I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan” återpubliceras denna artikel som är aktuell i högsta grad.
Källa: Artikel av Bashar Kamal och . https://steigan.no/2022/12/de-fattige-med-10-billioner-dollar-i-ekstern-gjeld/?utm_source=substack&utm_medium=email
Se länkar i texten och från Globalpolitics.se under ”Relaterat.”
_____________________________________________________________________
De fattiga står med 10 biljoner dollar i utlandsskuld
Utlandsskulden för världens låg- och medelinkomstländer uppgick i slutet av 2021 till 9 biljoner USD, mer än dubbelt så mycket som för ett decennium sedan. Sådana skulder förväntas öka med ytterligare 1,1 biljoner amerikanska dollar 2023. Detta skriver Baher Kamal i Inter Press Service. (10 biljoner är 10 000 miljarder.)
Redaktören: Detta motsvarar drygt 10 % av BNP i världen.
Han skriver vidare: Återbetalningen av skulder, som beräknas överstiga 62 miljarder USD 2022, satte också den största skuldpressen på fattiga länder sedan 2000, enligt Världsbanken.
Stor risk för skuldkris
Enligt Världsbankens International Debt Report använder de fattigaste länderna som är berättigade att låna från Världsbankens International Development Association (IDA) nu över en tiondel av sina exportintäkter för att betala sin långsiktiga offentliga och offentligt garanterade utlandsskuld – den högsta andelen sedan 2000.
Dessutom riskerar stigande räntor och avtagande global tillväxt att driva ett stort antal länder in i skuldkriser. ”Ungefär 60 % av de fattigaste länderna har redan en hög risk för skuldkris eller befinner sig redan i en sådan kris.”
Under det senaste decenniet har sammansättningen av IDA-ländernas skulder förändrats avsevärt. Andelen utlandsskulder till privata fordringsägare har ökat kraftigt. I slutet av 2021 hade låg- och medelinkomstekonomier 61 % av sin offentliga och offentligt garanterade skuld till privata fordringsägare – en ökning med 15 procentenheter från 2010.
En börda de inte kan bära
Samma dag som Världsbankens rapport släpptes, den 6 december 2022, varnade en annan internationell institution: FN:s konferens om handel och utveckling (UNCTAD), för att den ökande skuldsättningen i låg- och medelinkomstländer har förstört deras möjligheter för hållbar utveckling.
Rebeca Grynspan, chefen för UNCTAD, kunde rapportera att mellan 70 % och 85 % av den skuld som tillväxtländer och låginkomstländer är ansvariga för är i utländsk valuta.
”Detta har gjort dem väldigt sårbara för den sortens stora valutachock som drabbar de offentliga utgifterna – just i en tid då befolkningen behöver ekonomiskt stöd från myndigheterna.”
När han talade vid den 13:e UNCTAD Debt Management Conference förklarade UNCTAD:s chef att hittills i år har minst 88 länder sett sina valutor försvagas mot den starka amerikanska dollarn, som fortfarande är den föredragna reservvalutan för många i tider av global ekonomisk stress.
Och i 31 av dessa länder har valutorna fallit med mer än 10 procent.
Detta har haft en enorm negativ inverkan på många afrikanska nationer, där UNCTAD-chefen noterade att valutadepreciering har ökat kostnaden för skuldåterbetalning med ett belopp ”motsvarande utgifterna för folkhälsovården på kontinenten”.
Våg av globala kriser
Offentliga skuldnivåer som andel av bruttonationalprodukten (BNP) ökade i över 100 utvecklingsländer mellan 2019 och 2021, sade UNCTAD.
”Om man utesluter Kina uppskattas denna ökning till cirka 2 biljoner dollar.” (2000 miljarder dollar, ö.a.)
Detta har inte hänt på grund av dåligt beteende i ett land. Detta har hänt på grund av systemchocker som har drabbat många länder samtidigt, sa Grynspan.
Skulden ökar till 10 biljoner dollar
UNCTAD sa, att om medianökningen i rankad statsskuld sedan 2019 till fullo återspeglas i räntebetalningar, kommer regeringar att betala ytterligare 1,1 biljoner USD på globala skulder till 2023, enligt deras uppskattningar.
Detta belopp är nästan fyra gånger den uppskattade årliga investeringen på 250 miljarder USD som krävs för klimatanpassning i utvecklingsländer, %7Cebddbf69234a4677500b08dad7702a96%7C0f9e35db544f4f60bdcc5ea416e6dc70%7C0%7C0%7C638059174003694180%7CUnknown%7CTWFpbGZsb3d8eyJWIjoiMC4wLjAwMDAiLCJQIjoiV2luMzIiLCJBTiI6Ik1haWwiLCJXVCI6Mn0=%7C3000%7C%7C%7C&sdata=AbxrLiuBEUsDSe+gbHKHCw1nonoi/Ek1D6pTSbWH8aQ=&reserved=0" target="_blank" rel="noopener">enligt en UNCTAD-rapport.
Kommentar: En organiserad skuldkris
Bahar Kamal beskriver en tsunami av skulder som nu sköljer över världens fattigaste och näst fattigaste länder. Detta liknar skuldkrisen på 1980-talet, som fick så katastrofala effekter inte minst i Asien, Afrika och Latinamerika.
Och precis som den gången är den här skuldkrisen ingen naturkatastrof. Det är en medveten kris, och den är organiserad av finanskapital. Instrumentet de använde för att öka skulden så dramatiskt var lockdown-politiken.
Som vi skrev den 20 januari 2022:
Världens fattigaste länder står inför en ökning på 10,9 miljarder dollar i återbetalningar av skulder i år, efter att ha använt kapitalmarknaderna för att finansiera sina coronaåtgärder. Det framgår av en artikel i den brittiska finanstidningen Financial Times.
Läsarna av steigan.no kommer att veta att vi har varnat för att detta skulle hända, sedan den så kallade ”pandemin” startade. Lockdown-politiken förstörde ekonomin för hundratals miljoner människor och försatte de flesta länder i världen i en djup skuldkris, som måste drabba med all sin brutalitet när räkenskaperna skall göras upp.
Skuldnotan som Financial Times skriver om är brutal nog i sig. Det kommer att få regeringar i fattiga länder att minska sin befolkning ännu mer än tidigare, att fattigdomen, och därmed också döden på grund av fattigdom, kommer att öka dramatiskt. Förstörelsen av sjukvård, utbildning, offentliga förmåner, pensioner och löner kommer att komma som en tsunami. I fattiga länder kommer flera miljoner att dö till följd av åtgärdernas ekonomiska effekter, inte av viruset. Och som FT påpekar: När länderna inte kan betala kommer fordringsägarna istället kräva verkliga värden, läs: gruvor, oljekällor, jordbruksmark, vattenkällor etc.
Och det kommer att bli mycket värre. Skuldberget är inte 11 miljarder dollar. Det handlar om tusentals miljarder dollar. Och det har blivit så stort på grund av den policy som antogs av G7 vid mötet i Jackson Hole Wyoming i augusti 2019.
På förslag från världens rikaste och mäktigaste finansfond, BlackRock, beslutade de om en finansiell operation utan motstycke. De föreslog att ”gå direkt”, det vill säga att försörja sig direkt från statsbudgetarna.
Planen presenterades i dokumentet: Hantera nästa nedgång: Från okonventionell penningpolitik till oöverträffad politisk samordning
Läs: – Vi är i alla finansbubblors moder
Största ökningen i skuld på femtio år
I de mest utvecklade länderna har den offentliga skulden ökat från cirka 70 procent av BNP 2007, det vill säga före den förra finanskrisen, till 124 procent av BNP 2020, det vill säga det andra året av denna finanskris. Det visar en rapport från Internationella valutafonden (IMF).
Den privata skulden har ökat mer måttligt från 164 procent till 178 procent av BNP.
Världens totala skuld i början av 2021 var 226 biljoner dollar, eller 226 000 miljarder dollar. Den offentliga skulden ökade lika mycket på ett år som på två år under finanskrisen. Skuldökning med 29 procent på ett år. Det är helt galet. Vi känner inte till att detta någonsin har hänt tidigare.
Privata skulder ökade med dubbelt så mycket som under finanskrisen.
IMF skriver: Den stora skuldökningen motiverades av behovet av att skydda människors liv, bevara jobben och undvika en våg av konkurser. Om regeringarna inte hade vidtagit åtgärder skulle de sociala och ekonomiska konsekvenserna ha varit förödande.
Och det är just det som har varit motiveringen. Men vi vet att den stora skuldökningen började före ”pandemin” och att den motiverades av något helt annat: nämligen att säkra finanskapitalet.
Finanskapitalet har haft en gigantisk framgång med att vältra över hela den här finanskrisen på den offentliga sektorn och vanliga löntagare, som redan har fått betala en del av notan, men som snart kommer att inse vidden av vad de har förlorat.
Och dessvärre: Denna operation har applåderats och stöttats av vad som borde ha varit en vänster. Eftersom förevändningen har varit en ”pandemi”, ungefär i storleksordning som en lite allvarligare influensasäsong, har allt accepterats. För finansiellt kapital har det varit som att stjäla godis från små barn.
Läs: Nyårsfest för finanskapitalet
Läs: Klasskamp i coronatider – största reallönefallet på 75 år
Relaterat
Världsberömd USA-ekonom ”Väst håller Afrika fattigt”
I Coronatider: Miljoner kastas ut i arbetslöshet och fattigdom, men miljardärerna blir rikare än någonsin.
”Ökat gap mellan fattiga och rika i Sverige” (DN) – Varför?
Vem äger alla dessa skuldsedlar?
Bank maffian i USA och EU?
Är alla dessa pengar som lånats ut, äkta pengar eller bedrägeri pengar?
Frågor som inte får ställas.