Kinas ekonomisk-politiska utveckling under 40 år – mirakel eller planering? Från webbinariet ”Kinas plats” i världen.

8
1492
Bild: Shutterstock.

Ingress: Den nya stormakten Kina, världens folkrikaste stat diskuteras och kritiseras mycket.
Vad vill Kina egentligen?
Vilket samband finns mellan kolonialisering av Kina och dagens politik?
Är Nya Sidenvägen ett fredsprojekt – eller en slags imperialism?
Hur ser Kinas ekonomi ut egentligen? Kapitalism bara, eller ”Socialism med kinesiska förtecken?”
Vad händer i Xinjiang?
Är vi på väg från en USA-dominerad värld mot en bipolär värld med Kina & Ryssland i andra polen? På väg mot multipolär värld?
Vad kan man tro om allt man hör/läser om Kina?
Berättigad kritik och/eller bara förtal och demonisering?

Folket i Bild Kulturfront, Stockholmsavdelningen ordnade 8 juni ordnade ett unikt webbinarium via Zoom, som besöktes av drygt 60 personer.

”Kinas plats i världen” presenterades i 5 föredrag med plats för frågor och diskussion.

Program.

  1. Kinas historiska utveckling senaste 300 åren. Lennart Lundberg, sinolog med många Kina-resor sedan 1966.
  2. Kinas ekonomi. Ulf Karlström, miljöexpert, antiimperialistisk folkrörelseaktivist
  3. Är Nya Sidenvägen ett imperialistiskt projekt? Karl Lötberg, journalist, f.d. chefredaktör
  4. Leder Kina utvecklingen mot en multipolär värld? Anders Romelsjö, bloggare, forskare.
  5. Kritiken mot Kina Torbjörn Wikland, ekonom som följt och skrivit om Kinas utveckling och Sveriges förbindelser med Kina sedan slutet av 1960-talet och som besökt Kina många gånger.

Av föredragshållarna på webbinariet har Lennart Lundberg och Torbjörn Wikland besökt Kina många gånger. Lennart Lundberg har bott en tid i Kina, kan kinesiska och översätter skrifter från kinesiska till svenska.

Vi kommer presenterar här de fem föredragen. Här är det andra i ordningen, av Ulf Karlström.

Ulf Karlström

Kinas ekonomisk-politiska utveckling under 40 år – mirakel eller planering?

Kinas ekonomisk-politiska utveckling under 40 år – mirakel eller planering?

1. När Kina 1971 trädde fram på den globala scenen

I februari 1972 besökte den gamle kalla krigararen Tricky Dick – Richard Nixon – Kina, och efter att Kina återtog sin plats i FN 1971, normaliserades efterhand många förhållanden till Västvärlden. Det var det första – i en rad av – erkännanden av Kina. USA och Kina upprättade fulla diplomatiska förbindelser först 1979, precis på tröskeln till 40 år av makalös kinesisk ekonomisk utveckling.

2. Arbetskraften är alltid den viktigaste förutsättningen

Folkkommunerna avvecklades i början av 1980-talet. Maskinparkernas såldes och mark styckades av. De något lite större bönderna eller familjer med viss liten förmögenhet högg för sig. Detta var grunden för en enorm, industriell armé av arbetskraft, som var tvungen till migration inom landet. Dessa miljoner migrantarbetare kom att förse de nyinrättade exportzonerna för utländska företag med arbetskraft och utgöra basen i en kinesisk industrialisering; Kina som – under en period – världens ”tomteverkstad”. Totalt anges den interna migrationen om 300-400 miljoner

3. När startade Kinas smått otroliga ekonomiska utveckling?

Deng Xiaoping får med sig partiledningen 1978 på att inleda reformer för att ”komma” ikap Väst.

Perioden 1980-2000 grundlade Kinas enorma, ekonomiska utvecklingen. Den Xiaoping utmålades under Kulturrevolutionen som den store ”kapitalistfararen”, men fick genom sin come-back revansch.

4. Perioden 1980-2000 var i mångt och mycket en symbios mellan USA och Kina. Man öppnade landet för utländska, globalt verksamma storföretag och ställde billig arbetskraft till förfogande. Den kinesiska exporten gav ett stort inflöde av utländskt kapital.

5. Inträdet i WTO 2001

Kinas inträde 2001 i WTO var ett märkesår. Kina accepterades nu som medlem av i den globala, kapitalistiska handeln. Under de kommande 20 åren fortsatte den expansiva kinesiskta ekonomin, men växlande konjunkturer och även dramatiska svängningar och handelskonflikter kommer att prägla perioden.

6. Den exportdrivna ekonomiska utvecklingen

Den kinesiska exporten gav ett stort inflöde av utländskt kapital. Emellertid var ”priset” för industrialiseringen och integreringen i global handel inte litet. Enorma mervärden extraherades av de utländska TNC, som kinesiska förluster t ex till USA, utsugning av kinesiska arbetre, samt miljöproblem genom den omfattande industriproduktionen. USA:s anklagelse att Kina ”skott sig” på USA:s bekostnad genom handeln är sakligt felaktig.

7. USA:s handelsunderskott med Kina bara växer och växer

Underskottet i handeln med Kina ökade successivt från 100 miljarder dollar 2002, för att kulminera 2018 med 420 miljarder dollar. Då hade Kina blivit USA;s största handelspartner, vilket även inkluderade ett överskott i tjänster på 41 miljarder dollar till USA;s fördel. Året 2018 höjde USA tullarna för vissa kinesiska varor, och sedan har USA handelskrig fortsatt i flera olika steg. Genom handelsavtalet NAFTA (idag USMCA) kom Mexiko och Kanada att överta Kinas roll som främsta exportör.

8. Vilken grund fanns att anklaga Kina för orättvis handel?

Beräkningar har visat att en arbetad USA-timme motsvarade 40 kinesiska arbetstimmar fram till mitten av 1990-talet, därefter minskade proportionen 2018 till 6,4 kinesiska arbetstimmar mot en USA-arbetares tid. Även med en annan beräkningsmetod för åren 1995-2014 var överskottet till USA:s fördel 100 miljarder dollar i löpande priser vid periodens slut. Av 55 granskade exportsektorer var 12 sektorers export till fördel för Kina med cirka 11,5 miljarder dollar, med export av datorer, elektronik och optiska produkter. Så handeln hade även till en del varit förmånlig för Kina, men inte i närheten av USA:s påståenden. Anklagelserna om orättvis handel var kort och gott ett progandautspel, bl a för tona ned betydelsen av ”högsta modet” under en period – outsourcing av industriell produktion, speciell tung och skitig produktion, eller arbetsintensiv som textilindustrin och Assembly-fabrikerna, dvs monteringshallar.

9, Efter finanskrisen 2008 – Kinas New Deal (L. Napoleon, s 164)

Kina svarar med ett gigantiskt investeringsprogram, cirka 50 % av BNP, och landet kom att stå för nära 1/3 av hela den globala tillväxten och fungerade som draglok åtm den hotade globala ekonomin. Kina lovprisas för rollen av draglok, dvs Kina gör beställningar av råvaror och industrivaror hos Väst, och håller uppe deras vacklande ekonomier.

10. Konsekvenser av det gigantiska investeringsprogrammet

Inga avskedanden av migrantarbetarna, och utbyggnad av infrastruktur;

landet blir en kontinental ekonomi. På minussidan en stor industriell överkapacitet, skuldsättning och uppbyggnad av skuggbanker.

11. Den investeringsdrivna tillväxtmodellen vid vägs ände

När likvida medel vräks ut finns alltid risk för inflation. Kina börjar redan 2011 bromsa med höjda räntor och kreditrestriktioner.

En artikel i MR talar ovanligt rakt på sak om Kinas utveckling. Den ekonomiska tillväxten saktades ned från 2013, med en minskning på nästan 50 % i förhållande till toppåren. Det var en dramatisk vändning som skedde. Den gamla globaliseringsmodellen tycktes ha tömts på sin styrka och de negativa externa orsakerna som ackumulerats under 30 år biter nu djupt in i det kinesiska samhället, ekonomin och miljön.

MR-artikeln fortsätter: ”Den långa ekonomiska nedgången, som följd av 2007-09 har drivit Kina in i deflation. Federal Reserves ”Kvantitativa lättnader”, QE, 2013 (läs: sedelpressarna!) påverkade djupt Utvecklingsländerna i världen”… ”tack vare Kinas kapitalkontroll… var påverkan mindre allvarlig”. Som svar på krisen satsade Kina stort på procykliska åtgärder som avindustrialisering och profinansialisering. Med stor kraft skars överflödig produktion ner, i motsats till de kontracykliska åtgäderna 1997 och 2008. Orsaken var en slags entusiasm, eller skall vi kalla det blindhet för ett växande ”finansiellt maktblock”, i reaktion på tillverkningsindustrins fallande lönsamhet. Brådskan med den omfattande finansialiseringen ledde till den stora börskrasch 2015, vilken följdes av valutaväxlingsreform . Regeringen tvingades med stödköp på en biljon USD ur valutarreserven för att stabilisera renminbi, dvs valutasystemet med yuan som valutaslag.

Xijinpings tal vid virtuella WEF 210125

12. Xi Jinping 2013 och vändningen

Betydelsen av den inhemska konsumtionen hade redan tidigare slagit fast, men så mycket hände inte. Nu accentueras att ”marknaden skall ges en större roll”.

13. Kinas finansialisering

Publikationer hävdar att det ”finansiella blocket” i Kina har drivit på om radikala finansiella reformer, och rimligen har Jack Ma varit en av talespersonerna. T ex en artikel i Monthly Review är mycket kritisk och skriver att ”aktiemarknaden har misslyckats att fylla den antagna funktionen att effektivt slussa överskottslikviditet till den reala ekonomin, för att främja industriell uppgradering”. Man pekar på den omfattande spekulationen i fastighetsmarknaden, med kraftigt stigande priser. Det totala värdet av ”real estate” (fastigheter) 2018 var i 70 av Kinas största städer 65 biljoner USD. En artikel hävdar att det är mer än sektorn i USA,EU och Japan kombinerat. Kan det verkligen vara troligt? Kostnaden för boendet är så stort att det minskat den inhemska konsumtionen, och ”real estate har blivit en ej längre bärbar börda för det kinesiska samhället och ekonomin”.

14. Översiktliga slutsatser av 40 års kinesisk utveckling

Utvecklingen av Kinas ekonomi har varit makalös. Vill man kallan det för ett mirakel så är det möjligt, men då missar man de systematiska och långsiktiga mål Kina satt upp och fullföljt, om inte helt, så i stor utsträckning. Mycket pekar på att Kina nu ställs inför olika problem, dock inte olika dem vi ser i Västvärlden. I 7 punkter skall peka ut områden där Kina kommer att visa upp sin styrka, men även möta stor problem:

(1) USA:s handelskrig mot Kina slår mot ekonomin, men uppenbart inte i den utsträckning man skulle kunna förvänta sig; höjda tullar på kinesisk import, stoppandet av Huawei (med hjälp av USA;s stödtrupper, inkl Sverige), även stoppandet av andra mjukvaror. Dock pekar en del ekonomer på att Kinas andel av den globala handeln är för stor, för att landet skall kunna isoleras.

(2) Kinas väg bort från tillväxt genom massiva investeringar tycks ha varit framgångsrik, men övergången till en mer konsumentstyrd ekonomi, med utbyggd servicesektorn är beroende på lönenivån, dvs köpkraten. Kina tycks ha kommit ur pandemins järngrepp mycket tidigare än övriga delar av världen. Det försprånget kan öppna för en viss ökning av mediana lönenivån.

(3) Kina har påbörjat en omfattande effektivisering, t ex automation med industrirobotar, men ligger ännu långt efter spetsländer i Väst. Friställningen av arbetskraft är problem regionalt. Å andra sidan sjunker Kinas totala arbetskraftstyrka.

(4) Hur långt finansialiseringen av Kinas banker och storföretag drivits är svårbedömd. Konflikten kring Jack Mas betaltjänst/bank pekar på att kinesiska staten försöker strama åt processen. Mer än så törs jag inte säga. Finansialiseringen är intressant så tillvida som ökat risktagande och turbulens fökljer i dess spår.

Börje Ljunggren gör 2019 följande kommentar, som stödjer tanken på en starkare åtstramning: I Xis vision har statsföretagen getts en mer strategisk roll än tidigare. Han ser på dem som en förutsättning för att upprätta Partiets kontroll och uppnå strategiska mål. Den slutsatsen drar Nicolas Lardy, som länge hävdat att Kinas privata sektor underskattats, i sin nyutkomna bok The State Strikes Back – The End of Economic Reform in China. – partiell delinking eller mer delinking?

(5) Kina har framgångsrikt lyckats få tillstånd världes största frihandelsområde, RCEP. Det omfattar ASEAN-länderna och, förutom Kin, även Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland. Det har potentialen att bli framgångsrikt genom sin storlek då det omfattar cirka 2,2 miljarder människor och cirka 30 % av den globala BNP (TT 15-11-2020). Det kastas dock lite grus i maskineriet. Indien lämnade förhandlingarna för drygt 2 år sedan. Australien har successivt anammat inslag av handelskriget mot Kina, t ex reglering av kinesiska företagsuppköp.

(6) Det återstår i vilken utsträckning Biden-administrationen kommer att försöka återuppta USA Stillahavsavtalet TPP. Det sågs som en direkt konkurrent till RCEP, som USA:s förre president Barack Obama arbetade för men som Donald Trump tog ut USA ur. Det gör att USA nu står utanför två av de handelsgrupper som spänner över den snabbast växande regionen i världen.

(7) Kina kommer knappast att bryta sig loss från en global ekonomi (delinking), styrd av USA/Triaden. Men genom Belt and Road Initiativ, BRI, byggs nya, globala handels- och försörjningsvägar upp. Det ger också på sikt potentiella möjligheter att utveckla ett nytt globalt valutasystem, frikopplat från dollarn. Kina har redan idag bilaterala handelsavtal där egna valutor används i handeln mellan två parter.

Föregående artikelOpinionsundersökning i 50 länder: USA är största hotet mot demokratin
Nästa artikelVem behöver ny utredning av varifrån Coronaviruset kom? Utredning om coronapandemin startade i USA eller i Europa?
Ulf Karlström
Ulf Karlström var för omkring 50 år sedan ordförande i DFFG, De Förenade FNL-Grupperna, en av Europas då starkaste antiimperialistiska rörelser. Han har varit med i styrelsen för Folkrörelsen Nej till EU. Han är filosofie doktor i limnologi och driver Macoma miljöutredningar. Ulf spelar teater och tävlar som historieberättare.

8 KOMMENTARER

  1. Ja, låt detta ske, så snart som möjligt och jag hoppas Kina har bra minne och är riktigt långsinta. Skall bli skönt att få se de korrupta och hjärntvättade avskum som styr oss i regeringar och i media få böja knä. Sedan Västeuropa börjat förvandlas till den nya tredje världen med kraschade ekonomier och kommande religiösa inbördeskrig, kommer vi få böna och be om att få vara med i ”den nya världen” ….
    ja, det eller att WW3 ändar allt då förstås.

  2. Jag hittar inga tekniska felaktigheter i detta, men det visar igen hur västerlänningar observerar Kina utifrån, och naturligt automatiskt försöker passa in sina observationer på sitt eget system, och då blir det fel. Det känns lite som att skicka en person som känner sig sjuk till en bilmekaniker för diagnos. Kinas styrka är inte en fantastisk centralregering som styr uppifrån som i alla västs demokratier, utan en otrolig konstant och snabb anpassning till verkligheten som den uppenbarar sig vid varje tillfälle. Kina är inte styrt uppifrån av en fantastisk regering, Kina är styrt underifrån.

    För att använda ett gammalt talesätt, ”Man måste segla den vind man har, inte den vind man önskar.” Medan väst försöker skapa den vind man vill ha, anpassar sig Kina snabbt efter den vind man har. Ett par iakttagelser.

    —”Kina har påbörjat en omfattande effektivisering, t ex automation med industrirobotar, men ligger ännu långt efter spetsländer i Väst.”
    Fel. I mängd, antal robotar till exempel, då ligger väst långt före. I teknologi ligger Kina minst tio år före. Det gäller inte bara produktion utan hela samhället, Digitaliseriungen. Dessutom, vinsterna av denna effektivisering i Kina har hamnat hos befolkningen, inte hos oligarkerna. Effektiviseringen i väst har varit att driva upp produktionen per arbetare, i Kina har frukterna delats ut till arbetarna, som investerar dom i nästa steg av utveckling.
    —”Konflikten kring Jack Mas betaltjänst/bank pekar på att kinesiska staten försöker strama åt processen.”
    Fel. Staten i Kina förhindrar utvecklingen i väst mot kapitalistiska stor-monopol. Koncentrerad makt och ekonomisk kapitalism. Avsikten är att distribuera och därmed gynna utvecklingen. Kina motverkar alltså maktkoncentration, speciellt ekonomisk-kaptialistisk. I väst är kapitalismen koncentrerad, i Kina distribuerad. Därför är den så snabbt anpassningsbar. Ett familjeföretag kan vända riktning på några dagar, ett storföretag tar år att utföra samma sak. Ett fordonsföretag, lika stort som SAAB en gång var, byggde om på 3 månader. SAAB då?
    —”USA:s handelskrig mot Kina slår mot ekonomin”
    Bara i mycket liten utsträckning, Kina anpassade sig snabbt, diversifierade, och det är USAs ekonomi som tar ordentligt med stryk, ironiskt nog har USAs angrepp stärkt Kina, man har diversifierat och investeringar slussas nu bort från USA till Hong Kong och Shanghai. I Kina har vi inte märkt något, annat än snabba förändringar.
    —”utbyggd servicesektorn är beroende på lönenivån”
    Fel igen. Det är de ökande inkomsterna och effektivisering som drivit konsumtionen. Glöm inte att Kina är småföretagarnas land, inte lönearbetarnas. Digitaliseringen har spelat en stor roll. Den mest avlägsna by kan nu sälja lokalt över hela Kina, precis som om dom hade en affär i kvarteret. Just nu pågår Duanwu festivalen, 端午节 (duān wǔ jié), Drakbåtsfestivalen. Vi köpte en fin flaska tyskt vin digitalt. 79 kronor. På den lokal stormarknaden kostade det 270 kronor, på en lyx affär i Shanghai (tro mig) 1,700 kronor. Alla mellanhänders profiter borta.
    —”Indien lämnade förhandlingarna för drygt 2 år sedan”
    Inte helt sant i praktiken. Indiens regering har drivit en ideologisk linje att göra Indien oberoende av Kina. 2021 ökade handeln med 70%. Redan 2020 hade Kina kört över USA, handelsavtal eller inte. Exporten till Kina ökade 11%. Indiens förbud mot Kinesiska appar, som används för handel bland annat, blev ett fiasko. Folk laddar ner dom ändå och använder dom.
    —”Kina kommer knappast att bryta sig loss från en global ekonomi”
    Helt rätt, tvärt om, BRI har effekten av en ökande integration. BRI är ett projekt för att möjliggöra, inte skapa eller styra, inte för makt. Samma grundprincip har använts inom Kina och ligger till grund för Kinas utveckling.

    • Syftet var att göra en översikt och författaren Ulf Karlström bor ju i Sverige, men har följt Kina i över 50 år. Även en utländska medborgare kan skriva bra om förhållanden i annat land förstås. Både svenskar och kineser skriver välinformerat och bra om USA exempelvis.

      Av föredragshållarna på webbinariet har Lennart Lundberg och Torbjörn Wikland besökt Kina många gånger. Lennart Lundberg har bott en tid i Kina, kan kinesiska och översätter skrifter från kinesiska till svenska.

      • Som man brukat säga, det spelar ingen roll hur många gånger man åker tunnelbana i Stockholm, det gör ingen till svensk. Jag har träffa utlänningar som bott i Kina 30 år, och är helt öppna med att dom kan inget om Kina. Utlänningar i Kina lever som regel i en bubbla, en sluten kokong, och har ingen egentlig och verklig förbindelse eller samverkan med världen utanför bubblan. Utlänningar betraktar Kina som att se en teaterföreställning, en åskådaren som iakttar vad som händer på scenen, men har ingen aning om vad som driver föreställningen bakom kulisserna. Man kan inte lära sig flyga eller, eller ens simma, genom att studera böcker, observera flygplan, eller besöka en simhall. Det är kallsupar som gäller.

        Att lära sig ”kinesiska språket” hjälper inte, nästan alla jag träffat fortsätter att tala engelska eller svenska med kinesiska ord och dålig grammatik. Vi har ofta diskuterat detta här, och alla är överens. Det tar omkring fem år att ha bott, levat, och umgåtts inom Kinas samhälle, utan kontakt med västerlandet, det är då man börjar lära sig Kina. Detta gäller även omvänt. När Akio Morita (1921 – 1999), Sonys grundare, skulle börja exportera till USA flyttade han helt enkelt dit i flera år för att lära sig förstå USA. Jag fick träffa honom personligen omkring 1970 som medlem av en grupp unga ingenjörer, och han berättade om hur och varför Sony blev so framgångsrikt. Intressanta minnen, och mycket att lära. Ändå en bra sammanställning.

  3. G7, d v s, de sju gangsterligornas sammanslutning, gaddade upp sig mot Kina. Gangstrarna menar att man ska konfrontera Kina. Vad svara Kina på anti-Kina uttalanden då? ’Små´ grupper kan inte styra världen. Tiden då ett fåtal länder dikterar världen är över sedan länge.
    “We always believe that countries, big or small, strong or weak, poor or rich, are equals, and that world affairs should be handled through consultation by all countries.”

    https://www.presstv.com/Detail/2021/06/13/658929/G7-leaders-China-BRI-project-infrastructure-

    • Kina har ju själva gjort erfarenheterna, och mycket dåliga erfarenheter dessutom, att i dagens värld fungerar inte ett centralt diktatoriskt styre, utan vad som fungerar är ett system med distribuerat styre och makt där de flesta delarna har gemensamma mål och samarbetar för att nå dom. Det är alltså motsatsen till grunden för demokratier, innevånarna väljer ett centralt styre, ett ideologiskt styrt parti, som i verkligheten blir en diktator. Intressant nog har detta även visat sig under kejsartiden. Kina har ju haft en brokig och stökig historia. När en kejsare avskaffade ett hård centraliserat styre, exempel Liu Bang, eller kejsaren Gaozu, (256-195 f.Kr), Han dynastins grundare, och uppmuntrade till inflytande utifrån då blomstrade och utvecklades Kina. När en kejsare stängde Kina och centraliserade all makt, exempel Ming dynastin och till del Qing dynastin, då förföll landet. Till och med kejsarömet föll sönder 1911 under Qing dynastin. Idag öppnar Kina upp och distribuerar makt. Makten i Sverige blir däremot alltmer centraliserad, innevånarna blockeras från allt inflytande, exempel vasall relationen till USA, kärnvapenavtalet, värdlandsavtalet, covid dekreten, och Sverige blockerar inflytande utifrån. Lokal ideologisk politisk värdegrund, feminism, jämställdhet, och ideologiska påbud skall gälla och får inte ens ifrågasättas. Sverige förfaller.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here