Satsa på fred och alliansfrihet – inte på militär upprustning och Natosamarbete!

3
1207

Efter förfrågan och med förtur (har tio färdiga artiklar) återger jag denna artikel som jag själv stödjer helhjärtat.

Markeringarna i texten och bilderna är mina egna.


Satsa på fred och alliansfrihet – inte på militär upprustning och Natosamarbete!

Beslutet om försvarspropositionen som togs av riksdagen den 15 december ger anledning till stor oro. Det innebär en större satsning än på flera decennier. Försvarsanslaget ökar från faktiska utgifter 2019 om 61,6 till föreslagna utgifter för år 2025 om 87,7 miljarder, dvs en ökning med 44 procent. Ytterligare höjning aviseras för 2026-2030. Det militära försvaret får huvuddelen och civilförsvaret bara 4,2 miljarder motsvarande 4,7 procent av det totala. Pengarna går till material för alla vapenslag, sex nya regementen bland annat i Sollefteå och Falun, ammunition och utbyggnad av infrastruktur.

Försvarsministern har i klartext uttryckt att avsikten är att underlätta för Natotrupp att gå österut från Trondheim i Norge, dvs genom Sverige mot Ryssland! Tanken är att Sverige ska bygga upp sitt försvar så att vi ska förlita oss på ”hjälp utifrån”, dvs Nato och grannländerna. Civilförsvaret ska se till att vi klarar oss i 3 månader i händelse av kris eller krig.

Sveriges närmande till Nato fortsätter. Vi samarbetar i krigsövningar flera gånger om året. Värdlandsavtalet (2016) gör det lättare att genomföra de planerade förändringarna. Det är uppenbart att regeringen helt tänker i termer av militär säkerhet. Att se till människors behov och förebyggande av konflikt och krig tas inte på allvar. Mänsklig och global säkerhet har tappats bort.

Under det kalla kriget strävade vi efter ”gemensam säkerhet” och det betydde hänsyn till allas säkerhet, även motståndarsidans. Det fanns en värld att måna om. Nu talas det om ”säkerhet tillsammans med andra” i betydelsen samarbete med (eller egentligen skydd av) världen största militärmakt, militäralliansen Nato som leds av USA vars militärutgifter är mer är 10 gånger Rysslands.

Ryssland utmålas i analysen ”Säkerhetspolitik” kapitel 5 sida upp och sida ner som aggressivt och hotfullt. Rysslands perspektiv tas överhuvudtaget inte upp.

Forskning och kunskap om konflikter och konflikthantering lyser med sin frånvaro. Vad gör den som känner sig hotad och som dessutom lever med samma tänkesätt/världsbild eller paradigm där avskräckningstanken är förhärskande? Rustar upp så klart.

Vi ser en oerhört farlig upprustning i världen. I propositionen talas ganska mycket om kärnvapen, men inget om att Sverige får problem av att verka tillsammans med Nato och kärnvapenländerna USA, Frankrike och Storbritannien samt de länder (Tyskland, Belgien, Nederländerna, Italien och Turkiet) som har USAs kärnvapen. Sverige blir utsatt som möjlig krigsskådeplats i ett modernt krig där kärnvapen kommer att spela roll.

Sverige skulle bäst skydda sig som neutralt och alliansfritt. Sverige måste ställa upp bakom FN:s förbud mot kärnvapen som från den 22 januari kommer att bli internationell lag! Det är en skam att Sverige inte ratificerat och därmed inte deltar i det viktiga arbetet att få slut på testning, utveckling, tillverkning, lagring och överföring av kärnvapen till andra. Kärnvapen hotar hela planeten.

Ett annat planetärt hot är klimat- och miljöförstöring. Parisavtal och FN:s globala hållbarhetsmål nämns, men ingen hänsyn tas till dessa. Med den stora militära satsning som föreslås kommer naturligtvis utsläppen att öka. Militärövningarna har de senaste åren blivit allt större och allt fler. Ökade övningar ger ökade utsläpp. De allra största kommer från stridsflyget. Problem är att det inte går att få fram rättvisande siffror på bränsleåtgång och miljöskadliga utsläpp eftersom Försvarsmakten inte redovisar skilda eller ens samlade poster. Den redovisar inte främmande staters klimatpåverkan och inte svenska utsläpp utomlands, i luft, på land och i vatten. Det innebär förstås stora svårigheter att få en rättvisande bild. Vapenindustrin ger också utsläpp.

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen publicerade i september rapporten ”FRIKORTET– en granskning av försvarets klimatarbete” där de skriver: ”Försvarsmakten är den enda större myndighet i Sverige som är undantagen miljöledningssystemet och som inte berörs av förordning (2009:907). Myndigheten behöver därmed inte rapportera till Naturvårdsverket som andra myndigheter och saknas i sammanställningar och uppföljningar av miljöarbetet.” Naturvårdsverket har föreslagit att Försvarsmakten ska bli delaktigt i nämnda miljöledningssystem och därmed tvingas rapportera. Hur det blir med det får vi se.

Den stora risken för krig i vårt närområde beror på konflikten mellan Nato och Ryssland. Där gör Sverige bäst nytta som neutralt och alliansfritt. För det krävs att Sverige ser till kunskaper om konflikthantering för att främja freden och slutar tala om ett grannland som aggressivt. Förtroendeskapande utrikespolitik kräver att man inte utpekar någon som skurkstat. Det ger ingen förutsättning för dialog.

Ett modernt storkrig kommer att föras med kärnvapen och det måste undvikas. Krig förs med hjälp av satelliter. Här är Sverige djupt involverat. Vi måste alla tänka om och följa FN-stadgans uppmaning om fred. En ratificering av kärnvapenförbudet och upphävande av värdlandsavtalet skulle vara en början att återföra Sverige till att bli en fredlig och fredsfrämjande buffert i världspolitiken. Försvarsbeslutet gör oss rädda.

Astrid Ståhlberg, aktiv i Sveriges Fredsråd
Erni Friholt och Ola Friholt, Fredsrörelsen på Orust
Gudrun Schyman, ordförande i klimatnätverket Fria Pensionärer
Helge Sonntag, ordförande i Daladistriktet av Svenska FN-förbundet
Ingalill Ek, Kvinnor för Fred Uppsala
Jan Strömdahl, Folkkampanjen Kärnkraft-Kärnvapen
Karin Utas Carlsson, pensionerad barnläkare, fil.dr pedagogik (fredsundervisning)
Lars Drake, f.d. adjungerad professor, fredsaktivist, medlem i Nej till Nato.
Måna Wibron, Kvinnor för Fred, Sundsvall
Staffan Ekbom, Nej till Nato.
Susanne Gerstenberg, Kvinnor för Fred
Anders Romelsjö, professor emeritus Folket i Bild Kulturfront

Ett par andra aktuella artiklar i frågan om krig och fred:
Nej till ökat samarbete med Nato! Manifestation 15 december i Stockholm
Svenskt medlemskap i NATO inte vägen framåt. Debattartikel av Sven Hirdman och Rolf Ekéus

Föregående artikelCOVID-19 är ett klasskrig!?
Nästa artikelLyckad manifestation för Assange och yttrandefriheten i lördags. Tal av författaren och historikern Folke Schimanski
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

3 KOMMENTARER

  1. Tanken på ett upprustat försvar i händelse av krig, är helt absurd, eftersom ett krig mot Ryssland, (som aldrig har varit något reellt hot mot väst) är ”inkonsekvent”. Det kommer att handla om kärnvapen. Vad kommer då att bli kvar av Sverige? Försvar mot ”Ryssen” (som ständigt utmålas som aggressiv), är ju rena lögn-soppan, ihop-kokt av USA, svenska medier, officerare och Natoanslutna PR-byråer, där medierna okritiskt kopplat på som dumma höns. OBS! (Natopropaganda rakt igenom).
    Ett krig med konventionella vapen kommer sannolikt genast övergå i ett försvar och motattack med kärnvapen. ”Gud förbjude”!
    Stridsvagnar, U-båtar och flygplan? Vad ska vi med dom till sedan? Ryssen blir rädd för 8 stridsvagnar på Gotland? Ett skämt!
    Pajasmilitärer och idiot-politik i kubik. Hur korkade kan politikerna få bli i ett försvarsutskott?

    Är det någon som tror att man kan bevara fred genom kapprustning? Det kanske var det Hitler hade tänkt sig? Nu även USA som ”fredsälskande” och fredsbevarande nation, genom ökad vapenförsäljning?
    Gemensam nedrustning, är det enda tänkbara receptet för att bevara världen och freden.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here