Krigs- och kärnvapenalliansen Nato 75 år idag – dessvärre

1
480
Bild från Nej till Nato-manifestation i mars 2023.

Idag firar Nato sitt 75-årsjubileum. I Sverige framställs Nato som en fredsallians, men i själva verket är det en krigs- och kärnvapenallians som domineras av USA:s ekonomiska, politiska och militära intressen.

Nato skapades för att motverka Sovjetunionen sas det officiellt. Kunde i så fall lagt ned då Sovjetunionen upphörde, men har tvärtom givit sig ökade uppgifter. (Romelsjö & Karlström. USA som världspolis. Stockholm: 2000). Att Nato är en krigs- och kärnvapenallians i USA:s intresse har visat sig i angreppskrigen mot Serbien 1999, Libyen 2011 och under 20 år i Afghanistan. Många Natoländer deltog i den folkrättsstridiga invasionen av Irak.  USA:s och Nato:s krig och militära verksamhet behandlas i ”USA som världspolis” (Romelsjö & Karlström, 2000).

  • Kärnvapen är grundläggande i Natos USA:s strategiska kärnvapen anges som den yttersta garanten för säkerhet. Natomedlemskap kan innebära att kärnvapen placeras på svenskt territorium med ökad risk för kärnvapenanfall från eller mot Sverige.

    Nato byggde på undertecknandet av den s.k. Atlantpakten 1949 av USA, Kanada och 10 europeiska stater, med Sovjetunionen som den föregivna motståndaren. Nato:s högkvarter ligger i Bryssel och har en amerikansk general som överbefälhavare och en europeisk politiker som generalsekreterare. Konflikterna inom organisationen har varit måttliga.

Nato har 32 medlemsländer, däribland de flesta öststatsländer. Sverige är den senaste och Finland den näst senaste medlemmen. Därutöver deltar flera länder i Nato-övningar och har ett s.k. Partnerskapsavtal. Efter Warszawa-paktens upplösning 1991 har Nato:s uppgifter succesivt utvidgats. Så Nato kan nu ingripa utan att en medlemsstat utsatts för direkt angrepp. Det utnyttjades 1999 då Nato gick i krig mot Jugoslavien utan FN-beslut. Dagen efter 11 september 2001 åberopades för första gången NATO:s kollektiva försvarsåtaganden.

Den viktigaste beståndsdelen i samarbetet är den kollektiva försvarsklausulen i artikel 5 i fördraget, som föreskriver att ett väpnat angrepp på någon av medlemsstaterna i Europa eller Nordamerika ska betraktas som ett angrepp mot dem alla och att en attackerad medlemsstat följaktligen ska bistås av övriga medlemmar. Den har endast åberopats en gång, nämligen då USA angrep Afghanistan och bad om hjälp. Men det är upp till varje medlemstat att själv bestämma vilken hjälp man anser sig kunna ge.

Vid toppmötet 2010 i Lissabon antogs åter en utvidgad strategi ”Nato 2020”. (www.nato.org). Nato skall framöver operera globalt – vara självpåtagen världspolis – och ingripa mot ”instabilitet, inkluderande framväxande av extremism, terrorism och transnationella illegala aktiviteter som smuggling av vapen, människor och narkotika“ och kunna slå tillbaka anfall mot ”vitala kommunikationsvägar som internationell handel, energisäkerhet och välstånd är beroende av“. Även miljöfrågor och datafrågor ingår.

Nato driver på upprustning hos medlemsstaterna, för att nå det s k 2 procentsmålet. Nato-ledda krig, där Sverige aktivt deltagit, i Kosovo, i Afghanistan och i Libyen, kallas ”fredsfrämjande”. Nato hävdar att man stödjer icke-spridningsavtalet om kärnvapen, men avvisar förslag att avskaffa kärnvapen.

Det finns ingen seriös analys som motiverar 2%-målet. Detta har bl.a. Jan Öberg nyligen visat i artikeln Ryssland är inget hot mot Nato eller neutrala stater.

Totalt sett satsade världens länder närmare 2 200 biljoner dollar på militären under 2022. (SIPRI). Nato svarade officiellt för 55 % av detta, och USA drygt 40 %, 10 gånger mer än dess andel av världens befolkning. Kinas andel vare drygt 10 % och Ryssland drygt 4 %.
.
USA:s totala militära utgifter kan vara mycket högre än vad som framgår av SIPRIS data  .

David DeCamp skriver ”Om man räknar in andra kostnader, inklusive budgeten för veteranfrågor och räntor på nationella säkerhetsrelaterade skulder, kommer den verkliga kostnaden för militära utgifter för 2025 lätt att överstiga 1,5 biljoner dollar.” (https://news.antiwar.com/2024/03/12/biden-requests-895-billion-for-military-spending-for-2025/; http://jinge.se/allmant/usas-enorma-militara-upprustning-mot-ryssland.htm)

Därmed ökas skillnaden till Ryssland och Kina ytterligare.

Nato och EU är idag sammanvävda, framför allt genom att 24 av EU:s 27 stater är med i Nato som vid flera tillfällen har sidsteppat FN. Med stöd av det så kallade Berlin plus-avtalet har EU möjlighet att, vid en internationell konflikt, använda sig av Nato:s resurser. Detta under förutsättningar att Nato självt inte agerar. (https://www.europaportalen.se/tema/nato).

Med PESCO, det Permanenta strukturerade samarbetet inom Europeiska unionen tappar Sverige helt sin militära alliansfrihet, bidrar till EU:s militarisering och ökad integration med Nato. Det handlar bl.a. om investeringar i försvarsmateriel, om att ge stöd till gemensamma EU-insatser och bidra till EU:s stridsgrupper, snabbare militär rörlighet mellan länderna samt genomförande av stridsgruppsövningar. Riksdagen ha ställt sig bakom anslutningen till PESCO.

  • Riksdagen har röstat för svenskt medlemskap i krigsalliansen Nato och därmed sagt upp Sveriges traditionella alliansfrihet och arbetet för fred och kärnvapennedrustning. Det var ett kuppartat och djupt odemokratiskt beslut, dåligt förberett och genomdrivet i strid mot en bred opinion. Medlemskap i Nato ökar risken att vi får utländska militärbaser och kärnvapen på svenskt territorium och dras in i krig. Avtalet DCA mellan Sverige och USA innebär att USA får kontroll av 17 viktiga militärbaser i Sverige utan svensk kontroll. Ännu värre än Nato.  Det är en allmän, välgrundad uppfattning att Sverige kan dras in i krig bara som ett storkrig mellan flera stater, med Ryssland inblandat. Som Nato-medlem och med DCA kan Sverige mycket väl förmodas ha kärnvapen och därmed lättare bli föremål för en attack med kärnvapen. USA:s policy är att inte avslöja om man har med kärnvapen på baser, plan och fartyg. Med ett Nato dominerat av USA, den i särklass mest krigiska staten på jorden med målet att försvaga Ryssland kan USA komma att avfyra kärnvapen mot Ryssland från Sverige. Den svenska regeringen har inte gjort något förbehåll mot kärnvapen i Sverige, har snarast viftat bort frågan. Sverige kommer att tjänstvilligt och okritiskt ställa sina mycket svaga militära styrkor till Nato:s disposition i USA:s intressen i Arktis och i de baltiska staterna, vilket ÖB nyligen påpekat. DN Debatt: ”Försvarsmakten behöver frihet att fatta de beslut som krävs” Därmed försvagas Sveriges begränsade möjligheter att försvara sitt territorium.

ÖB skrev ”Jag inledde med behov av tydlighet. Mitt militära råd våren 2024 är följande: Arbetsfördela mellan politik och profession”

Men Nato är en politisk organisation. Sveriges roll som allierad och den gemensamma allianspolitiken med dess strategiska frågor är en uppgift för den politiska nivån och demokratiska processer.

Kampen mot Sveriges medlemskap och mot Natos krigspolitik är inte över även om Sverige blir medlem. Kom med i protesterna mot Nato-medlemskapet!

Föregående artikelFörre marinkårskaptenen Matthew Hohn talar i FN:s säkerhetsråd” En apokalyptisk punkt utan återvändo”
Nästa artikelNato-chefen: Tusen miljarder till Ukraina. Bra idé?
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

1 KOMMENTAR

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here