Systematisk nedmontering av äldrevården, som fungerar sämre i privat regi. Skördar nu Corona-offer.

18
1044
Hemsjukvård. Bild från Kommunals rapport före coronakrisen.

Ingress av redaktören: Denna artikel baseras dels på en sammanfattning av en intressant rapport av Kommunal om äldrevård och dels av en något förkortad artikel av i Proletären Janne Bengtsson

Man sammanfattar i en rapport från Kommunal 2018 ”Så mycket bättre?” “En jämförelse av anställningsvillkor och löner i privat och kommunalt driven äldreomsorg” visar på att vinst i äldreomsorgen i stor utsträckning kan kopplas till besparingar på löner, bemanning och arbetsmiljö. Vinstdriven äldreomsorg erbjuder i genomsnitt sämre villkor på alla jämförbara områden.
Detta går tvärt emot antagandet som låg till grund för konkurrensutsättningen på 1990-talet. Att oreglerad vinstdrift skapar en bättre äldreomsorg saknar såväl teoretiskt som empiriskt stöd.

Sedan 1990-talet har en allt större andel av Sveriges skattefinansierade äldreomsorg kommit att drivas av privata aktiebolag. Ett antagande var att konkurrens skulle leda till bättre villkor genom etablering av fler arbetsgivare att välja mellan.

Men hur skapas vinst i en verksamhet där över 80 procent av utgifterna är personalkostnader och möjligheterna till stora automatiseringar är små?

Slutsatser i rapporten

Heltidsanställda i kommunalt driven äldreomsorg tjänar i genomsnitt 2 300 kronor mer per månad jämfört med heltidsanställda hos privata äldreomsorgsutförare.
2017 var andelen deltidsanställda 72 procent hos privata utförare, jämfört med 61 procent i kommunalt driven äldreomsorg.

2017 var andelen tidsbegränsat anställda i kommunalt driven äldreomsorg 27 procent, medan den genomsnittliga andelen var hela 37 procent hos privata utförare.

En undersökning av personalens upplevelse av sitt arbete visar att anställda i vinstdriven äldreomsorg i genomsnitt är mindre nöjda, mindre motiverade och känner mindre möjlighet till inflytande jämfört med anställda i kommunalt driven äldreomsorg.
Vittnesmål från personalen tyder på att andelen anställda som arbetar obetalt utöver schemalagd tid är likvärdig för alla typer av utförare, men att omfattningen av det obetalda arbetet (antalet timmar) är klart störst i vinstdriven äldreomsorg.
Rapporten baseras på nya siffror från Statistiska Centralbyrån och Kommunals stora medlemsundersökning för 2017, och är en uppdatering av rapporterna med samma namn från 2014 och 2016.
Jämförelse av privat och kommunalt driven äldreomsorg.

I Norge drivs 10 procent av äldreomsorgen i privat regi, jämfört med 21 procent i Sverige. Höga dödstal i privatiserad äldrevård.

Artikeln i Proletären presenteras nedan:


Systematisk nedmontering av äldrevården.

Kommunerna satsar mindre och mindre på äldreomsorgen. Mycket av det som tidigare var kommunal äldreomsorg har lagts över på privata entreprenörer. Där styr pengarna. Inte omsorgen om de gamla.

På flera håll i landet vittnar personal inom hemtjänsten och äldrevården om hur de ansvariga i kommunerna beordrat personalen att arbeta utan skyddsutrustning.

Men värst är läget i Stockholm, där de flesta av de äldre som avlidit under coronapandemin varit bosatta. Och kommunalt boende är idag ingen garanti för varken personalens eller de boendes säkerhet.

På Serafens äldreboende på Kungsholmen i Stockholm satte Kommunalarbetarförbundets skyddsombud nyligen stopp för arbetet så länge personalen inte fick rekommenderad skyddsutrustning.

Serafens ägare, Stockholms kommun med kristdemokratiska äldreborgarådet Erik Slottner i spetsen, överklagade. Arbetsmiljöverket gav dock skyddsombuden rätt och la ett vite på 100.000 kronor om förbudet att arbeta utan skyddsutrustning överträddes.

Skyddsombud har stoppat jobb som ansetts vara alltför farliga för personalen inom äldreomsorgen och hemtjänsten också i Uddevalla, Göteborg, Eskilstuna och Kiruna.

– Enligt våra egna undersökningar har bara strax över hälften av dem som jobbar inom äldreomsorgen, och särskilt inom hemtjänsten, tillgång till skyddsutrustning, konstaterar Kommunals ordförande Tobias Baudin i SVT:s Agenda.

Många arbetsgivare villkorar dessutom användandet av skyddsutrustning, menar Kommunal.

– Vi kommer att fortsätta att sätta medlemmarnas hälsa och liv främst, säger Tobias Baudin till SVT. Det kommer inte att bli färre skyddsstopp från vår sida, snarare fler om inte arbetsgivarna skärper till sig.

I början av året presenterade Arbetsmiljöverket en undersökning av arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Granskningen byggde på runt 1.000 inspektioner under tre års tid. I nära 900 fall hade verket synpunkter på hur arbetet inom äldrevården sköttes och påtalade mycket stora brister.

Äldreomsorgen och hemtjänsten har systematiskt monterats ner i Sverige när allt fler privata företag fått ta över skötseln av verksamheten, samtidigt som de kommunala sparkraven gått hårt åt äldreomsorgen.

Förra året gjorde tidningen Kommunalarbetaren en kartläggning av hur äldreomsorgen finansierades 2019.

Den visade att 62 procent av landets kommuner sparade på äldreomsorgen och att ytterligare 25 procent hade budgetar som var så luddiga att de kan ha innehållit besparingar på äldreområdet.

Sjuk i corona – en klassfråga

Rapporten konstaterar att kommunernas ekonomiska satsning på äldreomsorgen har minskat med 1,3 miljarder kronor årligen sedan år 2002, allt räknat i 2018 års penningvärde. Samtidigt har andelen äldre av befolkningen fortsatt att öka.

I hela landet har allt mer av ansvaret för äldreomsorgen lagts över på privata entreprenörer. I det moderata skyltfönstret Nacka kommun, kunde Proletären nyligen berätta, har 71 olika hemtjänstföretag de tio senaste åren utfört ett så uselt arbete att de stoppats av kommunen.

I Stockholm finns sammanlagt 137 äldreboenden för människor med vård- och omsorgsbehov. 35 är kommunala, 87 är privata och 15 på entreprenad.

En av de privata storägarna är Vårdbolaget Vardaga, ägt av börsintroducerade Ambea AB. Vardaga hette tidigare Carema Care och befann sig för snart tio år sedan mitt i en storm av kritik för usla vårdboenden och minimalt intresse för annat än företagets vinster. Bland annat fick personalen order om att väga de äldres blöjor och inte byta dem innan de var fulla.

2013 bytte Carema namn till Vardaga för att fly undan sitt skamfilade rykte. Idag äger Vardaga ett tiotal äldreboenden i Stockholm.

En annan stor aktör är börsnoterade Attendo som har drygt 20 boenden.

Hemtjänsten i Stockholm sköts av 84 olika utförare. Allt från Attendo, med 20 egna utförare, till småskuttar som Bibbis Assistans och Birgittas Hemtjänst.

18 COMMENTS

  1. Bromma sjukhus, deras geriatriska avdelning har lyckats rädda 60% av multisjuka väldigt gamla patienter som hade Corona och nu är friskförklarade. Den äldsta kvinnan är 93 år och de sista orden hon sa till reportern från SVT var: Jag vill leva. Ingen hade behandlas i respirator utan enbart med syrgas, antibiotika och god omvårdnad.
    Det är så jag hade förväntat mig att svenska sjukvård skulle vara, att alla skulle få vård och inte bli bortprioriterade p.g.a. ålder, vilket flera kan vittna om att det skett på sjukhus i Stockholmstrakten.
    Alla undersökningar visar att skattebetalarna helst vill lägga den stora biten av skattekakan till sjukvården i Sverige, medan det verkar som vår regering är mer mån om att få goodwill av USA, och lägger miljarder av skattemedel till Ukraina, miljoner till terrorister i Syrien.
    Bromma sjukhus är sålt, ny ägare fr.o.m. 1 juni 2020 är Vectura, dotterbolag till Patricia Industries, vilket är en del av Investor AB.
    Ytterligare ett sjukhus för äldre som blir privatägt i Stockholm.
    Enligt en insändare i Bromma Tidning, så var det enbart SD och Vänsterpartiet som aktivt röstade emot en försäljning, medan socialdemokraterna lade ned sina röster och därigenom släppte fram försäljningen. Jag vet inte skälet till varför de lade ned sina röster, om de tänkte att det bara skulle bli en fördröjning av försäljningen som ändå skulle ske, men jag tycker det är viktigt att visa var man står genom att aktivt rösta emot försäljningen.

    • Vivianne Månsson,
      Det “förbjudna” ordet ‘vänsterliberal’ är fakta.
      Det är vänsterliberal politik som styr det här landet.
      En synonym skulle kunna vara “mittenpolitik” men det ordet är enligt min mening intetsägande och därmed förvillande.
      Socialliberal politik ligger också nära till hands men det stämmer inte heller då den radikala kulturvänstern skulle hamna utanför vilket den absolut inte är.
      Ofta tillsätts radikala vänsterpersoner i ledande positioner inom förvaltningen.
      Anne Ramberg är det senaste exemplet som fått en post tilldelad som styrelseledamot i Uppsala universitet.
      När den akademiutbildade 68-vänstern inte fick arbetarna med sig av olika anledningar tog de vägen till makten genom institutionerna istället. Och faktiskt lyckades. Så alla fall i Sverige. I den övriga världen vet jag inte.

  2. Den försummade äldreomsorgen i skuggan av sjukhusens konkurrens om den otillräckliga skyddsutrustningen har kommenterats flitigt i public service och pressen, bland annat i DN, vilket har gett mig anledning till flera kommentarer bland annat på min facebooksida. Därför ser min kommentar ut så här:

    Den 8 april skrev jag på facebooksidan:
    Hörde i Morgonekot i P1 kl 8 i morse att antalet gamla som dött av corona på Stockholmsregionens äldreboenden utgör EN FJÄRDEDEL av alla coronasjuka människor som dött i hela Sverige. Och spridningen till nya äldreboenden fortsätter. Det är resultatet hittills av den nästan totala bristen på skyddsutrustning i äldreomsorgen i Stockholm. Dessutom vittnar sjukvårdspersonal om hur man redan idag måste vägra gamla och sjuka med små utsikter att överleva att få del av vården, på grund av bristande resurser…
    …Å ena sidan föremål för hela samhällets uttalade ambition att skyddas, å andra sidan den första att offras i konkurrensen om otillräckliga vårdresurser om jag blir tillräckligt sjuk. Den enskilda människans behov ska styra enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Men till sist står vi inför den nakna sanningen om människors olika värde i nyliberalismens Sverige.

    Och den 11 april:
    Nu börjar Anders Tegnell med flera undra hur det kan komma sig att Sverige “sticker ut” med en oproportionerligt stor andel smittade och döda på äldreboenden. De har kommit fram till att saken nog bör undersökas närmare.

    Det som de nu vill undersöka närmare är uppenbart för oss vanliga gräsrötter med ordinär syn, men vi får hoppas att ansvariga myndigheters upptäckt av missförhållandena ska öka trycket på de beslutande politikerna att ta sitt ansvar.
    I gårdagens DN resonerar Anders Tegnell om möjliga orsaker till de höga sjukdoms- och dödstalen i äldreomsorgen men verkar tämligen okunnig och förbiser helt politikernas ansvar.
    Det fick mig att skriva följande inlägg till DN-artikeln på Ifrågasätt:

    Det är uppenbart varför coronasmittan har drabbat äldreboenden och hemtjänst särskilt hårt. Där saknades så gott som fullständigt all skyddsutrustning, som sjukhusen internt var fullt sysselsatta med att försöka dela mellan sig. Ingen tänkte på äldreomsorgens behov.
    Äldreomsorgen är en verksamhet som är underfinansierad och underbemannad, till stor del skött av vinstdrivande små och stora företag som i en situation med snål tilldelning av skattepengar jagar kostnader till ytterlighetens gräns. Personalen är både för få och till stor del dåligt utbildad.

    Det är sorgligt men helt vad som kunde förväntas att äldreomsorgen kom bort i kampen om den otillräckliga skyddsutrustningen, som borde ha funnits i beredskapslager men av politikerna skurits ner till en just-in-timeförsörjning.

    Äldreboendenas personal hade varken utrustning eller kunskap om hur man hindrar smittspridning. Och i hemtjänsten möter de gamla ett antal olika människor som personal varje dag, de flesta utan kunskap om smittspridning och hur den förhindras, dessutom underkastade ett arbetsschema som räknar hjälpinsatserna hos varje brukare i minuter enligt löpande-bandprincipen.
    Förutsättningarna för att hindra smittspridning i äldreomsorgen var usla och är fortfarande otillräckliga, vilket är uppenbart för var och en som gjort sig minsta besvär att kolla.
    https://www.dn.se/nyheter/sverige/tegnell-den-svenska-aldrevarden-kan-vara-mera-sarbar/?fbclid=IwAR1yBTwQkaVs_y2FTOGmo408vwj2vcVm72QExSCsHEU_mcGMjcPh86PLXXY

    Den 15 april skriver Göran Greider i ETC om Coronan och klassamhället:
    Varför blev denna kvarts miljon arbetare inom äldreomsorgen inte sedda redan från början?
    Frågan är inte svår att besvara. Dessa anställda utgör dem med de lägsta lönerna, de sämsta anställningsvillkoren, den lägsta utbildningen och äldreomsorgen är dessutom ett av de områden som formligen trasats sönder av privatiseringar och därför antagligen blivit svårare att effektivt påverka i folkhälsofrågor. Det är lättare att få en kommunal arbetsgivare att handla rätt än hundra privata. (…)

    Även före denna pandemi stod äldreomsorgen inför kraftiga nedskärningar runtom i landet. För något år sedan lanserades undersköterskeupproret, med demonstrationer på flera håll i landet och uppvaktande av socialministern. Tidigare har vi sett förskoleuppror och mängder av utredningar från Kommunal och från forskare om en välfärd som går på knäna. Men – i stort sett förgäves. (…)

    Världen över, så också i Sverige, är det arbetarklassen som får ta de hårdaste smällarna under coronasmittan. Och det i dubbel mening: Få arbetaryrken kan skötas hemifrån och därmed löper arbetare också större risk att dra på sig sjukdomen. I de länder, särskilt utvecklingsländerna, där utegångsförbud införs, slås nu å andra sidan miljoner liv i spillror när fattiga daglönare mister sin inkomst därför att de inte alls kan gå till jobbet.
    Pandemier slår hårdast mot folk längst ner på klasstegen.
    https://www.etc.se/ledare/dags-att-hora-vad-coronwesterholman-berattar-om-klassamhallet?fbclid=IwAR0lKPb6CDSiUZkoYg9IBuB2-jh-gyshadWTeBeXl9v0QpBmV4XFdb2AjqY

    Och så här säger riksdagens äldsta ledamot Barbro Westerholm i en stor intervju i DN lördag 25 april om att smittan har tagit sig in på så många äldreboenden:
    – Äldreomsorgen har under många år inte prioriterats så som den borde. Det finns eldsjälar som arbetar där. Men generellt har låg bemanning, bristfällig utbildning, dålig kontinuitet, hög personalomsättning och höga sjukskrivningstal bidragit till att vi inte kunnat hejda smittspridningen. Jag hoppas, hoppas att covid-19 nu blir en vändpunkt. Vi ska våga bli gamla.
    […]
    Myndigheten slår fast att bedömningarna av den så kallade patientnyttan med behandling ska utgå från ”biologisk” snarare än ”kronologisk” ålder. Det är inte födelseåret utan de fysiska förutsättningarna som avgör vårdinsatserna.
    Så långt är Barbro Westerholm med. Men det finns också en fotnot som gör klart att vårdpersonalen ska utgå ifrån förväntad livslängd och inte ta med livskvalitet i kalkylen. Det vill säga: Yngre går före äldre, om vården tvingas välja.
    Barbro Westerholm tycker att fotnoten krockar med en av sjukvårdens grundläggande principer – att vård ska ges på lika villkor till alla, oavsett kön, ålder, social ställning eller funktionsförmåga.
    – Jag blev jätteorolig när jag läste principerna, säger hon.
    https://www.dn.se/nyheter/sverige/barbro-westerholm-86-ingen-vill-kanna-sig-undanskuffad/

    Och som 80-plussare kan man onekligen fråga sig: Är jag ett värdefullt och omhuldat skyddsobjekt eller en värdelös gamling med ett kort och onödigt liv framför sig? Eller en omöjlig kombination av båda?

    • Hej Britta Ring
      Jag läste Greiders ledare men mest för jag tycker han skriver bra och underhållande. Klassanalys doftar 1800-tal och passar inte in numera. Därför kommer den att försvinna med skribenterna som för fram den.
      Sedan är det problem med vårdmonopol därför det skapar despoter som blir maktfullkomliga. De har ju ingen konkurrens. Fackförbundet kommunal har problem med att vårdarbetarna inom äldreomsorgen nekas använda munskydd för att skydda sina vårdtagare och sig själva. Den offentliga arbetsgivaren (enhetscheferna inom äldreomsorgen) menar de inte får leda arbetet som de har rätt till. Därför hotas sådana vårdarbetare som vill använda munskydd med sparken och avsked för arbetsvägran.

      Sedan bör du läsa nedan artikel i Fria Tider. Där visar ryssarna hur hur ordning kan hållas inom migrationspolitiken tack vare liberalismen inte fått sitt förödande fäste och förstört landet.

      https://www.friatider.se/syrier-forsokte-fly-till-norge-barents-hav-da-ingrep-ryssarna

  3. Corona-virus: Sverige bryter mot “mänskliga rättigheterna” (“rätten till liv”, fastställd av FN, EU mm), av hur gamla människor behandlas:

    Sveriges hantering av coronasmittan är ett brott mot “mänskliga rättigheter”. Det skriver folkrättsforskaren Katinka Svanberg på GP Debatt. Tesen om “flockimmunitet” kan liknas vid socialdarwinism, eller “Charles Darwins teorier om ‘survival of the fittest'”, som juristen uttrycker det.
    https://www.friatider.se/folkrattsforskaren-lofvens-coronastrategi-bryter-mot-manskliga-rattigheter

  4. 9 av 10 brukare är nöjda med äldreomsorgen. Äldreomsorgen var knappast bättre förr.
    Det faktum att vi har så många äldre och sköra människor är ett bevis för att vård och omsorg fungerar.

    • Anställda rapporterar annorledes och förhållanden har försämrats. Vilken undersökning åberopar du?

      • Du tror inte det borde finnas undersökningar som undersöker undersökningen och forskare som forskar om forskarna?
        Jag menar så vi verkligen får veta hur det ligger till.

        • Dessa undersökningar räcker mycket långt. Tillförlitliga uppgifter eller vad tror du?

          • Jag tror det ofta handlar om påverkan. En undersökning kan till exempel visa vad folk tycker och då är syftet att fler ska tycka lika.
            Flockmentaliteten som användbart redskap.
            Eller manipulerad demokrati.
            I en digitaliserad värld med eskalerande medieflöde blir det här så mycket enklare än det var förut.
            Förmodligen är det just den utvecklingen som fött fram alla forskare och experter.
            Propaganda, utkomst, försörjning och affärsidéer.

    • Trots goda omdömen från boende är det ett faktum att resurserna till och antalet platser i äldrevården minskat kraftigt detta millenium, och de boende har som regel inte tillräckligt boende- ochobservationsperiod. Antalet platser inom äldreboende har minskat samtidigt som antalet äldre ökar rejält. Sannolikheten har den genomsnittliga sjukligheten hos de boende också ökat över tid.

  5. Det är kommunernas äldreomsorgsförvaltning som planerar och övervakar verksamheten och de svarar inför äldrenämndens politiska ledamöter.
    Generella omdömen om en äldreomsorg i 290 olika kommuner känns inte relevant, möjligen vill de nuvarande generationerna i äldreomsorgen bo hemma, till varje pris, men nästa generation vill in tidigare i ålderdomen på ett serviceboende och har inte samma aversion mot de det kollektiva.
    I min kommun är kön till serviceboende 800 personer på en befolkning runt 30.000.

    • Uppgifterna från din kommun ger stöd åt bedömningen att man skurit bort för många platser.

  6. Det är friska personer som söker serviceboende, det är äldre med särskilda behov som får plats på äldreboende.
    I min kommun är det färre äldre än genomsnittet, kommunen har fått stänga hela avdelningar som står tomma, till och med dagverksamheten har fått minskas p.g.a. bristande intresse från de som faktisk behöver denna stimulans och avlastning av en eventuell partner.
    Det är min egen bedömning att människor som bor mer kollektivt, i ett serviceboende, är mer motiverad att flytta till äldreboende vid behov.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here