Herr Ehrenkrona – i huvudet på en liberal om Israel och Palestina

9
1604

Jag har nöjet och förmånen att åter få presentera en artikel av vår yngste skribent, gymnasisten Andi Olluri i Uddevala. Längst ned finns länkar till ”Andra artiklar av Andi Olluri”.

Andi Olluri

Olof Ehrencrona. Moderat diplomat, friherrer och författare enligt Wikipedia.

Herr Ehrenkrona

Olof Ehrenkrona och hans liberala meningsfränder har nyligen gjort det tydligt nog att fullständig blindhet förslår som “politisk inblick” bland vår intelligentia.
I en ledare från mitten av maj förklarade Ehrenkrona, bland många andra förbistringar, att beskrivningen av den senaste Palestinakrisen (angreppet på Palestina) som ett folkligt uppror mot Israel är “knappast sann”.[1] Det var snarare några pack “från båda sidorna” som initierade våld.

I bakgrunden, medan detta skedde, valde Hamas att regna en “störtskur” mot främst “civila” mål i Israel, varpå Israel svarade med bombardemang på “ledningsfunktioner och tunnelsystem.”[2] Därmed är konflikten sammanfattad: två sidor har gjort dåliga val.

Denna beskrivning är Ehrenkrona inte ensam om att ge. Några dagar senare gav DN ut en gemensam ledare. Israelerna betedde sig “klumpigt” illa åt i Sheik Jarrah (och många andra områden). Men det spelar ingen roll, eftersom Hamas “startade kriget”. Vi blir också varnade om att de “urskillningslös[t]” angriper civila, att de vägrar erkänna Israels rätt att existera etc. etc.[3]

Jag skall inte beröra den fullständiga förvrängningen vad som har skett mellan israelisk polis och deras brutala behandling av palestinier, negligeringen av att beskriva vräkningarna mot palestinier – vilket föranlett den nuvarande situationen, bakgrunden o.s.v. Men dessa uttalanden är alla slående i det att de missar den centrala poängen, förstådd av av västerländska och israeliska säkerhetsanalytiker: man kan på inget sätt jämställa palestinsk med israelisk terror. Båda är förkastliga, men skiljer sig numerärt och kvalitativt. Palestinierna svarar på en brutal ockupationsregim. Situationen har beskrivits tydligast av ledande israeliska människorättskällor. B’Tselem förklarar att:

Det pågående våldet tvärs över Israel/Palestina är ett utfall av en apartheidregim som kontrollerar hela området. Under denna regim, är ungefär hälften av folket som lever mellan Jordanfloden och Medelhavet – judar – tillåtna att leva fullgoda liv och åtnjuta skydd av sina mänskliga rättigheter, medan den andra halvan – palestinier – inte kan det.[4]

Men utöver detta är palestiniernas svar – att bekämpa en främmande ockupationsmakt – befogat enligt internationell lag. FN:s resolution 3246 från Generalförsamlingen ger all rätt till ett folk att företa “väpnat motstånd” mot en angripare eller kolonisatör. Den fastslår “legitimiteten av ett folks kamp för frigörelse från kolonial och främmande dominans och främmande förtryck genom alla tillgängliga medel”.[5]

Vill man göra det minsta anspråk på att vara seriös i Palestinafrågan måste man helt enkelt först inse detta. Särskilt intressant blir Ehrenkronas och hans gelikars överskylande av massiv statlig aggression när man faktiskt tar en titt på datan om de pågående bombardemangen.

I skrivande stund har ungefär 227 palestinier dött av bombangrepp, varav 64 barn (alltså är antalet palestinska barndödsfall ungefär fem gånger fler än israels totala dödsfall). FN har bekräftat att åtminstone 121 av dödsfallen varit civila. I kontrast har 12 israeler dödats, varav två barn. Vad gäller “urskillningslös[a]” angrepp har Israel triumferat ännu en gång: Journalister – exempelvis Yousif Abu Hussein, doktorer och civila har mördats. Vattenledningar, elektricitetsanläggningar och kritisk infrastruktur har jämnats med marken.

Rapporter tyder på att 14 palestinska familjer har “förintats” och förvandlats till stoft genom de amerikanska precisionsbomberna israelerna regnar ned med.[6] En officiell rapport från Gaza noterar att änsålänge har “Israel […] bombarderat fler än 8247 hem […] jämte 57 skolor, sjukvårdsanläggningar och första hjälpen-kliniker”, vilket har inneburit åtminstone $244 miljoner i skador.[7] För att upprepa det uppenbara: attackerna från Hamas, hur förkastliga de än må vara, är marginella jämfört med Israels på så gott som alla vis.

“Bägge sidor hade kunnat göra andra vägval”, fortsätter Ehrenkrona. Mycket riktigt, såklart. Men vilka? Det kan säkerligen stämma att Hamas inte borde skjuta (förhållandevis mycket ineffektiva) raketer, trots att detta enligt internationell rätt är tillbörligt. Vad som däremot inte nämns är realiteten med Israel, som trots allt är den aggressiva parten.

Om Israel verkligen hade brytt sig om sin egen säkerhet och fred – vilket de inte gör och har heller inte gjort i decennier – hade de gjort det självklara: acceptera fredsförslag. Egyptiska och palestinska fredsförslag och ryska medlingsförsök har avvisats prompt.[8] Detta är helt naturligt, eftersom Israel är ute efter Palestinas likvidering snarare än fred – något som tillstås av de styrande skikten i Israel. I rapporter från Israels regering, återgivna i Haaretz, förklarade försvarsminister Benny Gantz att “Israel inte förbereder sig för ett vapenstillestånd”. “Något slutdatum” kan man inte tala om, förklarade han, eftersom “Gaza skall brinna”.

Kabinetten instämde förståeligt: “Israel kommer inte stoppa och har inget intresse av att stoppa”.[9] Allt detta ger en klar bild, enligt ingen annan än Netanyahu, nämligen att fred inte är syftet. Man vill passivisera all palestinskt motstånd mot ockupation, och för det ändamålet ligger “att erövra dem” alltid öppet som alternativ, påminner han oss. Och om palestinierna skulle förbli fasta i en barnslig dröm om fred och lugn, kan de glömma det: israeliska statsrådet Yuval Steinitz förklarade att Israel på något sätt kommer “ta över Gaza” och dra ned palestinierna till marken, vilket är endast en tidsfråga.

Tyvärr har stora delar av de intellektuella kretsarna kastat smuts på folkets intellekt i frågor om Mellanöstern. Särskilt lustigt är att liberalerna varit mycket flitiga med urskuldandet av statlig terror samt att den så kallade “liberala” klassen verkar frukta friheten av palestinier. Ehrenkrona, en av klassens representanter, verkar vara mycket duktig på en sak: att bevisa detta.


Noter

[1] Jag finner det knappast nödvändigt att ens beröra denna sorts skämtjoller. Det som har föranlett demonstrationerna är folklig frustration mot en, för citera B’Tselem och HRW, “apartheidregim”. För mer härom, se Ahmed Abu Artemas genomgång och presentation över hur det folkliga motståndet i Palestina mot apartheid är starkare idag än tidigare. Electronic Intifada, Artema, Ahmed Abum, “This Time it’s Different”, 14 maj, 2021.

[2] SvD, Ehrenkrona, Olof, “Extremister Bygger ingen Fred”, 15 maj, 2021.

[3] DN, “Hamas är inga Palestinska Frihetshjältar”, 17 maj, 2021.

[4] B’Tselem, We All Desire Life and are Entitled to a Regime that Guarantee Justice and Equality”, 14 maj, 2021. Se dessutom HRW:s rapport från slutet av april, där de i detalj beskrev Israels “apartheid” som en krossande makt. HRW, “Abusive Israeli Policies Constitute Crimes of Apartheid, Persecution”, 27 april, 2021. Cf. FN:s bulletin av António Guterres’: “Gaza Children Living in ‘Hell on Earth’”, 20 maj, 2021. För fler detaljer och bakgrund, se Global Politics, Olluri, Andi, “Israel – Palestina: Premiärminister ‘Golda Meirs doktrin’”, 15 maj, 2021.

[5] Electronic Intifada, Sigler, John, “Palestine: Legitimate Armed Resistance vs. Terrorism”, 17 maj, 2004.

[6] Electronic Intifada, “Israel has Killed 14 Families in Gaza Homes”, 19 maj, 2021. Se även Middle East Monitor, “Gaza: Israeli Air Strike Damages Main Telecom Cable”, 20 maj, 2021.

[7] Middle East Monitor, “Gaza Suffers $244m in Losses due to Israel Bombs, Report Says”, 19 maj, 2021.

[8] Utöver detta ges detaljer om storebror USA:s roll i “rejectionism” mot fred: tre veton mot fördömanden i FN, ett $735 miljoner-vapenkontrakt alldeles nyligen till Israel, veto mot fredsfrämjande samtal från Norge den 10 maj m.m., i Global Politics, Olluri, Andi, “Israel – Palestina: Premiärminister ‘Golda Meirs doktrin’”, 15 maj, 2021.

[9] ibidem.

Andra artiklar av Andi Olluri
Israel – Palestina: Premiärminister “Golda Meirs doktrin”
Hybris – Israel.
Israel: Förmågan att möta verkligheten.
Det stora spelet. Om utsikterna till fred i Mellanöstern
Iran – Västs hackkyckling.
Liberal! Fosterlandet räknar med dig, bevara alla dina krafter åt det!
Gula Febern – Varför vi för tillfället bör lämna personerna som sitter i mörkret ifred.
Partiet har alltid rätt!

Föregående artikelFörsvarsgrenschefer: Vi kan skapa militärt problem för Ryssland – äventyrar Sveriges säkerhet
Nästa artikelMonopolbourgeoisins organisering som klass – vad innebär det?

9 KOMMENTARER

  1. Att godhetssignalerande sionistiska bombliberaler och andra frimurare, ex. i SD, skulle ha någon annan åsikt än just stöd för den sionistiska regimen i Israel i dess krigsförbrytelser och etniska rensning, av kristna och muslimska palestinier, vore naturligtvis fullkomligt otänkbart!

    Att uppmana Israel att följa FN:s resolution 242, som undertecknades av alla parter, är naturligtvis fullkomligt ondskefullt. Kommunism! Antisemitism! Så kan vi inte ha det!

    Frihet! Vill man släppa bomber på folk, stjäla deras land, samt rensa bort dem etniskt, så ska man givetvis ha friheten till det! Liberalism! Rösta för Sabuni!

    • Samma liberaler som vurmar för ”fri- och rättigheter ” likställer krav på rättvisa åt Palestina med ondska, anser att terroristen är offret och folk- och barnamord är rätt till försvar. Den regel baserade ordningen i nötskal. Den goda nyheten är att dessa liberaler kan inte lura en hel värld längre. Apartheid israels senaste massaker av oskyldiga Palestinier har dragit ner alla ridåer från det liberala ”fri- och rättigheter” hyckleriet

      https://www.strategic-culture.org/news/2021/05/20/some-simple-lies-out-washington-who-is-terrorist-and-victim/

      • Den stora segern är väl den att världsopinionen har vänt mot sionismen och är med Palestinier. Världen förkastar det sista öppet rasistiska fästet i världen – den avskyvärda apartheid regimen israel. Hädanefter går inte klagomål om anti di anti da anti dada hem. Världen säger anti di anti da anti dada klagomålen ska inte vara täckmantel för folkmord, övergrepp och kolonial ockupation. Vi lever i det 21:a seklet för fan!

        Om Palestinas seger kan man läsa här: https://electronicintifada.net/blogs/omar-karmi/tear-it-all

  2. Jag börjar tro palestiniernas sak är sann men omständigheterna gör den lika svår att försvara.
    Förmodligen våra regeringspartier gärna vill men absolut inte kan.
    Samtidigt menar jag att mycket av ansvaret för situationen ligger på palestinierna själva.
    För hur många i västvärlden vill förinta Israel?
    Se den frågan precis som den är ställd.

  3. HÄDANEFTER ÄR APARYTHEID ISRAELS fRAMTID UTFÖR.

    ”The ‘Sword of Jerusalem’ has irreversibly weakened Israel, not just on the home front, but the world over too. Overnight, Israel’s universal image went from its traditional ‘victim State’, straight to ‘Apartheid state’. Now, in the minds of the majority of the world, Israel is believed to be an Apartheid state. And in this new Apartheid definition of Israel, the so-called holocaust violin and begging bowl are nowhere to be found. The world is no longer interested in considering the sentimental holocaust when it comes to Israel. All the world can see now are the numerous and unconscionable Crimes Against Humanity that Israel has wantonly engaged in against the Palestinians – numerous crimes that israel has committed without a single instance of accountability. The world is no longer prepared to remain silent on this, or to accept the status of Israel as eternal victim.”

    https://www.unz.com/article/from-here-on-palestine-calls-the-shots/

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here