Jag hade nöjet att nyligenpublicera den första artikeln i denna miniserie. Hur skall vi se på Kinas utveckling? Läs gärna den också.
Ulf Karlströms ingress: Monthly Reviews oktobernummer 2020 (vol. 72:5) innehåller 5 artiklar av kinesiska forskare från Hongkong och fastlandet samt en introduktion av John Bellamy Foster, redaktör för MR. Jag kommer i tre artiklar i Global Politics relativt ingående referera och kommentara materialet, i syfte att preliminärt besvara artikelseriens rubrikfråga.
MR-numrets 3;e artikel, ”Toward Delinking” av Sit Tsui et al, sid 15-31, tas upp i föreliggande artikel.
Hur skall vi se på Kinas utveckling? – del 2 av 3
Efter att Kina återtog sin plats i FN 1971 normaliserades efterhand många förhållanden till
Västvärlden. Och under perioden 1980-2000 började Kinas ekonomi integreras i det kapitalistiska systemet och de globala värdekedjorna. Och integrationen fullföljdes under åren 2000-2010.
USA, världens ekonomiska och militära hegemon bejakade utvecklingen, tills de svängde under 2010-talet. Oberoende om presidenterna hette Obama, med handelsavtalet TTP riktat mot Kina, eller Trump, med tull- och handelskrig mot Kina, rådde konsensus inom den politiska eliten om en ny hård linje mot Kina.
Det nya kalla kriget inleddes, vilket påverkade Kina i hög grad. Jag återkommer till detta i artikeln.
Perioden 1980-2000 var i mångt och mycket en symbios mellan USA och Kina. Man öppnade landet för utländska, globalt verksamma storföretag och ställde billig arbetskraft till förfogande.
Den kinesiska exporten gav ett stort inflöde av utländskt kapital. Emellertid var ”priset” för
industrialiseringen och integreringen i global handel inte litet. Enorma mervärden extraherades av de utländska TNC, som kinesiska förluster t ex till USA, utsugning av kinesiska arbetre, samt miljöproblem genom den omfattande industriproduktionen.
USA:s anklagelse att Kina ”skott sig” på USA:s bekostnad genom handeln är skrattretande.
Författarna skriver ovanligt rakt på sak om Kinas utveckling. Den ekonomiska tillväxten saktades ned från 2013, med en minskning på nästan 50 % i förhållande till toppåren. Det var en dramatisk vändning som skedde.
Den gamla globaliseringsmodellen tycktes ha tömts på sin styrka och de negativa externa orsakerna som ackumulerats under 30 år biter nu djupt in i det kinesiska samhället, ekonomin och miljön.
Författarna skriver: ”Den långa ekonomiska nedgången, som följd av 2007-09 har drivit Kina in i deflation. Federal Reserves Kvantitativa Lättnader, QE, 2013 (UK: Sedelpressarna!) påverkade djupt Utvecklingsländerna i världen”… ”tack vare Kinas kapitalkontroll… var påverkan mindre allvarlig”.
Som svar på krisen satsade Kina stort på procykliska åtgärder som avindustrialisering
och profinansialisering. Med stor kraft skars överflödig produktion ner, i motsats till de
kontracykliska åtgäderna 1997 och 2008. Orsaken var en slags entusiasm, eller skall vi kalla det blindhet för ett växande ”finansiellt maktblock”, i reaktion på tillverkningsindustrins fallande lönsamhet.
Brådskan med den omfattande finansialiseringen ledde till börskrasch 2015, vilken följdes av valutaväxlingsreform. Regeringen tvingades med stödköp på en biljon USD ur valutarreserven för att stabilisera renminbi, dvs valutasystemet med yuan som valutaslag.
Under rubriken ”Finansialiseringsfällan” tar artikeln upp faser i Kinas ekonomiska utveckling under 2010-talet som kommenterats i mindre omfattning i Väst. Författarna skriver t o m att Kinas näringsliv fick drag av ”casinoekonomi”. Det är starka ord. Så hävdas i artikeln att kinesiska regeringen misslyckades med att vända den allt mer växande finansialiseringen under åren 2013-2018 och fastnade i en fälla.
Bakgrunden var var nedgången i handeln med början av finanskrisen 2007-09 och fortsättningen när den slog mot Europa, som en statsskuldskris varpå efterfrågan på kinesiska industrivaror minskade och produktionen drogs ned. Exporten hade under åren gett Kina ett stort inflöde av utländsk valuta, men i och med minskningen av produktionen fick små och medelstora företag svårt att låna pengar. Och till skillnad från krisen 2007-2009 då Kina svarade med gigantiska infrastruktursatsningar uteblev dessa.
Eftersom profitnivån i den reala ekonomin var låg kom kinesiska företag i stället att följa modellen från Väst med finansialisering. Det medförde spekulation, på börsen och i fastigheter. Den fasen var också priset för att bli inkorporerad i den
globala finasialiseringsregimen, under trycket från det stora överskottet i finansiellt kapital.
Den kinesiska banksektorn har sedan 1993 blivit alltmer kommersialiserad och har efterhand blivit ett av landets större intresseblock (maktgrupper), och blandar sig mer och mer med det globala finanskapitalet.
Av Kinas topp 10-listade företag är 8 banker, varav de 4 största är statliga banker. 2017 svarade banksektorn för 70 % av aktiemarknaden, medan de övriga 3200 företagen fick dela på återstående 30 %. Uppgifterna om storleken av banksektorn är intressanta.
Det är troligt att det rått motsättningar mellan olika toppskikt om Kinas finansialiseringsregim och inflytandet från det globala finanskapitalet. Möjligen har den kinesiska staten återtagit mer kontroll, eller begränsat/kringskuret den privata banksektorn, men effekten av den tycks oklar. Finanspressen i Väst har spekulerat om
en bankkris och senare kring Jack Mas´ roll – grundaren av Alibaba (SvD N 17-10-2017, 27-2- 2018, 21-01-2021).
Jack Ma anges ”ha varit överraskande frispråkig och kritisk mot hur kinesiska
regleringar förhindrar innovation i finanssektorn”. Efter det [okt. 2020; UK] stoppades en gigantisk börsnotering av Alibabas systerbolag – betaltjänsten Alipays ägare Ant Group. Alipay sägs ha över en miljard användare” (TT Reuters 21-1-2021). Jack Ma framträdde nyligen i och med att Alibaba skall ta upp ett stort obligationslån.
Artikelförfattarna hävdar att det ”finansiella blocket” i Kina har drivit på om radikala finansiella reformer, och rimligen har Jack Ma varit en av talespersonerna. Artikeln är mycket kritisk och skriver att ”aktiemarknaden har misslyckats att fylla den antagna funktionen att effektivt slussa överskottslikviditet till den reala ekonomin, för att främja industriell uppgradering”.
Man pekar på den omfattande spekulationen i fastighetsmarknaden, med kraftigt stigande priser. Det totala värdet av ”real estate” (fastigheter) 2018 var i 70 av Kinas största städer 65 biljoner USD. Författarna hävdar att det är mer än sektorn i USA,EU och Japan kombinerat. (UK: Kan det verkligen vara troligt?).
Kostnaden för boendet är så stort att det minskat den inhemska konsumtionen, och ”real
estate har blivit en ej längre bärbar börda för det kinesiska samhället och ekonomin”.
Författarna sammanfattar artikeln med att Kina nu ställs inför två val: Antingen fortsätta längs vägen som integrerad del av en global ekonomi, styrd av USA/Triaden, eller bryta sig loss (delinking) från det systemet, och utveckla ett eget globalt valutasystem, bygga upp nya, globala handels- och försörjningsvägar, samt vända sig i högre grad inom Kina med landsbygdsutveckling och konsumtion. Jag kommer att behandla strategin om landsbygdsutveckling i min sista, tredje artikel.
Den öppna diskussionen om Kinas ekonomiska problem känns befriande. Det är dock ingen blygsam kritik som framförs, t ex privatisering av sjukvården med sjukhus, drivna av storföretag, hur man fastnat i globaliseringsfällen och finansialiseringregimen, med börskrasch och spekulation i fastigheter, höga boendekostnader, hög skuldsättning, erkännandet att Kinas industri är ”highly dependent” av mer avancerade länder, nyligen öppnades för uppköp av kinesiska företag och 100%-igt äganda av utländska företag m fl kritiska områden.
Är då presenterade fakta korrekta? En del finns verifierad i artiklar och böcker publicerade utanför Kina, men mycket av uppgifterna kan jag inte bedöma.
Artiklarna i MR verkar ha en gemensam förutsättning, som bara antydningsvis sägs ut. Författarna ser uppenbarligen den hittillsvarande utvecklingen som rent kapitalistisk och ”agiterar” således för en socialiskt utveckling, eller ”delinking” från kapitalistisk globalsering och finansialisering, där mycket likt pyramidspelen bygger på lånade medel för spekulation.
Emellertid råder det ingen tvekan att Kinas senaste 40 år har inneburit en makalös utveckling för landet, där man lyft 500 miljoner människor från en relativ fattigdom. Det skedde genom folkkommunerna avveckling och mobiliseringen av 3-400 miljoner arbetare till industrialiseringen av landet. Från början som globalt inriktade ”tomteverkstäder” till successivt modern, avancerad industriproduktion i en exportdriven ekonomi.
Priset för utvecklingen var högt och integrationen i de globala värdekedjorna och anammandet av en kapitalistisk finansialiseringsregim gick uppenbarligen för långt, om vi får tro MR-artikeln.
Hur långt har man trasslat in sig? Sitter man fast i smeten? En smet som uppenbart är kapitalistisk. Och då hjälper det inte att den kinesiska staten har en viss (?) kontroll över ekonomin?
Nu kan utvecklingen tvinga de styrande skikten och ”intresseblocken” i Kina att välja ”delinking” eller Exit.
Hegemonen och hans vasaller inom NATO verkar vara beslutna genom handelskrig och
kommande sanktioner – att ej använda dollar – försöka isolera (containment) och stöta ut Kina, som Varg i veum. Det skyndar naturligtvis på en ”kinesisk” väg via BRI och en renminbi-baserad, global valuta, men garanterar på inget sätt en socialistisk väg.
Låter som trotskistisk eller annan ortodox geggamoja, made in USA, är det värt att befatta sig med sådant. Trotskistisk bakgrund lär även kärnan inom neocon-gruppen ha. ”The crazies in the basement” som de betecknades inom republikanerna innan de armbågade sig upp till makten.
Jag förmodar att även Martin Jacques vurmat för Maos Kina i sin ungdom. Han har dock inte stängt in sig på sin studerkammare utan rest till Kina för att lära sig nya saker och därmed förstå dem bättre. Tacka vet jag Martin Jacques.
Kina är sin egen kultur som man måste sätta sig in i och försöka förstå. Den kinesiska blandekonomin kan inte jämföras med andra, därmed inte sagt att obalanser inte kan uppstå även inom denna. En lämplig sinnebild för hur privat och offentligt samverkar inom Kina är den nya flygplatsen i Beijing. En ögonfägnad som det tog fem år att färdigställa. I Berlin tog det femton år att få till en anskrämlig bunkerkoloss som nödtorftigt börjat fungera. Till Peking vallfärdar man, Berlin vill man undvika.
Kina lär passera USA som största ekonomi senast 2028. Men det är en felkarakteristik. Kina har redan passerat USA som industriell kraft för ett bra tag sedan. Samtidigt har man inte bara lyft sin egen ekonomi utan även hela regionens och Afrika är nästa.
USAs ”ekonomi” är inte baserat på reala värden utan det är mest fiktiva värden som blåsts upp av spekulation och förhoppningar om möjliga framtida vinster…Tesla är ett exempel…En liten biltillverkare med enormt uppblåst värde p g a aktiespekulation värderas högre än Toyota som tillverkar ca 11 miljoner bilar per år. Alla är belånade upp över öronen och kreditskulderna ökar. Flera delstater är mer eller mindre bankrutt som inte klarar av ens basala funktioner och service till medborgarna. Utan petrodollarn hade USA:s finanser sett ännu värre ut än vad som är läget! Så stalltipset är att krigen för petrodollarn kommer att fortsätta liksom den för miljön katastrofala frackingen trots Bidens dekret. Ett exempel på tokigheterna…Antalet licensierade dårdoktorer har passerat över hundra tusen och med medarbetare osv så sysselsätter denna ”industri” säkert närmare halv miljon personer! Hur många olicensierade som ”jobbar” i den branschen framkommer inte av statistiken men troligtvis många! Ett sätt att skapa ”nya jobb” kanske?…Eller så kan vi anställa hundratusentals som kliar varandra på ryggen och på det sättet få bort arbetslösheten? (Tips till Stefan Löfven enligt modell från USA hur man kör en uppblåst låtsasekonomi) Sveriges problem är dock att vi inga petrodollar hava, bara våra devalverade småkronor som ingen utomlands vill ha!
Kina är inte en kultur utan många besläktade, och enda sättet att lära den är att vara del av den. Vi brukar säga, och alla som upplevt det har samma erfarenhet, det tar fem år eller så av att leva och bo som en del av ett samhälle i Kina, då börjar man lära sig. Utlänningarna i storstäderna som tillfälligt i ett par år lever som i en kokong, helt isolerade från samhället, trots att dom är mitt i det. Det är som att lära sig cykla eller simma, det går inte att lära sig från en bok eller att prata om det, och det medför ett och annat skrubbsår och kallsup dessutom. Samma sak gäller för Japan. När Akio Morita, grundaren av Sony, som jag själv träffade omkring 1970, planerade att exportera till USA, flyttande han helt enkelt dit 1958 för att lära sig USA. Sony var som bekant otroligt framgångsrika att sälja till USA. När svenskar skall arbeta med Kina anlitar man en massa självutnämnda kinaexperter eller Kina-forskare, som med undantag bäst kan stämplas som okunniga bedragare och bluffmakare. Samma sak gäller journalister och media. En del säger att Kina är det perfekta landet. Inte alls, och det är därför som alla springer omkull varandra ständig för att fixa saker, och det är därför Kina fungerar så bra som det gör. Förändring, anpassning och flexibilitet för att nå målet.
Jan,
Jag tror inte att t ex The Economist eller Der Spiegel är trotskister, men de kan ha sina skäl att svartmåla Kina. MR:s redaktör Joh Bellamy Foster pekade i sin introducernade text på att Kinas andel av den globaliserade handeln är för stor för att kunna isoleras eller ignoreras. Det är onekligen tänkvärt. USA-imperialismen bedömer uppenbarligen Kina som ekonomiskt hotfullt, vilken får tolkas som stöd till Janss optimistiska synsätt. Hade Kina var ekonomiskt svagt skulle de jui inte känna sig hotade? I artikeln pekar jag på några detaljer där författarna uppenbarligen överdriver Kinas problem, t ex den totala upplåningen för real estate. Dock, den kan vara stor, även om den inte är ”störst i världen” som artikeln anger.
Ja, vi får försöka gräva vidare. Och i tredje artikeln kommer jag att beskrivaq och kommentera författarna enorma tilltro till att urveckla landsbygden, som en ersättning vid en ev delinking och att stimulera inhemsk konsumtion (tja, det beror väl på storleken av skuldsättningen?).
Kina spelar en helt avgörande roll i att detronisera världens farligaste stat, USA. Kan en bilateral världsordning etableras och på sikt en multipolär sådan, så har vi kommit långt i mänsklighetens utveckling
När välståndet växer i Kina bör intern konsumtion kunna ersätta en del export. Hemmamarknaden i stället för exportmarknaden driver ekonomin framåt. Det blir en sorts partiell bortkoppling från utlandet, i synnerhet det utland som man har bekymmer med och som betalar med möjligen rätt riskabla dollar. Kina är som en kontinent med enorm befolkning och stora egna resurser, och för sådana länder bör den interna marknaden vara viktigare än export. Export-importrelationer bör kineserna kunna koncentrera till motparter som inte ställer till med bråk.
Det är precis vad som händer medan vi skriver här. Intern konsumtion ersätter export, och den växer lavinartat. Kina blir alltmer oberoende av andra länder. Ingen dörr stängs, men man koncentrerar sig på länder som är villiga att bygga Guanxi, Nya Zeeland är en, som just har fått ett uppgraderat handelavtal och där alla tullar nu skall försvinna. Vad som händer är att Nya Zeeland alltmer blir som en provins i Kina, med egen oberoende regering och politik. Kinas utvecklingspotential är en faktor fem. Vill någon vara med på tåget. För Australien går det i motsatt riktning eftersom Australien hoppat i säng med USA och driver USA politik mot Kina. Det skall bli intressant att se hur det går med Sverige, som ju bekant även hoppas i säng med USA. Det finns inget som stoppar företag som Volvo eller Ericsson att flytta till Kina, TetraPak och ASEA försvann ju till Schweiz, med flera. Även signalerna från Biden blir nu allt starkare att man vill samarbeta i konkurrens med Kina. Kinas förlängda marknad är hela Asien, Ryssland, Afrika och Sydamerika. Jag tror Biden har fattat.
Vad som ligger bakom Jack Ma historien är att Jack Ma började uppträda som Den Djupa Staten i Kina eller den djupa staten i USA som driver regeringens politik, alltså svansen som viftar på hunden. Kina har en grundprincip som man aldrig tummar på, det skall finnas en enda regering och den skall styras av folket, inte industrialister eller finansiärer.
Kapital har faktiskt mycket skickligt använts för att uppgradera industrin, och resultatet har kommit allmänheten tillgodo, inte mogulerna, samtidigt som man lyckats hålla spekulation i schack. Den typiska, främst amerikanska, kapitalistiska bilden där en ökande 1% av innevånarna äger 90% av tillgångarna har man lyckats undvika. Spekulationen i fastighetsmarknaden bröt man udden av för länge sedan. Tvärt om har priserna platåartat stannat.
Pengar går inte till spekulation utan mycket mer till entreprenörskap. Kostnaden för boendet har definitivt inte minskat konsumtionen. Ett ungt par kan köpa en 100 kvm bostad och bil och vara skuldfria på 10 år. En gång bostaden är betald är kostnaderna omkring 150 kronor för gemensamma utgifter, 30 kronor för gas och vatten och 150 kronor för elen. Kina kommer att gå sin egen väg och inte låta sig styras av USA/Triaden men det innebär inte delinking.
Kina kommer att bygga upp kryptovalutan, och erbjuda andra att handla med den men utan avsikt att skapa ett nytt globalt system. Nya handelsvägar är väl tydliga, Omkring 1,000 godståg till EU nu, samtidigt som man bygger sin ”Dual Cirkulation”. När andra länder inte vill vara med bygger man internt. Kina minskar beroendet av andra länder, främst USA. Vill någon vara med på våra villkor, välkommen, annars låt bli då. Kina integrerar sig inte i existerande system, man bygger nya och och kopplar in sig. Kina är inte kapitalistiskt, och staten har inte kontroll över ekonomin, däremot har man kontroll över systemet där ekonomin utgör en del. USAs handelskrig visade tydligt att det inte går att isolera Kina, USA bara isolerade sig själv.
Det skulle vara Amerika först, det blev Amerika eremiten som svalt. Kina kommer inte att varken gå en kapitalistisk väg eller socialistisk, man kallar den socialism med kinesiska förtecken, och det är en dela-med-sig kultur. Nästan omöjlig att förstå för västerlänningar. Kina kommer absolut inte att föröka ersätta dollarn, för då följer ju alla dollarproblemen med, som man inte vill ha. Kina släpper in utländska företag, men selektivt på Kinas villkor, och dom ställs i direkt konkurrens med kinesiska företag. Den monopolisering som USA företag alltid försöker åstadkomma tillåter man inte.
Iakttagelserna stämmer inte med verkligheten alls. Som vanlig använder man det nuvarande påtvingade USA system som bas för alla bedömningar, och då blir det fel. Det blir ungefär som en läkare som använder en handbok för bilmekaniker för att bota människor.
Kina spärrar ”The Broadcasts of BBC World News” på kinesiska fastlandet.
BBC World News har uteslutits från att sändas i Kina, meddelade National Radio and Television Administration (NRTA) och sa att vissa BBC-rapporter om Kina stred mot principerna om sanning och opartiskhet i journalistik.
Kinesiska observatörer sa att BBC har förvandlats till ”ett ryktesbruk” som medvetet kastar lera mot Kina, och beslutet att avbryta sin sändning skickar ett tydligt meddelande om att Kina inte accepterar falska nyheter.
Att stänga av sändningen av BBC World News innebär att den inte kan tas emot någonstans på det kinesiska fastlandet, eftersom Kina inte kommer att tillhandahålla lokal upplösningstjänst till sändningsföretaget längre, säger Wang Sixin, professor i juridik vid Kommunikationsuniversitetet i Kina.
https://www.globaltimes.cn/page/202102/1215537.shtml
BBC är nu blockerat i Kina, jag har provat. Det går faktiskt att se fortfarande genom att använda proxies, och folk i Kina är duktiga på det. Vad som är väsentligt är att uppmärksamheten nu har riktats mot bedrägeriet och gjort folk medvetna om det. Jag har laddat mer ett par av deras program ”China hidden camps” och ”Tainted cotton” och när det gäller den första kände jag igen satellitbilden, så jag visste var den låg. Därifrån var det inte svårt att bevisligen fastställa vad det var och jag fick bilder från marken och även inifrån byggnaderna. Vad det verkligen rör sig om har jag skrivit om på min blogg. Inklusive rikligt med bilder.
https://mychinaway.blog.se/hur-skall-vi-stoppa-nazistiska-propagandametoder-pa-svenska-media/
Vad som är verkligen skrämmande är att detta är en identisk kopia av Hitler regimens propaganda metoder med samma avsikt. Att skapa spänningar mellan folk. Det var precis så här tyskarna indoktrinerades till hat, folkförföljelser, etniska rensningar och – förintelsen. Sveriges Radio var inte sen att haka på. Där finns ett par verkliga rashatare som skriver, och detta är inte första gången.
https://sverigesradio.se/artikel/vittnesmal-om-valdtakter-i-omskolningslager
Intressant nog plockade inte MSM upp tråden. Föreslår att alla skriver till Sveriges Radio, artigt och sakligt, och påpekar rasismen och begär att dessa journalister tas ur tjänst. Påpeka gärna kopplingen till nazismen och nämn gärna min blogg.
,
Intressant film om kinesiskt företag som etablerar sig i det sk Rostbältet i USA….American Factory, se den
på Netflix Man kan inte låta bli att tänka när man ser den, ”stackars amerikaner, som förlorade sina välbetalda jobb för GM i Ohio, och efter ett par år anställs av kinesiska Fuyao som tillverkar fönsterglas till bilar, och får halva GM-lönen, beordrad övertidsarbete, uppsägning vid sjukdom, facket avskys av företaget, arbetare avskedas om de är för långsamma…..och samtidigt många kinesiska arbetare är i Ohio för att lära amerikanerna, deras familjer finns kvar i Kina…rörande att se hur en kinesisk yngre arbetare berättar hur han grät en natt, för han längtade hem till sin fru och sina små barn…(fick han åka hem två gånger per år? )… och en sak till de flesta amerikaner är överviktiga p g a den näringsfattiga maten de äter…hur 17 kan dom orka arbeta i samma takt som unga smärta kineser…..Och sen vid ett besök i moderfabriken i Kina, stackars kinesiska arbetare, en kvinna berättar att hon får träffa sin familj och sina barn ytterst sällan, de bor i den gamla hembyn, och arbeterskan som bor i stan där fabriken finns klagar över att hon inte hinner träffa sina barn p g a den ständiga övertiden på jobbet…Amerikanerna på besök i fabriken förundras över hur hög arbetstakten är på fabriken ”Non stop!” och hur arbetare arbetar utan skyddsglasögon och skyddshandskar när de ex sorterar glasbitar. Så nej Kina är inget drömland, det är samma kapitalism som råder där som här i väst, och bara en sak som styr: Vinstintresset. Sen ogillar jag också västs ensidiga propaganda mot Ryssland och Kina, Jan-Olof Rönns bok har titeln ”Utan media kan du inte starta krig” är baserad på verkligheten. Kina är en imperialistmakt, som USA…men just nu är USA och västimperialismen den makt som hotar världen mest….vi behöver en värld som ägs av oss alla gemensamt det är det enda som garantera att vi får en fredlig värld. Dvs den privata äganderätten måste avskaffas för ett gemensamt ägande av nästan allt. Och socialisters/kommunisters plikt är att berätta för arbetarna vare sig de är kinesiska eller amerikanska, att det är bara arbetarens ”arbetskraft” som skapar vinster….att få dom att förstå att makten egentligen ligger hos dem.
En verkligt hängiven avskrift av amerikansk propaganda. Vi såg en liknande i NYP nyligen, att Kina hade undanhållit data för WHO forskarna, vilket var lögn, eller BBC lögnen om våldtäkter, vilket jag har skrivit om. Problemet USA har är just vansinniga löner som facket pressat fram. Företagen överlever inte. När USA elektrifierade järnvägarna tvingade facket dom att anställa eldare på el-loken som på ångloken. Den som arbetar utomlands skriver på ett kontrakt, även jag gjorde det, och det frivilligt, en hemresa per år, och tre gånger den lokala lönen. Därför skriver man på. Ingen tvingas att flytta utomlands. Övertid är inte tvingande i Kina, men anställda kräver det, för då blir det mer betalt. Pengarna betyder ibland mer än att ta tid för barnen, det är den anställdes val. Alla kan själva välja sin skyddsutrustning. Hälsa är ett enormt problem i USA, folk äter sig så feta att dom inte kan arbeta. I Kina tar alla hand om sin hälsa. Personligt val gäller. I Kina samarbetar företag och fackförening så det blir maximal utdelning både för ägare och anställda, vilken är kopplad till vad företaget producerar. I väst modellen skall anställda ha betalt antingen företaget producerar något eller inte. Kina är en federation där alla grupper har representation i ledningen, och alla grupper har stort självstyre och självbestämmande. I Kina gäller ett gemensam nyttjande, det är det som kallas socialism med kinesiska förtecken. Kommunismen utan ägande har Kina provat, men den fungerade inte. När bodde du i Kina sist. Propagandan fungerar lika bra idag som 1933 i Tyskland. Kanske lika bra att Kina slutar att rädda företag utomlands. Både Volvo och Ericsson går väl att flytta till Kina om svenskarna inte vill ha dom.
Karl W, jag skrev nog lite otydligt, men för den amerikanske arbetaren verkade det vara som att välja mellan pest och kolera…den amerikanska modellen innebar för GM- arbetaren arbetslöshet, fabriken lades ner, ex så att den medelålders arbeterskan i filmen förlorade sitt välbetalda jobb, fick sälja sitt hus och flytta för att bo i systerns källare, glad var hon när hon fick jobb på Fuyao, men avskedades när hon propagerade för att arbetarna skulle rösta ja till facket. Och den unga arbeterskan som satt på trappan i Ohio och rökte, och berättade att när hon jobbade på GM hade hon råd att köpa vinterskor till sina barn…det kunde hon inte nu….En kinesisk arbetare i Ohio säger om sina amerikanska arbetskamrater:”Jag fattar inte att de orkar ha två jobb” (dvs först arbetar de på Fuyao, sedan åker de till att annat jobb, för att få vardagen att gå ihop). Hasn kommentar berättar mycket, att kineserna ändå ha just nu har det bättre (fast frågan om den kinesiska arbeterskan som inte fick tid att umgås med sina barn p g a att hon jobbade övertid berodde på att hon måste för att ”ha en vettig levnadsstandard”, det kan jag inte svara på).
Alla dessa överviktiga amerikanska arbetares om inte orkar med arbetstakten….visar också på en långt driven kapitalism, livsmedelskedjor typ Liedl i Sverige (gå in där och titta hur varuutbudet ser ut) dominerar, och i USA är det både dyrt och tidsödande att få tag på nyttig mat…(vi kan börja se samma utveckling i Sverige). Säkert är det så att socialismen i Kina har lämnat många bra spår, det kan man se på hur Kina lyckats bemöta Covid-19, med lite mer än 4000 dödsfall på en befolkning på nästan 1, 4 miljarder, och vi i Sverige har 3 gånger fler döda på 10 miljoner invånare, och i USA över 400 000 döda. Det finns säkert många bra saker i Kina (som det fanns många bra saker i USA på den tiden då den amerikanska industrin gick på högvarv)..men likväl, i toppen på de kinesiska företagen sitter de kinesiska kapitalisterna, som biljonären ägaren av Fuayo, och i botten sliter arbetarna i sitt anletes svett…Filmen visade hur kapitalisten gick i sitt (?) mausoleumliknande hus, och tänkte tillbaks på en annan tid, då han hade varit lyckligare…han, kapitalisten, var fången på samma sätt som den kinesiske arbetaren i det kapitalistiska systemet….En annan kines som varit fången, var ju den siste kinesiske kejsaren, (eller hur Karl W ?) som tackade det kinesiska folket som befriat honom från hans ”gyllne bojor”, nu var han trädgårdsmästare i den kejserliga parken, och kände sig som en lycklig människa. Det kapitalistiska systemet innebär att om inte ett företag gör vinst, då slås det ut och arbetarna blir arbetslösa. Kapitalismen innebär en evig jakt efter vinst. Dvs ett orimligt system, vare sig det tillämpas i väst eller i Kina. Kapitalismen innebär också det privata ägandet av produktionsmedlen. Unga människor i hela världen börjar förstå att vårt klimat kommer att ödelägga jorden, vårt enda hem, om allt bestäms av vinstintresse….och snart börjar dom nog förstå hur det hänger ihop med det privata ägandet…. jag hoppas att de kinesiska och amerikanska arbetarna ska börja förstå att det är bara dom som arbetar ihop vinsterna. Först då Karl W, kan vi vi få en riktigt riktigt fin värld! Och lära oss massor av varandra, och hälsa på varandra som riktigt goda vänner. Det vill vi vanliga människor, men USA/västkapitalisterna, ett litet fåtal människor och deras hantlangare, vill inte det, dom vill starta krig, för dom behöver det….för sina vinsters skull.
Du tänker slarvigt, Catarina.
Lidl har ett litet men delvis roterande sortiment, alltså finns där tyska varor ena veckan, franska nästan, grekiska sedan, osv. Sammanlagt blir det ett sort sortiment som passar väldigt bra i en invandrare/ student/ stad som Uppsala. Där finns också KRAV-märkt mat samt solidariska bananer, choklad och kaffe. Jag har köpt svensk entrecotes, KRAV-linser odlade på Gotland och mörk choklad från Malmö där. I det stora hela är den ”svenska” delen av sortimentet lika med vad man hittar på ICA eller Konsum, alltså djupfrysta pizzor och färdig mat från Dafgårds eller Findus. Att kunderna sedan köper chips och Red Bull i stället för rot-céleri och purjolök där som på Hemköp rår varken Lidl eller City-Gross för.
En helt annan sak är att Lidl har rykte om sig att vara slavdrivare och skoningslös inköpare. Som IKEA, men på mat, alltså.
Det var dock dess snålt intåg på den svenska marknaden som tvang de andra kedjorna att äntligen sätta lock på frysdiskarna för att spara el/pengar.
Det är alltså där – slavdriveriet -, inte på sortimentet, som din kritik träffar rätt.
Ditt andra tankefel är att skylla klimatproblemet på kapitalismen.
Det är den totala produktionen som tär på jordens resurser, oavsett vem som äger fabrikerna och det är samhällets inställning till avfallet / föroreningarna som avgör hur mycket planeten förorenas. Att skylla på Joakim von Anka duger inte.
Så länge som ingen bryr sig renas inget avlopp och inga rökgaser, oavsett vem som än äger fabrikerna.
När forskning lägger fram fakta behövs en opinion för att det skall mynna i lagstiftning, och dessutom för att medel skall anslås för att åtgärda och övervaka.
Det skulle nog aldrig ha uppstått – sent som attan – några miljöpartier runtom i världen om de andra partierna hade då haft en miljöpolitik värt namnet.
De gröna partierna når sällan till ens 10 % av de avgivna rösterna, när de ens ställer upp i val.
Här i Uppsala är det definitivt inte den KRAV-märkta mjölken som tar störst plats i butikernas mejerikylar.
Dessutom, efter en rad år under vilka det ekologiska utbudet inte räckte för efterfrågan, är trenden nu att det ekologiska utbudet är större än efterfrågan i Europa. Man röstar med plånboken… när man har råd, förutsatt att man prioriterar frågan.
Solsystemet bestämmer merparten av det som händer med klimatet medan människorna ansvarar för ALL FÖRORENING.
Klimattjatet avleder uppmärksamheten från brådskande och mycket kostsamma miljöåtgärder. Pengar läggs på fel sak (noll kol i stället för noll vattenförorening och många Negawatt).
Östersjöns bottnar är stendöda, exempelvis; där finns både senapsgas och radioaktivt avfall, förutom ammunition, kvicksilver, PCB och andra kemiska ”trevligheter”.
Våra reningsverk skiljer inte av läkemedelsresterna och vattendjuren äter följaktligen p-piller och andra kemikalier. Elände listan är hur lång som helst.
Vi har en oändlig städlista att ta itu med, oavsett om jorden blir varmare eller kallare framöver.
Ja, Guy Coste, jag hårdrog det, om Lidl, de andra stora affärskedjorna kan räknas med … På Lidl arbetar många icke-fackligt anslutna östeuropéer men de börjar dyka upp i de andra stora livmedelsbutikerna också…För att Lidl ska kunna slå sig in på den svenska marknaden krävs det att kedjan också säljer produkter som efterfrågas i svenska affärer, men du har rätt i att de har ett annat koncept då de köper tillfälliga partier med lax från Stilla havet typ…frågan är sen vilka affärer som kommer att överleva, säkert livsmedelskedjor som lyckas pressa priserna mest och har sämst anställningsvillkor, och naturligtvis blir det billigare att importera kött och andra näringsfattiga livsmedel från industrijordbruken i andra länder än att köpa från mindre jordbruk i landet…sån är kapitalismen, allt utarmas. Jag tänker på min lilla hemstad uppe i norr, en tid kunde man köpa allt i små affärer och bagerier med matvaror från närområdet, dessa små affärer konkurrerades med tiden ut, och det varuutbud som förr varit så varierat blev nästan exakt det samma i norra som i södra Sverige, stora affärscentra byggdes utanför städerna, och för att få komma dit krävdes bussresor (om det fanns linjer) eller att man hade bil. En och annan närbutik blev kvar där de flesta människorna bodde, med stort sortiment av Junkfood och lite frukostmat till dyra priser…. Du skriver ”Solsystemet bestämmer merparten av det som händer med klimatet medan människorna ansvarar för ALL FÖRORENING.”, ja så vill de inte ens 1%-ens tankesmedjor att vi ska säga, de struntar i vetenskaplig konsensus (som dom också gör, dom som fortfarande tror att jorden är platt)och det vill för allt i världen inte, att vi människor ska börja inse att det är deras eviga jakt efter vinst som är orsaken till att vårt klimat håller på att förstöras, och därför försöker dom skylla på oss människor. Men den lögnen kommer inte unga klimataktivister att köpa länge till, det mumlas redan om ”vinstintresse” i klimatrörelser….
Även om så – att tänka slarvigt är ändå bra mycket bättre än att inte tänka alls. Ett dåligt system är oändligt mycket bättre än inget system. De flesta i Sverige tycks inte tänka alls, bara följer strömmen utan att tänka och fortsätter med Google, Facebook, Twitter, Zoom, handla på stormarknaden ute i skogen, osv Bara de som simmar mot strömmen når källorna, skriver Julia Caesar, Döda fiskar och avskräde flyter med strömmen. Vilken kategori är ni själva? Hur är det med Lidl. Varför bry sig med dom när det med digitaltekniken skulle gå att handla direkt i Grekland eller Frankrike, och så lite choklad från Malmö, och tofu från Kina. Allt inom 10 minuter. Då eliminerar man även ”slavdrivare och skoningslös inköpare” och för bättre vara billigare, direkt från källan. .
Om Lidl. Med digitalhandeln eliminerar man i stor utsträckning mellanhänder som livsmedelskedjor och stormarknader, och även deras kostnader. Producenten får bättre betalt och du får bättre priser.
https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/coronakrisen-kan-paskynda-butiksdoden
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/det-ar-verkligen-kris-nu
https://www.svt.se/nyheter/haller-vi-pa-att-odelagga-vara-stadskarnor
i Kina ser vi med digitaliseringen det komplett motsatta. Digitaliserade lokalbutiker blomstrar, producenter långt bort i obygden växer. Småföretagen växer i antal. Stormarknaderna går i konkurs. Folk flyttar tillbaka till byarna och småstäderna.
Långt inlägg, men OK. Du gör det vanliga misstaget med att tro att Kina är som USA och Sverige. Det är det inte och därför faller resonemangen i bitar. Det sitter inte en mogul i toppen på pyramiden i Kina som ser som ser sin främsta uppgift att suga ut arbetare för att själv bli rik, och mogulen och arbetarnas fackförening ständigt slåss för att kapa så mycket av kakan som möjligt på den andres bekostnad. Kina vill inte ha den modellen, fack, arbetare och arbetsgivare söker samarbete för att maximera uttaget till båda. Väst är vana att vräka sig i lyx, nya märkes och modeskor till varje vinter, nya bilar, nya kläder, dyr mat. Unga jobbar flera jobb i Kina för att komma igång i livet, betala hemmet och bilen, när dom har kommit dit vid 35 till 40 år köper som ”sommarstuga” och ta tre månaders semester. De flesta är egenföretagare, även om dom jobbar på bandet i fabriken. En vanlig konstruktion är att ”arbetsgivaren” investerar i maskiner och utrymme, medan de som arbetar bildar ett eget företag och hyr utrymmet och maskinerna för att producera. Dom bestämmer själva takten och arbetstider. Även familjen fungerar annorlunda med de äldre generationerna involverade, passar barnen, lagar mat, städar, tar barnen till skolan, undervisar, osv. Storfamiljen är ett teamwork med roller. När det gäller mat i Kina har man återgått till klassisk mat. Någon pensionerad öppnar ”gatukök” hemma i köket i bostaden. Så lägger man upp en webbsida med bilder på maten. Den som sitter på tunnelbanan beställer och betalar, mobilen ”köket” plingar, ”köket” lagar, kallar på ett bud på elmotorcykel som levererar maten, och det är dukat när dom kommer hem. ”Kina” har faktiskt inte lyckats bemöta Covid-19, det är innevånarna som har lyckats. ”Kina”, alltså regeringen, bara gjorde det lättare och möjligt. Siste kejsaren PuYi är faktiskt ett exempel. Precis som du säger, han var uttryckligen lyckligare som trädgårdsmästare. Så fungerar folk i Kina. Kapitalismen typ väst vill man inte ha i Kina. Jag träffade nyligen en ingenjör. Företaget gick dåligt under Covid så hans lön halverades, då halverade han arbetstiden, han fick ett recept av sin mormor på grillad kyckling, typ KFC. Nu säljer han grillad kyckling på torget var morgon och förmiddag, och är ingenjör på eftermiddagen. Andra gör klassisk Tofu eller olika klassisk mat. I USA och Sverige är det alltså två sidor som är i konstant konflikt, i Kina är det team som samarbetar mot gemensamma mål. Skulle en investerare vilja sparka en arbetare, då lämnar hela styrkan, har nytt jobb samma dag, medan investeraren har skaffat sig dåligt rykte och får svårt att hitta nytt folk. Nyckeln till allt är WeChat, som Sverige gör allt för att stoppa. Det går inte att övervaka, kontrollera eller censurera. USAs massiva krigsmaskin är inget annat än en del av USA kapitalismen, BigBusiness. Propagandamaskinen annan, och svenska media en avdelning. Google, Facebook, Twitter, Zoom, osv. är verktyg för massövervakning och styrning i USA kapitalismens tjänst. Intressant artikel här.
https://www.rt.com/russia/515438-telegram-youtube-tiktok-kaspersky/
”Twitter, Facebook, and other platforms under “absolute” US government control”
Och med respekt personligen, de flesta i Sverige är så urbota dumma att ni fortsätter att stödja och underhålla detta system genom att använda Zoom, Facebook, osv. Gnäll inte för ni är själva de som utnyttjas av ert eget val.
Bäste Karl W,
Monthly Review är – som framgår av ingressen till min artikel – en USA-tidskrift på marxistisk grund. Det sista man torde kunna säga om den är en ”hängiven avskrift av amerikansk propaganda”. Du tar f ö upp många frågor som jag ej berört i mina artiklar. Jag är därför lite fundersam vad jag skall ”bemöta” i den kommentar?
Ditt påstående att arbetare i USA har höga löner får stå för dig. USA-professorn i nationalekonomi, Stephanie Kelton skriver i sin nyutkomna, mycket intressanta bok, Underskottsmyten : ”Det faktum att den amerikanske genomsnittarbetarens reallön praktiskt taget inte ökat sedan 1970-talet är en kris” (s. 12). Den amerikanske fackföreningsrörelsen beskrivs allmänt som svag (och tillbakatryckt), med undantag för några militanta förbund.
Däremot har du rätt i att en omfattande avindustrialisering skett i USA, vilket jag också skriver i artikeln. Global outsourcing är också ett fenomen i Europa, sedan många år tillbaka, särskilt vad gäller anläggningar för hopsättning/montering och arbetskraftintensiva branscher som textilproduktion m m.
Jag har inga direkta kunskaper om arbetsförhållanden i den kinesiska produktionen. För ett antal år sedan skrevs om hård utsvettning inom industriell produktion i exportzonerna. Det Taiwanägda jätteföretaget Foxconn, vilket bl a producerar Apples mobiler, figurerade i detta sammanhang. Hur situationen är idag har jag ingen konkret kunskap om. MR-artikeln berörde den tidigare utsvettningen mycket översiktligt.
Ulf Karlström
Problemet USA har, med flera i väst, är att systemet har drivit upp lönerna, då spenderar man mera i USA, och då kan företagen ta mer betalt och det driver upp priserna. Det kopplat med nollräntor driver upp fastighetspriserna som igen driver upp kostnaderna som driver upp priserna. Man ser det verkligt tydligt i Hong Kong. Jag läser inte Monthly Review men allt jag läser från USA ekar propagandamaskinen. Det känns som en kult där alla sjunger på samma refräng. Reallönen är alltså densamma eftersom den i praktiken är kopplad till levnadskostnaderna och priser. Den ena går upp, den andra följer. Hur det fungerar i Kina har jag försökt beskriva ovan, men USA propagandan matar ju ut lögnerna efter Goebbels doktrinen om repetera lögnen till den blir sanning. När det gäller Foxconn var det köparna i USA som satte press på dom genom att hota dom att dumpa dom om lönekostnaderna, och därmed priset, inte sänktes. Den USA taktiken är välkänd, och det är därför Kina företag kräver att få del av teknologin. Det stoppar USA rofferiet, och det är därför USA vill ha stopp på det.
Karl W, du skriver: ”I Kina gäller ett gemensam nyttjande, det är det som kallas socialism med kinesiska förtecken.” men är det inte så i Sverige också fast i en annan utvecklingsfas? Karl Marx skriver om den grundläggande motsättningen i kapitalismen…..”att produktionsprocessen har en samhällelig karaktär och står i motsättning till tillägnandets privatkapitalistiska form” ….och att ”denna motsättning ständigt fördjupas med kapitalismens utveckling”. Läs vad din namne Marx skrev, han förklarade världen redan för snart 150 år sedan. Förresten Gott Nytt År, Karl W och kinesiska folk!
En annan utvecklingsfas, det är möjligt du har rätt. När det gäller samhälle ligger Sverige någonstans på kinesiska kulturrevolutionens nivå, alltså hela samhället styrs på ideologiska grunder och har ideologi som bas, inte pragmatik. Teknologiskt ligger Sverige idag ungefär tio år efter Kina. Jag läste just att man nu upptäckt i Sverige att debattera med röstmeddelanden. Det började Kina med för tio år sedan. Nu kommunicerar man inte i Kina, man umgås och handlar och lever digitalt, det finns ett digitalsamhälle och folk är vana vid det och lever i det med stora vinster ekonomiskt, i hälsa och välbefinnande. Livet är lättare att leva med stora friheter. Utvecklingsvägarna är olika. Sverige hade en teknologi-bas, men inte Kina. 1989 fanns inga telefoner i hemmen i Kina, men alla hade telefon i Sverige, och mobilerna började ta fart. Sedan tog det fart i Kina medan Sverige stagnerade. Kina gick direkt till mobilsamhället och sedan till digitalsamhället som nu är väl utvecklat. Sverige har knappast börjar än. Tack, och gott nytt år på alla.
När filosofen ställer sin idealmodell mot den krassa verkligheten står den senare alltid som förlorare. Kinas utveckling sanknar motstycke i modern historia. Den har varit så snabb att bara det att landets befolkning hänger med är ett under i sig. Kina har utnyttjat marknadskrafterna i denna process på olika sätt och från kapitalismen kända drivkrafter har ingått bland dem.
Kommer marknaderna eller kapitalet att bli den kraft som sätter agendan likt i USA, det är frågan. För närvarande tyder mycket på att det kinesiska samhället besitter politiska styrinstrument som det amerikanska saknar. Kina befinner sig heller inte i ett historiskt tomrum utan måste ständigt ta i beaktande vad den ledande imperialiststaten USA planerar. Det räcker med att erinra sig cynismen i Zbigniew Brzezinskis 90-talsverk, då det såg ut som att USA kunde dominera 2000-talet. USA tål inga jämlikar, men hur reagerar de när de blir varse att Kina kommer ikapp och passerar dem ? Kina måste hålla tempot annars får de räkna med inblandning utifrån.
De arbetare som befunnit sig i centrum för den produktiva verksamheten har genom historien sällan haft det lätt. I modern tid har dock en förskjutning skett. De teknologiska framstegen kräver att arbetskraften är välutbildad och sund, annars fungerar inte produktionsprocessen. Den arbetskraft som fått det svårare och sämre är den som utför olika stödverksamheter inom tjänstesektorn, ”de gula västarna”, ända ut till hälso- och sjukvård. Kan Kina sörja för att dessa får dela av framstegen på ett juste sätt, det är också viktigt.
Kina har hittills legat lågt inom det internationella samarbetet. Det blev Ryssland som 2007 fick deklarera att såhär kan vi inte fortsätta. Och reaktionen lät inte vänta på sig. Nu spekuleras det redan huruvida Kina och Ryssland börjar planera för ett gemensamt försvar och Kina har i sina officiella yttranden visat att de kommer att deklarera sin egen linje med större eftertryck.
”filosofen ställer sin idealmodell mot den krassa verkligheten står den senare alltid som förlorare”, där håller jag med dig när det gäller Sverige, men det stämmer inte i Kina, vilket det en gång gjorde, under kommunismens dagar. I dagens Kina, när kartan, filosofin, inte stämmer med verkligheten, då är det verkligheten som gäller. Kinas befolkning hänger inte alls med, det är befolkningen som driver, regeringen bara öppnar möjligheterna. Det finns inga ”politiska styrinstrument”, utom att skapa möjligheter, öppna tillfällen och ta bort hindrande rutiner, lagar och regler. Den hårda toppstyrda reglering och styrning som både Sverige och USA har finns inte. Det är snarare så att regeringen har svårt att hänga med. Det är speciellt de yngre generationerna som driver, främst 20 till 30 men även upp till 55, kulturrevolutionens barn. Kina har redan gått om USA och det är nu USA som måste anpassa sig till Kina, och Biden, som är en mycket erfaren och pragmatisk politiker, har uppenbart förstått det. USA kan inte styra Kina, och Trump regimen demonstrerade det tydligt. Kina vill inte försöka styra USA, men USA är välkommen att anpassa sig – eller inte.
Kommer ”marknaderna eller kapitalet att bli den kraft som sätter agendan likt i USA” – Helt uppenbart – nej. Vi såg det mycket tydlig nyligen i Jack Ma fallet, men det finns flera andra, och vi har sett det lika tydligt tidigare i flera fall. Monopolism kommer inta att accepteras, konkurrens och mångfald är ett absolut måste, medan USA arbetar helt på marknadsmonopolism med kontrollerad konkurrens. USA teknikföretagen är ju just nu i skottgluggen. Speciellt Google. Google har effektivt stoppat all utveckling av konkurrens och skapat ett de facto monopol, vilket gynnar USA regimen och Den Djupa Staten.
De teknologiska framstegen har verkligen gjort skillnad i Kina. Man har valfrihet, stressen försvinner, hälsan blir bättre, och välbefinnande ökar liksom levnadsstandarden. Fattigdomen är utrotad i Kina, USA har 30%, Sverige 18.8% (Eurostat). I väst användes teknologin till att öka individens effektivitet och produktion. I Kina har teknologin tagit över produktion och effektivitet från individerna, som får det lättare. Fördelarna med teknologin har distribuerats, inte koncentrerats. Kina och Ryssland har redan i praktiken etablerat militärt och ekonomiskt samarbete. Nya Zeeland är intressant, 12% av befolkningen är kulturellt kineser, och man står nära Kina. Nya Zeeland var första land som tecknade ett frihandelsavtal med Kina, vilket man nu uppgraderar, alla tullar skall försvinna. I realiteten betyder det att Kina och Nya Zeeland blir en marknad. Tillfällena för Nya Zeeland blir hissnade. Det medan Sverige drar åt andra hållet och försöker stänga dörren.
Karl W, mycket intressant att läsa det du skriver….
”De flesta är egenföretagare, även om dom jobbar på bandet i fabriken. En vanlig konstruktion är att ”arbetsgivaren” investerar i maskiner och utrymme, medan de som arbetar bildar ett eget företag och hyr utrymmet och maskinerna för att producera. Dom bestämmer själva takten och arbetstider. Även familjen fungerar annorlunda med de äldre generationerna involverade, passar barnen, lagar mat, städar, tar barnen till skolan, undervisar, osv. Storfamiljen är ett teamwork med roller. När det gäller mat i Kina har man återgått till klassisk mat. Någon pensionerad öppnar ”gatukök” hemma i köket i bostaden. Så lägger man upp en webbsida med bilder på maten. Den som sitter på tunnelbanan beställer och betalar, mobilen ”köket” plingar, ”köket” lagar, kallar på ett bud på elmotorcykel som levererar maten, och det är dukat när dom kommer hem.”
Vet du, nästan precis så här var det i norra Sverige, norra Finland i min barndom på 40-50-talet, och jag tror att varje svensk, i norr som söder, kan känna igen sig i detta myller av liv…..(men byt ut ”elmotorcykel” mot cykel).
Och norra Sverige och norra Finland nu på 2000-talet. Öde ligger stadskärnorna, och samhällena, många går arbetslösa, utom i vissa samhällen som ännu har storindustri kvar, en smal nisch finns kvar, den finns överallt i Sverige, åk spårvagn en bit på det förr så levande Hisingen i Göteborg, nu används lokalerna av frisörer, nagelsalongerna, tatuerings-och percingstudios, små pizzerior typ, det kan en och annan initiativrik människa möjligen försörja sig på, men nästan all produktion som vi behöver för vår överlevnad bedrivs av storindustrin, och där gäller stenhård konkurrens.
Proletären skriver i en artikel om Kina 60 år, 2009 : ”Numera talas det om det kinesiska undret; om hur kapitalismen åstadkommit en ekonomisk utveckling utan motstycke i Kina.
Men det fanns ett kinesiskt under långt före Deng. Så var tillväxten inom den kinesiska industrin 11,2 procent per år under perioden 1952 till 1976, då industrins andel av BNP enligt OECD ökade från 10 till 35 procent. Det är faktiskt en industriell utveckling utan motstycke i den tidigare historien. Den sk marknadssocialismen, som kombinerar en brutal kapitalism med stabila politiska förhållanden (som kapitalister världen över kastar avundsjuka blickar på), har åstadkommit en enastående ekonomisk utveckling. Men inte till förmån för kinesiska arbetare och bönder. Tvärtom bygger det kinesiska undret på att arbetarlönerna hålls så låga det bara går, vilket efter 30 år av ekonomiska reformer förvandlat Kina från ett av väldens mest jämlika länder till ett av det mest ojämlika. Dagens Kina överträffar rentav USA i ojämlikhet.
Den sociala tryggheten har gått samma väg. Säkra anställningar i statliga företag och folkkommuner har ersatts av kapitalistiskt godtycke, som bara under krisåret 2009 kostat närmare 20 miljoner kinesiska arbetare jobbet.
Till detta finns en säregenhet i den kinesiska revolutionens historia. Som utgörs av upprepade strejker och arbetarprotester. Stora strejker för högre löner och större arbetarinflytande genomfördes 1949-52, 1956-57 och 1966-67. Det är en stridbarhet som förts vidare och som idag tar sig uttryck i lokala uppror mot kapitalismens framfart i Kina.
Det finns med andra ord gott hopp om en socialistisk renässans i Kina. För socialismen växer ur klasskampen.”
Läser själv på nätet på ”CLB Strikes Map | China Labour Bulletin” Mellan augusti 2020 – 8 februari 2021 har det strejkats eller protesterats 509 gånger i landet. China Labour Bulletin, vet ej om den är kinesisk eller kommer från en amerikansk tankesmedja)
Och likväl…när du beskriver Kina, Karl W, så beskriver du inte den storindustri som ex skildras i filmen ”American Factory”, för det är ju trots allt den som måste vara basen för Kinas ekonomi, och frågan är vem äger den? De kinesiska folket? Nej av vissa privata ägare som ägaren till fabriken Fuyao, som var billjonär. Och vilka är det som har gjort honom till biiljonär? Den dag de kinesiska arbetarna inser det, då kommer dom att skänka hopp till en annars mörk värld.
Det är faktiskt inte kapitalismen som åstadkommit något under i Kina, inte heller kommunismen, utan pragmatiken och den personliga friheten och avskaffandet av det ideologiskt styrda, kontrollerade och baserade samhället för det pragmatiska. Den gamla västerländska mallen med kapitalisten/mogulen i ena ändan av skalan och arbetaren i den andra existerar inte i Kina. Säkra, trygga anställningar i statliga företag och folkkommuner, vilket Sverige vill tillämpa idag under andra namn, innebär ett effektivt stopp mot all förändring och all utveckling. Idag är det ”arbetaren” som fyller kapitalistens roll och godtyckligt bestämmer över sitt eget liv. Så, vad tror du hände med dessa 20 miljoner kinesiska arbetare som förlorade jobbet. Jo – dom startade egna företag och bildade konglomerat av företag och individer och därmed lyfte sitt eget liv med en faktor 10. Få i Kina idag vill ha någon ”jämlikhet” efter den gamla kommunistmallen som Sverige ännu tillämpar, man vill ha frihet att bestämma själv över sitt eget liv, man accepterar inte att någon som staten som i Sverige dikterar hur jag skall arrangera och leva mitt liv, som jämlikhet, allas lika värde osv. De två polerna ”arbetare – kapitalister” har dött. Den som vill höja sin inkomst satsar på utbildning, jobbar mer och smartare. En renässans har redan inträffat i Kina, och genombrottet kom för omkring 12 år sedan. Delar av det gamla förlegade systemet finns kvar, helt klart, men över 90% av företagen är idag privata, och företag jobbar för företag i företag. China Labour Bulletin är en CIA sponsrad anti-Kina NGO organisation i Hong Kong och en av USAs propaganda kanaler. Basen idag för Kinas ekonomi är de miljoner familjeföretagen. De miljoner ”myrorna” som tillsammans är starkare än den enda elefanten. Det är individerna och familjerna som har dragit 90% av fördelarna och nyttan med utvecklingen i dagens Kina, och det är mycket, mycket påtagligt i samhället. Helt klart finns det lite kvar av det gamla kommunistsamhället med ”trygga” anställningar, plus strejker och demonstrationer, men det självdör. En liten kul jämförelse. Hur många privatflygplan finns det i USA, Sverige, Hong Kong och Kina. Räknar man fram en ”täthet” med respekt till folkmängden blir det, 36.52 för USA, 4.57 för Hong Kong, 3.6 för Sverige, och 0.15 för Kina. Om privatflygplan är ett mått på kapitalism och moguler, då är USA 243 gånger mer kapitalistiskt än Kina och Sverige 24 gånger mer kapitalistisk, alltså kapitalist vs arbetare. Du lever i en virtuell propagandavärld.
Nej Karl W, nu får jag be om ursäkt, du skriver ”De flesta är egenföretagare, även om dom jobbar på bandet i fabriken. En vanlig konstruktion är att ”arbetsgivaren” investerar i maskiner och utrymme, medan de som arbetar bildar ett eget företag och hyr utrymmet och maskinerna för att producera.”…det här läste jag mycket slarvigt…det existerade inte i norr på 40-50-60-talet…skulle vara intressant att höra lite mer om det här…eller kan man jämföra det med att man tar in små företag på industrierna numera som utför vissa arbetsuppgifter?
OK, låt mig ge dig ett verkligt handgripligt exempel. Detta hände verkligen. Mitt värmesystem var 25 år gammalt och hackade. Företag A, far och dotter och servicereparatörer, föreslog att köpa nytt och skulle leta efter ett bra tillfälle. Företag B, som säljer för företaget C, Gree – ett stort företag, skickar meddelad på WeChat. ”Jag behöver sälja för att möta mina säljmål, A sa du kanske vill köpa. 30% rabatt om du köper före 1 december så jag möter mitt säljmål.” Jag köpte och betalade. Företag B möter sin kvota och får sin kommission. En dag senare leverera familjeföretaget D med en lastbil, och har med sig ett par bärare, företag E, som bär upp apparaten. Nu kommer företag A och tar ut det gamla aggregatet och betalar mig 300 kronor för det. Dom säljer det till företaget F som renoverar det och säljer det sedan till företaget G som säljer det till en kund. Sedan kommer företag H och installerar det nya aggregatet, och sedan kommer företag I som städar efter dom. Alltså åtta familjeföretag, utom Gree, som samarbetade perfekt som ett. I Sverige hade det säkert varit anställda i ett företag som gjorde allt. Alla dessa familjeföretag bestämmer över sitt eget liv. När jag ringde företaget A förra våren, 2020, för service svarade dom, ”Tyvärr vi kan inte komma, vädret är så fint att vi tagit en månads semester. Vi ska be några vänner att göra service åt dig.” Företaget J, två bröder, anländer och gör servicen. Så fungerar nätverken och familjeföretagen i Kina. Nu har jag ett värmepump system jag kan styra och kontroller från mobilen var som helst i världen. Länken heter WeChat och personliga relationer, Guanxi.
Karl W, roligt att läsa, och ändå…så kan jag inte låta bli att tänka att så här fungerade det på 40-50-60-talen i Sverige, och kanske ännu lite längre fram i tiden….men bara nästan för, så här gick det till i Sverige: Först hade en tusenkonstnär till reparatör kommit och fixat låt oss säga oljeeldningsaggregatet, för på den tiden gick de flesta apparater att laga…och sen efter 10 år, då gick den sönder för gott, då ringde man en VVS-entreprenör som man kände till och hade förtroende för, han eller en anställd kom och bytte ut det, och tog med sig det gamla, eller om man ville byta till el istället för olja, så fixade han det med, och såg till att oljetanken transporterades bort…. Och nu i Sverige, en av mina söner skulle låta installera en luftvärmepump, antar att han hade googlat på ”Bäst i test”och kollat på ”Pricerunner” först… Värmepumpen var så ny, att killen som kom med den, och skulle installera, inte riktigt förstod hur man skulle göra, så den fungerade inte… Men så googlade min son om problemet. och inom en kvart hade han fått svar. Tror det kom ett annat företag och hämtade oljetanken och den stora pannan…..Det låter liksom lite enklare här än i Kina. Jag tänker på Företag B i ditt exempel….han skriver ”Jag behöver sälja för att möta mina säljmål, A sa du kanske vill köpa. 30% rabatt om du köper före 1 december så jag möter mitt säljmål.” Om jag vore företag B så skulle jag känna mig väldigt stressad om jag inte ”mötte mina säljmål”…typ, och hur är det då med den personliga friheten?
Men väst är inte ett dugg bättre, här vimlar det av försäljare som också måste jaga kunder för att inte kastas ut i arbetslöshet.
En annan sak du skriver får mig att tänka på att jag läste på en skomakares dörr för 25-30 år sedan… ”Dom har lovat fint väder, så verkstan är stängd i ett par dagar. Jag går och badar.”
Karl W, jag tror inte att du ser själva grundproblemet med situationen i väst, det är det kapitalistiska systemet, som har en högt uppdriven jakt efter vinst som utarmar precis allting. Jag vet ex flera fina välskötta familjeföretag uppe i min gamla hemstad, som har tvingats slå igen, p g a att större företag har konkurrerat ut dem. Och i Kina måste ju också ett litet familjeföretag gå med vinst, annars måtte dom ju också slås ut som här i väst? Eller vad säger du?
Skillnaden mellan Sverige och Kina är teknologin, främst WeChat, samhällskulturen och hur folk leder och driver underifrån. Sverige är otroligt hårt reglerat och hårt toppstyrt. Makten beslutar vad som är bäst för alla, du skall lyda, för ditt eget bästa. Man sätter upp butiker på WeChat, bygger ett gott rykte, och andra som är nöjda skickar kunder dit. Man behöver inte ringa någon, telefon är en till en, här kan man skicka ut en fråga på en gång till 1,000 mottagare. ”Behöver någon som kan installera en Gree 750 den 15e.” Genom nätverken bygger man upp ett förtroende och bra rykte i ett nätverk vilket är grunden för framgång. Guanxi. Försäljare säljer på sitt goda rykte och och att folk refererar kunder till dom, inte på hård push säljtaktik. Då får dom istället dåligt rykte och andra varnar för dom på WeChat nätverken.
En läkare jag känner vägrade ta betalt av en patient då han inte tyckte att resultatet var bra, trots att patienten ville betala. Du säger nog något som verkligen är sant där. I väst har teknologin satts i arbete för att öka den enskilda människans produktion, jobba snabbare, jobba längre, öka takten, producera mera. Amazon ett exempel. Det gynnar storföretagen och stormarknaderna. I Kina har teknologin satts i bruk till att gynna småföretagaren, storföretagen elimineras som mellanhänder som kontrollerar marknaden. I Sverige räknas allt pengar, och skillnader kallas klyftor som skall elimineras med skatter och tvång med jämställdhet, allas lika värde, osv. Om jag kan leva bättre med större personlig tillfredsställelse i en by i väst för 2,000 i månaden jämfört med 10,000 i storstaden, då väljer alltfler byn. Jag är en av dom. Idag är det småföretagen som konkurrerar ut storföretagen i Kina. Kinas största stormarknad gick i konkurs i juni 2020.
Jag håller helt med dig om problemen med det kapitalistiska systemet. ”Och i Kina måste ju också ett litet familjeföretag gå med vinst”. Skillnaden där är att företagen i väst arbetar som ensamvargar, medan i Kina ingår dom i nätverk. Det är som en klocka, alla kugghjulen måste vara med, annars fungerar inte klockan. Småföretagen skyddar varandra i nätverket. Det är inte ätas eller äta som enbart gäller.
Här har du ett par historier hur unga akademiker vänder storstadskarriären ryggen och flyttar till byn – och trivs. Man tillverkar, odlar, skördar, förädlar, förpackar, säljer och varan går direkt till konsumenten, dom har inte heller storföretagets omkostnader. En hel rad mellanhänder, som storföretagen, är eliminerade. Även den lokala kvartersbutiken köper sina varor så, så man kan handla lokalt som förut.
http://en.people.cn/n3/2020/0429/c90000-9685409.html
http://en.people.cn/n3/2020/0831/c90000-9740028-9.html
http://www.chinadaily.com.cn/a/202007/25/WS5f1b7f75a31083481725bfba.html
Sedan är det samtidigt lite show och föreställning över det, och man kan bokstavligen se hur äpplet växer på trädet, istället för det där anonyma äpplet i plastförpackningen på stormarknaden där man inte vet vad industriföretaget har sprutat på det. Folk är till och med beredda att betala lite mer för direkt digitalhandel, det blir lite av personlig relation mellan tillverkare/odlare och ätare/konsument.
Att jobba på provision är inte stressigt. Man bara accepterar att man kan missa grädden en månad, men det räcker till brödet ändå, och nästa månad kammar man hem en jackpott. Det är en fråga om inställning. Den som vill gå till jobbet kl 9 och gå hem kl 5 på fast lön tjänar alltid betydligt mindre i det långa loppet. Men det beror på personen.
Många uppfattar ändå att Kina är mer reglerat och toppstyrt än Sverige.
Det är precis vad propagandan har matat ut efter Josef Goebbels doktrinen, repetera lögnen tills den blir sanning. Det är precis tvärt om. Jag vet ingen land, inte ens forna diktaturer, som är så hårt reglerat, övervakat och kontrollerat ner på personnivå som Sverige. Kina är den diametrala motsatsen. Kina var väldigt byråkratiskt för 20 år sedan, men det är borta. För att starta ett företag behövdes tillstånd från 6 myndigheter, tog ett år, och kostade 50,000. Idag, en myndighet och kostar 30 kronor medan du väntar. Sätta upp solpaneler, gå till webben, köp och betala ett paket med utrustning, det kommer nästa dag, sätt upp det själv eller hyr någon. Sverige? Polisen går obeväpnad, man ser aldrig till dom, dom behövs inte. Starta en firma, registrera på WeChat, sätt upp den, och börja jobba, det är allt. Registrera en ny bil, köp en tillfällig licens på närmaste polisstation, den kan man köra på i tre månader, kör till närmaste myndighet, ställ dig i kön, visa papperen, bilen fotograferas, hämta allt och skruva på nummerplåtarna vid utfarten. Betala gas, vatten el, telefon, internet. Hala upp mobilen och betala, kvittot kommer omedelbart elektroniskt. Allt är förskottsbetalning, så betalar man inte stannar det. Inga räkningar. Man är inte ens intresserad vem som brukar det. Det går även att betala i automater med kontanter. Sätta in kontanter på banken, gå till en automat, ta med kortet, slå in PIN-koden, stoppa in kontanterna. Ingen är intresserad av vem det är. Köpa biljett, mobilen, WeChat, välj tåg och avgång, biljetten kommer elektroniskt. Enda kravet, ett ID nummer på den som skall resa, men vem som helst kan köpa. Det går även att köpa i automater och på biljettkontor. Så stoppar man biljettbedragare, skalpers, som köper upp alla biljetter och återsäljer dom till hutlösa priser. Köpa varor, WeChat, beställ, betala, och kvittot för skatten kommer elektroniskt, varorna till dörren lite senare. Skicka räkningar, på mobilen, betalning kommer, kvitto skickas automatiskt elektroniskt. Alla gamla system fungerar om någon vill välja dom. Därför går det så bra för Kina, alla stopplossar som massa regler, byråkrati och övervakning är borta.
Anders Carlsson som har skrivit den mycket uppskattade boken ”Resa
in i det okända ” om Sovjetunionen skrev 2011 en artikel i Proletären ”MISSLYCKADES SOCIALISMEN I KINA? ”
Hans slutsats blev: ”Jo, att Kina alls inte stod inför någon ekonomisk kollaps efter Maos död 1976, som Sovjet efter inbördeskriget 1918-1920.
De marknadsekonomiska reformerna var därför inte nödvändiga för att få igång en havererad ekonomi, som NEP-politiken i Sovjet, utan de utgjorde ett politiskt vägval.
Eller rättare sagt; marknadsreformerna blev resultatet av den politiska kamp som fördes inom Kinas Kommunistiska Parti efter Maos död och som 1977 förde Deng Xiaoping och krafterna kring honom till makten i något som måste betecknas som en statskupp.
Kina befann sig inte i kris 1977. Det fanns utvecklingspotential i det socialistiska systemet med prioritering av planmässig produktion för inhemska behov. En sådan utvecklingsmodell hade gynnat det stora flertalet kineser.
Men de kapitalistiska krafterna kring Deng Xiaoping segrade, vilket gav den modell för utveckling som gjort Kina till den globala kapitalismens lågavlönade verkstad, till oändlig rikedom för ett litet fåtal kineser och framförallt för transnationella bolag och investerare världen över.
Socialismen i Kina misslyckades inte. Den led nederlag i klasskampen.”
Misslyckades socialismen i Kina? | Proletären (proletaren.se) 2011
Som jag ser det har globaliseringen ytterligare en baksida som visar sig i att länder söker inflytande i varandra.
Jag förutsätter det blivit en naturlig följd när nationsgränser rives och förträngs och länders interna politik expanderar utåt i något slags ”globalt samarbete” eller ”världen är en gemensam angelägenhet” eller något ditåt.
Alla länder har olika förutsättningar att skaffa sig inflytande i en sådan konkurrens om samarbete, det senare faktiskt sant hur lustigt det än kan låta, och länder med industriella förutsättningar blir gynnade som det alltid varit.
Men politiskt blir det här käpprätt fel och en jakt efter inflytande.
Därför tycker jag:
Vi ska bestämma om VÅRA värderingar i VÅRA länder.
Däremot tycker jag inte att vi ska försöka bestämma VÅRA värderingar i ANDRAS länder.
Den ambitionen borde alla länder ha tycker jag.
Då blir det lättare att acceptera olika kulturer, religioner, ekonomier etc.
Samt krig och krigsrisker minska.
Fri handel kan existera ändå, därför jag anser handel står utanför politiken.
Handel är introvert medan politik är extrovert.
Jämför till exempel Nordstream II som faktiskt uppförs under pågående politiska sanktioner.