Denna artikel av ”Moon of Alabama” 1 september https://www.moonofalabama.org/2021/09/in-counter-to-us-attacks-china-transforms-itself-from-capital-centric-to-people-centric.html#more har vänligen översatts av Rolf Nilsson. Många undrar vart Kina är på väg. Finns det substans i parollen ”socialism med kinesiska förtecken”? Detta diskuteras i senaste numret av Monthly Review på hela 150 sidor i olika artiklar. Lämplig för den särskilt intresserade och för den som vill fördjupa.
För att motverka USA:s fientlighet rör sig Kina mot en mer befolkningscentrerad politik
I december 2001 blev Kina medlem i Världshandelsorganisationen. Det öppnade nya marknader för Kinas industri och lockade många utländska investeringar.
Tillväxten i BNP som Kina har uppnått sedan dess är hisnande.
Denna utveckling gjorde att Kina kunde göra enorma investeringar i infrastruktur. Det genererade också de resurser som var nödvändiga för att eliminera fattigdom.
Det är ingen slump att denna utveckling skedde medan USA slösade pengar på krig i Mellanöstern. Eftersom USA nu steg för steg drar sig tillbaka från dessa krig, för att i stället konfrontera Kina, måste landet förbereda sig för den nya situationen.
Införandet av fler och fler kapitalistiska drag i Kinas ekonomi under de senaste 20 åren har skapat obalanser. Företagen försökte ignorera eller få inflytande över statliga strukturer och regler. Företag behandlade sina arbetare dåligt. Rika människors spekulationer skapade bubblor på bostadsmarknaderna. Kulturella överdrifter, som betonade individualismen, hotade den nationella enheten.
Dessa obalanser får beskrivningen av Kinas ekonomi som ”socialism med kinesiska särdrag” att se substanslös ut. På sikt skulle de leda till missnöje med det styrande politiska etablissemanget hos ett brett spektrum av allmänheten. Det var hög tid att undanröja de överdrifter som den extremt snabba utvecklingen hade skapat.
Regeringen var tvungen att agera för att undvika framtida interna konflikter. Sedan slutet av förra året har den agerat med samma effektivitet som gjorde det möjligt att stoppa och eliminera Covid-19-utbrott. Den gör detta skoningslöst, utan hänsyn till aktievärden eller investerar-intressen.
För sex veckor sedan argumenterade jag mot Stephen S. Roachs tolkning av nya kinesiska regler och beskrev varför allmänheten i Kina inte bryr sig om ”investerare” och kommer att stödja dessa åtgärder från regeringen.
Sedan dess har regleringskampanjen fortsatt med häpnadsväckande fart och fläkt. Här är en samling rubriker, publicerade sedan min senaste analys, som beskriver utvecklingen och störtfloden av nya regler och lagar, som är utformade för att ställa saker till rätta, samtidigt som Kinas ekonomiska tillväxt fortsätter.
- China Stocks Tumble in ‘Panic Selling’ Amid Broad Crackdown
- China market regulator boosts food delivery worker protections
- China moves against private tutoring companies, causing shares to plunge.
- China’s private tutor ban kills another profit center
- Wipeout: China stocks in US suffer biggest 2-day loss since 2008
- Why China’s crackdown on tech and education won’t scare off global investors
- Tencent Is World’s Worst Stock Bet With $170 Billion Wipeout
- China Doesn’t Care How Much Money You Lose
- China Seen Ushering in New Era as it Puts Socialism Before Shareholders
- China Orders 25 Tech Giants to Fix Raft of Problems
- China’s campaign to regulate Big Tech is more than just retaliation
- China’s Sweeping Crackdown on Big Tech Is a Wake-Up Call for the U.S.
- Rosy upsides to Xi’s neo-socialism
- Xi Sends Warning to Investors With Delayed Huarong Lifeline
- China passes tough new online privacy law
- Wealth gap sparks Xi’s call for ‘common prosperity’
- China blasts ’996’ excessive work culture
- With new privacy law, China could reshape cross-border data rules similar to Europe’s GDPR
- Unpacking China’s game-changing data law
- Xi Jinping says Big Tech crackdown is making progress, calls for Communist Party to ‘guide’ companies
- China limits children’s online gaming to three hours a week to combat ’addiction’
- China moves to cap the cost of renting a home in cities
- Beijing’s regulatory crackdown is no flash in the pan
Den nya parollen för denna era är nu ”gemensamt välstånd”, en politik som kommer att minska stora förmögenhetsklyftor, samtidigt som rimliga monetära incitament och marknadsekonomi hålls vid liv, för att möjliggöra vidare utveckling.
En pamflett, skriven av en obetydlig maoistisk figur, vilken motiverar dessa åtgärder och sätter in dem ett större politiskt sammanhang, publicerades brett av kommunistpartiets organ:
En kommentar, som publicerades i stor utsträckning i kinesiska statsägda medier, beskrev president Xi Jinpings tillslag med regleringar som en ”djupgående revolution” som svepte över landet och varnade för att alla som motsatte sig skulle straffas.
”Detta är en återgång från kapitalisgruppenhuvudstadsgruppen till folkmassorna, och det här är en omvandling från kapital-centrerad till folk-centrerad politik””, sade kommentatorn och tillade att det markerade en återgång till kommunistpartiets ursprungliga linje. ”Därför är detta en politisk förändring, och folket hamnar återigen i centrum för denna förändring, och alla som blockerar denna människocentrerade förändring kommer att motarbetas.”
Författaren fortsätter sedan med att sätta in den ”djupgående omvandlingen” i ett bredare, geopolitiskt sammanhang:
”Kina står just nu inför en allt svårare och komplexare internationell situation. USA har genomfört militära hot, ekonomiska och teknologiska blockader, finansiella angrepp och politisk och diplomatisk belägring mot Kina”.
”USA har lanserat biologisk krigföring, cyber-krigföring och opinionsbildning mot Kina. ”
”Om vi fortfarande måste lita till stora kapitalister som den främsta kraften för antiimperialism och anti-hegemonism, eller fortfarande samarbeta med USA:s ”tittytainment”-strategi (av titty = tutte och entertainment = underhållning Underhållning som tröst och att fly till, se här, ö.a.), kommer våra unga att tappa sina starka och maskulina drag och vi kommer att kollapsa som Sovjetunionen, innan vi attackeras ”, sade han och hävdade att USA hade inlett en färgrevolution mot Kina genom olika kanaler.
Den ”djupgående omvandling” som pågår i Kina syftade till att reagera på USA:s brutala och grymma attacker, såväl som på den nuvarande komplicerade internationella situationen, sade han.
Begränsningarna för underhållningssektorn var långt ifrån tillräckliga, eftersom vanliga arbetare och människor borde bli huvudpersonerna på skärmarna. Folk skulle dra nytta av målet ”gemensamt välstånd” efter att utbildnings-, sjukvårds- och fastighetssektorn reformerats, skrev han.
Även om detta låter som Kulturrevolution 2.0 är det säkert att det inte kommer att bli någon vild framfart av maoist-studenter genom bibliotek eller omskolningsläger för partimedlemmar.
Rovkapitalisten George Soros hävdar i Financial Times, att dessa åtgärder kommer att leda till undergång för Kinas ekonomi. (Se Michael Hudsons motreplik här.) Men människor som, liksom Soros, argumenterar mot stränga regler, glömmer att det inte finns några marknader utan dem. Företag som bara ser till aktieägarnas intressen är inte sunda och skapar inte möjlighet till ett hälsosamt samhälle. Se bara på Boeing och på läger för hemlösa i amerikanska städer.
Bortsett från den ideologiska grunden är de nya regleringsåtgärderna populistiska. Massorna kommer att gilla dem. De garanterar president Xi Jinpings omval vid nästa års nationella partikongress.
De kommer att stärka Kinas enhet i dess konkurrens med USA.
Relaterat
Många fler världsledare besöker Kina än USA.
USA samlar allierade för ett möjligt krig mot Kina.
“Jag tror inte alltid på CIA:s berättelser, men när det gäller Kina, då tror jag på dem”
Är detta en väg mot socialism?
https://www.chinadaily.com.cn/a/202109/03/WS61310177a310efa1bd66cfcf.html
En möjlig anledning till omsvängningen kan vara (möjligen enligt någon artikel i Monthly Review, men jag minns inte säkert) att tillväxten i Kina saktar av. Liberaliseringen av ekonomin har varit enormt framgångsrik under en period, men nu kört slut på sin växtkraft. Därmed ökar spekulationsekonomin i stället, med aktier, fastigheter och annat olönsamt, samt storföretagens försök att styra politiken. Det sista är ett stort ’nej-nej’ för regeringen, särskilt som detta kan vara en inkörsport för utländska intressen. Kina har gamla dåliga erfarenheter av den sortens affärsmän (’compradorer’).
Den stora frågan nu verkar vara om Xi kan hålla utlänningarna borta, det egna storkapitalet nere, och få de breda massorna med sig i en fortsatt ekonomisk expansion som nu är styrd mot inhemsk konsumtion i stället för export. Om partiet är trogna även Maos principer gäller det att ’ena de många för att besegra de få’. Det borde inte vara omöjligt. Nu när den värsta fattigdomen i Kina är bortstädad är det väl dags att ta itu med den näst värsta, innan Folkrepubliken firar sina hundra år 2049.
Många kineser har inte kunnat dra så stor nytta av kunskapssamhället och teknologin för sin försörjning som den numerärt stora medelklass som genom utbildning och flit kunnat bygga upp Kinas ekonomiska styrka och potential för avancerad utveckling. Så länge väst drog nytta av deras produktivitet och inte straffade Kina var det en framkomlig väg även i majoritetens intresse genom de ekonomiska resursernas tillväxt.
När nu väst bytt fot minskar fördelarna med att pragmatiskt samarbeta delvis på väst’s villkor.
Kina har under denna epok visat att man snabbt reagerar, analyserar och pragmatiskt gör nya drag.
Jag tror Bernard som driver Moon of Alabama har träffat rätt i sin beskrivning om att det är för att motverka inre splittring.
I mina ögon innebär det att Kina’s agerande är konsistent jämfört med tidigare eftersom stabiliteten aktivt hotas från väst och man därför inte vill släppa till några blottor. Jag ser det inte som någon ideologisk förändring utan en pragmatisk. Målet är fortfarande att bygga upp sin styrka inte att återvända till någon tidigare variant.
Att vara mot västs typ av spekulationsekonomi är naturligt i vida kretsar inklusive en del libertarianer tror jag. Att Kina ändå tillåtit det var för att det hade en del fördelar för deras utveckling. Pragmatism.
”Är detta en väg mot socialism?” frågar sig en kommentator. Så tänkte även jag för ett par årtionden sedan. Nu frågar jag mig i stället ”Är detta en väg mot ett bättre liv för kineserna?” Svaret är naturligtvis detsamma på bägge frågorna. ”Det kan vi inte veta nu.” Hittills har livet i Kina utvecklats exceptionellt väl för de flesta kineser. Låt oss hoppas på fortsatta framgångar som kan komma ur alla de ovan uppräknade justeringar som nu görs i landet med ”socialism med kinesiska förtecken.”
Det har även Sverige gjort, mest på grund av att de har exploaterat andras länders arbetskraft, t ex H&M i Kina. Nu gör Kina likadant som Sverige.
Så det är arbetarklassen och dom fattiga som betalar för att Sverige, Tyskland, Kina och med flera länder får det bra. Kina exploaterar t ex Afrikas arbetarklass tillsammans med kapitalisterna i väst. Kina äger t ex fabriker i Etiopien där H&M huserar. De betalar cirka tio kronor i timmen.