % på 5 år. Rysslands utgifter har minskat med 6 % samma tid, och med drygt 23 % sedan 2013.Och detta är bara de officiella siffrorna på de pengar som går direkt till den officiella ”försvarsbudgeten”. Som en artikel i the Nation, med titeln ”America’s Defense Budget Is Bigger Than You Think” förklarade 2019 – när du har lagt samman de fulla kostnaderna för USA:s krig, förberedelser för krig och konsekvenserna av dessa krig, är den årliga budgeten faktiskt på redan långt över en biljon dollar.Och nu, under ”minska skadan”-kandidaten Joe Biden, håller den på att bli ännu större.


    ”President Biden begär en försvarsbudget på 753 miljarder dollar för nästa budgetår, varav 715 miljarder dollar går till Pentagon,” står det i en ny rapport från The Hill, som konstaterar att Vita huset sade att försvarsdepartementets budget ”prioriterar behovet av att motverka hotet från Kina som departementets främsta utmaning.”

    Public Citizen – gruppen har kritiserat beslutet i ett uttalande och sagt ”Pentagons budget – som ökade med mer än 130 miljarder dollar under Trump-ordförandeskapet – är fylld med utgifter för dyra vapen som inte fungerar, bluff-affärer med privata entreprenörer, gigantiska investeringar i meningslösa eller föråldrade vapensystem, och slöseri och dålig hantering så allvarliga att Pentagon inte skulle klara en revision. Det är verkligen en hyllning till makten hos det militärindustriella komplexet.”

    ”Det finns hundratals miljarder dollar att spara genom lämpliga nedskärningar i Pentagons budget”, tillägger Public Citizen. ”Det som är viktigast för FY22-budgeten (FY = Fiscal Year, budgetåret 2022, ö.a.) är att den är mindre än FY21, för att signalera att vi äntligen går i rätt riktning och flyttar resurser från Pentagon till investeringar i människor.”

    Vi kan vara helt säkra på att Biden-administrationen kommer att få beviljad den utgiftsökning man söker, för så fungerar det alltid. När det finns en motion för en tioprocentig minskning av en militärbudget, som redan överstiger den sammanlagda budgeten för de nästföljande tio länderna, avfärdas förslaget som galet och extremistiskt. Närhelst det finns ett tryck för att öka den obscena militärbudgeten heter det : ”Men visst, herr president, allt du önskar herr president, vi har redan alla papper klara för dig att underteckna herr president.” Det glider rätt in utan tröghet alls, som om det vore smort med Astroglide.

    Ett politiskt etablissemang, som tycker att det är galet och extremistiskt att minska en sjukligt överviktig militärbudget med tio procent, är ett galet och extremistiskt politiskt etablissemang. Ett politiskt etablissemang som tycker att det är vettigt och måttligt att öka en sjukligt överviktig militärbudget är ett galet och extremistiskt politiskt etablissemang.

    Redaktören: Skrivfel eller elegant ironisk stilistik?

    De plutokratiska medierna finns till för att framställa som normalt, den oförlåtliga handlingen att råna medborgarna för att mörda människor utomlands i oupphörliga handlingar av militär interventionism, för att gynna krigsprofitörer och säkra en unipolär planetarisk hegemoni, för att få det att se ut som om detta inte är en så viktig sak och lindra allmänhetens rättfärdiga förargelse över denna grymhet. Men det är en viktig sak. Det är en väldigt, väldigt viktig sak.

    Vi kan inte gå framåt, mot en hälsosam värld, så länge vi genom en framgångsrik propaganda förmås att acceptera oändlig slakt och stöld som normalt och acceptabelt. Vi fortsätter att låta oss ledas av mordiska psykopater på egen risk.

     

Föregående artikelLarry Johnsons tal till säkerhetsrådet om Nord Stream
Nästa artikelUSA har lag mot utländsk finansiering av NGO sedan 1938, men försöker hindra Georigien att ha ”samma” lag.
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

15 KOMMENTARER

  1. “You are talking about a country whose elite is not able to appreciate other people’s lives. Americans are used to walking on scorched earth. Since World War II, entire cities have been razed to the ground by bombing, including nuclear bombing. They flooded the Vietnamese jungle with poison, bombed the Serbs with radioactive munitions, burned Iraqis alive with white phosphorus, helped terrorists poison Syrians with chlorine (…) As history shows, NATO has also never been a defensive alliance, only an offensive one.”

    https://www.strategic-culture.org/news/2022/04/29/empire-of-lies-eager-receive-sarmat-business-card/

  2. Jag säger så här; finns få om några som är så idoga och skickliga på att framföra vad som defacto det handlar om utrikespolitikt i nutid; än Global Politics.
    Ergo. är med bravur jag nämner så här,: ni är i topptopp. Men så vakna ni ju är i nutid, skulle jag vilja gällande även dåtid… Har inget med artikeln att göra

  3. Hela grunden för USAs existens är dödande, erövringar och att plundra. USA är etablerat och byggt på det systemet. Det är som sjöröveri, plundra, döda och gå vidare. Därför måste USA krossas.

    En gammal indian beskrev det målande när företag kom till reserverat och startade gruvdrift.

    ”När jag var ung fanns här stora skogar med mycket villebråd. Sedan kom den vite mannen, byggde sågverk och fällde alla stora träd. När alla stora träd var borta kom andra vita män och byggde pappersbruk och fällde alla små träd. Nu är alla små träd borta och nu kommer andra vita män och hämtar bergen.”

    Så här såg det ut.

    https://npr.brightspotcdn.com/dims4/default/8836c52/2147483647/strip/true/crop/516×387+0+0/resize/880×660!/quality/90/?url=http%3A%2F%2Fnpr-brightspot.s3.amazonaws.com%2Flegacy%2Fsites%2Fmichigan%2Ffiles%2F201810%2FIMG_7629_0.JPG

    Så här ser det ut idag efter skövlingen.

    https://npr.brightspotcdn.com/dims4/default/0340303/2147483647/strip/true/crop/1024×734+0+0/resize/880×631!/quality/90/?url=http%3A%2F%2Fnpr-brightspot.s3.amazonaws.com%2Flegacy%2Fsites%2Fmichigan%2Ffiles%2F201810%2F1024px-Photograph_of_Denuded_Forest_Lands_Not_Restocking_-_NARA_-_2128089.jpg

    Detta är autentiska bilder från Michigan, jag studerade där på 60-talet.

    Nu är USA skövlat så nu letar den stora stygga vargen efter mer lammkött, Sydkinesiska Havet, Kina och Ryssland står på tur att skövlas.

  4. Mer eller mindre vapen är deres egna problem.
    Svår att påverka med en kapitalistisk och livaktig ekonomi som regerar större delar av världen.
    Men att den angloamerikanske aggressive imperialisten får allt färre vänner är däremot hela den fredliga världens angelägna problem och uppgift.

    Där hoppas jag på Asiens länder, den Afrikanska kontinenten samt de länder i Latinamerika som tröttnat på USA:s tillsatta militärdiktatorer iförda mörka solglasögon som Johan här påpekade.

    • Hej
      Råkade bli lite formuleringsfel där.

      Om ”angloamerikanske aggressive imperialisten får allt färre vänner”
      är det inte ”den fredliga världens angelägna problem”

      Tvärtom, det är den fredliga världens uppgift att se till aggressionsmaktens utrymme minskar så bättre och vänligare krafter kan ta vid.

      Jag har numera förstått att USA använder ekonomiska maktmedel, sanktioner, för att försöka upprätthålla väldet som ibland kallas ”Västvärldens ledande roll i världen”.
      Ett uttryck jag uppmärksammat från SVT Public Services journalister, experter eller vad de nu kallar sig.

      Men Västvärlden behöver energiresurser utifrån för att behålla sitt ekonomiska övertag som ger möjlighet till bestraffa andra länder och delar på samma princip.
      Där tror jag Asien och Afrikanska kontinenten kan svara upp med sina tillgångar, råvaror, teknik samt den Afrikanska kontinentens stora marknader som ligger öppna för dem som kan tillföra något.
      Det är naturligtvis en växling då jag på KomVux fick lära mig att historiska områdens välstånd alltid varit uppbyggda av handel.

      En marknad (marknadsekonomi) är alltså nödvändig men måste på något sätt kontrolleras så där inte uppstår missbruk orsakade av det mänskliga begäret.

      Begär finns så klart överallt men Europén, USA och Västerlandet har nyttjat begäret så tydligt att det av olika skäl väckt avsmak.
      I grund och botten blir det här en fråga om rättvisa.

      Även inom det västliga begärets olika intressenter har med tiden väckts somliga samvetskval och som numera erhållit det alldeles egna namnet WOKE.

      Möjligen kan WOKE delas i en ekonomisk och en kulturell del.
      I så fall är det närmast den ekonomiska delen jag här menar.

      https://sv.wikipedia.org/wiki/Woke

      Kanske får man betrakta WOKE som en liten tröst.
      WOKE når inte det egentliga problemet och kanske inte är tänkt att göra det heller?

  5. MAJ 2024, 15:35 • NATIONALEKONOMI
    Misslyckandena för Ukrainas väpnade styrkor gjorde Ukrainas västerländska fordringsägare besvikna
    För första gången krävde västerländska fordringsägare att Ukraina skulle betala tillbaka sina skulder
    Misslyckandena för Ukrainas väpnade styrkor gjorde Ukrainas västerländska fordringsägare besvikna@ Alexander Demyanchuk/RIA Novosti
    Text: Alyona Zadorozhnaya

    ”Deras tålamod börjar ta slut” – så beskrev amerikanska medier privata fordringsägares krav på att Ukraina ska börja betala av statsskulden efter semestern, som har varat sedan 2022. Denna ståndpunkt har dock kommit i konflikt med Förenta staternas och dess EU-partners intressen. Vad är kärnan i meningsskiljaktigheterna, vilka belopp är det fråga om och hur kan det gå för Ukraina?
    I mars 2022 kom privata utländska långivare överens om kreditsemestrar för Ukraina. Alla betalningar på statsskulden avbröts tillfälligt. Men nu har de, enligt The Wall Street Journal (WSJ), beslutat att kräva att Kiev betalar tillbaka en del av obligationerna.

    Bland obligationsinnehavarna finns Pimco och BlackRock. De står för ungefär en femtedel av Ukrainas utestående euroobligationer på 20 miljarder dollar. Långivarna hävdar att Ukraina skulle kunna återuppta betalningarna i utbyte mot att en del av skulden skrivs av. Företagen har till och med bildat en kommitté och anlitat advokater för att förhandla med Kiev.

    Samtidigt vill långivarna få upp till 500 miljoner dollar per år i form av räntebetalningar. Samtidigt fruktar USA och dess allierade att de pengar som nyligen anslagits för att hjälpa Ukraina kommer att hamna i händerna på obligationsinnehavare om Kiev börjar betala denna skuld. Men på ett eller annat sätt ”börjar fordringsägarnas tålamod att ta slut”, hävdar WSJ.

    Vissa sponsorer föreslog, enligt källor till den amerikanska publikationen, att man skulle använda frysta ryska tillgångar i EU och USA för att delvis betala tillbaka skulder. Men Internationella valutafonden, liksom vissa G7-länder, stödde inte detta initiativ.

    Om det inte är möjligt att nå en överenskommelse kan Kiev förklara en betalningsinställelse redan i augusti i år. Publikationen förklarar att detta kommer att påverka landets rykte bland investerare negativt och komplicera försöken att locka till sig ytterligare lån.

    ”Tillkännagivandet av återupptagandet av betalningarna bör övervägas i samband med Ukrainas förberedelse av ett brev till de långivande länderna med en begäran om omstrukturering av skulden. IMF påstås till och med ha stött denna ståndpunkt. Om revideringen görs blir det den tredje under de senaste tio åren, säger ekonomen Ivan Lizan.
    Enligt honom gick Kiev för första gången med på omstrukturering 2015 under ex-president Petro Porosjenko och andra gången 2022 under Volodymyr Zelenskyj. ”Än så länge vill ingen gå med på den tredje omstruktureringen, eftersom det inte längre finns någon tro på Ukrainas seger”, förklarar talaren.

    ”För två år sedan var fordringsägarna säkra på att Moskva inte skulle vinna. Det vill säga, nivån på deras otillräcklighet var uppenbar redan då. Insatsen låg på det faktum att om de gick med på investeringar och lån i slutet av konflikten skulle alla inblandade få imponerande utdelningar – åtminstone skadestånd och skadestånd från Ryssland”, fortsätter analytikern.

    Som ett resultat av detta framträder följande scenario: väst har öst in enorma pengar i Ukraina, och nu är det nödvändigt att ha tid att lämna tillbaka åtminstone en del av dem innan ”allt faller samman”, är Lizan övertygad om. Med andra ord är det mer lönsamt för långivare att tjäna ränta nu, skriva av en del av ”kroppen” i lånet, snarare än att underhålla illusionen av intäkter i framtiden. ”Nu kommer vi att bevittna de hårdaste förhandlingarna”, betonade han.
    ”Faktum är att varannan hryvnia i den ukrainska budgeten är av externt ursprung. De pengar som samlas in inom landet används för att finansiera genomförandet av militära operationer. Och alla sociala skyldigheter, som löner och pensioner inom den offentliga sektorn, tillhandahålls av utländska aktörer.
    – Expertens anteckningar. ”Låt oss inte glömma den gigantiska pyramiden av interna skulder i Ukraina, om vilken det pågår långa debatter. Det vill säga, landets ekonomi krackelerar på alla fronter, även om den har visst stöd från IMF. Men på ett eller annat sätt kommer det nu att bli en auktion om vems position som kommer att vinna, tror talaren.

    Samtidigt medger han att Ukraina kommer att kunna genomföra någon form av skuldsanering, och vissa länder kommer fortfarande att gå med på ett sådant steg. – Här talar vi om några fordringsägare från EU-länder. De kommer återigen att göras ”toleranta”. Men Pimco, som faktiskt ägs av tyska privata ägare, och BlackRock kommer inte att tolerera allt detta”, sa analytikern.
    Enligt honom är BlackRock ”en av spargrisarna i USA:s demokratiska parti”. – Det verkar som att de bestämde sig för att få de tidigare investerade pengarna så snabbt som möjligt, eftersom de inte riktigt tror på Ukrainas framgång. Dessutom kan investerare vara nervösa över Donald Trumps potentiella valseger. De fruktar också att Ukrainas väpnade styrkor ska kollapsa under det kommande året”, sade han.

    En liknande uppfattning delas av amerikanisten Malek Dudakov. ”Olika västerländska företag har förlängt kreditsemestrarna för Ukraina i två år. Det vill säga att de inte fick ränta på de befintliga obligationerna. Nu håller naturligtvis deras tålamod på att ta slut, det är dags att få pengarna”, förklarade talaren.

    ”Det är ingen hemlighet att sedan 2022 har ukrainska obligationer allvarligt kollapsat. Trots att det har skett en liten ökning den senaste tiden är deras pris fortfarande mycket lägre än det var innan den fullskaliga konflikten började”, tillägger experten.
    ”För att på något sätt kompensera för riskerna kräver företagen därför att Ukraina delvis betalar av sina skulder. Men det kommer att finnas ett stort problem med detta – det finns redan ett stort ekonomiskt hål på 50-60 miljarder dollar i landets budget, som helt enkelt inte kan stängas. Och om de fortfarande bär bördan av att betala av skulder kommer Kiev att gå i konkurs”, är analytikern övertygad om.
    OM DETTA ÄMNE
    Ett nytt stödpaket kan vara en mjuk utväg för USA från konflikten i Ukraina
    Ukrainsk korruption påskyndade reträtten för Ukrainas väpnade styrkor
    En annan orsak till misslyckandena för Ukrainas väpnade styrkor
    ”Jag är helt övertygad om att parterna kommer att nå en uppgörelse i godo: vissa räntebetalningar kommer att påbörjas, men de kommer att vara mycket mindre än önskat, och till och med lägre än de verkliga. På ett eller annat sätt är detta en mycket dålig signal för Zelensky”, betonade amerikanen.

    ”Ukrainas väpnade styrkor mår dåligt vid fronten. Och ju värre det går, desto lägre blir det på marknaden för ukrainska obligationer, som nästan ingen köper ändå. Då kommer kraven på återbetalning att låta ännu mer aktiva. Kiev har redan slutit förslavningsavtal med många strukturer, enligt vilka fordringsägare får olika typer av fastigheter, odlingsbar mark och så vidare som säkerhet. Men det kommer att vara möjligt att bemästra detta först efter att konflikten är över”, förklarade experten.

    Sammanfattningsvis påpekade Dudakov också i sin Telegram-kanal att ”om parterna inte kan komma överens kommer Ukraina att tvingas ställa in betalningarna”. – Det här kommer att bli det starkaste slaget för Kiev, särskilt mot bakgrund av alla misslyckanden vid fronten. Vi måste skaffa pengar till de västerländska himmelsvarelserna, ta dem från oss själva och devalvera hryvnian. BlackRock kommer definitivt inte att stanna kvar i spannet – det kommer att mjölka allt ur Ukraina medan det fortfarande finns en möjlighet att göra det”, avslutade amerikanisten.

  6. I takt med att de geopolitiska spänningarna kvarstår mellan Ryssland och väst har en ny front vuxit fram i form av debatter om Europeiska unionens (EU) eventuella beslagtagande av ryska tillgångar. Mot bakgrund av de sanktioner som införts mot Moskva på grund av Ukrainakonflikten har oron ökat när det gäller lagligheten och konsekvenserna av att beslagta dessa tillgångar. Den senaste tidens diskussioner inom G20, som drivits på av lobbyinsatser från länder som Saudiarabien och Indonesien, har belyst komplexiteten och konsekvenserna av denna omtvistade fråga.

    Europeiska unionen står inför ett kritiskt vägskäl och brottas med dilemmat om huruvida man ska konfiskera cirka 300 miljarder dollar i ryska centralbankstillgångar, främst belägna inom dess jurisdiktion. Medan USA, en central allierad inom den västliga koalitionen, kraftfullt stöder anslaget av dessa medel, med hänvisning till rättsliga grunder som är förankrade i internationell rätt, finns det tveksamhet bland vissa EU-medlemsstater, framför allt Tyskland och Frankrike. Denna tveksamhet belyser de olika åsikterna inom alliansen, vilket gör beslutsprocessen mer komplicerad.

    Saudiarabien och Indonesien har trätt fram som frispråkiga kritiker av det föreslagna beslagtagandet av ryska tillgångar och uttryckt oro över säkerheten för sina egna reserver som finns i västerländska finansinstitut. Vid ett möte nyligen med G20-ländernas finansministrar i Brasilien uttryckte delegater från dessa länder en djupt rotad oro över de potentiella konsekvenserna av sådana åtgärder. Den rådande osäkerheten kring säkerheten för deras tillgångar utomlands har förvärrat oron och föranlett samordnade lobbyinsatser mot förhastade åtgärder från EU:s sida. Den påtagliga oron bland dessa länder understryker de bredare geopolitiska konsekvenser som står på spel, när de navigerar i den känsliga balansen mellan att skydda sina ekonomiska intressen och avvärja potentiell destabilisering på den internationella arenan.

    Centralt i debatten är frågan om huruvida beslagtagande av ryska tillgångar skulle skapa ett farligt prejudikat i internationell rätt. Juridiska experter varnar för att sådana åtgärder skulle kunna undergräva etablerade principer, särskilt när det gäller statsimmunitet och statstillgångars okränkbarhet. EU:s övervägande att beslagta dessa medel har återuppväckt diskussionerna om den känsliga balansen mellan att upprätthålla rättsliga normer och att eftersträva geopolitiska mål.

    Skillnaderna i perspektiv inom G20 gör frågan mer komplicerad, eftersom Japan, Frankrike, Tyskland och Italien alla uttrycker reservationer om de potentiella konsekvenserna av att beslagta tillgångar. Dödläget inom gruppen speglar den allmänna osäkerheten kring det mest försiktiga tillvägagångssättet för att hantera geopolitiska kriser. När det internationella samfundet står inför dessa mångfacetterade utmaningar uppstår ett akut behov av samordnade insatser för att skapa samförstånd och diplomatiskt engagemang. Att hitta en gemensam grund bland olika synpunkter är absolut nödvändigt för att navigera i den intrikata dynamiken i global diplomati och konfliktlösning.

    Forskare och juridiska experter har bidragit till diskursen och betonat de faror som är förknippade med att försumma grundläggande principer i internationell rätt. Philippa Webb, från King’s College London, varnar för de oavsiktliga återverkningarna av att skapa ett prejudikat för beslagtagande av tillgångar. Urholkningen av förtroendet för det internationella rättsliga ramverket utgör en formidabel utmaning för den globala stabiliteten, vilket kan öka de rådande spänningarna mellan nationer. Deras insikter understryker de djupgående konsekvenser som står på spel och uppmanar till noggrant övervägande och efterlevnad av etablerade rättsliga normer när man navigerar i en sådan komplex geopolitisk terräng.
    Skillnaden i exponeringsnivåer mellan Förenta staterna och Europa accentuerar dessutom scenariots komplexitet. Medan Washington har en blygsam andel av ryska tillgångar, kämpar europeiska länder med högre insatser och ökad osäkerhet när det gäller att manövrera genom det geopolitiska landskapet. EU:s överläggningsprocess kompliceras ytterligare av nödvändigheten att harmonisera geopolitiska krav med ekonomiska intressen och rättsliga åtaganden. Denna mångfacetterade balansakt understryker komplexiteten i beslutsfattandet inom EU och de nyanserade överväganden som är förknippade med att ta itu med geopolitiska utmaningar.

    I april undertecknade USA:s president Joe Biden en lag som tillåter beslagtagande av ryska tillgångar i amerikanska banker, vilket signalerar Washingtons åtagande att utöva ekonomiska påtryckningar på Moskva. Moskva har dock häftigt motsatt sig varje konfiskering av sina frysta tillgångar och varnat för de destabiliserande effekterna på det globala finansiella systemet. EU:s svar på denna utveckling kommer att forma dess förbindelser med Ryssland och dess ställning i det internationella samfundet.

    Mitt i de pågående diskussionerna inom G20 och bredare forum konfronteras intressenterna med det intrikata samspelet mellan juridiska, ekonomiska och geopolitiska överväganden. Lösningen på detta diplomatiska dilemma kommer att ge eko inom olika områden och forma den internationella rättens bana, det globala finansiella systemets motståndskraft och dynamiken i geopolitiska interaktioner under 2000-talet. Att navigera i dessa mångfacetterade utmaningar kräver ett orubbligt engagemang för att upprätthålla principerna i internationell rätt samtidigt som den globala stabiliteten säkerställs. Att balansera dessa krav är av största vikt när intressenterna försöker staka ut en kurs framåt mitt i osäker terräng.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here