Den multipolära världens födelse. Hur Ryssland ser på sin roll

18
1861
Kreml. Bild:Wikipedia.

I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan” återpubliceras denna artikel som är aktuell i högsta grad. 

Denna artikel https://www.voltairenet.org/article219109.html  av Thierry Meyssan har upphittats och översatts av Rolf Nilsson. Den här artikeln är en uppföljning av :

1- Mellanöstern bryter sig loss från västvärlden

2- Förberedelser för ett nytt världskrig

___________________________________

Ryssland har just publicerat sitt ”utrikespolitiska koncept”. Efter att ha påmint om sin ställning i världen beskriver dokumentet slutet på den västerländska dominansen och USA:s och dess allierades ansträngningar för att upprätthålla Washingtons hegemoni. Det innehåller en förteckning över Moskvas intressen och mål. Det betonar den samtida internationella rättens företräde (en skapelse av tsar Nikolaus II) och avslutar med en beskrivning av den föränderliga världen.

 

President Vladimir Putin träffade sitt säkerhetsråd via videokonferens den 31 mars 2023. I slutet av mötet kungjorde han en uppdatering av ”Ryska federationens utrikespolitiska koncept”.

I detta dokument redogör Ryssland för sin vision av sin roll i uppbyggnaden av en multipolär värld.

Först och främst påminner Ryssland om sina betydande resurser på alla livets områden, sin status som permanent medlem av FN:s säkerhetsråd, sitt deltagande i viktiga internationella organisationer och sammanslutningar, sin kärnkraft och sin status som Sovjetunionens efterträdare i rättigheter. Framför allt med tanke på dess avgörande bidrag till segern i andra världskriget och dess aktiva deltagande i likvideringen av kolonialismens världssystem hävdar det sig självt som ett av de suveräna centra för världsutvecklingen och betraktar upprätthållandet av den globala maktbalansen och uppbyggnaden av ett multipolärt internationellt system som sitt historiska uppdrag.

UTVECKLINGEN I DEN SAMTIDA VÄRLDEN

Ryssland konstaterar att den orättvisa modellen för global utveckling, som under århundraden säkerställde kolonialmakternas accelererande ekonomiska tillväxt genom att tillägna sig sina koloniers resurser, nu tillhör det förflutna.

Anglosaxarna försöker hålla tillbaka ”historiens naturliga gång”. En lång rad olagliga instrument används, däribland tillämpning av ”ensidiga tvångsåtgärder” (vilseledande kallade ”sanktioner”), uppvigling till statskupper, väpnade konflikter, hot, utpressning osv.

Termen ”anglosaxare” används inte i dokumentet. Det är en förkortning som jag använder med tanke på flera ministrars uttalanden. Moskva anser att fienden i första hand är USA, men att de har bildat en koalition av fientliga stater, där Storbritannien spelar en central roll.

Ryssland är världens största land, men dess armé kan inte försvara sina gränser. Det är lätt att invadera. Genom historien har Ryssland lärt sig att besegra inkräktare genom att använda sitt enorma utrymme och klimat till sin fördel. Landet har kämpat mot Napoleon I:s och Adolf Hitlers arméer, men har oftast bränt sitt eget territorium för att svälta ut dem. I avsaknad av närliggande bakre baser var de tvungna att dra sig tillbaka och utplånades av ”General Winter”. Till skillnad från andra länder innebär Rysslands säkerhet att ingen fientlig armé kan samlas vid dess gränser.

Eftersom USA och dess satelliter såg Rysslands stärkande som ett hot mot den västerländska hegemonin använde de åtgärder, som Ryska federationen vidtog för att skydda sina vitala intressen i Ukraina, som en förevändning för att förvärra sin långvariga antiryska politik och starta en ny typ av hybridkrig. Med vitala intressen bör vi förstå den ukrainska militärens underordning under Pentagon efter kuppen 2014.

Rysslands intressen och mål

Rysslands nationella intressen är, citat:

  1. Skyddet av Ryska federationens konstitutionella ordning, suveränitet, oberoende, territoriella och statliga integritet mot destruktivt utländskt inflytande ;
  2. Upprätthållande av strategisk stabilitet, stärkande av internationell fred och säkerhet;
  3. Stärka den rättsliga ramen för internationella förbindelser;
  4. Skydd av ryska medborgares rättigheter, friheter och legitima intressen samt skydd av ryska organisationer mot olaglig utländsk inblandning.
  5. Utveckling av ett säkert informationsutrymme, skydd av det ryska samhället mot utländsk information och psykologisk påverkan när den är destruktiv;
  6. Bevarande av det ryska folket, utveckling av den mänskliga potentialen, ökning av medborgarnas livskvalitet och välbefinnande;
  7. Stöd till en hållbar utveckling av den ryska ekonomin på en ny teknisk grund;
  8. Stärkande av traditionella ryska andliga och moraliska värden, bevarande av det kulturella och historiska arvet hos Ryska federationens multinationella folk;
  9. Miljöskydd, bevarande av naturresurser och miljöförvaltning, anpassning till klimatförändringar.

Målen för Rysslands utrikespolitik är, citat:

  1. Att skapa en rättvis och hållbar världsordning;
  2. Upprätthållande av internationell fred och säkerhet, strategisk stabilitet, säkerställande av fredlig samexistens och progressiv utveckling av stater och folk;
  3. Att bidra till utvecklingen av effektiva komplexa svar från det internationella samfundet på gemensamma utmaningar och hot, inklusive regionala konflikter och kriser;
  4. Utveckling av ett ömsesidigt fördelaktigt och likvärdigt samarbete med alla utländska stater som har en konstruktiv inställning och med deras allianser, och at se till att de ryska intressena beaktas inom ramen för institutioner och mekanismer för multilateral diplomati;
  5. Motstånd mot antiryskt agerande från vissa främmande stater och deras allianser, skapande av förutsättningar för att stoppa sådant agerande.
  6. Upprättande av goda grannförbindelser med grannstaterna, hjälp med att förebygga och undanröja spänningshärdar och konflikter på deras territorier;
  7. Bistånd till Rysslands allierade och partners för att främja gemensamma intressen, garantera deras säkerhet och hållbara utveckling oavsett deras internationella erkännande och medlemskap i internationella organisationer.
  8. Frigöra och stärka potentialen hos multilaterala regionala sammanslutningar och integrationsstrukturer med Rysslands deltagande;
  9. Stärka Rysslands positioner i världsekonomin, uppnåendet av Ryska federationens nationella utvecklingsmål, garantera ekonomisk säkerhet, förverkligandet av statens ekonomiska potential.
  10. Främjande av Rysslands intressen i världshaven, yttre rymden och luftrummet;
  11. Utformning av Rysslands objektiva bild utomlands, förstärkning av Rysslands positioner i det globala informationsområdet;
  12. Stärka Rysslands betydelse i det globala humanitära området, stärka det ryska språkets ställning i världen, bidra till att bevara den historiska sanningen och minnet av Rysslands roll i världshistorien utomlands;
  13. Omfattande och effektivt försvar av ryska medborgares och organisationers rättigheter, friheter och rättsliga intressen i utlandet (Ryssland har alltid betraktat sig självt som beskyddare av minoriteter av rysk kultur i utlandet).
  14. Utveckling av förbindelserna med landsmän som bor utomlands och omfattande stöd till dem för att förverkliga deras rättigheter, skydda deras intressen och bevara den allmänna ryska kulturella identiteten.

RÄTTSORDNING

Den samtida internationella rätten skapades vid Haagkonferensen (1899) (se här, ö.a.). Den sammankallades av den siste tsaren, Nikolaus II. 27 stater deltog. Konferensen var ägnad åt att ”söka de mest effektiva sätten att säkra alla folk fördelarna med en verklig och varaktig fred”. Den varade i 72 dagar.

Tre ämnen diskuterades, men endast de två sista var framgångsrika:

  • Begränsning av rustningar, arbetskraft och militärbudgetar;
  • Inrättande av konventioner som syftar till att i krigstid minska användningen av de mest dödliga vapnen och onödigt lidande (konferensen antog Martens-klausulen (se här, ö.a.), enligt vilken allt som inte är uttryckligen förbjudet i ett fördrag inte heller är tillåtet i lika hög grad). På så sätt lades grunden för den internationella humanitära rätten och Nürnbergtribunalens existens motiverades);
  • Erkännandet av principen om skiljedom i de fall som lämpar sig för detta (den permanenta skiljedomstolen i Haag inrättades på franskt förslag).

Den franska delegationen utmärkte sig. I den ingick Léon Bourgeois, Paul d’Estournelles de Constant och Louis Renault, tre framtida mottagare av Nobels fredspris.

Vid denna konferens infördes två innovationer:

  • Rättslig jämlikhet mellan stater, oavsett vilka de är;
  • Sökandet efter kompromisser och en enhällig omröstning som en källa till legitimitet.

Metoden från denna konferens, som Ryssland alltid har respekterat, utgör dess sätt att tänka (och de franska radikaler som tillhörde Leon Bourgeois). Moskva anser att den finner sitt nuvarande uttryck i FN-stadgan (1945) och i förklaringen om principerna för internationell rätt om vänskapliga förbindelser och samarbete mellan stater i enlighet med FN-stadgan (1970).

I motsats till den internationella rätten, som definieras kollektivt inom FN, försöker västvärlden ersätta med en uppsättning ”regler” som de själva definierar, i avsaknad av alla andra. Endast hela det internationella samfundets kombinerade ansträngningar i god tro, baserade på en balans mellan makt och intressen, kan effektivt garantera en fredlig och progressiv utveckling av stora och små stater.

I dokumentet från den 31 mars påminner Ryssland om att dess särskilda militära operation i Ukraina är tillåten enligt artikel 51 i FN-stadgan. Ryssland hänvisar till den ukrainska regeringens planerade attack mot Donbass och har sedan dess offentliggjort en av de texter som kommenterats av de ukrainska stabscheferna. Det är därför förståeligt att erkännandet av Donbassrepublikerna som självständiga stater som är allierade med Ryssland (inför den särskilda operationen) var ett nödvändigt villkor för att artikel 51 skulle kunna tillämpas.

Det handlar om att upprätta avtalsrelationer mellan stater, i vetskap om att den starkaste alltid kommer att kunna bryta mot sitt ord och förgöra den svagaste. Den måste därför åtföljas av garantier som syftar till att avskräcka dem som befinner sig i en stark ställning från att missbruka den. Dessa garantier kan bara vara övertygande om Ryssland, liksom de andra, har fri tillgång till världens rum, inklusive rymden, och om mekanismer för att förhindra kapprustningen införs.

BESKRIVNING AV DEN MULTIPOLÄRA VÄRLDEN

Moskva närmar sig den multipolära världen genom en kulturell syn på världen. Man avser att upprätthålla förbindelser med alla kulturer och uppmuntra var och en av dem att skapa mellanstatliga organisationer.

Moskva förklarar att man visserligen ber närliggande stater att inte hysa fientliga staters trupper och militärbaser i sina länder, men att man är villig att hjälpa dem att stabiliseras. Detta inbegriper att hjälpa dem att undertrycka destabiliseringsmanövrer som genomförs av fientliga stater på hemmaplan. Det handlar om att inte hjälplöst se på när andra länder följer Ukrainas väg och störtar valda myndigheter med hjälp av nynazistiska grupper.

I dokumentet läggs stor vikt vid att stärka samarbetet med Kina och samordningen med dess internationella åtgärder. Det handlar alltså om att föda fram en multipolär värld, men med två barnmorskor, Moskva och Peking. På den militära nivån nämner Moskva sitt strategiska partnerskap med Indien.

Ett särskilt avsnitt handlar om den islamiska världen, som håller på att ta sig ur västvärldens dominans i och med segern i Syrien och fredsavtalet mellan Iran och Saudiarabien.

När det gäller Västeuropa hoppas Moskva att det ska inse sina misstag och frigöra sig från anglosaxarna. Fram till dess är Moskva på sin vakt, inte bara mot Nato utan också mot Europeiska unionen och Europarådet.

Ryssland betraktar sig inte som en fiende till väst, isolerar sig inte från väst, har inga fientliga avsikter gentemot väst och hoppas att de stater som tillhör västvärlden i framtiden kommer att inse att deras konfrontationspolitik är meningslös och att de kommer att ansluta sig till principerna om suverän jämlikhet och respekt för ömsesidiga intressen. Det är i detta sammanhang som Ryska federationen är redo för dialog och samarbete.

Rysslands politik gentemot Förenta staterna har en dubbel karaktär, med hänsyn till å ena sidan denna stats roll som ett av de inflytelserika suveräna centra för bland annat världsutvecklingen, och å andra sidan som inspiratör, organisatör och väsentlig genomförare av västvärldens aggressiva antiryska politik, som är en källa till väsentliga risker för Ryska federationens säkerhet, den internationella freden, en balanserad, rättvis och progressiv utveckling av mänskligheten.

 

Föregående artikelVad skulle Che Guevara ha gjort?
Nästa artikelUkrainas drönare slår till mot ryska oljeraffinaderier komplicerar Bidens omvalsbud
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

18 KOMMENTARER

  1. En annan sida av den multipolära världens födelse är hur drottning Fulsula van der Leyen mottogs eller snarare inte mottogs då hon besökte Kina tillsammans med Macron. Kontrasten gentemot hur den senare mottogs var talande. Kinesiska medier skräddade inte på orden utan kallade Fulsula ”amerikansk nike docka”, vilket i och för sig är sant

    ”A US media outlet earlier noted that unlike Macron, the European Commission President “was mostly left alone” during the duo’s visit to China, where she was “demonized” by local media as “an American puppet.”

    Former French MEP Florian Philippot has expressed his satisfaction with China seemingly preferring to ignore European Commission President Ursula von der Leyen, who accompanied French President Emmanuel Macron during his visit to Beijing earlier this week.
    Philippot, who is also head of France’s Eurosceptic party The Patriots, tweeted that “China put civil servant von der Leyen in her proper place during Macron’s visit.”

    https://sputnikglobe.com/20230409/ex-french-mep-lauds-beijings-zero-reception-toward-von-der-leyen-amid-her-china-visit-1109287328.html

  2. En annan sida av den multipolära världens födelse är hur Ursula von der Leyen (van der Lögnen) mottogs eller snarare inte mottogs då hon besökte Kina samtidigt som Macron. Kontrasten gentemot hur den senare mottogs var talande. Kinesiska medier skräddade inte på orden utan kallade ful sula ”amerikansk nike docka”, vilket i och för sig är sant

    ”A US media outlet earlier noted that unlike Macron, the European Commission President “was mostly left alone” during the duo’s visit to China, where she was “demonized” by local media as “an American puppet.”

    Former French MEP Florian Philippot has expressed his satisfaction with China seemingly preferring to ignore European Commission President Ursula von der Leyen, who accompanied French President Emmanuel Macron during his visit to Beijing earlier this week. Philippot, who is also head of France’s Eurosceptic party The Patriots, tweeted that “China put civil servant von der Leyen in her proper place during Macron’s visit.”

    https://sputnikglobe.com/20230409/ex-french-mep-lauds-beijings-zero-reception-toward-von-der-leyen-amid-her-china-visit-1109287328.html

    • Det är värre! von derLeyen lämnade Kina via vanlig flyg. Hon fick gå igenom x-ray screening och allt det där. Bilden av henne då hon passerar tullen s a s är utsökt (se länken nedan) 🤣🤣🤣

      ”The Chinese ignored her and refused to extend any diplomatic courtesies. French politician, Florian Filippo, reported on Twitter that poor Ursula was forced to fly commercial and go through regular passenger screening:

      Zero reception, total disregard, she even had to leave the country on a regular passenger flight!”

      The Chinese ignored her and refused to extend any diplomatic courtesies. French politician, Florian Filippo, reported on Twitter that poor Ursula was forced to fly commercial and go through regular passenger screening:

      Zero reception, total disregard, she even had to leave the country on a regular passenger flight!”

      https://sonar21.com/western-sanctions-and-the-war-in-ukraine-creating-a-new-world-order-and-china-is-leading-the-parade/

  3. Det råder en omfattande irritation i Kina, både i regeringen och folkligt, hur Ursula von der Leyen uppträdde som en klassisk feodalherre i Kina och kom till Kina för att ”läxa upp” den ”underordnade kolonin” Kina. Det finns även en irritation mot Macron, men inte lika allvarlig. Macron uppträdde inte respektfullt och bröt diplomatariskt protokoll. Inget av detta rapporteras i västs propaganda media.

  4. Fast FN:s generalförsamling har med överväldigande majoritet tagit avstånd från att det ryska invasionsagerandet medelst militära medel -dessutom mot civila mål under lång tid- och avvisat det som något slags ”självförsvar”.

    En multipolär värld må vara verkligt önskvärd, å andra sidan vet vi inte hur den kommer att (kunna) se ut, eller att bli.

    Innebär denna att t.ex. eviga styren, som inte går att avsätta i politiken, och som förföljer alla som andas opposition, bara stormaktsmässigt ska ta över mer ”världsmakt”? Mycket tyder tyvärr på det.

    Ryska och kinesiska styret i dag har bara på det senaste decenniet blivit alltmera auktoritära och rentav delvis alltmer totalitära.

    Få av de grannar som gränsar till vare sig Ryska federationen eller Folkrepubliken Kina vill ha mer ”världsmakt” till Moskva och Beijing.

    Vi kan noga iaktta på senare tid hur länder som t.ex. Tadzjikistan och Kazachstan rört sig bort från Moskvas ganska slutna ”sfär”. Tadzjikistans president fick vid ett högt internationellt politiskt statschefsmöte under 2022 ett fullständigt ursinnesutbrott på Putins syn och Moskvas inflytande inom bl.a. SNG- och SCO-organisationerna. Tadzjikerna upplevde sig -visade det sig- som minsta politiska jämlikar med Putinstyret (man kan ana att Tadzjikistan nu passar på när Moskvas energi går åt att närapå för evigt kontraproduktivt förstöra de historiska och politiska relationerna till Ukraina). Även sedan Moskva påbörjat fälttåget, invasionen och bombningarna av Ukraina har plötsligt oväntat Kazachstans nya presidentstyre vänt sig till Europeiska unionen för att sprida ut sina politiska och ekonomiska kontaktytor.

    Folkrepubliken Kina vägrar, vet vi tydligt, lyda utslaget av den internationella domstolen i Haag gällande Kinas mycket stora krav på Sydkinesiska havet som dessutom inkräktar på alla grannländers jämlika krav på en liknande zonuträkning i havet.

    Vi ser sedan ett fåtal år flera geopolitiska bakslag för Moskva och Beijings styren att hjälpa till med en ny multipolär världsordning. De ryska och kinesiska stormakternas grannar börjar de facto dra öronen åt sig och synnerligen tveka; i princip alla Rysslands geografiska grannar börjar alltmer inte alls lita på Putin och dennes styre; Kinas granne Vietnam har de senaste åren -märkligt nog- på egen hand börja söka militärt stöd av…Washington i från flera militära delegationer varit på besök i Hanoi, bl.a. ett oväntat presidentbesök till Vietnam.

    Ser man till de ryska och kinesiska grannarna vill de på senare tid snarast bromsa ned stormaktstillväxten hos herrarna Putin och Xi -och man söker sig alltmer alternativa allianser och sprider ut sina gracer.

    Det är förmodligen det som är den nya multipolära världen: att de kinesiska och ryska grannarna också har multipolära allianser än enbart underordna sig just Moskva och Beijing. Det önsketänkandets tåg har nog redan avgått för deras del.

    Överbyggnaden i den nya, skinande multipolära världen kommer inte vara vare sig rysk eller kinesisk, om man ser enbart till dessa stormakters grannar. Faktiskt.

  5. BRICS-länderna köper upp guld – och det är ingen slump
    Ryssland och Kina marknadsför aktivt guld som ett alternativ till dollarn
    Förra veckan gjorde Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ett tvådagarsbesök i Kina, där han förde samtal med Kinas president Xi Jinping och Kinas utrikesminister Wang Yi.
    Ryssland och Kina marknadsför aktivt guld som ett alternativ till dollarn
    Parterna kom överens om att utöka samarbetet i ett brett spektrum av frågor, inklusive de-dollariseringen av världsekonomin och övergången till nationella valutor i bosättningar, enligt Cryptopolitan-publikationen.

    En av de viktigaste punkterna i samtalen var den gemensamma kampen för en multipolär värld. I synnerhet motsätter sig Ryssland och Kina den amerikanska dollarns hegemoni i internationella uppgörelser. Och de inte bara presterar, utan byter till nationella valutor i ömsesidig handel.
    De-dollariseringen tar fart, men än så länge är många länder som är vana vid dollarns dominans ovilliga att överge den, enligt artikeln. Även om det bör noteras att ingen hävdar att det system som har utvecklats i årtionden kan ändras snabbt.
    Som ett alternativ till dollarn främjar Ryssland och Kina aktivt guld. Efterfrågan på ädelmetallen från BRICS-länderna har ökat kraftigt, Kinas guldreserver har ökat 16 månader i rad.
    Analytiker tror att guld lockar investerare med sin likviditet, lönsamhet och stabilitet under perioder av ekonomisk turbulens.
    Det finns en uppfattning om att BRICS-länderna kan skapa en ny reservvaluta som backas upp av guld, noterar Cryptopolitan. Detta kommer att bli en allvarlig utmaning för den amerikanska dollarn och kan leda till en omfördelning av roller i den globala ekonomin.
    Framgången med de-dollariseringen och övergången till ett nytt monetärt system kan få långtgående konsekvenser för den globala handeln. Dollarns försvagning kan leda till att dess roll i internationella uppgörelser minskar och att den geopolitiska maktbalansen förändras.
    Enligt World Gold Council (WGC) fortsätter efterfrågan på guldtackor och guldmynt att växa i olika länder, framför allt Turkiet, Egypten och Förenade Arabemiraten.
    I Ryssland finns det också en ökad efterfrågan på denna ädelmetall.
    https://www.pravda.ru/economics/1998395-zoloto/

  6. Ryssland och Kina har senaste decenniet bara blivit mer auktoritära???Hur är det med Sverige och övriga Europa som står under Usa stöveln som kallas Nato. Kolla helheten här och fundera noga på alla punkter vad gäller skillnaden. För dej personligen vore de verkligen så mycket sämre att bo i tex Ryssland än här i Sverige?? Skulle du råka illa ut?? Är du rädd av nåt speciellt vad gäller Ryssland?? Ryssland har helt klart nackdelar också de EJ va ja vill komma till. Men har inte Sverige också massa nackdelar fast kanske på andra håll och punkter?? Jo vill jag påstå TVÄRS IGENOM. En värld styrt av Kina och Ryssland vore MYCKET fredligare än Usa Nato EU vill jag påstå TVÄRS IGENOM

    • Jag vet inte bäste kollega J.A. huruvuda Din text här är ställd till mig eller någon annan skribent – men de senaste åren numera visar att ingen fri opinionsbildning är längre möjligt i t.ex. ryska samhället. Inga anti-krigs- eller fredsdemonstrationer är möjliga och till och med enmansdemonstranter som håller upp helt vita otextade plakat i luften slås ned och arresteras omedelbart av polisen. Är det verkligen den typ av vardagssamhälle Du vill se hos oss J.A.? Jag tror faktiskt inte det.

      Med det ryska krigsutbrottet och illegala anfallskriget, ett klart brott mot FN-stadgan (som mycket annat även utfört av t.ex. Israel och de amerikanska Förenta staterna i vår samtida värld) i februari 2022 upphörde helt och fullt den ryska anti-politiska sociala modellen överhuvudtaget att vara något slags fungerande multipolärt ens klent alternativ i denna världen. Putin har själv punkterat sin egen samhällsmodell som något slags positivt reklamfönster för något som helst annat land, utom möjligen Nordkorea.

      En politisk modell som inte tål minsta inrikespolitisk debatt och kritiska frågor är inget alternativ, utan en varning för omgivande länder. Senast i går måndag stog RT:s Margarita Simonyan i rysk tv:s Rossiya-1 ”debattprogram” med Solovjov och krävde ”mer bödlar i samhället” för dem som inte sluter upp bakom putinismen.

      Är det en samhällsmodell Du vill ha J.A.? Jag kan faktiskt inte tänka mig det ens teoretiskt att det är Din avsikt.

  7. Johan,
    Det finns dem här i Sverige som har tröttnat.
    De vill krossa Demokratin.
    Jag läste det här på SVT Public Service.
    Missnöjet jäser och samhället splittras allt mera.
    Samma trend i USA, kanske hela Västvärlden?

    Splittrade samhällen blir svaga samhällen.
    För Rysslands överlevnad mot trycket från Demokratierna är sammanhållningen villkoret.
    Då finns inget utrymme att leka Västvärlden för då är snart Ryssland invaderat samt Ryska jorden och naturresurserna stulna av Västvärldens kapitalägare.
    Så gått som alla ryssar är väl medvetna om den här situationen och därför röstar nästan 90% av Ryska folket med Vladimir Poutin.

    • Mig veterligt finns inget folk på planeten som vill upphäva sitt eget demokratiska valsystem för att övergå till någon slags politisk monarki.

      Bryter man ned t.ex. Levadainstitutets siffror om Putins förtroendestöd i Ryssland finner man andra intressantare siffror från de senare årens åldersindelningar (Kreml älskar nämligen opinionsundersökningar och ibland läcker de ut offentligt).
      De yngsta under 30 så har en klar majoritet (ofta c. 52-55% en mycket positiv syn på dagens Ukraina) och bara var sjätte ung ryss avser (då) att rösta på Putin.

      Dagens system med äldre herrar ur säkerhetstjänstens djupa stat som lever sin ungdomskarriär och världssyn baklänges nu in i den framtid
      de tar från sin egen befolkning och förstör det egna landet, tycks ha mycket klen återväxtfaktor.

      Källa: Levadainstitutet. Numera klassat som utländsk agent, därutöver.

        • Som jag minns det kom den ut år 2022, kanske utfördes den redan under år 2021, det var i vilket fall som helst innan det stora krigsutbrottet.

          Levadainstitutets siffror finns på många ställen och går nog att finna på internet. Jag läste dessa den gången i ”pappersform” så jag har tyvärr ingen direktlänk.

          Det kan mycket väl vara så att Putin har avsevärt GENERELLT höga opinionssiffror sammantaget i medeltal, men siffrorna skiljer uppenbart mellan och inom åldersgrupper, bostadsort, utbildningsnivå och social grupptillhörighet o.s.v.

          Ryssar vet vad de har men inte vad de får, vilket kan vara förklaringen till höga siffror för Putin. Men om dagens sociala och ekonomiska system är så väldans populärt som Putin själv, betvivlar då jag starkt. Som i de flesta länder har vi medborgare en ytterst kritisk sopkvast att utdela mot en massa företeelser i de egna ”systemen”, som hos oss våld, kriminalitet, höga matpriser och sjukhusköer etc.

          Det är nog ingen slump att vid de nu svåra översvämningarna av floden Ural mellan Ryssland och Kazachstan så vänder sig de drabbade där ”till Putin direkt” och inte tydligen till de lokala myndigheterna på plats, som man förmodligen litar långt mindre på. Men jag är inte helt insatt exakt i denna fråga.

          • De ryssar som kan och vill kan läsa fri journalistik; alltifrån Meduza, Novaya Gazeta, Moscow News och den synnerligen dyra och tungt akademiska R.Politik. Men det är efter smak och läggning man väljer media.

            Mycket ilska över sakernas tillstånd i dagens Ryssland under sanktioner och isolering (från ”väst”) kanaliserar och projicerar även många (men inte alla) av de mest liberala och väldigt pro-västliga yngre ryssarna idag mot väst självt. Jag stöter allt oftare på fenomenet: världens största lands (Rysslands) situation är helt och hållet västs fulla fel och även skuld.

            Västs sätt att försöka skilja den ryska ledningen från den progressiva delen av den ryska befolkningen tycker jag mig se alltmer börjar krokna och faktiskt misslyckas. Men det är min personliga syn, kanske visar andra siffror och iakttagelser något annat.

      • Johan,
        Det blir ett helt annat resultat om man endast sorterar ut de unga i en politisk gallup.
        Gör du samma här i Sverige får du Sverigedemokraterna och Miljöpartiet som de två största partierna vilket inte på något sätt speglar valresultat.

        Sorterar du sedan ut endast storstadsregionerna Moskva och St Petersburg kan du möjligen få rätt men Ryssland är större än så.
        Ute i regionerna och på landsbygden röstar de flesta Poutin ändå oavsett ålder.

        Det finns en liberal opposition i Rysslands större städer och det har förstås med Borgaren att göra som själv är en produkt av just Staden.

        Sovjetunionen höll Borgaren borta men med Fri Marknad dröjde det inte särskilt länge förrän Borgaren krävde sin plats på toppen.
        Den ”toppen” är tyvärr redan upptagen i Ryssland så där har inte Borgaren alls samma möjligheter att armbåga sig fram som i våra så kallade ”Fria Demokratier”.

        För det är just vad Demokratin handlar om.
        Frihet för Borgerligheten.

        Du kanske är Socialdemokrat, men jag menar att det är bara två sidor av samma mynt.
        Det finns ett Socialdemokratiskt parti Ryssland också.
        Det är bara att fundera på varför det är så försvinnande litet och inte alls något ”maktparti” som hos oss i Sverige.

        • Nå bäste kollega: det var ju faktiskt det jag skrev. Jag inser och VET det.(!)
          Men när Putins popularitetssiffror beskrivs här alltid kring 70-80% så framstår det som att precis alla grupper i hela ryska samhället har just det solida stödet och överallt, vilket inte är fallet.

          Gamla akademiker som utbildats under sovjetiska tiden (de jag känner bäst) avskyr precis allt och alla som har med gamla KGB och dagens inskränkta konservativa säkerhetstjänst att göra (det är inte precis kloka herrar som gamle Jurij Andropov vi har att göra med, dessvärre), i det närmaste utan undantag.

          Men även den yngsta vuxna generationen 18-29, är ytterst västvänd och uppfattar också sig själva som helt en del av västerländsk kultur, och har åtminstone förr räknats som världens näst mest internetaktiva befolkning. Moskva är ofta mer hippt, inne och coolt än faktiskt den långt mindre staden New York som numera känns lite ”daterad”. Den som hittar en person under 40 i Ryssland som skulle föredra att leva sin sociala och kulturella framtid med tadzjiker, nordkoreaner, iranier och kineser har verkligen hittat en rödlistad sociologisk underlig varelse i det landet. För en ung ryss är det helt otänkbart.

          Men vi får se; politiska skiften i Ryssland kommer lika oväntat som snabbt. Plötsligt kan väst och Europa stå inför ett ryskt ledarskap som snabbt vill integreras och normaliseras med västvärlden. När den reaktionära KGB-kuppen misslyckats i augusti 1991 (lika oväntat som snabbt) var det just det som hände.

          Rysk historia har alltid rört sig mellan östslaviska mystiker, ortodoxa och isolationister och kulturellt västerländska och öppna internationella krafter i Peter den stores anda.

          Vi vet självklart inte nu hur det går. Framtiden får visa vägen. En förändring kommer absolut någon gång, frågan är när och hur.

          När Stalin plötsligt dog i mars 1953 var det helt oväntat den av alla fruktade NKVD-chefen Berija som blev den förste store förändraren, reformatorn och ibland cyniskt kallad den ”förste dissidenten”. Hans reformer blev så omvälvande för de andra i ledarskapet att han senare strax arresterades för absurt påhittat spioneri och senare arkebuserades, samma år. Men det gamla systemet försvann för alltid.

          Hur det går för putinismen törs nog ingen förutspå med hedern i behåll: antingen går det fort eller så blir det en blodig siloviki-junta som tar över med brutal maktkamp -eller faktiskt något helt annat. Och lika oväntat. Historien och framtiden i Ryssland är alltid båda lika svåra.

    • Bästa arbetarklass. Tro inte en sekund på vad du läser på svt. Många med mig har slutat att lyssna på dem. Varför skulle man t.ex. läsa här om svt ger oss riktig information? Mitt råd. Glöm dem!

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here