”Demokrativillkor – Kvinnor för fred”. Kritik till Jämställdhetsmyndigheten.

7
1061

Företaget Alfactor AB levererade rapporten ”Demokrativillkor – Kvinnor för fred. Särskild utredning på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten”” till Jämställdhetsmyndigheten 16 november.

Jag har planerat 3 artiklar om den.  Varje artikel har en beskrivning av uppdraget, rapportens ”Sammanfattning”, några godbitar ur rapporten för att ge en bakgrund. I första artikeln presenterades  en kommentar till utredningen av Kvinnor för fred.
här.
I denna artikel ges en kommentar av Lars Drake f.d. ordförande i Riksföreningen Nej till Nato som sänts till Jämställdhetsmyndigheten och i den tredje artikeln min kommentar till beskrivningen av mig och bl.a. Globalpolitics. se på olika ställen i utredningen.

Freds- och miljöaktivisten Tord Björk som också behandlas i utredningen har skrivit en läsvärd artikel om utredningen:
Kvinnor för fred pekas ut som säkerhetshot i statlig rapport.

Jag kan maila utredningen till den som vill ha den.

________________________________________________
Om Demokrativillkor: Betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället SOU 2019:35 skriver ””Demokrativillkorsutredningen föreslår att bidrag inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare, inom ramen för verksamheten motarbetar det demokratiska styrelseskicket.” https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/06/sou-201935/

I kap 6.9 i proposition i augusti 2022 argumenteras för likartade men nu skärpta krav för stöd. Enligt förslaget skall krav ställas på föreningens ”syfte”, ”uppbyggnad” och ”verksamhet” och lagförslaget löd för
2 kap. 4 a §: ”Stöd får inte lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare som agerar inom ramen för verksamheten … motarbetar det demokratiska styrelseskicket.
Stöd får inte heller lämnas till en organisation om det framkommer att någon av dess sam-
arbetsorganisationer, eller en företrädare för samarbetsorganisationen, agerar på ett sådant sätt som anges i första stycket.” I kapitel 6.7 förs diskussion om regeringens förslag om att hålla föreningar ansvariga för ageranden och uttalanden från enskilda medlemmar och lokalavdelningar samt för medverkande på seminarier och inbjudna föreläsare så att det kan tas som intäkt för nekat ekonomiskt stöd.”

Regeringen anser;
”att det är lämpligt och rimligt att kräva av organisationer att det görs grundläggande efterforskningar beträffande de personer som anlitas av organisationen som exempelvis föreläsare.” https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2022/11/

Regelverket för dessa villkor och framförallt föreslagna förändringar har debatterats och varit föremål för kritik.
________________________________________________

Utredningens uppdrag och begränsningar

Jämställdhetsmyndigheten vill få utrett huruvida föreningarna Kvinnor för Fred (organisationsnummer 802010–4603) och Sveriges Fredsråd (organisationsnummer 802010– 1468) och/eller deras företrädare har fört en opinion i säkerhetspolitiska frågor som främjar diktaturer, i synnerhet Ryssland och deras invasion av Ukraina.

Vi vill även få klarhet i om organisationerna motarbetar det demokratiska styrelseskicket genom svar på följande frågor:

1. Finns det organisatoriska kopplingar eller samarbeten (exempelvis spridning av propaganda) mellan organisationerna Kvinnor för Fred samt Sveriges Fredsråd och diktaturer, i synnerhet Ryssland?
2. Finns det kopplingar mellan företrädare för Kvinnor för Fred samt Sveriges Fredsråd och diktaturer, i synnerhet Ryssland?
3. Har företrädare för Kvinnor för Fred samt Sveriges Fredsråd uttalat sig eller på annat sätt uttryckt stöd för diktaturer, i synnerhet Ryssland?

___________________________________________

Utredningens sammanfattning

30 maj 2023 initierades en särskild granskning avseende Kvinnor för Fred (KFF) och Sveriges Fredsråd (SFR). Utredningen har omfattat organisationerna och förutom Agneta Norberg, som var startskottet för utredningen, så har fler företrädare granskats och några av dem presenteras i rapporten.

Inga direkta organisatoriska kopplingar som avser ekonomiskt bidrag eller styrning mellan KFF/SFR och diktaturer (främst Ryssland) har påträffats.
Däremot finns det kopplingar mellan KFF:s och SFR:s representanter till organisationer och föreningar som öppet sprider ett bland annat pro-ryskt narrativ, exempelvis Svensk Ryska Vänskapsföreningen, Föreningen Syriensolidaritet, Folket i Bild Kulturfront (FiB/K) och
Ukrainabulletinen.

På fråga om det finns det kopplingar mellan företrädare för KFF samt SFR och diktaturer, i synnerhet Ryssland så kan definitionen av koppling behöva förtydligas. Men Rysslands ambassadör i Sverige blev inbjuden till ett seminarium där han deltog i ett panelsamtal och Agneta Norberg har deltagit på en konferens i Syrien där Bashar al-Assad (Syriens president sedan år 2000) var värd. Agneta har som representant för SFR också uppmärksammats av ryska ambassaden för sitt deltagande vid en demonstration 2015.

Utredningen ger stöd för att företrädare för KFF samt SFR har uttalat sig eller på annat sätt uttryckt som uppfattas som stöd för diktaturer, i synnerhet Ryssland.

Uppfattningen avseende samtliga företrädare för KFF och SFR som nämns i rapporten är att de förmedlar ett budskap som ligger i linje med Kremls narrativ, vilket ifrågasätter USA och Nato samt kritiserar Sveriges försvarspolitik. Det tyder på potentiell inblandning i bredare informationskrigföringstaktik som syftar till att påverka den allmänna opinionen och underminera etablerad politik och allianser i Sverige.

Företrädarnas deltagande i möten och uttalande framställer dem som kritiska till Sveriges roll i internationella konflikter. Utformningen av deras budskap tyder på att de tror att Sverige bidrar till krig utomlands. Med tanke på deras bakgrund och tillhörighet i nämnda föreningar är förvisso detta i linje med deras hållning som fredsförespråkare och kritiker av militära aktioner, men deras budskap uppfattas inkonsekvent och strategiskt anpassad. De förespråkar fred samtidigt som de stöder handlingar och anknytningar som strider mot fredsförespråkande.

Sammanfattningsvis sträcker sig de potentiella återverkningarna av dessa individers diskurs bortom ryktesspridning och kan ha påtagliga effekter på det nationella försvaret och säkerheten.

__________________________________

Godbitar ur utredningen:

”Uppfattningen avseende samtliga företrädare för KFF och SFR som nämns i rapporten är att de förmedlar ett budskap som ligger i linje med Kremls narrativ, vilket ifrågasätter USA och Nato samt kritiserar Sveriges försvarspolitik. Det tyder på potentiell inblandning i bredare informationskrigföringstaktik som syftar till att påverka den allmänna opinionen och underminera etablerad politik och allianser i Sverige.”
”Deras deltagande i möten och uttalande framställer dem som kritiska till Sveriges roll i internationella konflikter. Utformningen av deras budskap tyder på att de tror att Sverige bidrar till krig utomlands” (Kommentar: Afghanistan…, Libyen…, Mali…)
”Sammanfattningsvis sträcker sig de potentiella återverkningarna av dessa individers diskurs bortom ryktesspridning och kan ha påtagliga effekter på det nationella försvaret och säkerheten.”
________________
Lars Drake

Öppet brev till Jämställdhetsmyndigheten av forskaren och aktivisten Lars Drake 7 januari 2024. 

(Redaktörens markeringar i texten nedan).

Jämställdhetsmyndigheten har lagt ut ett uppdrag på Afactor AB som skulle ge underlag för att eventuellt sluta ge bidrag till Kvinnor för Fred (KFF). Utredningsuppdraget redovisades i november 2023.

Uppdraget gick ut på att utreda

”… huruvida föreningarna Kvinnor för Fred (…) och Sveriges Fredsråd (…) och/eller deras företrädare har fört en opinion i säkerhetspolitiska frågor som främjar diktaturer, särskilt Ryssland och deras invasion av Ukraina.

Vi vill även få klarhet om organisationerna motarbetar det demokratiska styrelseskicket …”

Det talas också om att utreda om nämnda organisationers företrädare har uttalat stöd för diktaturer.

En fras som upprepades fyra gånger i uppdragets korta text var ” … diktaturer, särskilt Ryssland … ”. Detta är så centralt i uppdraget att myndigheten borde ha ett underlag som visar att den formuleringen står på stabil grund. Vilket stöd, i en eller flera seriösa vetenskapliga studier, alternativt beslut av Regering eller Riksdag som fastställt sin syn att Ryssland är en diktatur, kan myndigheten hänvisa till?

Democracy index, som hanteras av den västvänliga tidskriften The Economist, klassar Ryssland som en auktoritär regim. Man kan utgå ifrån att klassningen av flera länder som är i konflikt med främst USA klassas mer negativt än om klassningen hade gjorts av en grupp med representanter från flera av FN:s medlemsländer. Utrikespolitiska Institutet (UI), som också har en västvänlig utgångspunkt i sina analyser, talar om stora demokratiska brister i Ryssland, men har den organisationen klassat Ryssland som en diktatur? Har Regering eller Riksdag i något politiskt dokument definierat Ryssland som en diktatur – eller är det bara Jämställdhetsmyndigheten som använder denna beteckning?

Argumentationen i Afactors rapport är mycket svag. Om någon argumenterar logiskt för en viss bedömning om något i verkligheten och fakta som stöder bedömningen är korrekt redovisade är det då rimligt att kalla det propaganda eller någon slags suspekt opinionsbildning eller ett ställningstagande för någon part i en konflikt? Är det fel att hävda att jorden snarare är sfärisk än platt bara för att de som bestämmer i Kreml har samma uppfattning? I rapporten finns ingen analys som påvisar sakfel eller brister i argumentationen i det som granskade organisationer och personer har torgfört. Det betyder att det i många fall är svårt eller omöjligt att veta om ett uttalande är ett konstaterande av hur verkligheten ser ut eller ett ställningstagande för en part.

En sakligt grundad kritik av vad som händer i Ukraina är inte ett avståndstagande från demokrati eller ett ställningstagande för Rysslands agerande i Ukraina. Kritik av USA:s agerande i relation till Ryssland under flera decennier är inte ett avståndstagande från demokrati eller ett ställningstagande för Rysslands agerande i Ukraina. Att påpeka att Ukrainas politiska ledning har förbjudit 11 politiska partier, fängslat det största oppositionspartiets ledare, förbjudit utgivning av flera tidningar, stängt TV-stationer eller att det förekommit nazister/högerextrema i regeringen eller att det 2014 genomfördes en kupp där den folkvalde presidenten avsattes i strid med landets konstitution med hjälp av beväpnade högerextrema grupper som ockuperade parlament och några i myndighetsbyggnader – är inte ett avståndstagande från demokrati – snarare tvärt om. Att påpeka sådant är heller inte att ta ställning för någon part i aktuell konflikt. i

Det uttalande som sannolikt har upprört mest känslor är detta Facebook-inlägg av Agneta Norberg:

Agneta Norberg

”Jag hoppas att de ryska styrkorna stannar kvar och gör jobbet så att landet blir denazitierat och neutralt.” (sannolikt tryckfel av denazifierat, LD)

Det handlar om en syn på konflikten och det kan diskuteras med avseende på internationell rätt, men det innebär inte något allmänt avståndstagande från demokrati. Detta uttalande strider mot de uttalanden som KFF, och flera andra fredsorganisationer gjorde under våren 2022 och det gjordes av Agneta Norberg som enskild person, inte som företrädare för någon organisation. Det har påverkat hennes ställning inom fredsrörelsen inklusive KFF. Det är helt orimligt att använda detta uttalande mot fredsrörelsen, som ju uppenbarligen har en annan uppfattning.

Ett annat fall som uppmärksammas i rapporten är ett av mycket få exempel på koppling mellan medlemmar i KFF och Ryssland. Exemplet avser My Lefflers inbjudan av Rysslands ambassadör att delta i en paneldebatt/samtal. Är det fel med att låta en företrädare för ena sidan komma till tals i en viktig fråga i ett samhälle där den andra sidans information och synsätt totalt dominerar debatten? Paneldebatter/samtal går väl ut på att ställa olika perspektiv mot varandra. Ska detta ens kallas för ”koppling”.

Avseende ett flertal av de citat med påståenden som rapportförfattarna tolkar som ett ställningstagande för det ryska narrativet är det lätt att hitta källor som visar att påståendena är sakligt korrekta. Rapportens slutsatser angående stöd till det ryska narrativet är därför i de fallen ogrundade.

Är det över huvud taget en myndighets uppgift att ta ställning till vilken politisk ståndpunkt en svensk organisation har om det inte gäller uppmaning till brott, hets mot folkgrupp eller ett tydligt avståndstagande till demokrati? Ett politiskt parti kan naturligtvis kritisera en svensk organisations ståndpunkter eller agerande inom lagens ram, men det är inte en uppgift för en myndighet.

Om en organisation ska granskas i något avseende bör det avse organisationens agerande eller uttalanden av årsmöten, medlemsmöten, dess styrelse eller utsedd talesperson. Hur enskilda medlemmar uttalar sig borde vara irrelevant för att bedöma en organisation. I

Afactors rapport görs en stor poäng av granskning av vad personer som inte har mandat att uttala sig för den aktuella organisationen sagt eller skrivit.

En tidigare ledande företrädares uttalanden i andra sammanhang än i den rollen används flitigt för att kritisera KFF. Ett flertal av citaten som framställs som graverande av rapportförfattarna visar i stort sett ingenting som har med KFF:s eller Sveriges Fredsråds ställningstaganden angående demokrati att göra. Utredningen har inte visat att KFF eller Sveriges Fredsråd uttalat sig positivt om Ryssland som system eller dess militära agerande i Ukraina. KFF och Sveriges Fredsråd har tvärtom uttalat sig mot den ryska invasionen i Ukraina.

Rapporten granskar även ett antal organisationer och personer som endast har ett indirekt samband med KFF eller Sveriges Fredsråd. Det kan starkt ifrågasättas. Sverige samarbetar med andra länder inom FN, EU, OSSE, m.fl. organisationer. Är det någon som anser att Sverige ska anses ansvarig för vad övriga länder uttalar eller gör eller vad enskilda mer eller mindre officiella företrädare för dessa länder sagt?

Jeffrey Sachs

I stort sett alla övriga organisationer som utredningen granskat har liksom KFF inte uttalat sig positivt om Ryssland som system eller dess militära agerande i Ukraina. De har tvärtom uttalat sig mot den ryska invasionen i Ukraina. De granskade organisationerna har däremot i olika sammanhang beskrivit hur främst USA:s agerande skapat de förhållanden som lett fram till det som skett i Ukraina 2014 och 2022. Detta har de gemensamt med ett stort antal analytiker i Västländer, t.ex. experten inom geopolitik prof. em. John Mearsheimer. Ska det ses som suspekt att i Sverige upprepa vad f.d. CIA-chef och Secretary of Defence Leon Panetta sagt, nämligen att kriget i Ukraina är ett proxykrig för USA? Driver Leon Panetta Kremls narrativ? Prof. Jeffrey Sachs som varit rådgivare åt tre av FN:s Generalsekreterare kan väl knappast klassas som en Kremlpropagandist. Han har talat om och kritiserat USA:s inblandning i kuppen i Kiev 2014 och flera andra avgörande händelser i relationen mellan Ryssland och Ukraina. Ska de som citerar J Sachs anses vara Kremls ombud?

Överste Jacques Baud

Överste och fd rådgivare i Pentagon Douglas McGregor, vapeninspektör Scott Ritter, militärexpert Brian Berletic, överste Ann Wright, överste Jaques Baud, CIA-analytiker Ray MacGovern, prof. Michael Vlahos, CIA-analytiker Larry Johnson, överstelöjtnant och f.d. kongressledamot Tulsi Gabbard, prof. Glenn Diessen, varav flertalet har arbetat för USA, NATO och/eller FN är exempel på personer vi tydligen inte ska lyssna på. Dessa och flera andra experter och andra mycket insatta skulle utan tvekan klassas som spridare av Kremls narrativ – om rapportförfattarnas metoder/kriterier kom till användning.

En liten detalj i sammanhanget är att även undertecknad nämns i rapporten. Det påpekas att jag har skrivit en artikel tillsammans med prof. em. Anders Romelsjö. Den kategoriseras på följande svepande sätt, ”… som skulle kunna anses som att de bedriver propaganda för Putinregimen”, utan tillstymmelse till sakligt underlag. Rapportförfattarnas ”skulle kunna”-uttalande är inte möjligt att motbevisa vilket också gäller det tänkbara alternativa omdömen ”som skulle kunna anses vara ett ifrågasättande av Västs propaganda” eller ”som skulle kunna anses vara en väl motiverad argumentation för hur kriget i Ukraina hade kunnat undvikas ”. Rapportens omdöme visar med andra ord inte något annat än författarnas ogrundade åsikt.

En artikel jag skrev 2015 citeras också i rapporten:

”…I kampen mellan ”Natoanslutarna” och dem som vill bevara den formella alliansfriheten har synen på Ryssland alltmer framträtt som kärnfrågan. Det är därför avgörande för att fredsvännerna ska kunna vinna opinionen att tillbakavisa alla falska påståenden om rysk aggression och annan smutskastning av Ryssland. Den här artikeln analyserar inte förhållandena i Ryssland eller dess utrikespolitik. Den behandlar den vilseledande rapporteringen och debatten i Sverige…”

Är det fel att tillbakavisa falska anklagelser eller smutskastning? Det som inte nämns i citatet är att den artikeln tar upp och tillbakavisar 21 exempel på påståenden om Ryssland som förekommit under en relativt kort tid innan artikeln publicerats. Artikeln är väldokumenterad när det gäller sakfrågorna, dvs just sådant som saknas i den aktuella rapporten.

Det framgår även i artikeln att det finns berättigad kritik mot Ryssland:

” Förhållandena är långt ifrån ideala i Ryssland. Det finns grund för berättigad kritik. Ryssland har mer utbredd korruption än Sverige. Det sitter fler människor i fängelse räknat per person i landet i Ryssland än i genomsnitt i världen. Värst på det området är dock USA. Vladimir Putin har mycket makt, men det har presidenter i andra länder också om de har ett stöd av majoriteten i den lagstiftande församlingen. Problemet är inte att det framförs berättigad kritik i svensk press utan att rapporteringen är så ensidig och att lögner och grova förvanskningar förekommer ofta.” ii (Om det skrivits idag hade det innehållit fler exempel på berättigad kritik.)

Afactors sätt att citera är således en illustration av hur lösryckta citat används för att ge en felaktig bild.

Det stora antalet sakfel som finns i rapporten har Tord Björk redan uppmärksammat i en artikel så det slipper jag redogöra för.iii

Slutsatserna om betydelsen för demokrati, ”… uppfattas som stöd för diktaturer, särskilt Ryssland”, eller säkerhetsfrågor, ” … de potentiella återverkningarna … kan ha påtagliga effekter på det nationella försvaret och säkerheten”, eller mer allmänt, ” … förmedlar ett budskap som ligger i linje med Kremls narrativ … tyder på potentiell inblandning i bredare informationskrigföringstaktik”, är så otydligt formulerade att de knappast kan kallas slutsatser. Underlaget med en stor mängd lösryckta citat ger dock inte grund för skarpare slutsatser.

En del i avsnittet med slutsatser är följande: ” Utformningen av deras budskap tyder på att de tror att Sverige bidrar till krig utomlands”. Det är ju inte korrekt för de vet i allmänhet att Sverige bidrar till krig, t.ex. svensk trupp under Natobefäl i Afghanistan, JAS-flyg som gav info till NATO för dess bombning i Libyen, bidrag till stridande i Syrien, utbildning av soldater och vapensändningar till Ukraina …..

De två personer som grundat Afactor AB och som är ansvariga för studien har en bakgrund i Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) – inte för att jag anklagar den organisationen för vad tidigare medarbetare gör idag, men det finns ett problem gömt i detta. Om de metoder som använts i den här kritiserade rapporten har sitt ursprung i MUST påverkar det naturligtvis mitt förtroende för MUST:s påståenden om diverse hot. Vilar de på lika lös grund? MUST och SÄPO deklarerar ofta slutsatser de dragit eller bedömningar de gjort om något hot, men visar inga bevis eller annat underlag. Varför ska vi tro på deras slutsatser om analysmetoderna är på samma låga nivå som de som använts i Afactor-studien?

Sammantaget visar rapporten från Afactor AB att det finns människor i Sverige som inte anammat den falska västerländska propagandabilden – men det är ju inget nytt för upplysta samhällsmedborgare! Generellt medför invändningarna i detta öppna brev att det inte finns grund för Afactor AB:s deklarerade slutsatser.

Lars Drake, f.d. adjungerad prof. som är eller varit aktiv i flera organisationer inom freds- och miljörörelserna

Några exempel på relevanta källor:

i Why did Ukraine suspend 11 ‘pro-Russia’ parties? | Russia-Ukraine war | Al Jazeera Evidence of US-Backed Coup in Kiev (consortiumnews.com) (PDF) The “Snipers’ Massacre” on the Maidan in Ukraine | Ivan Katchanovski – Academia.edu Fler källor kan lätt tas fram.
ii Hets mot Ryssland och anslutning till NATO – Anders Romelsjö på jinge.se https://jinge.se/allmant/hets-mot-ryssland-och-anslutning-till-nato.htm
Först publicerad på synapze.se. https://www.synapze.se/?s=Hets+mot+Ryssland+och+anslutning+till+NATO

iii https://www.parabol.press/kvinnor-for-fred-pekas-ut-som-sakerhetshot-i-statlig-rapport/

Föregående artikelFörre utrikesministern Pompeo: ”Vi har inget att skämmas för i Mellanöstern” (Fast USA dödat miljoner människor och förstört flera länder)
Nästa artikelPresidentvalet i Finland- Vad vill Alexander Stubb? Pekka Havisto?
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

7 KOMMENTARER

  1. Åsikterna i ”utredningen” för tankarna till hetstjakten mot de som under tiden för diskussionerna kring svenskt känvapen anförde en avvikande mening. Detta skildras i boken Övrig illegal verksamhet : Övervakningen av de svenska kärnvapenmotståndare 1958-1968″ författad av Wilhelm Agrell.

    Historien upprepar sig…

  2. Vi lever i en upp och nedvänd värld. Det är inte Kvinnor för fred eller andra fredsverkande organisationer som nu hotar Sveriges säkerhet och som med den nya politiska ledningen av landet förlorar sitt ekonomiska stöd. De som hotar Sveriges säkerhet är de som nu larmar med krigspropaganda om att Sverige måste förbereda sig på att gå i krig. Det handlar inte bara om risken för krig. Dessa krigsaktivistiska krafter vill ha krig. Helst i knät och eller enligt uppdrag från det land, USA, som ständigt genererar krig, lidande och död i världen. Absurd är tiden!

  3. Jämställdhetsmyndigheten lägger alltså ut ett uppdrag i syfte att registrera fredsverkande organisationer och dess medlemmars åsikter exv i fråga om demokrati. Handlar alltså om pur åsiktsregistrering varför frågan borde hanteras ansvarsfullt och med känsla att inte begå övertramp. I uppdraget som formulerats av Jämställdhetsmyndigheten är man särskilt fokuserad vid kopplingar till Ryssland som myndigheten på flera ställen beskriver som en diktatur. Ryssland kan som många andra länder beskrivas som ett land med auktoritära drag och med demokratiska brister. Men som diktatur knappast. I vetenskapligt granskande sammanhang och i det officiella Sveriges ståndpunkt i förhållande till Ryssland beskrivs inte Ryssland som en diktatur. Jämställdhetsmyndighetens uppfattning må därför betraktas som extraordinär. Och hur är det med USA? Finns det demokratiska brister i det låga valdeltagandet, exv medborgarnas möjlighet att kunna rösta? Kastar en före detta presidents flagranta försök till valfusk och inblandning i stormningen av Kongressbyggnaden skuggor i form av allvarliga demokratiska brister. Och kan man säga att USA:s ständiga insatser i världen för att starta krig och statskupper och begränsningar av länders demokrati är ett auktoritärt drag. Men är USA en diktatur? För att inte tala om Ukraina. Är Ukraina demokratiskt – med den politiska oppositionen utestängd och i flera fall fängslad. Är de nazistiska och högerfanatiska krafterna något som skall räknas in på den demokratiska eller den auktoritära sidan? Frågor av detta slag kan ställas i oändlig mängd när det gäller Ukraina av idag. Blir jämställdhetsmyndighetens nästa uppdrag att kartlägga andra krafter i det svenska samhället som kan knytas till länder med demokratiska brister. Hur är det med Israel som utöver sitt folkmord genomlever konvulsioner av opposition mot demokratiska konstitutionella inskränkningar. Jag det finns många frågor för myndigheten att svara på om man kunde. Om man ville. Om man avser att försvara sin heder.

  4. Tack för ett dräpande och mycket uttömmande brev!
    Oerhört bra skrivet tycker jag!

    Myndighetens agerande ligger väl helt i linje med ockupationsmakten tänker jag.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here