Israel-Hamas-kriget: en första reaktion

52
1606

Denna text skrevs 12:e oktober

Red: Beklagar förseningen av publiceringen, som beror på diskussion om inledningen och dess relevans för huvudinnehållet.

Andi Olluri

_______________________

Att läsa den svenska pressens nästan hundraprocentiga försvar av israelisk statsterrorism, och fördömande av Hamas vidriga terrorbrott, påminner en hel del om att läsa den ryska statspressen under yran av de ryska terrorattackerna mot Ukraina sedan hösten förra året. Eller som rysk propaganda uttryckte det: “självförsvar” mot “terrorister” ledda från Kiev. Efter att ukrainska celler genomförde angrepp mot Ryssland inuti antingen ockuperat ukrainskt territorium, eller i själva Ryssland, eller terrordåd mot ryssar inuti Ryssland, har Kreml tvingats till “självförsvar” mot ukrainska “terrorister” som “angriper Ryssland”, genom att bombardera Ukraina, inklusive genom angrepp på ukrainsk civil infrastruktur.

Således förklarade statspropagandister att man behövde kapa Kievs “elektricitet”, “förinta kommandocenter”, “förinta kritisk infrastruktur” och “Ukrainas energisystem” (Dumarepresentanten Andrey Gurulyov). “Kritikerna” manade till försiktighet och taktisk diskussion, men inte desto mindre var även de som “tycker synd om alla på båda sidor” överens om att ledarna i Ryssland “blivit tvingade” och “inte har några alternativ” till att bomba Ukraina som svar på deras terrordåd mot Ryssland. “De vill förstöra oss, och vi tvingas reagera på det” (programledaren Olga Skabejeva).1 Man var särskilt upprörd över att ryska underrättelsemyndigheter “begick ett stort misstag”, och lät “terrorattacker” mot Ryssland ske, “omedvetna om hur långt fienden framskridit”. “Mitt framför ögonen på oss grasserar global terrorism fritt” med hjälp “av amerikanerna” och “hela den satanistiska, västerländska maskinen” (ledande ideologen Vladimir Solovjov).2

 Aldrig kan det triviala konceptet att den som slår tillbaka mot en angripare eller ockupant inte kan “attackera” angriparen, och att angriparen inte kan “försvara sig” mot den angripna, förekomma i ryska propagandisters tankar. Det finns bland ryska ideologer inga försök att förstå och rationellt behandla orsakerna till ukrainska “attacker” mot Ryssland. Detsamma gäller deras kloner i Sverige och hysterin om händelserna i Israel-Hamas-kriget.

Däremot bör man påpeka att det i rysk mainstream-media förekommer faktiska kritiker av ryska angrepp, och analys av ukrainska motreaktioner som går utöver nivån av ett skrikande och hysteriskt dagisbarn, som förklarar att Ukrainas våldsamma och terroristiska motreaktioner orsakats av att Ukrainas “gränser blir kränkta … Problemet är att internationell lag kränks och att den territoriella integriteten angrips” av Ryssland, och ukrainarna “är fyllda av hat – för de är detta ett patriotiskt krig” och kan lösas genom att angriparen avbryter angreppet, som kommentatorn Alexander Sujtin noterade i rysk national-TV.3

Kort sagt: det finns ingen Sujtin i den svenska störtfloden av raseri om Operation al-Aqsa-stormning, och Israels Operation Järnsvärd, alltså Israel-Hamas-kriget som inleddes förra veckan. Låt oss ta en titt.

PRESSEN MOBILISERAS

Fördömandet i västerländsk press av Hamas terrorism är nobelt, rättmätigt och står på fast mark – eller rättare sagt hade stått på fast mark, ifall det inte vore för det svindlande hyckleriet bakom det, de antaganden som förblir outsagda, och de frågor som förblir obesvarade.

Först och främst, kan Israel “inte hävda” rätten till självförsvar mot “det folk de förtrycker och det land [Palestina] Israel koloniserar”, som FN:s särskilda kommissionär för Palestinfrågor Francesca Albanese tydligt påpekade. De kan inte hävda att de försvarar sig mot palestinska attacker, hur hemska dessa än må vara, på precis samma sätt som Ryssland inte kan göra det när de bombarderar Kiev till följd av att Ukraina genomför drönarattacker mot Ryssland, terrordåd i Sankt Petersburg och Moskva, brutala bombardemang mot Donbass som dödar tusentals civila (utan någon reaktion i Väst). Vi har inga som helst problem att förstå logiken när det angår officiella Fiender – om oss själva och våra partner är en annan femma, däremot.4

 Ifall Palestina säger att de har rätt att genomföra attacker och terrordåd mot Israel, lär västerlänningar endast rygga tillbaka i avsky. Inte desto mindre nickar vi entusiastiskt när Israel gör samma anspråk, vilket är ett anspråk med ännu mindre fog, eftersom Israel trots allt är angriparen, den militära ockupanten som genomför aggression i form av ständiga attacker mot det ockuperade Palestina – inte tvärtom.

 Det är klart förstått inom internationell lag och praxis att illegal ockupation får, och till och med bör, bekämpas, och att militärockupanten inte kan åberopa självförsvar – åtminstone anser 100% av agendasättande västerländsk media, västerländska stater och intellektuella det i fallet Ukraina. Hur bör vi betrakta fallet Palestina/Israel i så fall?

Lyckligtvis släppte FN:s tillsatta särskilda kommitté för Palestina/Israel, en månad innan Israel-Hamas-kriget utbröt, den mest detaljerade juridiska rapporten någonsin (700 fotnoter på dryga 100 sidor). Det hade nog varit användbart att ta en titt på vad den sade för att avgöra rätt och fel i frågan, men dess slutsatser saknade tyvärr propagandavärde, och förblir därför än idag orapporterade i svensk och övrig västerländsk press. Den fann att Israels mordiska cirka 60 år långa ockupation av Palestina var “illegal” ur flera “tydliga avseenden under internationella lag”, och krävde “omedelbar, ovillkorlig och total avlägsning av Israels militära styrkor” från Palestina, att man “avlägsnar koloniala bosättare”, att Israels ovillkorliga kapitulering av ockupationen “inte kan förhandlas undan”, och därför är retorik om att Israel “försvarar” sig mot palestinska “angrepp” inte mycket mer än vulgär propaganda, en ren oxymoron. FN-studien avslutade med att tydliggöra, att

Fullskaliga och adekvata skadestånd bör utdelas till palestinska individer, företag och entiteter för att ha skadats i generationer av Israels annektering av mark och egendom, förstörelse av hem, plundring av naturresurser, förnekandet av [palestiniernas] rätt att återvända hem, och andra brott mot mänskligheten orkestrerade i enlighet med koloniala och ockuperande avsikter hos en illegal ockupant.5

Annorlunda lät det däremot i det mäktiga västerländska indoktrineringssystemet, som omedelbart gick till angriparens försvar, per praxis.6 Olikt Palestina, fick ockupanten, “Mellanösterns enda demokrati”, “all rätt att försvara sig mot våldet”, särskilt i och med att deras “mål är att slå ut ledare och fotsoldater inom Hamas”, som Expressen hävdade.7 Tidningen gick därmed bortom till och med vad israelisk militärpropaganda påstod genom att strunta i att rapportera vad den israeliska Arméns (IDF) officiella målsättning med Mariupol-style bombardemangen mot Gaza var. Nämligen, “förstörelse snarare än träffsäkerhet” mot Hamas istället för civila (IDF:s talesman Daniel Hagari)8, såsom illustrerat genom att Israel på två-tre dagar bombade 22 700 hem, 10 sjukhus, 48 skolor och universitet, ambulanser, flyktingläger (såsom Shatilägret) samt annan civil infrastruktur.9

 Samma ledare i Expressen noterade förresten att “vissa debattörer försökt likställa dessa illdåd med ukrainarnas heroiska försvarskrig. Det är rent barockt”. Expressen presenterar förstås inga exempel på de personer som jämställt Hamas “illdåd” med ukrainskt motstånd till rysk aggression, eftersom dessa snarare hyllat palestinskt motstånd mot den israeliska ockupationen, inte Hamas terrordåd. Poängen är tydlig och enkel att förstå, men dessa banala tankegångar förblir psykologiskt otänkbara bland välutbildade svenskar, som likt sina ryska och belarusiska kloner blir ursinniga över minsta tecken på att Ukraina skulle våga visa motstånd, vilket är att likställa med “illdåd” mot ockupanten Ryssland.

Detsamma må sägas om den noggrant orkestrerade hysterin kring påstådda svenska hyllare av Hamas, oftast lågutbildade invandrararber runtom i Sverige, som orsakade psykologisk kortslutning hos välutbildade reportrar och politiker (för många för att citera) när folk firade att belägringen och isoleringen av gaza “äntligen öppnats”, “vi är absolut emot våldet och dödandet och så vidare, men om inte diplomatiska medel räcker – vad ska folket göra”? “Parallellt med Ukraina, har de rätt att försvara sitt land, och alla hyllar dem [ukrainarna] och vapen kommer in från hela världen”. Det skiljer sig från situationen i Palestina, där invånarna fått se sin angripare beväpnad till tänderna av Väst “i sjuttiofem år”. Dessa barnsligt enkla koncept som begrips utan problem av busschaufförer, städare, arbetslösa och rörmokare förblir däremot alltför exotiska och komplexa för att diskuteras med TV4-reportern på plats i Rosengård, eller svenska intellektuella och elitpolitiker över lag.10 Det fanns mig veterligen inga utskällningar mot de som dagligen hyllar eller urskuldar Israels brott; allt annat vore anmärkningsvärt.

Israels regeringsministrar deklarerade öppet från första början att man skulle utföra massiva krigsbrott och “vara brutala” (rasisten och finansministern Bezalel Smotrich) mot palestinska civila, “djur”, genom att belägra Gaza och vägra släppa in de resurser Israel stulit11 från Palestina (krigsförbrytaren och försvarsminister Yoav Gallant) och jämna Gaza med marken till följd av att offret slog tillbaka. Israels ledande människorättsorganisation, B’Tselem, påpekade därför att “israeliska ministrar som nu förespråkar att man dödar, förintar, krossar och till och med svälter Gazaborna verkar ha glömt att detta redan varit vad israelisk politik går ut på”. Andra slutsatser drogs här hemma, däremot.

Faktum är att skalan och brutaliteten av ockupantens terrorism, och Västs stöd för den, når chockerande, men också förväntade, proportioner. IDF:s officiella målsättning – att kollektivt bestraffa den angripna och ockuperade palestinska befolkningen, “förstörelse snarare än pricksäkerhet”, alltså krigsbrott enligt internationell lag – fick snabbt önskad effekt.

11:e oktober rapporterade Röda Korset att Gazas sjukhus förvandlats till bråte och “kyrkogårdar”, överfyllda med döende civila utan mediciner eller helt enkelt sönderbombade, medan FN noterade att vattenverk åt hälften av Gazas invånare sprängts av västerländskt försedda israelisk missiler (Röda Korset informerade att tre av fem vattenverk sprängts), som använts för att avsiktligen maximera “förstörelse snarare än pricksäkerhet” mot civila, och dödat fler än 1 500 palistinier på några få dagar, medan FN:s humanitära representanter “alarmerades” över den israeliska belägringen som utgör tydliga krigsbrott mot oskyldiga civila (UNICEF). 12:e oktober beräknade FN att 650 000 Gazabor riskerade liv och hälsa till följd av Israels skapade vattenbrist. Dessa massakrer och storskaliga terrorbrott möttes av antingen urskuldande eller försvar här hemma, som var viktigare att publicera än internationella myndigheters varningar, i typisk stil.12

Internationella reportrar på plats kunde dessutom notera: “På endast fyra dagar har Gazas landskap dramatiskt transformerats” till “dystopiska och apokalyptiska”13 scener som påminner om de från Mariupol eller delar av Nagasaki, till följd av Israels “omfattande, systematiska bombardemang mot Gazas civila infrastruktur” i vilket hem, moskéer, sjukhus, skolor och så vidare “fullständigt jämnas med marken” i vad som utgör Israels mest intensiva terrorbombardemang mot Palestinas civila befolkning i historia. 12:e oktober rapporterades att hälften av alla dödade palestinier (1 500, kvällstid 12:e oktober) under ockupanten Israels terrorbombardemang var barn (åtminstone 400 dödsfall) och kvinnor.14

Gazas myndigheter varnade att Gaza förvandlades till “en massgrav” med “överfulla bårhus” av “förintade hela familjer” från israeliska bombardemang. Den Fria världens respons har varit, som bekant, att beväpna Israel och häva bistånd till den ockuperade befolkningens skolor, sjukhus och krisstöd åt flyktingar. 12:e oktober förklarade IDF att man släppt 4 000 ton bombardemang på Gaza, Det inkluderade vit fosfor, ungefär 100 bomber, mot al-Karama-distriktet, vilket resulterade i ännu en massakrer mot civilbefolkningen: “Folk befann sig inuti sina hem när [fosfor]bomberna hysteriskt föll ned över området. Det förvandlade kvarteret till ett enda stort eldklot. Inga kvinnor, inga barn, inga män hann undan” (Middle East Eye). FN:s Francesca Albanese anmärkte att “en ansenlig andel av den palestinska befolkningen i Gaza förintas [is being wiped off]. Det är inte särskilt annorlunda från vad som skett tidigare … men nu sker det med ökad intensitet”.15

När officiella Fiender begår brott är det terrorism; när vi och våra kumpaner begår brott är det kontraterrorism.

Detta sker utan att någon bland västerländska eliter höjer ett ögonbryn i vår kultur av terrorism. Eller rättare sagt: det väcker reaktioner, nämligen prisande och helhjärtat stöd åt terrorism på massiv skala.

Marco Rubio. Bild Wikipedia.

Således förklarade alla europeiska, inklusive svenska, ledare sitt stöd för israelisk terror, och omedelbart skickade USA och Tyskland, samt framöver ytterligare länder, militärt stöd till ockupanten Israel som belöning för dess krigsbrott mot den palestinska civilbefolkningen.16 Amerikanska politiker förklarade att palestinierna “måste förintas” (Senator Marco Rubio), “Vi befinner oss i ett religiöst krig. Jag står med Israel. Gör vad fan ni vill för att försvara er. Jämna platsen [Gaza] med marken” (Senator Lindsey Graham). “Mitt budskap till premiärminister Benjamin Netanyahu är: Gör slut på dem. Gör slut på dem” (Presidentkandidat Nikki Haley), varpå israeliska parlamentariker krävde att man utplånade Gaza med “Domedagsvapen! … Skjuta mäktiga missiler utan begräsningar”, inklusive kärnvapnet “Jericho-missiler! … Inte endast nivellera ett kvarter. Krossa och jämna Gaza utan nåd! Utan nåd!” Ifall någon kan finna samma typ av ryska krav på utrotning av den civila populationen i Ukraina, inklusive genom användandet av kärnvapen, vill jag gärna se det.17

MORALISKA LÄXOR: VÅR OCH DERAS TERRORISM

 Den nuvarande krisen i Palestina/Israel ställer oss inför seriösa moraliska frågor. Den första är frågan den om rätt till självförsvar, den andra om val av respons.

Joe Biden 2020. Av Gage Skidmore from Peoria, Arizona – Joe Biden, CC BY-SA 2.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=87737887

Väst är unisont enig om att “Israel” har “all rätt att försvara sig, inklusive med militära medel” (DN)18, och har inte endast “rätten att försvara sig utan också plikten att försvara sig” (Joe Biden i sitt tal från 10:e oktober). “En demokratisk stat, som den israeliska, har inte bara rätten att svara på terroraktioner. Det är dess skydlighet”,19 som DN:s analytiker beskrev regionens “apartheidstat” (som Amnesty International, HRW, FN, Harvards juristutredning av aprtaheid i Israel beskrev ockupationsmakten i sina respektive rapporter, okända i Sverige), vars brutalitet mot palestinier innefattar element som “inte utövades ens i Sydafrika” mot den svarta befolkningen, som FN:s utredare Michael Lynk noterade i sin FN-rapport om israeliskt fötryck, och som konstant genomför aggression i form av bombardemang mot Syrien, Palestina och Gaza, ockuperar delar av Jemen, och så vidare.20

I kontrast har Palestina, som trots allt är den ockuperade och angripna parten, ingen rätt att försvara sig mot den illegala ockupanten, och åtnjuter inte tiotals miljarder dollar/euro i form av västerländska vapen, trots att de oavlåtligen utsätts för “krigsbrott och brott mot mänskligheten” och “oprovocerade militära offensiver” samt “brott mot mänskligheten i form av aprtheid”, som 200 ledande internationella människorätts- och juristorganisatioenr förklarade i ett gemensamt brev till Internationella Brottmålsdomstolen, som förstås ignorerades i Väst.21

 Således fanns det ingen anledning att sanktionera ockupanten Israel, och beväpna Palestina, när Israel i en paroxysm av aggression i maj 2021 bombarderade Gaza, och dödade fler än 300 palestinier, 100 barn, och sprängde nästan 10 00 hem, 60 skolor och orsakade en kvarts miljard dollar i skador mot civil infrastruktur.22 Eller i augusti 2022, då Israel genomförde ännu en oprovocerad, “förebyggande” aggressionsattack mot Gaza. i vilket 50 palestinier, 17 barn dog, och fler än 1 000 byggnader förstördes, vilket mellanösternpressen beskrev som en “Orgie av våld”.23 Eller i sommaren 2023, då Israel invaderade flyktinglägret Jenin två gånger och med Apache-attackhelikoptrar, pansarvagnar och drönare kallblodigt dödade samt skadade fler än 200 palestinier, varav de flesta var civila och barn, samt avsiktligen förstörde sjukvårdsinfrastruktur – i enlighet med det faktum att den absolut överväldigande mängden dödade i Palestina/Israel-konflikten är de ockuperade och angripna Palestinierna. Man kan nämna fler fall i oändlighet, men det hade inte resulterat i mycket mer än att sparka in vidöppna dörrar.24 

Visst: svenska kommentatorer förklarade att händelserna i Israel-Hamas-kriget var “det värsta som hänt under de senaste decennierna i Mellanöstern … vidrig folkrättsförbrytelse, ett krigsbrott … Det är ren terrorism kan man säga”. Men de pratade inte om de angrepp det ockuperade folket utsätts, och utsatts, för av en brutal militär ockupant, liksom rysk propaganda har mage att hävda att de tusentals civila i Donbas som bombats i bitar av Kiev är “det värsta som hänt” Ukraina “under de senaste decennierna”, inte de många fler ukrainare som utraderats av den ryska aggressionen.25

 Istället var västerländsk press antingen tyst eller stödjande av att aggressorn attackerade den angripne, medan Väst skickade helhjärtat diplomatiskt och militärt stöd till Israel, under deras pågående illegala ockupation och mördande av tusentals palestinier under flera intervaller i Hamas-style terrordåd mot palestinierna. Vad detta avslöjar är att 100% av de västerländska reaktionerna till Israels Operation Järnsvärd, och Hamas terrordåd, inte möjligtvis kan bero på att man principiellt är emot terrordåd och aggression mot civila, och att vårt stöd för Israels “rätt till självförsvar” är pur hyckleri, komplett förljugenhet, med precis lika liten trovärdighet som om ifall Minsk idag gick ut och krävde att Palestina förbehåller rätten till att försvara sig mot en illegal och brutal ockupant, medan Belarus samtidigt stödjer Rysslands attack och ockupation av Ukraina.

På motsvarande vis förklarade den svenska regeringen i en presskonferens att “Det är orimligt att svenska skattepengar riskerar att gå till sådana som kanske inte direkt utför terror, utan sådana som legitimerar terror”, och beklagade sig över “en palestinsk stat som inte tydligt tagit avstånd från fruktansvärda terrorhandlingar”. Svenska pressens, intellektuellas, och statens försvar av ockupantens “fruktansvärda terrorhandlingar”, och att våra skattepengar går till ockupanten och angriparen – den israeliska vapenindustrin och finansiering av illegala israeliska bosättningar – är däremot fullt rimligt. Cynismen är ganska spektakulär, men kan förstås inte uppfattas i en djupt indoktrinerad kultur som vår.26

I ännu en propagandakupp som är tagen direkt ur Kremls Politbyrå, lyckades krigsbrotten ockupanten Israel utför skyllas på den angripne, palestinierna. Således skrev media unisont att Hamas “väljer själv att använda vanliga palestinier som mänskliga sköldar i den tätbefolkade miljonstaden” under belägring, och uppmanar Israel till att de “besegrar” palestinskt motstånd. “Det är fullt legitimt att Israel använder militära medel i den strävan” (DN),27 och “Israel slår tillbaka, som landet alltid har försvarat sig” (Sydsvenskan),28 vad internationell lag och motstridande auktoritativa uttalanden från de högsta internationella samfunden än må säga. “Vanliga palestinier i Gaza” kommer “drabbas hårt” på grund av “Hamas”, som får stå ansvariga för Israel förutsägbara “respons”.29 “Gazaremsans två miljoner invånare kommer tvingas uppleva misär på en helt ny nivå”, förklarade ETC. “Det kan de tacka fascistiska, antisemitiska, grymma Hamas för”.30

Annorlunda lät det när Amnesty International i augusti 2022 publicerade en rapport i vilken de beskyllde Ukrainas Armé för att placera militära tillgångar intill civila mål, varpå ryssarna bombade dessa. Rapporten utlöste en kanonad av bokstavligen tusentals svenska och västerländska helvetiskt ursinniga texter i vilka “ryssvänliga” Amnesty International anklagades för att urskulda “Putins krigsmaskin” och “lägga skulden på offret”. Svenska tidningar mättades med klagomål om att “Amnesty undergräver sin egen trovärdighet”, “Angripare och angripen ses som lika klandervärdiga”, och “det finns inget utrymme för någon sorts kålsupardoktrin”.31 “Vill Amnesty att Ukraina kapitulerar för Ryssland?” – organisationen “beter sig arrogant” och talar för att “Ukraina ska kapitulera sig”.32

Varför avvisas Amnestys rapport om att Ukraina bryter mot folkrätt och utsätter civila för livsfara?

Vad denna episod illustrerar är att den enda princip som gäller för välutbildade intellektuella är den som säger att tillämpa moralismer endast när det tjänar ett statens propagandasyften.

Biden, Ursula von
der Leyen och Charles Michel. Bild:EU-debates. TV.

Betrakta, på motsvarande vis, västerländska ledares selektiva predikningar om kollektiv bestraffning mot civila, belägring (ett krigsbrott). Således deklarerade EU:s sekreterare Ursula von der Leyen att “Israel har rätten att försvara sig – idag och under dagarna framöver. EU står sida vid sida med Israel”, efter att Israel inledde sin fullskaliga belägring och blockering av vatten, el och andra förnödenheter till Gaza. Det hann inte gå ens ett år innan hon genomförde sin magiska omvändning från att fördöma Rysslands “attacker mot civil infrastruktur, särskilt elektricitet, vilka utgör krigsbrott. Att förneka män, kvinnor och barn vatten, elektricitet och värme … utgör ren terror”. Orwell hade svimmat.33

Den andra frågan – om korrekt respons till terror – förtjänar också reflektion.

Om vi helt och hållet frånser allt ovanstående, och utan vidare accepterar västerländskt konsensus som säger att Israel har rätt att begå krigsbrott mot den ockuperade civilbefolkningen när den attackerar ockupanten, bör vi per simpel logik anta att andra har samma rätt att agera likadant. Om jag har rätt att göra X, har du också rätt att göra X – en grundläggande moralisk truism.

Anpassat till befolkningsmängd utefter det konservativt beräknade dödsantalet i Gaza, har Palestina haft rätt att attackera Israel vid de otaligt många gånger Israel genomfört oprovocerade illegala angrepp mot Palestina, och döda ungefär 10 000 israeler vid varje tillfälle, till öronbedövande västerländska applåder.

A boy walks as he collects toys from the rubble of a house destroyed by a recent air strike in Yemen’s northwestern city of Saada May 27, 2015. REUTERS/Stringer – RTX1ET4O

Detsamma må sägas om andra länder som utstår brutal aggression, såsom Jemen, som sedan 2015 attackeras och ockuperas av en koalition bestående av Väst, inklusive Sverige, och Gulfstaterna, där ungefär 0.5-1.5 miljoner jemeniter (cirka 4% av befolkningen) dödats i ett brutalt krig av ohöljd aggression och ockupation. Således har Jemen, enligt västerländska mediers och politikers logik, fullständig rätt till att bombardera och jämna Stockholm med marken och förinta 315 000 svenskar, Washington och förinta 10 000 000 amerikaner, Paris och förinta 2 000 000 fransmän, London och förinta 2 000 000 britter, och så vidare, och så vidare. Därtill bör västerländska tidningar hylla dessa jemenitiska motattacker mot Västs huvudstäder med entusiasm, och kräva fullständigt stöd till Jemen.

Detta förslag har inte endast minst lika mycket merit som pressens retorik om Israels rätt till att försvara sig, utan har snarare mer merit – Jemen är trots allt den som blir angripen och ockuperad, medan Israel är den som angriper och ockuperar.

Men dessa tankegångar är, förstås, alltför exotiska för att diskuteras, kanske ens tänkas, i närheten av mainstream-press.

FOTNOTER

1. Rossija 1, 19 okt. 2022.

2. Polnujkontakt s Vladimirom Solovjevum, 25 okt. 2022.

3, NTV, 28 okt. 2022.

4. Times of Israel, Luke Tress, 9 apr. 2023.

5. U.N CEIRPP, “The legality of the Israeli occupation of the occupied Palestinian territory, including East Jerusalem”, sep. 2023.

6. MondoWeiss, Philip Weiss & Michael Arria, 7 okt. 2023.

7. Expressen, Ledarredaktionen, 8 okt. 2023.

8. Common Dreams, Jake Johnson, 10 okt. 2023; Mondoweiss, 10 okt. 2023.

9. Middle East Monitor, 11 okt. 2023

10. TV4, “Palestinsk manifestation i Rosengård”, 9 okt. 2023.

11. Middle East Monitor, 10 okt. 2023; Om plundring, se e.g. Al-Haq, “Corporate liability: The right to water and the war crime of pllaige”, jan. 2023.

12. Middle East Eye, 12 okt. 2023; Om UNICEF: Middle East Monitor, 10 okt. 2023; Om vattenbrist och FN: Electronic Intifada, Maureen Clare Murphy, 12 okt. 2023.

13. Middle East Eye, Ghada Abed, 11 okt. 2023.

14. Middle East Eye, 10 okt. 2023; Middle East Eye, 12 okt. 2023.

15. Electronic Intifada, 12 okt. 2023; Middle East Eye, 12 okt. 2023; Middle East Monitor, 12 okt. 2023.

16. The Defense Post, Inder Bisht, 12 okt. 2023; Financial Times, Sam Jones, 12 okt. 2023.

17. Antiwar, Dave DeCamp, 10;11 okt. 2023; Electronic Intifada, 10 okt. 2023

18. DN, Ledarredaktionen, 12 okt. 2023.

19. DN, Martin Liby Troein, 9 okt. 2023.

20. Se min text i Global Politics, 26 jul. 2023 för referenser.

21. Cairo Institute for Human Rights Studies, 29 nov. 2022.

22. Se min text i Global Politics, 15 maj 2021 för dokumentation.

23. Se min Bortom Ukraina (2023), kap. 4, “Saker kalibreras” för dokumentation.

24. Se min text i Parabol, nr. 2, för dokumentation.

25. GP, Niklas Svahn, 10 okt. 2023.

26. Se fotnot 20.

27. DN, Ledarredaktionen, 10 okt. 2023.

28. Sydsvenskan, heidi Avellan, 8 okt. 2023

29. SvD, Jesper Sundén, 10 okt. 2023.

30. ETC, Andreas Gustavsson, 8 okt. 2023.

31. SvD, Per Bauhn, 8 aug. 2022.

32. DN, Michael Winiarski, 6 aug. 2022.

33. Middle East Eye, Elis Gjevori, 12 okt. 2023.

 

Föregående artikelIsraels sex stora lögner. Gazas befrielse?
Nästa artikelMedvetandets fnask i socialistisk vänsterdräkt. Ovärdigt!

52 KOMMENTARER

  1. EUs högsta åkte till apartheid israel för att visa sitt stöd för rasist och barnamördare regimen. Hon uttalade den tomma och falska mantran ”rätt att försvara sig.”
    Varpå kretinen blev påmind om att hen är en icke folkvald, ynka byråkrat utan mandat att uttala sig om EUs utrikespolitik av den oförlikneliga EU-parlamentarikern Claire Daly.

    Väst har förlorat det lilla anseende den hade. Det världen ser är västs politiker prostituerar sig för terror- och apartheid regimen israels avskyvärda sak. I länken nedan kan man se och läsa om fruktansvärda handlingar signerade apartheid israel regime.

    https://electronicintifada.net/blogs/maureen-clare-murphy/hunger-thirst-may-kill-gazans-spared-israeli-bombs

    https://strategic-culture.su/news/2023/10/14/slouching-towards-the-final-solution/

  2. Jag såg på Agenda igår (SVT). De visar bilder på när Hams skjuter oskyldiga bilister rakt in i bilen utan att ta hänsyn om det finns barn i och/eller kvinnor i bilen. Vi måste fördöma dessa terrordåd precis som vi måste fördöma Israels terrordåd i Palestina. Vi måste stötta BÅDA FOLKEN – och inte bara den ena. Varje folk måste kunna leva i fred med varandra.

    Hamas stöds av talibanregimen i Afghanistan, som förtrycker kvinnor och flickor. Hamas stöds också av den turkiska kurdhataren Erdogan som vill utradera kurderna precis som vad staten Israel vill utradera palestinierna.

    • Som förra PLO-talespersonen Hanan Ashrawi sa i Agenda cirkulerar också falska propagandabilder. Tror ni Hamas eller Israel är bäst på sådana?

      • Viktigt att du omnämner denna kloka och erfarna fredens kvinna Hanna Nashrami som svarade med tydligt röst i gårdagens Agenda för det palestinska folket rättmätiga krav att återfå dem av Israelerna stulna landområden. En krav som även FN ställer sig bakom. Så vad är det egentliga problemet.
        Varje politiker och Journalist i västvärlden vet hur det förhåller sig men trots detta väljer man att ikläda sig skygglappar och förmedlar en förljugen bild på konflikten samt skuldbelägger det Palestinska folket vars motståndare bland annat består av världens i särklass största krigsmakt.
        Ett beklämmande moraliskt förfall som har pågått sedan Staten Israel bildades där Sverige är medspelare till den grad att man helt glömmer bort Folke Bernadottes försök, med livet som insats, skapa fred och försoning i detta konfliktområde.
        Varför vill inte Sverige minnas honom på samma sätt som exempelvis Raul Wallenberg är ihågkommen. Trist!

      • Observera att den kända förra palestinska taleskvinnan faktiskt heter HANAN ASHRAWI. Som en vänlig påpekan om man vill läsa mer om och av henne, denna mycket kloka kvinna.

        • Johan!
          Håller med,det är viktigt att namn på personer blir rätt, under dessa svåra omständigheter.
          Jag beklagar/Olof

    • Kerstin du kallar dig socialist, jag ger dig ett citat från den palestinske marxisten Ghassan Kanafani: ”Den palestinska saken är inte en sak för palestinier bara, utan en sak för varje revolutionär, var han än är, som en sak för de exploaterade och förtryckta massorna i vår tid.”

      Som den socialist du är, undvik inte texten nedan!

      ×××

      Palestina: En socialistisk introduktion till befrielsekampen
      Sai Englert
      Publiceringsdatum: 16 april 2021 13:10 BST

      Boken fördjupar läsarna i den rika traditionen av marxistisk analys om Palestina, och erbjuder ett kraftfullt verktyg för dem som vill organisera motstånd.

      Det senaste decenniet har präglats av ett till synes aldrig sinande angrepp på det palestinska folket. Kontinuerligt byggande av israeliska bosättningar, massakrer i det belägrade Gaza, USA:s ambassadflyttning till Jerusalem och normaliseringsavtal mellan Israel och flera arabstater är bara några exempel.

      Samtidigt har den palestinska solidaritetsrörelsen blivit attackerad över hela Europa och Nordamerika. Lagar som förbjuder bojkottkampanjer och likställer antisionism med antisemitism, kriminaliseringen av palestinsk aktivism och det växande införandet av en felaktig definition av antisemitism, har alla bidragit till en allt mer repressiv atmosfär.

      Inför dessa fiender har det palestinska folket kämpat, organiserat sig, förlorat och rest sig igen för att kämpa en annan dag

      Aktivister och offentliga personer har funnit sig förtalade och måltavla i media, på jobbet och på universitet, eftersom det offentliga utrymmet för att motsätta sig Israels pågående koloniala brott har minskat avsevärt.

      Som sådan har det blivit allt svårare att prata om Palestina, dess historia, dess folk och deras befrielsekamp. Detta är både en allvarlig orättvisa och en allvarlig strategisk utmaning för rörelsen som helhet. För att undkomma den nuvarande återvändsgränden måste aktivister kunna diskutera, debattera och lära av varandra.

      I detta sammanhang är samlingen Palestine: A Socialist Introduction, redigerad av Sumaya Awad och Brian Bean, av vital betydelse. Samlingen på 12 stycken är främst skriven av palestinska och arabiska socialister och syftar till att introducera läsarna till en pågående, rik tradition av marxistisk analys från och om Palestina. Det ger ett kraftfullt intellektuellt verktyg för dem som vill förstå den nuvarande situationen och organisera sig för att förändra den.

      Sammankopplade kamper
      Författarna fokuserar på att placera både historien om koloniseringen av Palestina och kampen för dess befrielse i ett bredare regionalt och internationellt sammanhang. De bekräftar den sammanlänkade karaktären hos olika kamper och identifierar den centrala roll som Palestinas befrielsekamp fortsätter att spela i befrielsen av oss alla.

      Inledningen, skriven av redaktionen, inleds med ett citat från den palestinske marxisten Ghassan Kanafani: ”Den palestinska saken är inte en sak för palestinier bara, utan en sak för varje revolutionär, var han än är, som en sak för de exploaterade och förtryckta massorna. i vår tid.”

      Detta tema förblir nyckeln. Kampen för Palestinas befrielse knyter an till revolutionära rörelser mot auktoritära regimer i Mellanöstern och Nordafrika, sociala rörelser i Nordamerika och Europa och rörelser som slår tillbaka mot nyliberala reformer och imperialistiska intrång runt om i världen.

      Den första delen av boken fokuserar på Palestinas nybyggare-koloniala historia och nutid, Israels roll som en förlängning av USA-imperialismen i Mellanöstern och historien om den palestinska befrielsekampen. Dessa stycken placerar Palestinas historia i ett globalt och regionalt sammanhang präglat av europeisk kolonisering, USA-imperialism och regionala härskande klassers repressiva karaktär. Inför dessa fiender har det palestinska folket kämpat, organiserat sig, förlorat och rest sig igen för att kämpa en annan dag.

      Mostafa Omar påminner kraftfullt läsarna om att när olika delar av den palestinska rörelsen har försökt alliera sig med en av dessa fiender, har de blivit använda, förrådda och avvisade. Detta fungerar som en viktig påminnelse för aktivister i dag som hoppas kunna hitta politiska genvägar ur den nuvarande återvändsgränden.

      Revolutionerande våg
      Det andra avsnittet utvidgar dessa teman ytterligare genom att reflektera över Palestinas plats i MENA-regionen som helhet. I ”Not an Ally: The Israeli Working Class” reflekterar Daphna Thier över den israeliska arbetarrörelsens deltagande i koloniseringen av Palestina, och fördelarna den utvinner från Israels koloniala och militära makt.

      Toufic Haddads stycke, ”Priset för ’fred’ på deras villkor”, återbesöker teman som utvecklats tidigare i hans viktiga bok om den politiska ekonomin i den så kallade fredsprocessen och integrationen av den palestinska myndigheten i Israels koloniala styre. Detta följs av Jehad Abusalims ”Palestina i Tahrir”, som spårar Palestinas betydelse för befrielsen av regionen som helhet och dess centralitet i den revolutionära våg som dök upp 2011 och hittade en ny andedräkt 2019.

      Hur Palestina är en kritisk feministisk fråga

      Det tredje och sista avsnittet riktar sin uppmärksamhet mot den roll som internationell solidaritet spelar utanför regionen. I en intervju med Bojkott, avyttring och sanktioner (BDS) medgrundare Omar Barghouti diskuterar bokens redaktörer rörelsens framgångar och uppgifter, medan andra delar analyserar relationerna mellan palestinsk frigörelse, kvinnors frigörelse och den svarta befrielsekampen i USA.

      Ett efterord av poeten Remi Kanazi riktar sig direkt till den internationella rörelsen och påminner oss om de pågående striderna i Palestina, de som fördes mot kolonialism och imperialism i det förflutna, och vikten av att fortsätta den kollektiva, internationella, gräsrotskampen för befrielse.

      Budskapet är tydligt: det palestinska folket har ställts inför många fiender, inte bara den sionistiska rörelsen och dess koloniala projekt, utan även västerländska stater som stödde den och regionala makter som slöt fred med den, av rädsla för den palestinska rörelsens destabiliserande makt.

      Kartlägga en ny kurs
      Inför dessa fruktansvärda odds fortsätter kampen för palestinsk befrielse. Frihet kan bara kämpas för underifrån. Det är på våra gator, arbetsplatser, universitet och samhällen som vi måste kämpa för vår och alla förtryckta och exploaterades befrielse.

      Särskilt i denna tid av reträtt och eftertanke ger boken ett viktigt bidrag till den palestinska solidaritetsrörelsen. Genom att återvända till historien om det palestinska folkets kamp för återvändande och befrielse kartlägger författarna en kurs framåt för oss idag. Det är svårt, baserat på ett principiellt motstånd mot förtryck och exploatering överallt – men det är det enda som finns.

      Med orden från massorna i uppror över MENA-regionen, även titeln på bokens slutsats, är det: ”Revolution till seger”.

      Sai Englert är lektor i Mellanösterns politiska ekonomi vid Leiden University. Han är författare till Settler Colonialism: an Introduction. Hans forskning fokuserar på nyliberalismens konsekvenser för arbetarrörelsen i Israel. Han arbetar också med kolonialism, omvandling av arbete och antisemitism. Han är medlem i redaktionen för både tidskriften Historical Materialism och Notes from Below.

      https://www.middleeasteye.net/opinion/socialist-introduction-palestinian-struggle

  3. Artikeln baseras helt på känslor och författaren, en ung gosse, saknar historiskt materialistiskt tänkande vilket skulle förklara skillnaden mellan Ryssland-Ukraina och Israel-Palestina konflikterna. Det är symtomatiskt för dagens borgerliga ungdom där fakta förträngs och känslor förstoras.

    • Tyvärr kan du inte finna ett enda ord om ”förklaringen” av ”skillnaden mellan Ryssland-Ukraina och Israel-Palestina konflikterna”. Jag jämför snarare propagandataktiker mellan å ena sidan fria stater och polisstater, som inte skiljer sig särskilt mycket frånsett att de förstnämndas intellektuella och moraliska nivå är långt mycket lägre (av uppenbara skäl).

      Om bakgrunden till Västs proxykrig i Ukraina har min ståndpunkt varit kristallklar tidigare, på säkert hundratals sidor på pränt.

  4. Skribenten verkar att med hull och hår ha svalt NATO:s beskrivning av kriget i Ukraina till skillnad från den nyanserade beskrivning som levereras av schweizarna Daniele Ganser och Jacques Baud. Borta är det åtta år långa kriget mot ”terroristerna” dvs. de civila i Donbass. Borta är även planen på en ”slutgiltig lösning” som var bara veckor från fullbordan och hade redan inletts när Ryssland ingrep.

    Historien är i varje enskilt fall det centrala och inte schablonmässiga paralleller. Och det är därför som universitetsundervisningen numera helt koncentrerar sig på modeller för då kan man bekvämt sudda ut historien och glömma att den existerar.

    Kriget i Israel har åtminstone fått maskerna att falla i USA. Inte en enda känd politiker vågar stå upp för Palestina. Många hade hoppats på Robert Kennedy och nu lovordar denne istället Joe Biden. Enorm besvikelse bland oppositionen som nu saknar presidentkandidat. Kennedy som dessutom valt att inte ta kampen med det demokratiska partiets maskineri lär inte ha några chanser i valet utan dess stöd. Där står de nu alla, hand i hand: Biden, Trump, Kennedy och t.o.m. Tulsi Gabbard. Allt stöd till ockupationsmakten, inget stöd till dem som britterna lovade landet till under kriget mot ottomanska imperiet.

    • Du har rätt att ”det åtta år långa kriget mot ’terroristerna’ dvs. de civila i Donbass”, liksom någon som helst diskussion om vad proxykriget i Ukraina innebär, är fullständigt ”Borta”. Anledningen är lätt att förstå för de flesta 5-åringar: jag diskuterar likheter i propagandataktiker i Öst och Väst, inte ens ett uns om Ukrainakriget och hur man bör tolka det.

      Således blir allt det övriga du skriver irrelevant.

      Du skriver också att ”Skribenten verkar att med hull och hår ha svalt NATO:s beskrivning av kriget i Ukraina”. Det innebär att du inte har läst något, jag, flera gånger, dokumenterat på pränt i motsatsen.

      • Du har uppenbart uttryckt dig oklart, annars hade du inte fått de här kommentarerna. Begrunda det i stället för att använda uttryck som ”lätt att förstå för de flesta 5-åringar:”

      • Andi, unge man, tänk såhär, vad, hur och varför vill jag skriva om detta ämne, för vilken publik? Jag lovar dig att du då, här på Globals kommer att skriva kortare och tydligare texter, så gubbarna, ja även jag och ngr till, uppfattar helheten av vad du vill säga. Kunna se ditt tankeperspektiv och förstå det, då skulle ingen gubbe kalla dig, nedsättande som gosse, ett typiskt jantespråk hos en äldre svensk man. En eloge är vad du är värd, ditt intresse och engagemang att skriva här på Globals bland gamla stofiler är
        modigt….
        Faktiskt kan gossar veta och föra sig, mer kunnigt än äldre herrar…eller hur?

      • Och vad kommer härnäst, en jämförelse mellan propagandataktiken hos regimen i Israel och palestinierna ? Sådana finesser intresserar de lärda i Harvard eftersom strävan där är att undvika sakfrågor. Vi som enligt din bedömning befinner oss på en lägre nivå föredrar enkla fakta som vi kan ta ställning till.

        • Det finns säkert otydligheter i texten, och isåfall är jag den första att erkänna och försöka rätta dem, och uppmanar alla till att skriva det antingen här eller maila mig personligen om dem. Men påhittade berättelser om hur jag beskriver eller inte beskriver kriget i Ukraina, som presenteras av en handfull personer utan bevis, är inte en av dem.

          • Ge dig nu, Olluri. Din text räcker för att förstå dina ställningstaganden, som i fallet kievs/washingtons sionistkrigsförsök mot Ryssland är häpnadsväckande. Du säger ju trots allt att du är smartare än en femteklassare, ursäkta 5åring

  5. Jag tycker det är bra att Olluri belyser skillnaderna i medias sätt att beskriva kriget i Ukraina, där Ryssland regelmässigt demoniseras och skuldbeläggs, medan man helt förtiger t.ex. nazismen i Ukraina och bakgrunden till att Ryssland såg sig tvingat att ingripa. Liksom att media oftast framhäver Hamas krigsbrott och betonar Israels rätt till självförsvar, utan att belysa allt som hänt sedan 1946 och utan att benämna Israel som en faktisk apartheidstat med otaliga brott mot FN-resolutioner på sitt samvete.
    Dock finns det, glädjande nog, uppenbarligen röster i media som också för fram folkrättsbrotten Israel begår, t.ex. nedanstående:
    https://www.dn.se/varlden/fn-belagring-av-gaza-folkrattsvidrig-hundratusentals-pa-flykt/
    https://www.flamman.se/bade-israel-och-hamas-bryter-mot-folkratten/
    Däremot tar jag avstånd från Olluris sätt att beskriva Rysslands SMO med orden ”de ryska terrorattackerna mot Ukraina”. Den bild jag fått är att Ryssland varit återhållsamt i sina attacker och inte angripit civila mål utom i de fall Ukraina haft militära installationer där. Man har slagit ut el som använts för järnvägstransporter men inte urskiljningslöst och absolut inga bombkampanjer. Hamas har uppenbarligen inte tillgång till luftförsvarsmissiler.
    Eftersom jag hela tiden haft den åsikt om Rysslands krig, som jag faktiskt också fick bekräftad av Tunanders utredning om vad folkrätten egentligen säger, reagerade jag detta. Vad som faktiskt hänt i den konflikten är väsensskilt från Israel.
    Vad ryska medier skrivit och skriver har jag ingen aning om, det är väl här bara JdN och Ivan som har koll på det. Jag läser dock RT och ibland Sputnik, men har inte funnit anledning att reagera på deras artiklar, tvärtom.

    • Jag uppmanar läsare gärna till att ta avstånd från mitt ”sätt att beskriva” något, och istället endast tar en titt på hur de högsta internationella instanserna ”beskriver” krigsbrott och terror: nämligen att ”Avsiktligen orsaka omfattande lidande, allvarlig skada till kropp och hälsa” samt ”Omfattande förstörelse eller beslagtagande” av ett lands infrastruktur (Romstadgan). Att Ryssland varit förhållande ”restrektiv” med attacker mot civila jämfört med hur Väst krigför är inte särskilt kontroversiellt ens bland amerikanska generaler, men ändrar inte faktumet att det är krigsbrott.

      Du skriver också om hur ”väsensskilt från Israel” proxykriget i Ukraina är. Jag skriver varken det ena eller andra, eftersom jag inte berör ämnet i min text.

      • I alla krig förekommer säkert krigsbrott på marken eftersom vi alla får känslor som säkert kan resultera i krigsbrott, både mot stridande och civila. Men avsiktliga krigsbrott, beordrade uppifrån, är något annat.
        När du skriver: ”genom att bombardera Ukraina, inklusive genom angrepp på ukrainsk civil infrastruktur.” vet jag inte vad du exakt avser. Infrastruktur i form av väg och järnväg är förstås också militärt nyttjad, vill man skära av fiendens försörjningslinjer drabbar det förstås just vägar, järnvägar och de elinstallationer som driver tågsätten, Ukrainas järnvägar är ju elektrifierade.
        Du skriver också: ”har Kreml tvingats till “självförsvar” mot ukrainska “terrorister” som “angriper Ryssland””. Som jag uppfattat det har Ukraina angripit civila mål inne i Ryssland, liksom de fortsatt att beskjuta civila mål i Donetsk. Vilket innebär just krigsbrott.
        Vidare: ”eftersom jag inte berör ämnet i min text”. Du berör faktiskt kriget i Ukraina i din text, har synpunkter på Rysslands ’angreppskrig’ och referera debatt i rysk media.
        Du skriver: ”tar en titt på hur de högsta internationella instanserna ”beskriver” krigsbrott och terror: nämligen att ”Avsiktligen orsaka omfattande lidande, allvarlig skada till kropp och hälsa” samt ”Omfattande förstörelse eller beslagtagande” av ett lands infrastruktur (Romstadgan).”
        Det är ju vad Israel gör viket är vad du väl, med all rätt, vill framhålla. Har du tagit del av Ola Tunanders analys av de folkrättsliga aspekterna på Ukrainakriget? https://www.globalpolitics.se/viktig-fraga-fran-ola-tunander-har-ryssland-brutit-mot-internationell-ratt-del-iii/#comment-151934
        Återkom i så fall gärna med synpunkter på hans analys!

  6. Blir fundersam över artikeln på flera delar. Annars bra artikel men tyvärr verkar de som att västliga propagandan fått dej också på klorna i vissa fall. Ukraina klagar öppet nu över att media och väst inte fortsätter stötta dom 24tim om dygnet ALLA dagar i veckan, så som de varit snart 20mån. Sedan Israel-Palestina” konflikten” har Ukraina sagt de ena och de andra korkade. Gnäller och klagar dessutom öppet om såkallade stödet sedan förra veckan. Man får EJ tydligen bevaka andra saker, det är HELT Ukraina som gäller 24/7 ALLA dagar i veckan, så som de varit snart 20mån. Tiggaren Zelenski har förutom rena terroristattacker mot ryska fastlandet, även tillåtit massaker bland dom egna med jämna mellanrum tvärs igenom. Sedan skyllt på Ryssland. För att inte glömmas bort. Tiggaren och skådespelaren har kört ned sitt land i diket, med 100tusentals döda landsmän OCH flera miljoner på flykt sedan längesen, där flesta ALDRIG kommer återvända till soptippen som är kvar av Ukraina . Men nu när vissa medier även gett Palestina utrymme sedan förra veckan har Ukraina och dess korrupta ledning gått i taket och gnäller. Det måste/får ENDAST vara Ukraina dygnet runt ALLA dagar i veckan medialt. Det har funnits flera rena FN resulitioner i deccenier vad gäller Palestina och Israel. Övriga världen borde köra över Israel och Usa och följa dessa. Sålänge palestinierna EJ har egen stat och självbestämmande är Fred GENAST att glömma. Israel ockuperar, och förnedrar Palestina och palestinierna sedan deccenier. TROTS flera FN resulitioner genom åren. FN borde rakt igenom köra över Usa här och sätta upp en stor FN styrka i dessa områden, där palestinierna kan leva i Fred och har egna självständiga självbestämmande UTAN ockupation. Sålänge INGET ändras så som det varit i flera deccenier, kommer det bara självfallet fortsätta som de gjort. Lyssna bara på vad flera amerikanska ledamöter och senatorer i Usa säger och man chockas. Från att kärnvapen bomba Gaza direkt, till att anfalla Iran och övriga grannländer Libanon och Syrien tillsammans för att direkt få en ren katastrof utan motstycke i hela regionen. Senatorn och den MYCKET välkända Lindsey Graham är i farten igen. Han har inga barn så vad spelar det för roll för honom som även är 70år nu. Bomba sönder Iran omedelbart OCH dess”vänner” med Libanon och Syrien, förutom Hamas och Gaza, säger den krigskåta klantskallen. Han är EJ ensam är det värsta. Dessa krigskåta ledamöter och senatorer tävlar öppet i medierna just nu om vem som är hårdast. Det är bara att gå in på vilken Usa media som helst från Fox News till CNN. Vasallerna här hemma säger självklart inte något, då det är Usa. Hur hade de låtit om de vore Ryssland eller Kina. Även när Usa gav Israel grönt ljus till Israel att göra vad dom än vill mot Gaza, världens största fängelse var det samma sak. Det var HELT okej att direkt köra total blockad, där man stoppade mat, bränsle, vatten, mediciner, sjukvård och el/ström SAMTIDIGT som man bombade sönder fängelset. Det var tills Egypten och FN medlade hårt med Usa och Israel som detta helvetet avbrutits nu. Somsagt sålänge palestinierna EJ har egna självständiga självbestämmande UTAN ockupation finns EJ Fred i sikte. Läget är så enkelt. Vilket man också sett och bevittnat själv, dom deccenier man själv varit i livet

    • Västerländsk propaganda får många i Sverige att fastna på kroken, om jag inte misstar mig har även du fastnat.
      Så ta det lugnt, titta dig först i spegeln och granska dig själv.

  7. Rent legalt och i internationell lag spelar den ryska sidan respektive den israeliska på samma sida, som illegala ockupationsmakter.

    Precis som jag skrev häromdagen i samma tema:

    En ockupationsmakt ÄR RÄTTSLÖS. En ockupationsmakt har INTE rätt till SJÄLVFÖRSVAR.

    Detta gäller alltså både Putinregimen som Netanyahuregimen.

    Det förstår som Andi Olluri rätt konstaterar -varje femåring. Men inte de som i 55 och 75 år suttit i förvildade anti-imperialistiska studiecirklar om imperialism, men aldrig förstått sig på några principer.

    Både Ukraina och Palestina kan numera ta hjälp av internationella brottsmålsdomstolen ICC i Haag. Det gör de rätt i. Det är där Netanyahu och Putin hör hemma till sitt försvar.

    • Jodå, vi som suttit i de förvildade studiecirklarna har fattat vad du inte har gjort. Imperialismen bryr sig inte om dina principer utan kliver rätt över dem gång på gång. Och imperialismen kan stavas bara på ett sätt, USA och dess hantlangare.

      Att framprovocera ett krig i Ukraina var imperialismens mål sedan länge, det har toppar i Kiev-regimen medgett inför kamera redan 2019. Maidan-kuppen leddes därtill direkt från den amerikanska ambassaden och klartecken eller snarare uppmaning till krig mot det egna folket kom även därifrån.

      Vi är dessutom mer pro-Ukraina än du låtsas vara. För hur kan man vara pro-Ukraina och lotsa in folket i ett utnötningskrig där de är chanslösa. Det fattade t.o.m. den ukrainska krigskåta regimen att nu vore det bättre att sluta fred. Tre gånger, enligt Jacques Baud. Men sedan kom ”Ukraina-vännerna” i skepnad av Boris Johnson m.fl. emellan och saboterade freden. Och senatorena i USA med Lindsey Graham i spetsen jublade: ”ryssar dör, vår bästa investering”, och nu har den holländska försvarsministern Ollongren stämt in i refrängen: ”Ukraina bekämpar ryssarna för vår räkning, underbart”.

      Men för att återgå till principerna. Stormakter bedriver geopolitik. Så länge dessa respekterar vedertagna principer är allt gott och väl. Sviker man däremot ingångna avtal och deklarerade löften kommer principerna att läggas åt sidan. Ryssland kan bättre än USA någonsin åberopa R2P som skäl för inblandning men det är USA som har statuerat exempel i Jugoslavien, Libyen och Syrien. Men ännu viktigare är den geopolitiska balansen som USA vägrar att upprätthålla trots tidigare avtal. Redan den mjuke Gorbatjov talade om pistol riktad mot huvudet och som motmedel föreslog han skrotning av kärnvapenarsenalen. Vilken blåögdhet, fast å andra sidan framstår ju Ronald Reagan som rena fredsduvan och geniet jämförd med sina efterträdare, samtliga av dem. Och dem vill du inte förpassa till ICC i Haag.

      • Det finns massor av fakta och detaljer på bordet. Vi kommer att få klarhet FÖRST om något decennium när forskare och historiker rett ut alla detaljer.

        Men folkrättsbrottet består i att ett europeiskt land, Ryska federationen, befinner sig med aktiv militär trupp på ett annat lands territorium och bedriver angreppskrig där, mot dess vilja.

        Precis som när de amerikanska Förenta staterna och Storbritannien, liksom Spanien, Danmark, Litauen, Polen liksom Ukraina, hälsade på i Irak våren 2003.

        Båda händelserna är brott mot FN-stadgan och internationell lag.

        Med 2022 års krig mot Ukraina försökte sig president Putin på att göra ”en Bush mot Saddam”, helt enkelt.

    • Johan, jag förstår att du, antingen inte läst, eller som ett alternativ, inte förstått det Ola Tunander skrev om Folkrätten utifrån Ukrainakriget. Jag har inte sett någon annan utreda den frågan med den grundligheten och den kommentar du skrev i den tråden gav ingen ledning i vad du instämde i och vad du ville kritisera. Av det du skriver ovan: ”Rent legalt och i internationell lag spelar den ryska sidan respektive den israeliska på samma sida, som illegala ockupationsmakter.” kan man dra den slutsatsen.
      Och beträffande brottsmålsdomstolen ICC i Haag är den ju en ren västinstans, som dessutom varken USA, Israel eller Ryssland erkänt. Den verkar ju att till uppgift att lagföra USA:s fiender eller misshagliga personer och borde kanske läggas ner. Tre av säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar, USA, Ryssland och Kina har inte ratificerat Romstadgan, vilket medför att de inte är bundna av den.

      • Det ukrainska territoriet och de krigshandlingar som begås där står under ICC:s undersöknings- och domrätt i denna konflikt, precis som
        ICC kan komma att döma israeler som begår krigsförbrytelser på palestinskt territorium.

        Det är alltså på det territorium handlingen begås som är undersökningsbar, inte vilken nationalitet den som begår det potentiella brottet har i första fallet.

    • Din diplomati..skenar. Ryssland frågade Donbass, Krim, Luhansk, om de ville tillhöra Ryssland. Isrhell har aldrig frågat nåågon, de bara ta tar vad de anser är ”deras” (jmf Golanhöjderna el stölden av 200 000 fat olja per dag från det Syriska folket)..Dvs det de inte kan få det snor de, el så bombar de sönder det. Det står ju t om i deras ’heliga skrift’ (inte Gt/10 budorden el Nt) som inte har något med religion att göra. Det är en sekt och en sekt är aldrig religiös, bara kontrollerande.

      Det är ren o skär psykopati (defn; patologiskt lögneri, narcissism, 0 sjukdomsinsikt och därmed 0 sjukdomskänsla, ingen uppfattning om hur människor upplever våld eller omsorg, osvosv). Jmf sedan vad de gör och har gjort i Palestina. Och, vad de gör mot resten av världen. Hela tiden

      • Jag tror vi lämnar kökspsykologins samlade skvaller därvid.

        Israel och Ryska federationen är två de facto ockupationsmakter i rättslig bemärkelse. Att hålla politiska val arrangerade av en invasionsmakt, under invasion och ockupation, är inte tillåtet enligt internationell lag.

        Inte heller har några länder, förutom Nordkorea, erkänt Donbass som en del av Ryssland -inte ens Kina. Kina har dessutom framhållit starkt principen om Ukrainas territoriums principiella orörlighet.

        • ”Inte heller har några länder, förutom Nordkorea, erkänt Donbass som en del av Ryssland -inte ens Kina.”

          Donbass har två utbrytarrepubliker erkända av Ryssland.
          Du får faktiskt vänta tills Specialoperationen är färdig med vad som i Novorossia kommer att bli Ryska Federationen.
          Ryssland har ingen brådska.
          Demilitarisera och avnazifiera kommer ta mer än månader.
          Samt ju mer USA och Västvärlden trappar upp våldet desto blodigare blir det, fler kommer dödas och ju längre tid tar det.

          Men du kanske tror att alla unga ukrainare är beredda att gå i döden för att vinna Donbass?
          Eller alla ditresta Västerlänningar?
          Västerlänningarna tror jag är äventyrare.
          Det finns faktiskt sådana.
          Men flertalet är nog hjärntvättade individer från sina hemländer.
          Sveriges militär har ju sedan lång tid tillbaka lärt ut att Ryssland är lede fienden.
          Kanske mestadels utan ord, men alla förstår.
          Samt att USA är Sveriges bästa militära krigsvän.
          USA och England.

          Imperialismens och kapitalismens Moderländer.

          Men jag vet ett annat bättre Moderland där inte kapitalet är maktens Monopol.
          Där makten förvisso är makt, mer eller mindre total, men som har som främsta uppgift att tjäna landet, kulturen, traditionen samt det stora folkflertalet.
          Där blir makten populär, utom möjligen hos en liten del kverulanter.
          Men den avarten finns alltid överallt.

          Demokrati kräver opposition liksom kapitalism kräver konkurrens.

          Demokrati är egentligen en politisk kapitalism.
          Därför utan kapitalism kan du aldrig få den demokrati som vi i Västerlandet är en del av.

          Ryssland är istället ett land där politiken bygger på ett samarbete mellan makt och folk istället för demokratin som bygger på konkurrens mellan politiker mer eller mindre valda av folket.
          Därför i demokratin kan du få politiker till makten med olika metoder.

          Demokrati är kapitalism och särskilt i USA är det ofta pengar som styr hur stora chanser en politiker har att komma till maktposition.
          Är du riktigt rik, köp dig då din politiska makthavare!
          Politikern vet då att inte bita i den hand som föder honom eller henne.

        • Kommentaren är riktad till Johan de Nauclér: Din ’kompromissvilja’ är häpnadsväckande, så till den grad att kompromissen som begrepp blir helt urvattnad. Du verkar inte ta hänsyn till premisser, premisser som en viss monegrupp i fd väst anser sig ha formuleringsprivilegium runt. Ett axiom är en premiss som inte går att motbevisa, och finns i princip bara inom matematiken såklart. Ett åsikts’axiom’ är det som en dominerande individ/grupp stipulerar. Hade du varit verkligt seriös, hade du inte raljerat runt ’köksbordspolitik’ utan hajat.

          • Inget var personligt menat! Men att spekulera i politikers och politikens psyken leder oftast helt fel. Faktiskt.

            Det finns två makter, Israel och Ryska federationen som är aktiva ockupationsmakter och vägrar lämna utländska ockuperade territorier trots uppmaningar från bl.a. FN. Det är faktiskt också lätt att haja.

          • Redaktören, jag håller absolut med på den punkten. Det finns ingen anledning för länder som USA och Turkiet att besätta och agera från syriskt territorium.

            Den regering som representerar sitt land i FN är det styre som har rätt att besluta vilket eller vilka främmande länder som har rätt att vara på detta lands territorium med alltifrån diplomater till militär trupp eller utrustning.

        • JdeN, en ockupationsmakt har ockuperat hela världen och det är USA!

          ”Till skillnad från andra folk, erkänner de flesta amerikaner inte – eller vill inte inse – att USA dominerar världen genom sin militära makt. På grund av regeringens sekretess är våra medborgare ofta okunniga om det faktum att våra garnisoner omringar planeten, säger Chalmers Johnson, en före detta CIA-konsult.

          Förutom kommandon i Europa, Indo-Stillahavsområdet och Mellanöstern, har Pentagon också det afrikanska kommandot, som fokuserar på operationer över hela kontinenten, och det södra kommandot, som koncentrerar operationer över Central- och Sydamerika.

          • Snälla Johan. Varför tror du jag skulle ta det personligt. Jag veet att replikskiftena fram och tillbaka mll de som skickar, inte är ämnade som personliga. Det är sakfrågn, via Fakta, som är intressant. Allt annat är…precis ointressant.

            Nej, Ingen är någon ockupations’makt’ just nu, förutom teltvii, city, o sk washington. Det är bara o kolla statistiken.

            Allt väl till dig, Johan

          • Juridiskt sett är inte de amerikanska Förenta staterna en ockupant i hela världen. De länder som oftast har amerikansk militär närvaro har det med värdlandets regerings och parlament medgivande.

            Däremot är väl frågan rent mentalt om vi är ockuperade och besatta av ett dysfunktionellt amerikanskt imperialistiskt tänkande och handlande där denna våldsmakt ”alltid skall ha rätt”? Där är jag villig att hålla med Dig bästa Carina!

            De här amerikanska inrättade kommandozonerna jag vet och ser amerikanarna har med kartor över hela regioner är upprörande stötande och oerhört okänsligt -en ren översittarfason.

            Amerika är lite av Brittiska imperiet 2.0 – man försöker hålla ihop diverse särintressen på spridda territorier kors och tvärs på en världskarta med hjälp av diverse flottbaser och krigsfartyg som rör sig hit och dit -och i längden kommer detta inte att hålla. Självklart.

            Anslut Dig till min uppfattning och position att Europa bör helt på egen hand överta all diplomatisk och säkerhetspolitik och sköta allt det hos oss -och skicka iväg alla engelsmän, amerikaner och kanadensare från deras militära baser i Europa: låt oss återeuropeisera och de-amerikanisera vår egen kontinent och ta makten över vår egen framtid och ha den utrikespolitiska makten helt hos oss själva i Europa. Det är också det som skulle kunna bygga förtroliga relationer med Ryssland, Kina, Centralasien och ja, hela Euroasien. Det är den amerikanska överrocken i Europa dessa regioner fruktar -inte Europa självt.

            När jag säger det kommer (tyvärr) emotionella och oigenomtänkta extremkommunistiska svar att jag är en fördömd nyliberal. Det är väldigt konstigt.

            Vill Du Carina, liksom jag, återeuropeisera vår egen kontinent, ha makten över all vår egen diplomati, säkerhets- och militära politik hos oss i Europa och de-amerikanisera och rena vår europeiska kultur och politiska klimat?

          • Tack kära kollega PZ, jag hade alltså ingen avsikt att vara brysk, jag tyckte mig kunna uppfatta det i Ditt tillbakasvar förut. Jag försöker vara så vänlig jag kan, ty vänlighet och artighet är ofta oslagbara politiska vapen(!!).

            Men ibland hettar det till, och det hör livet till. Att lyssna och föra någotsånär jämlik dialog är det viktigaste vi kan göra i krigstider. Vi ser det i Palestina-Israelkonflikten i dessa dagar. Washington har världens största dövöra sedan 56 år tillbaka. Och det är därför konflikten aldrig löses.

            Allt väl även till Dig bästa PZ, lev väl! Ta hand om Dig – och ta hand om Er alla bästa kollegor hör på GP! Livet är ändå det viktigaste vi har.

        • JdeN, det finns ingen och har inte funnits ngn Europeisk kultur.

          Europa har alltid haft olika grupper av människor, nationer med sin egen
          kultur – egenskaperna och kunskapen hos en viss grupp människor, som omfattar språk, religion, mat, sociala vanor, musik och konst.

          Vi definiera kultur som delade mönster av beteenden och interaktioner, kognitiva konstruktioner och förståelse som lärs in genom socialisering. Kultur ses som tillväxten av en gruppidentitet som främjas av sociala mönster som är unika för gruppen.

          Kulturer förändras, 
          är i ständig rörelse.
          Det finns inget i tillvaron som är bestående, varken människan själv, känslor, upplevelser eller saker och ting. Allt förändras hela tiden, vi är inte samma person hela livet ut.

          En sak är säkert att jag skulle inte vilja leva i din kultur och du inte i min, här är vi överens eller hur?

  8. Märkligt då att det bara är afrikanska territorier (och personer) som varit föremål för ICC:s intresse, fram tills att man skulle försöka åtala Putin. Av någon anledning har ju varken Afghanistan, Irak, Libyen eller Syrien blivit föremål för ICC:s intresse. USA har dessutom utfäst sig att med våld befria ev. amerikanske åtalade. USAs olagliga mineringar av Nicaraguas hamnar ledde tull en fällande dom i FN:s domstol, men USA vägrade förstås att åtlyda domen. ICC har således ingen legitimitet då det inte råder likhet inför lagen.

    • Fast ICC är en helt ny skapelse. Den blir inte starkare än FN:s medlemmars insats och understödjande av och för denna domstol.

      Internationella brottmålsdomstolar (d.v.s. ICC:s föregångare) har alltid varit ett komplement för de nationella domstolar som i första hand skall avgöra även krigsförbrytelser på hög nivå. Länder som till exempel Sierra Leone, Rwanda och Liberia har använt sig av möjligheten att få internationell jurisdiktion som hjälp då man inrikes sett inte ansett de egna domstolarna kapacitetsmässigt och kunskapsmässigt beredda att ta hand om dessa komplicerade mål. Dessa internationella domstolar är alltså ett komplement, inte ett automatiskt övertagande av lokala och nationella domstolars jurisdiktion, som alltså i första hand själva skall avklara internationella krigsbrott och krigsförbrytelser.

  9. Nu e du ju där igen, som en ’medlare’. Det är ju inte objektiva betraktares uppgift att vara ’diplomater’. Vår uppgift är att konstatera vad som sker..hur obehagligt det än är. Eller har du utsett dig till att vara en som lägger en ’förlåtande’ hand över vad som sker nuu. Förlåt javisst, historiens förlopp, men gör något åt vad som skeer nu. Det är inte dina barn som dör i Gaza, ooch inte mina heller. Men jag försöker inte ge någon absolvering till de som bryter mot allt som har med Mänsklighet att göra. Du pratar o Icc som om det är en legitim organisation. Det smutsiga washington är ju inte ens med..trots att det var de som bildade kvasiorganisationen.

    Snällism leder ingenstans, mer än rakt ned i fördärvet. Att vara snällist är inte samma sak som att vara snäll.

    • HELA Syd- och Latinamerika liksom en majoritet av Afrikas länder och till och med Afghanistan är faktiskt aktiva medlemmar i och grundare av Internationella Brottmålsdomstolen, som för övrigt bildades i Förenta nationerna i Genève och New York, och inte alls i Washington. Hela 154 stater i världen har skrivit under Romstadgan. Amerikansk konspiration? Knappast.

      Även Palestina ÄR medlem av Romstadgan -vilket de förmodligen kommer att ha stor nytta av i framtiden. De har hittills vunnit en del mål i internationella mål mot just Israel, vilket få känner till i västvärlden.

  10. Nej Johan jag är inte/aldrig brysk. Men jag är, om det är nödvändigt, bestämd. Inte för att jag ska spela arg för att visa hur ’tuff’ jag är, utan för att inte vinna något för egen del utan endast vinna för att klå ’dom’. Jag är den förste att vilja ha fel i allt i princip jag säger, för då vet jag att världen kanske är på rätt spår. Så ja, i den mån är jag (också) en altruist, extrem sådan ibland, kanske. Men jag ser inte att jag, eller 100+ andra som skriver på forum, har fel. Så vet såklart inte vad som kommer hända. En sak är bombsäker dock; jag blev blåst i åtskilliga år av ett kapat utbildningsväsende, på alla nivåer, och som jag reparerat mig ifrån.. Min naivitet och snällism är väck, for ever. Nu återstår ”bara” att vara snäll och realist. Jobbar på det. Har mkt nöje av att läsa här. Fighten är igång, 3e o sista..

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here