Hur är det med Mänskliga rättigheter i Kina och USA? Del 2

23
2602

I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan och idag” återpubliceras denna artikel som verkar vara aktuell i högsta grad… Första delen publicerades igår Mänskliga rättigheter i Kina och USA – hur ser det ut?

Detta är del 2 av en artikel som har översatts och presenteras av Karl Wang, ingenjör som nu bor i Kina. Han gör sina kommentarer direkt i texten, vilket jag markerat med hans namn Karl Wang och kursiv stil. Text i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter har markerats i fet stil, och presenteras i totalt 30 punkter, varav de 20 sista i denna artikel.

Artikeln är skriven av Godfree Roberts. Goodfree Roberts: Human Rights in China and America. Denne har besökt Kina upprepade gånger sedan 1967. I år utkommer hans nya bok ”Here comes China”.

Eftersom texten med Karl Wangs kommentarer är mycket lång har den delats upp på två artiklar. Detta är alltså del 2.

Översättarens notering. Jag har inte följt den klassiska metoden att göra en ”ordagrann” översättning, mycket av texten blir så svårläst. Jag har använt mening och innehåll i ursprungstexten vid översättningen, alltså hur en skribent troligen skulle ha uttryckt sig om detta varit skrivet på svenska från början. Jag har inom [–-] även korrigerat en del sakfel eller lagt till förklaringar till originaltexten.


Mänskliga rättigheter i Kina och USA. del 2

11.1. Alla som anklagas för brott har rätt att antas oskyldiga tills de är bevisat skyldiga enligt lag i en offentlig rättegång där personen har haft alla garantier som krävs för hans försvar. (2) Ingen ska anses skyldig till någon brott på grund av handlingar eller underlåtenhet som inte utgjorde ett brott i enlighet med nationell eller internationell rätt vid den tidpunkt då den begicks. Inte heller ska en strängare straff åläggas än det som gällde vid den tidpunkt då brottet begicks. USA har tjugofem procent av hela världens fängslade, mestadels utan rättegång, inklusive fyrtio i Guantánamo Bay, som inte begått något brott, av vilka några har torterats hundra gånger.

Bild 1 i Godfree Roberts artikel.

[Karl Wang: Kinas rättsväsende är här intressant. Medan västerländskt rättskipning grundas dels på att ta en organiserad hämnd på förövaren, och därigenom avskräcka andra, är grunden för modern kinesisk rättskipning främst att offren skall kompenseras, dels att förövaren skall återanpassas fredligt till samhället så snabbt som möjligt.]

12. Ingen ska utsättas för godtycklig inblandning i sitt privatliv, familj, hem eller korrespondens eller angrepp mot hans ära och rykte. Alla har rätt till skydd av lagen mot sådana ingrepp eller attacker. USA driver 360-graders, 24-timmars övervakning och polisens invasioner dödar regelbundet oskyldiga husägare. Anfall på medborgarnas ära och rykte utförs dagligen i och av våra medier.
[Karl Wang: Kinas skydd för privatlivet, och speciellt hemmet, är utan tvekan det starkaste och mest omfattande i hela världen. Till och med polisen ringer och fråga om man får besöka innan man knackar på en dörr. Journalister i Kina har i lag skyldighet att be om samtycke innan man påbörjar en intervju. Hemförsäljning av religioner, som Mormonkyrkan utför, är förbjuden i Kina, liksom gatuförsäljning. Inga gatupredikanter tillåts, eller att dela ut religiös reklam. Att få vara ifred och sköta sina egna angelägenheter är en mycket stark rättighet i Kina.]

13.1. Alla har rätt till fri rörlighet och bosättning inom gränserna för varje stat. (2) Alla har rätt att lämna sitt land, och att återvända till sitt land. Amerikas hemliga, flygförbudslista förnekar denna rätt till 50 000 medborgare. Kinas hukou förnekar medborgare rätten att byta bostad utan tillstånd.
[Karl Wang. Kinas Hukou är en slags mantalsskrivning av familjen. Den har inget att göra med var man bor, reser eller arbetar. Det är en registrering av vem som tillhör en familj, inte var dom vistas. Alla i Kina kan helt fritt resa, bosätta sig och arbeta var dom vill. Hukou är dock kopplat till sociala förmåner, subventionerad sjukvård, fri skolgång, och politiska lokala rättigheter, vilka förmåner en person inte tar med sig fritt. Det går att bilda nya Hukou och att flytta Hukou, men att flytta den till ett tät- och överbefolkat område som Peking eller Shenzhen är svårt. Vill man flytta från ett sådant område till ett utvecklingsområde som Chongqing är det lätt. Dessutom finns ett slags bosättningstillstånd, som gör det lättare för eftertraktade yrken att flytta, inklusive rättigheter, till platser som Shenzhen utan att behöva flytta sitt Hukou. Hukou systemet finns även i Japan och Korea, det är omkring 3,000 år gammalt och Kina försöker modernisera det, men det stöter på starkt motstånd från många håll.] [Sverige bryter mot detta genom att förhindra utflyttning med skatte- och ekonomiska krav och regler.]

14.1. Alla har rätt att söka asyl från förföljelse i andra länder (2) Denna rätt får inte åberopas i samband med åtal som verkligen orsakas av icke-politiska brott eller från handlingar som strider mot Förenta nationernas syften och principer. USA försöker aktivt förneka Edward Snowden och Julian Assange rätten till asyl från förföljelse.

15.1. Alla har rätt till en nationalitet. (2) Ingen ska godtycklig berövas sin nationalitet eller nekas rätten att ändra sin nationalitet. 16,1. Män och kvinnor i vuxen ålder, skall utan någon begränsning på grund av ras, nationalitet eller religion, har rätt att gifta sig och att bilda familj. De har rätt till lika rättigheter som äktenskap, under äktenskap och vid upplösning. (2) Äktenskapet ska ingås endast med makarnas fria och fullständiga ohämmade samtycke. (3) Familjen är den naturliga och grundläggande gruppenheten i samhället och har rätt till skydd av samhället och staten. Amerikanska familjer bryts upp dubbelt så ofta som kinesiska.
[Karl Wang: Det bör påpekas att Sverige tidigare helt godtyckligt drog in medborgarskap om personen fick ytterligare ett. Det var en ”administrativ åtgärd”, personen behövde inte ens informeras. I Kina är det omöjligt att dra in medborgarskap. Kina accepterar inte ett dubbla medborgarskap, men om en person skaffar ett andra medborgarskap är det inget myndigheterna kan göra något åt.]

16.1. Män och kvinnor i vuxen ålder, utan någon begränsning på grund av ras, nationalitet eller religion, har rätt att gifta sig och att bilda familj. De är berättigade till lika rättigheter ,som till äktenskap, under äktenskap och vid upplösning. (2) Äktenskapet ska ingås endast med de blivande makarnas fria, fullständiga och ohämmade samtycke. (3) Familjen är den naturliga och grundläggande gruppenheten i samhället och har rätt till samhällets beskydd och av staten. Amerikanska familjer bryts upp dubbelt så ofta som kineser.

17.1. Alla har rätt att personligen äga egendom såväl som i samröre med andra. (2) Ingen får vara godtyckligt berövad av sin egendom. Utan att bevisa eller bevisa ett brott, tar amerikanska polisen [8] mer pengar från medborgare varje år än rånare.

18. Alla har rätt till tankefrihet, samvete och religion; Denna rätt innefattar frihet att ändra sin religion eller tro och frihet, antingen ensam eller i samverkan med andra och i offentliga eller privata sammanhang, att ge uttryck för sin religion eller tro i undervisning, tillämpning, tillbedjan och efterlevnad. Kina begränsar offentlig utövande av religion, men i USA, säger Carter, ”Populära statslagar tillåter att fängsla individer på grund av deras utseende, där de dyrkar eller med vilka de associerar.” [Karl Wang. Kina begränsar inte något utövande av någon religion, däremot tolererar man inte att utövare av en religion provocerar eller inkräktar på andras rätt att utöva sin religion eller att inte utöva någon religion. Religionsfrihet är lika mycket en rätt till frihet från religion. Att blockera en gata för att bedja är alltså inte tillåtet, likaså är det inte tillåtet att sätta upp stora religiösa symboler, som kors, eller odla onormalt stora skägg, för att provocera utövare av andra religioner. Kina anser heller inte att maskering, som burka, är religiös utövning. Det betyder att gatupredikanter inte är tillåtna eller att utöva hemförsäljning av religion, som Mormonerna. Kina accepterar inte heller att kulter, sekter, brottslig eller politisk verksamhet maskeras som religion.]

19. Alla har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att hålla åsikter utan störningar och att söka, ta emot och ge information och idéer genom alla media och oavsett gränser. Amerika observerar detta bättre än Kina, även om den amerikanska censuren begränsar gapet. [Karl Wang Kina respektera det betydligt bättre än andra. Att förfölja, trakassera eller förtala andra för deras åsikter accepteras inte. Envar har även en rättighet att uttrycka sig anonymt och att spåra folk är olagligt. Kina accepterar inte att högförräderi, våldsbejakande omstörtande verksamhet, terrorism, uppvigling, våld, eller allmänfarlig verksamhet maskeras som åsikter eller yttrandefrihet. Sverige går nu samma väg.]

20.1. Alla har rätt till frihet av fredlig församling och förening. (2) Ingen får vara tvungen att tillhöra en förening. USA kuggades i sin FN-fredliga församlingens inspektion medan kinesiska demonstranter håller hundra tusen offentliga protester varje år. [Karl Wang. Det är helt tillåtet att fredligt demonstrera i Kina och det är vanligt. En alltid återkommande demonstration är studenter som söker sommarjobb. Dom brukar stå på torgen med plakat. Kina anser dock inte att våldsamma, skrikande, stenkastande gatuligister och lynchmobbar är demonstrationer. Inte heller accepterar man uppvigling till sådant. Dessutom har Kina ett system där beslutsfattare, både politiker och tjänstemän, kan kallas till ”förhör” ansikte mot ansikte med dem som berörs av ett beslut, och tvingas förklara eller ändra sina beslut. Alla beslutsfattare har personligt ansvar. Det gör gatudemonstrationer överflödiga.]

21.1. Alla har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt utvalda representanter. (2) Alla har rätt till lika tillgång till offentlig service i sitt land. (3) Folkets vilja ska ligga till grund för myndighetens beslut. Denna vilja kommer att uttryckas i periodiska och fria val som ska ske genom allmänna och öppna val, och skall hållas med hemlig omröstning eller med likvärdiga fria röstningsförfaranden. Varken kinesiska eller amerikanska väljare väljer direkt sina statschefer, men kinesiska fångar behåller rösträtten och deltagandet av väljare är sextiofem procent i Kina jämfört med femtiofem procent i USA. Tjugo procent av amerikanerna godkänner regeringens politik jämfört med nittio procent av kineserna.

[Karl Wang. Kina har ett betydligt mer avancerat system. Man väljer förtroendepersoner lokalt, inte partier, vilka väljer nästa nivå osv. Detta är ungefär som att välja en VD för ett företag eller att välja elektorer i USA. Det västerländska system bygger på att välja ett parti, en ideologi och program, det kinesiska bygger på att den förtroendevalde personen skall kunna påverkas och styras i sina beslut, eller avlägsnas. Det gäller både politiker och tjänstemän. Endast de som berörs av beslutet skall tillåtas påverka. Dessutom ställs det i Kina mycket stränga krav på erfarenhet och kvalifikationer på kandidaterna. Det kinesiska systemet har stora likheter med det Schweiziska. Hemlig röstning används sparsamt i Kina, helt enkelt därför att de röstande inte är intresserade. Man anser att man öppet kan stå för sin åsikt.]


22. Alla medlemmar av samhället har rätt till social trygghet och har rätt att genom nationella ansträngningar och internationellt samarbete, och i enlighet med varje stats organisation och resurser göra de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna tillgängliga för allas värdighet och den fria utvecklingen av allas personlighet
. Kina kommer att stänga denna klyfta före 2021 när varje medborgare kommer att ha hälso- och åldersförsäkring och tillgång till förstaklass skolor. [Karl Wang: Detta är ett känsligt och kontroversiellt ämne i Kina. Med skolorna har det fungerat, men bristen på lärare är skriande. Kina vädjade förra året till 10,000 pensionerad lärare att återvända till yrket. När det gäller social trygghet och pension är det mycket kontroversiellt. Det måste finansieras, och folk i Kina sätter sig ordentligt på tvären när det gäller att lämna över pengar till staten. Sverige har förts fram som ett skräckexempel. Politiker som bara roffar åt sig, och sedan inte levererar utan bara förskingrar pengarna i byråkratin, genom korruption, eller ideologiska program. Sjukvården fungerar rätt bra, den kostar, men är subventionerad och mycket billig men ändå av hög klass, och det finns ingen indrivning om någon inte kan betala. Det finns inga väntetider. Sjukhusen kan inte neka vård. Tryggheten i det offentlig rummet är mycket stor i Kina.]

23.1. Alla har rätt till arbete, och att fritt välja anställning, till rättvisa och till gynnsamma arbetsvillkor och skydd mot arbetslöshet. (2) Alla, utan diskriminering, har rätt till lika lön för lika arbete. (3) Alla som arbetar har rätt till en rättvist och förmånligt ersättning som säkerställer en värdig existens för individen och familjen och kompletteras vid behov med andra medel för socialt skydd. (4) Alla har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen. Kinas medlemskap i fackföreningar är mycket högre än vårt i USA, utdelningen är dubbelt vårt och dess löner har överskridit BNP-tillväxten i fyrtio år, medan våra har försenat den.

[Karl Wang: En intressant iakttagelse i Kina är att kvinnor har ofta lättare att få jobb och har bättre betalt än män. Dom ses som arbetsammare och pålitligare och det finns fler kvinnor på ledningsposter inom näringslivet i Kina än män. Ingenjörsyrket anses som det bästa med högsta status, och i utbildningen finns samma antal kvinnor som män. När det gäller socialt skydd ligger det fortfarande i stor utsträckning hos familjen. Samhället ger även visst fundamentalt socialt skydd, men inte i form av allmosor, att dela ut pengar, vilket omedelbar skulle missbrukas storskaligt. Fackföreningar är mycket vanliga, men dom tillåts inte att bli politiska verksamheter eller att utvecklas till en maktfullkomlig oberoende mellanhand. Dom skall representera de anställda och vara länken till ägarna och ledningen. Intressant nog råder det konkurrens om yrkeskunnig arbetskraft, så ironiskt nog har fackföreningarna ibland nästan blivit en representant för arbetsgivaren.]

24. Alla har rätt till vila och fritid, inklusive rimlig begränsning av arbetstiden och periodiska helgdagar med lön. Kinesiska anställda har sexton årliga betalda, obligatoriska semesterdagar. Amerikaner har ingen. [Karl Wang: Stämmer. Dessutom tar de anställda ofta ett stort intresse i att deras företag går bra, för då finns mer utrymme för bonusar och bättre betalt. Ett problem i Kina, speciellt när det gäller ungdomar, är att få dom att inte jobba långa timmar, utan motsatsen, att förhindra att dom jobbar för mycket och att få dom att sluta jobba var dag. Många arbetsgivare har infört 996 regeln, ingen kommer till jobbet för 9 på morgonen, alla ska ut senast 9 på kvällen, och max sex dagar i veckan.]

25.1. Alla har rätt till en fullgod levnadsstandard som är tillräcklig för skapa hälsa och välbefinnande hos sig själv och familjen, inklusive mat, kläder, bostad och sjukvård, och nödvändiga sociala tjänster och rätten till säkerhet vid arbetslöshet, sjukdom , funktionshinder, änkestånd, ålderdom eller annan brist på försörjning under omständigheter utanför deras kontroll.
US Department of Housing and Urban Development uppskattar att det finns ungefär en halv miljon hemlösa i USA på en viss natt i ett land med 18 miljoner tomma hem. Kina har ingen. (2) Mödrar och barn i Kina har rätt till särskild vård och hjälp. Alla barn, oavsett om de är födda inom eller utom ett äktenskap, ska ha samma sociala skydd. Amerikanerna har fem gånger mer hungriga barn [9] än Kina, Kina har lägre barndödlighet och alla kommer att leva ett längre och hälsosammare liv än i vårt land USA. [Karl Wang: Sant. Det finns helt enkelt inga hemlösa i Kina. Även tiggarna är borta. Ingen går hungrig i Kina, men alla har rätt att välja sin egen livsstil och levnadsstandard. Äldre lever gott, men oftast mycket enkelt och sparsamt, deras val. Istället spenderar dom pengarna på barnen och barnbarnen. Folk på landsbygden lever gott, men har fortfarande ofta självhushåll och använder inte mycket pengar.]

26.1. Alla har rätt till utbildning. Utbildning ska vara gratis, åtminstone i elementära och grundläggande stadier. Grundskolan skall vara obligatorisk. Teknisk utbildning och yrkesutbildning ska vara allmänt tillgänglig och högre utbildning ska vara tillgänglig lika för alla på grundval av meriter. (2) Utbildning ska stödja individens fulla potential och stödja respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Den ska främja förståelse, tolerans och vänskap bland alla nationer, raser eller religiösa grupper och vidareutveckla FN: s verksamhet för upprätthållandet av fred. (3) Föräldrar har rätt att välja vilken utbildning som ska ges till sina barn.
Kinesiska barn slutar gymnasiet tre år innan våra i USA och även deras minst bemedlade barn konkurrerar ut våra akademiskt. [Karl Wang Något väldigt intressant har utvecklats i Kina här, nämligen att barnen, främst tonåringarna, kör över föräldrarna, och än mer de äldre generationen. En del av de äldre, 80–90-åringar som lever kvar i det förgångna, tycker att ungdomen skall studera Mao Zedong’s läror, och på platser som Tibet gå i klosterskola. System som WeChat gör att alla unga kan debattera med varandra och lära från varandra, och ungdomen sätter sig ilsket på tvären mot pekpinnar från äldre dom inte gillar. Nej – matematik, fysik, ingenjörsvetenskap och engelska, Putonghua (Mandarin) skall det bli, och så blir det. Sedan blir det som en kompromiss några sommarkurser på klostret. Lokal historia är ofta även viktigt.]

27.1. Alla har rätten att fritt delta i samhällets kulturliv, att njuta av konsten och att dela med sig av vetenskaplig utveckling och dess fördelar. (2) Alla har rätt till skydd för sina moraliska och materiella intressen som följer av någon vetenskaplig, litterär eller konstnärlig produktion som han är författaren till. Amerikas immateriella rättigheter är starkare än Kinas men det kinesiska deltagandet i konsten är högre. [Karl Wang: Kinas immateriella rättigheter ligger idag på samma nivå som i väst. Däremot bryr man sig betydligt mindre att genomföra dom. Deltagandet i konsten är mycket högt, och mycket starkt i Kina. Mao Zedong ville utrota all kulturhistoria, men dagens ungdoms intresse för vad som heter “YaJi” (雅集) på kinesiska är enormt. Uttrycket betyder mästarnas samlade konstarter, och det innefattar Huādào, som betyder ”blommornas väg”, och är en konstart att arrangera blommor som går tillbaka över 3,000 år. Det innefattar även porslin, keramik, dans, teater, målning, skulptur, dikt, författarskap och musik. Man arbetar mycket hårt på att återväcka gamla konstarter vars mästare gått bort.]

28. Alla har rätt till en social och internationell ordning där de rättigheter och friheter som anges i denna förklaring kan fullgöras. Sedan andra världskriget har Amerika berövat trettiotvå länder av denna rätt genom att invadera dem. [Karl Wang: Kina har inte invaderat något land på 5,000 år.]

29.1. Alla har skyldigheter gentemot samhället där den fria och fulla utvecklingen av hans personlighet är möjlig. (2) Vid utövandet av sina rättigheter och friheter skall alla endast omfattas av sådana begränsningar som bestäms av lag och endast för att säkerställa vederbörligt erkännande och respekt för andras rättigheter och friheter och för att uppfylla de rättvisa kraven på moral, allmän ordning och allmän välfärd i ett demokratiskt samhälle. (3) Dessa rättigheter och friheter får under inga omständigheter utövas i strid med Förenta nationernas syften och principer.

30. Ingenting i denna deklaration får tolkas så att någon stat, grupp eller person har någon rätt att delta i någon verksamhet, eller att utföra någon handling, som syftar till att tillintetgöra någon av de rättigheter och friheter som anges här.

Postscript: År 1997 ratificerade Kina FN: s internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och USA har ännu inte gjort det. År 2014 uppmanade president Xi [10] FN: s [11] att överväga Människors kollektiva frihet att utveckla och skapa ett samhälle med gemensam framtid för hela mänskligheten” och föreslog mat och utveckling som primära mänskliga rättigheter. USA motsatte sig detta: Vi förkastar varje förslag om att utvecklingsmål skulle kunna tillåta länder att avvika från sina skyldigheter och åtaganden om mänskliga rättigheter. Alla försök att omforma förhållandet mellan utveckling och mänskliga rättigheter på ett sätt som avviker från konsensustexter som antagits av FN: s medlemsstater.” FN: s råd för mänskliga rättigheter röstade för 30-13 för Kinas förslag.

Referenser

[1] Randall Nadeau, Confucianism and the Problem of Human Rights

[2] Core Values of Chinese Civilisation. Chen Lai

[3] The Great Learning

[4] On the Correct Handling of Contradictions Among the People

[5] Cruel and Unusual Record. By JIMMY CARTER JUNE 24, 2012. New York Times

[6] World Values Survey Wave 6: 2010-2014, V55.- How much freedom of choice and control over own life?

[7] Idem

[8] Law enforcement took more stuff from people than burglars did last year. Christopher Ingraham. Washington Post, November 23, 2015

[9] Hunger in America: Compromises and coping strategies. Feeding America, 2014.

[10] Xi Jinping at UNESCO Headquarters. 2014/03/28

[11] June 2017, HRC35, “The contribution of development to the enjoyment of all human rights” and the resolution was adopted 30 to 13. A follow-up study will advance China’s ‘development first’ agenda and its resolution on “The right to food” (A/HRC/34/L.21).

Föregående artikelVilka har deltagit i BLM-demonstrationerna i USA och Sverige?
Nästa artikelEU:s anti-demokratiska och grymma behandling av Venezuela fortsätter. Bara drängtjänst åt USA?
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

23 KOMMENTARER

  1. Fem pelare som den västerländska demokratin står på
    1. Newspeak
    2. PC
    3. Facecrime
    4. Crimestop
    5. Big Brother (som egentligen heter något annat)

  2. Vare sig Kina är kapitalistiskt eller socialistiskt är dessa enligt socialistisk teori klassamhällen, fast med olika maktförhållanden. Är Kina ett klassamhälle så kommer klasskampen att märkas av på olika sätt i praktiken. Är det inte det som händer när arbetare strejkar, lokalbefolkningar protesterar mot korrumperade tjänstemän och politiker etc? Hur agerar fackföreningar, lokala styren och politiker på högre nivå då? Och framförallt: vilka intressen företräder partiet? Nu leder KKP ansträngningarna att lyfta de sista miljonerna kineser ur fattigdom vilket är ett riktigt storverk (och bör stämma överens med deklarationen om mänskliga rättigheter), men finns det möjligen samtidigt en del fula fläckar som antyder att partiledningen försöker kryssa mellan olika klassintressen utan att det utlöser en social explosion? Det låter i så fall mer som socialdemokrati än kommunism.

    • Kina är inget klassamhälle, eller mer korrekt, det finns skillnader, men det ses inte som klasser. Maktförhållandena i Kina är att den ligger alltmer hos de som berörs av beslut, inte autonomt hos det som verkställer makten och besluten. Strejker är ovanliga, det är enklare att gå till konkurrenten och få mer betalt och bättre. Visst finns det korrumperade tjänstemän och politiker, då kan man kalla in dom till förhör och hålla dom ansvariga ansikte mot ansikte och tvinga dom att förklara sig, ändra sig, eller sparka ut dom. Att välja någon till makt är en sak, det är långt viktigare att kunna bli av med dom om dom inte sköter sig, och det går ju inte i Sverige. Fackföreningar måste följa dom anställda, eller bli överkörda och ersatta, alltså stor skillnad mot Sverige där dom är en autonom makt och mellanhand. Det finns inget ”parti” i den svenska betydelsen, utan en administration. Kommunismen är borta. Alltså behöver man inte ”kryssa” mellan klassintressen, läs motsättningarna. Problemet är snarare att hålla frid i huset mellan olika religioner och intressen. Alltså skapa en balans, tolerans och förståelse. De kinesiska samhällena, det finns flera, och hur dom fungerar är otroligt svårt att greppa om man inte har varit del av dom en längre tid, och nästan alltid använder västerlänningar sitt eget samhälle som bas för alla åsikter och bedömningar, precis som Björn Nilsson gör här, och då blir det inte rätt. Alla de västerländska kulturerna och samhällena bygger på motsättningar, starkas och flest vinner, förlorarna saknar rättigheter, medan Kina bygger på samhörighet och samarbete.

  3. Sovjetunionen:
    http://www.idcommunism.com/2016/09/why-socialism-is-superior-to-capitalism.html#more

    Karl Wang, du nämnde tidigare att Kina inte var kapitalistiskt. Vad är det då? Det finns bara tre ekonomiska samhällssystem och detta är: Kapitalism, socialism och kommunism. Givetvis finns det varianter inom varje grupp, t ex kapitalism – nyliberalism, keynean (ursäkta stavningen), merkantilism, etc.
    Och enligt Marx och Lenins analys av kapitalism så faller Kina in i den kapitalistiska (merkantilistiska) gruppen.

  4. Karl Wang, du har också nämnt att Kina inte är socialistiskt/kommunistiskt. Så varför envisas då Kinas regerande parti kalla sig för kommunistiskt – när det inte är kommunistiskt? Och varför har de fortfarande hammaren och skäran och den röda flaggan som symbol? Hammaren och skäran och den röda flaggan är symboler för socialism och kommunism.

    • Instämmer här. Nu är KKP på väg att fira 99-årsjubileum med 90 miljoner medlemmar, röda flaggor, hammaren och skäran etc. Är det bara utanverk, eller håller man på att utveckla något nytt med sin” socialism med kinesiska förtecken”? Den australiensiske forskaren Roland Boer är en förespråkare för att det är äkta socialism som bedrivs i Kina idag (hans blogg med ofta intressanta synpunkter heter ’Stalins moustasche’ https://stalinsmoustache.org/ ). Jag är dock något tveksam till detta. Fast jag kan ju ha fel, och det kan hända saker framöver som välter alla spekulationer och planer över ända.

      • Som jag skrev används flaggan endast i historisk anknytning, och att fira ett jubileum är ju verkligen historisk anknytning. Flaggan används aldrig till vardags. Kina har redan utvecklat ett eget system som fungerar, till västs förtret, ett system som är nästan omöjligt för den djupa staten i väst att styra eller påverka. Det systemet vidareutvecklas hela tiden, och det är just dess primära styrka. Det ”demokratiska” politiska system som bland annat Sverige har är ju dysfunktionellt och gjutet i betong, det kan knappast ändras och fungerar inte – som vi vet. Hela världen har utvecklats, och förändrats men inte ”demokratin” och är nu skrämmande missanpassat. Att det finns något som förtjänar att kallas ”äkta socialism” tvivlar jag på, men sovjet, svensk och DDR socialism urartade alla till diktaturer, elitstyren, utan folkinflytande. Kina har faktiskt lyckats, men ingenting är avslutat, framstegen och förändringarna fortsätter, om det någonsin kommer att bli avslutat. Det kommer alltid att förändras.

    • För det första har Kina inger ”regerande parti” för den formuleringen innebär att du jämför med ett svenskt politisk parti. Vad världen slentrianmässigt kallar ”kommunistpartier” är i realiteten motsvarade ett svenskt departement till funktion. Kina kallar sig ”socialistiskt” men det är inte samma sak som sovjet socialism eller Sverige socialism där staten är mellanhand i allt och i minut detalj kontrollerar och styr allt. Vad vi talar om är socialism att ”dela med sig” vilket sker utan statens kontroll och inblandning. Delvis finns namnet kvar för det bitit sig fast över världen, men också på att äldre fortfarande hyllar Mao kommunismen. Dom upplevde skillnaden mot ”demokratin” mellan 1912 och 1949 och har inte glömt. Vill du få en rejäl avhyvling, bara kritisera kommunismen (1949 – 1978) framför någon äldre, över 80 års ålder. Flaggan med hammaren och skäran används sparsamt och endast i historiskt anknytning, liksom nationalisternas flagga. Den röda färgen betyder lycka, skönhet, vitalitet, framgång, välgång och en blomstrande framtid. Så har det varit i flera tusen år, närmare bestämt 4,500 år, och ingen har bevisat varför, men de flesta tror det har med Feng Shui och läran om de fem elementen att göra. Färgen kommer igen i att ge gåvor i röda kuvert, sätta upp röda lanternor, röda banderoller för att fira, den röda kinesiska knuten, och runt det kinesiska nyåret går allt rött, även kläder. https://kinarummet.wordpress.com/artiklar/lyktornas-festival/ Den röda färgen fanns alltså långt innan både Marx och kommunismen var påtänkt.

      • Kommunismen fanns innan Marx skrev ner sina texter. Han studerade urinvånarna i USA och på andra platser och ansåg att det var ett samhälle att efterlikna.
        Vem talar om Sovjetunionen och socialdemokratiska Sverige (som är mer likt Kina än vad du tror)? Det är Marx som gav den första analysen om vad socialism är, och enligt hans artiklar om kapitalism så är Kina ett kapitalistiskt samhälle – för att inte tala om ett imperialistiskt (t ex Afrika).
        Den röda färgen har funnits i flera tusentals år, i alla kulturer (t ex urinvånarna i USA). Så Kina kan inte som ett enda land och kultur sno åt sig den röda färgen och förklara att den är en nationalsymbol.
        Däremot symbolisera den röda flaggan med socialism.
        https://en.wikipedia.org/wiki/Red_flag_(politics)

        • Jaha, bara att alla andra utan undantag tillskriver Marx som sovjetkommunismens grundare. Sant. Forna Sovjet och dagens Sverige har mycket gemensamt med det forna, nu sedan länge avskaffade, kommunistiska Kina, sant, men Kina har numera utvecklats en bra bit bortom den primitiva kommunistiska samhällsformen. Dagens Kina är varken kapitalistiskt eller imperialistiskt, utan har utvecklat en ny form av samhälle som är en sekulär federation, till funktion mycket lika Schweiz. Det är nog sant att den röda färgen har även använts av andra stater genom historien, men ingen mig veterligt har så lång tradition som Kina. Den är inte exklusive förbunden med socialism, i verkligheten inte alls förbunden med just socialism i Kina, utan har betydligt vidare mening och tillämning.

  5. Kultur är en underskattad faktor, kultur taget i vidast möjliga bemärkelse. Det är därför utvecklingen i Asien både omedvetet och medvetet misstolkas i Väst. Västmedborgarna är uppfostrade i det koloniala tankemönstret där främmande kulturer är exotiska inslag som kan betraktas i underhållande syfte men som kan ignoreras av den västliga maktpolitiken. I själva verket är kulturerna basen för allt samhällsliv och de omformar t.o.m. ”kapitalismen” för sina egna och nya syften.

    Västmakterna har åtnjutit tolkningsföreträde av världshändelserna i femhundra år. Nu är denna period över och de slår vilt omkring sig som rallare under en fyllefest.

    ”Kapitalister” är hela världen för närvarande, att göra ett nummer av detta faktum är ren skuggboxning som inte beskriver den reella utvecklingen. Kina övergav den gamla politiken. Skälen kan vara många, men de bör ju ha insett att om inte ekonomisk tillväxt prioriteras kommer de att trampas ned av västmakterna som ända sedan 1949 frågade ”Who lost China” ? De hade ägt Kina och ville återta sin kontroll till varje pris. Att experimentera med samhällsmodeller kan vara kul om man är ensam i världen.
    I en omvittnat fientlig omvärld saknas denna lyx.
    Ideologer gör som de gamla kyrkofäderna: de sätter kärran framför hästen och tror att ideologiska maximer kan styra mänskligt handlande. Så har det aldrig varit. Liksom kyrkans stora och små påvar inte själva levde som de lärde, gör inte dagens humanitära interventionister heller det. Det är de praktiska handlandet som avgör och detta utformas under ytterst starka restriktioner. Man kan slita sig i håret över avsteg från ”den enda rätta vägen” – men glömmer oftast att vägvalen sker under förhållanden som betyder vinna eller försvinna.

    Kina fann ingen annan utväg än att låta ekonomiska aktörer bli autonoma. Och hur skulle de kunna bli autonoma om de inte själva fick prisbestämma sina varor och tjänster. Den begynnande industrialiseringen kunde ske under central detaljstyrning. En modern ekonomi visade sig bli så komplex att central mikrostyrning skulle vara en färd med låsta bromsar.

    Det är således föga intressant att påpeka att både Kinas liksom de övriga asiatiska ländernas ekonomier är kapitalistiska. Det intressanta är att utröna varför de tycks utvecklas på sätt som på ett stort antal punkter avviker från den västliga modellen – som även den har sina varianter, som det ”socialistiska” Sverige som dock alltmer vill avveckla sin socialism.

    Sedan är det en annan sak att traditionella fallgropar typiska för kapitalistiska ekonomier uppkommer överallt, även i Asien. Kan deras kulturella arv bidra till att dessa upptäcks och åtgärdas är frågan för kommande årtionden. Och obalans kan uppstå även i deras nationalhushåll. Den kinesiska staten förfogar dock över styrinstrument som är starkare än vad som är fallet i Väst, där man i demokratins namn har avdemokratiserat den ekonomiska politiken.

    • Jan Nybonda, jag har läst ett ordspråk som går så här: ”Förr valdes partier utifrån ideologier. Nu väljs ideologer utifrån väljarna.” Jag ska ändra på den lite så här: ”Förr valdes nationer utifrån ideologier. Nu väljs ideologier utifrån nationer”.

    • Att det finns ingen som helst parallell med Peronismen. Argentina var en demokrati, Peron militär, och valdes stödd av propagandan, hade kontroll av militären, och allt möjliggjordes av en inkompetent statsledning och att det fanns starka motsättningar i landet. Argentina var vanskött, Kina är välskött. Sverige av idag har snarare starka likheter med peronismen, en toppstyrd populistisk diktatur med val, personer i ledningen som är inkompetenta. Först, Kina drivs inte enhetligt politisk, i princip, varje grupp, folk, väljer sitt eget styrelseskick och ledare. Generaliserat, en person, inte parti, väljs som sedan styrs i besluten av berörda personer i var enskild fråga. Gör han inte ett bra jobb väljer man en ny person. Kinas system kan bäst liknas vid ett uppskalat Schweiz. Folk i Kina tänker och fungerar dessutom mycket olika, demokratier och svenskar arbetar i konfrontation och störst vinner allt, däremot fungerar Kina med att alltid söka enighet och samverkan. Ett exempel jag själv upplevt. I en liten stad började en liten grupp (0.3%) ett mediedrev för att ledningen skulle sätta upp flodljus på torget, och fick folk med sig. Det liknar Sverige. OK, sa ledningen, det är inte gratis, så mycket att sätta upp dom, så mycket att driva dom, så mycket får varje familj betala. Kolla om ni vill, bestäm er. Det blev inga flodljus.

        • Om Schweiz kan jag inte uttala mig, det var så länge sedan jag bodde där. Sidan ger knappast ett trovärdigt intryck heller ”Mothers with small children do up to 46 hours of unpaid housework per week.” En god vän till mig i USA var direktör på ett storföretag jobbade 13 timmar om dagen på högtryck. Så bytte han med sin fru som ville ut ett tag, och blev hemmaman med tre små barn. Det var jättekul, bara ett problem, han kände att han hade inget att göra. Jag kämpar med att hitta ett bra namn på Kinas system, ingen diktatur, för folk har verkligt inflytande och påverkan, ingen demokrati som Sverige med allt våld och alla konflikter. I Kina, om något sådant händer, då bildar man en organisation, liknande ett enfrågeparti. Då får det tillgång till finansiering, lokaler, juridisk hjälp, osv. Sedan kan man kalla i ansvariga beslutsfattare och ställa frågor och förhöra dom. Dom måste alltså förklara sig eller ändra sig. När problemet är löst självdör ”partiet”. Kina har sedan mycket länge ”equality law”. Det är bokstavligen inskrivet i lagen att alla uppgifter i hemmet skall delas lika. Ironiskt nog har ofta kvinnor lättare att få jobb och bättre betalt än män i Kina. Det är mest männen som lagar mat, städar och ser efter ungarna, även spädbarn. Hon leder. Män ofredar sällan kvinnor, vad kvinnor inte har i kroppsstyrka ersätts med ren energi, och att dom gaddar ihop sig. En säkerhetskamera filmade hur en man, lätt styrkt av goda drycker, gav sig på en ensam kvinna, och blev golvad, två gånger i rad. Videon blev viral, och ingen tyckte synd om honom. När en kvinna skäller ut en man kallas det populärt för ”verbal arkebusering”. Sådana strejker fyller alltså inge funktion. Dom behövs inte.

  6. Peter Kadhammar i Aftonbladet (Peter är en av de gamla uvarna på AB).

    ”Omvärldens uppvaknade inför Kinas aggression är plågsamt naiv.
    Givetvis gör världen helt rätt när den protesterar mot de säkerhetslagar som Kina infört i Hongkong. Lagarna innebär att Kina i praktiken river sönder det avtal som man skrev under den 1 juli 1997 då Storbritannien lämnade tillbaka den brittiska kronkolonin till Kina.”

    ”Här har vi att göra med ett av världens mest totalitära samhällen. En diktatur där det kinesiska kommunistpartiet är allsmäktigt och inte accepterar att någon försöker utmana dess makt. Risken att demokratiaktivisternas demonstrationer skulle sprida sig till övriga Kina skrämmer ledarna i Peking.”

    ”Kina hittade på systemet med ”ett land, två system” för att återinförliva territorier som man anser tillhör dem som Hongkong, Macau och Taiwan. Konstruktionen var ett lockbete för att försäkra de små munsbitarna om att de kunde få behålla sin särställning även om de åter blev en del av Kina.
    Nu visar det sig vad Kinas egentliga intentioner är.”
    Därmed är konceptet också dött.”

    ”Utvecklingen är en stark varningssignal till Taiwan att de fredliga försöken att få dem att ge upp sin frihet och bli en del av Kina är över. I fortsättningen är det vapenmakt som gäller. Ingen kan längre vara så dum att den tror att Kina skulle tillåta Taiwan att behålla sina demokratiska fri- och rättigheter ifall de blev en del av Fastlandskina.”

    ”Kina är en framtida supermakt med stark militär utveckling. Så länge kommunistpartiet håller i trådarna måste omvärlden börja se Kina för vad det är. En aggressiv stormakt med globala ambitioner att sprida sitt totalitära samhällssystem. Inte bara en attraktiv marknad för västerländska företag.”

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/QoQBrA/varldens-plagsamt-naiva-syn-pa-kina?fbclid=IwAR0Keu9lIjt3oqRasHX5IgtnC7fdWZA6x–_vqgrFAjL8EJsY1oaN_Vz4fU

    • Det hade varit samkligare om han då jämfört Kinas agerande med den mer inflytelserika och aggressiva supermaktens. Och nämna världens störta och fredliga infrastrukturprojekt BRI, som Kina initierat.

      UR ”USA som världspolis”

      ”10.3 Den nya Sidenvägen – “Belt and Road Initiative”.
      Kinas flaggskepp Belt and Road Initiative. BRI (kallad “Den Nya Sidenvägen”) tillkännagavs för sex år sedan av president Xi Jinping och är världens hittills största ekonomiska samarbetsprojekt. BRI är en global utvecklingsstrategi med infrastrukturutveckling och investeringar i samarbete med 152 länder och internationella organisationer i Asien, Europa, Afrika, Mellanöstern och Amerika.
      BRI förväntas öka den globala handeln avsevärt och sänka handelskostnaderna med hälften för de berörda länderna. Sedan BRI presenterades för 6 år sedan har Peking tecknat 173 avtal med 125 länder, både i-länder och utvecklingsländer, och 29 internationella organisationer. Bank of China (BOC) hade i juni 2019 godkänt mer än 140 miljarder dollar i kredit och finansierat över 600 stora projekt. (https://www.miljomagasinet.se/index.php/2019/08/30/bri-skapar-utveckling-och-stora-konflikter/;https://www.globalpolitics.se/kina-usas-militara-impotens-och-utvecklingen-av-nya-sidenvagen/).

      Den kinesiska regeringen kallar initiativet ”ett bud för att förbättra regional anslutning och omfamna en ljusare framtid” och det kan ses som en internationalisering av en strategi som använts och utvecklats under transformeringen av Kina. Vissa observatörer ser det som en drivkraft för kinesisk dominans i globala frågor. Projektets slutdatum är 2049, vilket sammanfaller med 100-årsjubileet för bildandet av Folkrepubliken Kina.

      BRI började 2013 med sju utvecklingskorridorer från Kina (A-G på kartan). Nu finns 35 korridorer. Där finns eller planeras moderna järnvägsnät, industri- och bostadsområden, fiber, kraftledningar, kanaler, motorvägar, hamnar, olje- och gasledningar, nya flyglinjer – och rymdsamarbete.

      Karta: Brix
      Utvecklingen av välståndet i fattiga regioner i världen är nödvändig och gör att också flyktingströmmarna kommer att minska, menar Xi Jinping. Det är viktigt, eftersom jorden i slutet av 2000-talet måste kunna erbjuda försörjning för ytterligare en miljard människor i framför allt Afrika och Sydostasien, där huvuddelen av cirka 800 miljoner hungriga människor återfinns i dag.

      2018 anslöts Sverige till BRI via Railgate Sweden. Gods går från Haparanda till den finska järnvägsknuten Kouvula, varifrån direkttåg går till Xian i Kina. Transporttiden från Kouvula är halverad till 14–15 dagar, jämför med fartyg via Suez.

      EU vill ha ett strategiskt samarbete med Kina, men ställer också krav på Kina på klimatområdet och utifrån en gemensam EU-strategi för 5G-nät.

      I dag finns bilaterala avtal mellan ett 10-tal olika EU-länder och Kina. Kinaföretag har nu kontroll över Greklands största hamn Pireus, som blivit en stor maritim hub i Europa för gods från och till Kina. 2019 anslöt sig också Italien till BRI.
      EAEU, bildat 2011, med Ryssland Armenien, Vitryssland, Kazakstan, Kirgizistan har tecknat stora samarbetsavtal med BRI. Turkiet har också ansökt om anslutning till EAEU.

      Kina har också stärkt bandet med de 16 (”16+1”) länderna i central- och Östeuropa (CEEC) (https://en.wikipedia.org/wiki/Central_and_Eastern_Europe). (http://jinge.se/allmant/forandrad-geopolitisk-situation-i-eurasien-en-oversikt.htm).

      • ”Storbritannien har ingen suveränitet, jurisdiktion eller rätt till tillsyn över Hong Kong”.
        Liu Xiaoming, den kinesiska ambassadören i Förenade kungariket, varnar Storbritannien från att ”göra Kina till ett fientligt land” och säger att de annars måste ”bära konsekvenser.”
        Liu hänvisar till Hong Kong som territorium ”inte längre under kolonialt styre” och uttrycker hopp om att Storbritannien inte kommer att blanda sig i det asiatiska landets inre angelägenheter.
        Ingen borde underskatta Kinas beslutsamhet att skydda sin suveränitet. Hongkongfrågor är Kinas interna angelägenhet. Den nationella säkerhetslagstiftningen för Hong Kong antogs enhälligt den 30 juni av det översta kinesiska lagstiftningsorganet, den stående kommittén för National People’s Congress (NPC), och senare undertecknad av president Xi Jinping.
        Lagen som syftar till att öka säkerheten och säkerheten betraktas av vissa invånare i Hong Kong som en kränkning av deras friheter eftersom den förbjuder alla former av utländsk inblandning i Hong Kong.

  7. Om KWs kommentar om 15.1:
    Sverige var del av en europeisk konvention från 60-talet om begränsning av rätten till innehav av flera medborgarskap, som stipulerade att den som ville skaffa ett nytt medborgarskap måste avträdda sitt ursprungligt.

    Det fungerade dåligt för att ett antal länder inte beviljade utträde (är du född i CH kunde du – då – aldrig bli av med medborgarskapet) och Sverige inte kontrollerade att folk ens hade sökt utträde.
    Dåvarande jugoslaver och sydamerikaner hade ofta (minst) 2 pass, om jag minns rätt.

    Sverige avträdde Strasbourg-konventionen (om jag minns namnet rätt)

  8. Mänskliga rättigheter.
    Vad är mänskliga rättigheter?
    Knappast allmän äldreomsorg som vi i Sverige haft en god standard för tidigare.
    Jag har själv haft kontakt med äldreomsorgen under 1980-talet för min mamma och då fanns inget särskilt att klaga på. Även första halvan av 1990-talet men då började nedmontering och sparkrav och standarden började sjunka.

    Enligt webbpublikationen Samhällsnytt finns ingen allmän äldreomsorg i Kina. Där tas de äldre som behöver hjälp hand om av sina anhöriga.
    Jag får en känsla av att vårt land Sverige är på väg åt samma håll.
    Sverige ska bli mer jämställt.
    De resurser som tidigare används till välfärd inom landet läggs nu mer åt ökad jämställdhet.
    ”Global rättvisa” kostar för Sverige och västerlandet men i varje fall svenskar i allmänhet tycks tycka det vara värt priset.

    https://samnytt.se/dalig-aldrevard-i-kina-gav-asyl-i-sverige/

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here