Till frågan om den bortglömda jordräntan och den parasitära jordägarklassen.

16
932

 

Detta är en artikel från 2015 av Karl Tingström som ersätter en mycket lång opublicerad kommentar han först gjorde. Den kan också ses som ytterligare ett svar på en kommentar av Catarina Östlund.

”Bertil Kilner skriver i Proletären 7 artiklar om den Krisande Kapitalismen. Han är kritisk till Modern Monetary Theory , som Hudson är en anhängare av.
Den krisande kapitalismen – Del 2 av 7 Det är väl bara att trycka mer pengar…? | Proletären (proletaren.se)
“Men det här är inget problem, säger nu anhängarna av Modern Monetary Theory (MMT). MMT hävdar nämligen att en stat som ger ut sin egen valuta, kan betala sina skulder och räntor bara genom att trycka mer pengar!

Svenska staten ger ut svenska kronor. Kronans värde är inte knutet till vare sig guld eller något annat, så utgivningen av kronor är alltså inte på det sättet begränsad.

Frågan som måste ställas är dock: Vad är pengar och hur har de kommit till?” osv
Både Michael Hudson och Bertil Kilner kallar sig marxister.
Det skulle vara mycket intressant att höra vad ni som läser ovanstående artikel och också Bertils artikelserie i Proletären med början här: Den krisande kapitalismen – Del 1 av 7 Keynes – kapitalismens beskyddare | Proletären (proletaren.se) har att säga.”

till artikeln Hur bankerna blev ekonomins största exploatörer

Karl Marx.

 ________________________

Karl Tingströms artikel

”De som endast äger sin arbetskraft, de som äger kapital och de som äger jord, vilkas respektive inkomstkällor är arbetslön, profit och jordränta, alltså lönarbetare, kapitalister och jordägare, bildar de tre stora klasserna i det moderna på det kapitalistiska produktionssättet vilande samhället”. (Kapitalet band 3 sid 784).

Detta har förbisetts av hela den kommunistiska rörelsen i Sverige och även av den intellektuella vänstern. Marx utvecklar jordräntan och den parasitära jordägarklassen (markägarklassen) i Kapitalet band 3.

Politisk ekonomi klassikerserien 21 sid 298 Proletärkultur.

”Betraktas hela samhällets inkomst, består nationalinkomsten av arbetslön plus profit plus jordränta, alltså av bruttoinkomsten. Nettoinkomsten däremot är mervärdet och därmed merprodukten, som blir över efter avdrag av arbetslönen och i själva verket alltså representerar det av kapitalet realiserade mervärde, som ska delas med jordägarna, eller merprodukten som motsvarar detta mervärde”. (Kapitalet band 3 sid 744).

”Kapitalet för kapitalisten är en ständigt arbetande pumpmaskin för merarbete, marken för jordägaren en ständig magnet för att dra till sig en del av det mervärde kapitalet pumpat ut”. (Kapitalet band 3 sid 728).

”Vilken jordräntans specifika form än må vara, alla typer har det gemensamt, att den ekonomiska form i vilken jordegendomen realiseras är att dess ägare tillägnar sig jordränta, och att å ena sida jordränta förutsätter jordegendom, att bestämda individer äger bestämda stycken av jordklotet” (Kapitalet band 3 sid 568).

”Under samhällsutvecklingen stiger jordräntans höjd (och därmed jordens värde) som resultat av det samhälleliga totala arbetet”. (Kapitalet band 3 sid 570).

”Överallt där jordränta existerar uppstår också differentialränta och följer överallt samma lagar som jordbrukets differentialränta. Överallt där naturkrafter kan monopoliseras och garantera en extraprofit åt den industrikapitalist som använder dem, vare sig det är ett vattenfall eller en givande gruva eller ett fiskrikt vatten eller en välbelägen byggnadstomt, avtvingar den person, som genom äganderättstitel blivit registrerad såsom ägare till dessa naturobjekt, det fungerande kapitalet denna extraprofit i form av jordränta”. (Kapitalet band 3 sid 685).

”Utmärkande för denna jordränta är för det första att läget har en avgörande betydelse för differentialräntan (mycket betydande inflytande när det gäller t.ex. vinberg och byggnadsmark i stora städer); för det andra genom att ägarens fullständiga passivitet här är så påtaglig; hans aktivitet består bara i (särskilt i fråga om gruvägare) att utnyttja samhällsutvecklingens framsteg, till vilka han inte bidrar och för vilka han ingenting riskerar som industrikapitalisten dock gör”. (Kapitalet band 3 sid 685).

Räntan för tomtmark betalas till markägaren för hyra av mark till byggandet av bostäder, industri-handels och andra företag. Huvuddelen av markräntan i städerna är ränta av bostadstomter. Tomternas belägenhet har ett stort inflytande på storleken av differentialräntan på dem. För tomter som ligger närmare stadens centrum och industri och handelstomter krävs högre ränta.

Förutom differentialräntan och den absoluta räntan utkräver ägarna till statsmark på grund av den stora bristen på tomter i många städer och industricentra en tribut i form av monopolränta av samhället som ökar hyran i högsta grad. Markräntan utgör en stor utgiftspost för fabriksindustrin och markpriserna i storstäderna växer snabbt.

Allteftersom kapitalismen utvecklas ökar storleken på alla former av jordränta och jordpriset, som representerar den kapitaliserade jordräntan, stiger.

”Efterfrågan på byggnadsmark höjer markens värde som utrymme och grundval, och samtidigt växer efterfrågan på de beståndsdelar av jorden som tjänar som byggnadsmaterial”. (Kapitalet band 3 sid 686).

”Man måste skilja mellan monopolprisränta som inflyter därför att ett monopolpris på produkterna eller marken existerar oberoende av denna ränta, och monopolprisränta vars existens är orsak till att produkterna säljas till ett monopolpris. När vi talar om monopolpris, menar vi helt allmänt ett pris som bara är bestämt av köparens köplust och betalningsförmåga, oberoende av det genom det allmänna produktionspriset liksom av det genom produkternas värde bestämda priset”. (Kapitalet band 3 sid 687).

”Denna extraprofit, som här har sin källa i ett monopolpris, förvandlas till jordränta och tillfaller som sådan jordägaren, till följd av hans rättsanspråk på denna med speciella egenskaper begåvade bit av jorden”. (Kapitalet band 3 sid 687).

”Jordägaren som tidigare var produktionsprocessens och hela den samhälleliga livsprocessens ledare och herre, har reducerats till endast jordutlånare, en ockrare i jord och enbart en inkasserare av jordränta är ett specifikt historiskt resultat av det kapitalistiska produktionssättet”. (Kapitalet band 3 sid 782).

”Sett från en högre ekonomisk samhällsforms ståndpunkt kommer enskilda individers privata äganderätt till jorden att framstå som något lika osmakligt som att den ena människan äger den andra. Inte ens ett helt samhälle, en nation, ja inte ens alla samtida samhällen tillsammans är ägare till jorden. De är bara dess besittare, dess nyttjande-rättsinnehavare och har att efterlämna den förbättrad till följande generationer”. ( Kapitalet band 3 sid 687-688).

Nu sticker jag ut hakan och med stöd av Marx och Engels hävdar jag att vi inte har någon bostads-bubbla/lånebubbla. Nu ylar ”vår” nya nationalguru Stefan Ingves kapitalets riksbankschef, och hela horden av professorer i nationalekonomi från höger till vänster. Till och med den kommunistiska rörelsen ylar med, utan någon djupare analys. Det borde vara självklart för den kommunistiska rörelsen att ta hjälp av Marx och Engels som reser sig huvudet högre än alla andra i analysen av kapitalets rörelselagar.

Däremot är hela kapitalismen med sina periodiska återkommande överproduktionskriser en ekonomisk bubbla.

Även börsen är en ekonomisk bubbla som nu i Kina med en långvarig uppgång som idag tappat 30 % på två veckor. Börsen består till mycket stor del av fiktivt kapital (siffror på dataskärmar) som ingår i ett gigantiskt kreditsystem som fungerar oberoende av produktionens tillväxt eller totalproduktionen.

”Detta fiktiva kapital förminskas enormt under kriser. En minskning av dessa pappers nominella värde i kurslistan har dock ingenting att göra med det verkliga kapital de representerar, däremot mycket med betalningsförmågan hos deras ägare” (Kapitalet band 3 sid 447). ”Deras kursnotering på börsen, deras värdebelopp kan falla och stiga alldeles oberoende av det verkliga kapitalets värderörelse, som de är rättsanspråk på.” (Kapitalet band 3 sid 433).

Hypotekskrediter är lån mot pant i jord och fast egendom.

I Sverige år 2013 var 40 % av hushållen villaboende, 20 % i bostadsrätter, 30 % i hyresrätter och 10 % i studentbostäder. Enligt finansinspektionen var år 2012 belåningsgraden 65 % av värdet, och 62 % amorterade. 20 % har en belåningsgrad på 85 %. Bostadslånen utgör ca 80 % av hushållens totala skulder. Men i låglönegrupperna är drygt 50 % skuldfria. Skulderna är totalt 3000 miljarder och hushållens tillgångar är brutto 15000 miljarder, alltså fem gånger mer.

När överklassen mer permanent införde rotavdragen 2008 var det ytterligare ett skatteavdrag för de redan rika. Men det spillde även över till medel och arbetarklass som bor i villor, bostadsrätter och fritidshus. Följden blev en kraftig ökning av belåningsgraden för behövliga renoveringar i nya värmesystem, nya fönster, tak, kök, badrum, med mera, vilket inneburit rejäla höjningar av fastigheternas värde.

Ekonomisk dialektik är att se skulderna framförallt i relation till tillgångarna, men även räntefotnivån (räntans storlek under en tidsperiod i procent), inkomsterna, inflation, skatteregler och sparande.

Fastigheter och bostadsrätter är ekonomiskt gynnat boende jämfört med hyresrätter.

Sett över tid ökar fastighetspriserna i Sverige med 6 -10 % årligen efter inflationsjustering, men i centrala storstäder och attraktiva förorter ända upp till 15 % – 20 % och tillfälligt 30 % som nu i Stockholms attraktiva förorter. 10 % årlig ökning blir med ränta på ränta en fördubbling efter drygt 7 år. 5 % ökning fördubblar efter drygt 14 år.

Genomsnittspriset för en villa i Sverige är idag 2,6 miljoner men i Storstockholm dubbelt så mycket. Snittpriset på fritidshus ligger på 1,6 miljoner. För bostadsrätter i Stockholm är kvadratmeterpriset idag uppe i 50 000 kr men i innerstaden 82 000 kr.

För varje år under högkonjunkturcykeln ökar profitmängden och därmed kapitalackumulationen vilket gör att borgarklassen badar i pengar likt Joakim von Anka. Även många akademikeryrken och andra kvalificerade lönearbetare lever gott under den kapitalitiska högkonjunkturcykeln om båda i ett familjehushåll arbetar med relativt höga löner. Vilket kan innebära totalt 800 000 kr brutto eller mer per år. Dessa familjer har inga svårigheter att finansiera exklusivt villaboende från landsbygd till medelstora städer.

Efter fem till tio år blir de ofta miljonärer genom att sälja sin bostad där jordränta, differentialränta och kanske monopolränta har realiserats på grund av markägandet om fastigheten är belägen på attraktiv plats.

Men när kapitalet krisar och deppar då gäller det att sitta still i båten om man kan. För då stiger räntefoten och priser på realvärden minskar stort. De som inte badar i pengar kan tvingas sälja sina fastigheter med förlust om man köpt när priserna var i topp. En lång och djup kris (som i Grekland och Spanien) slår alltid hårt mot arbetarklassen, akademiker och övrig medelklass, som i massom-fattning förlorar jobb och sociala skyddsnät. De som klarar krisen finner sen att priserna överträffar tidigare topp när konjunkturen återigen når sin topp under nästa högkonjunktur.

Av Sveriges totala landareal (41 miljoner ha) är nästan hälften privatägd idag. 32 % ägs av näringslivet (främst jord och skogsbruk), 15 % äger kommuner och landsting, länsstyrelser och statliga verk och myndigheter. Föreningar och trossamfund äger 5 %.

Ett stort Norskt bolag (Eurocommersial) äger 10 köpcentra i Sverige och 24 i Europa. Ikea äger Ikea Centres ett nytt globalt köpcentrumsbolag med 45 köpcentrum i Europa, Kina och Ryssland. Den närmaste framtiden väntas 30 miljarder Skr satsas på att bygga 20 nya köpcentrum. Kamprad har högre profitkvot (inte profitmängd) i markägandet än sin handelsprofit. HM och andra stora bolag hyr butikslokaler i köpcentra men om hyran är för hög försöker de köpa hela fastigheten.

Många industriföretag stora som små, etablerade i utkanten av städer äger ofta marken numera. Det produktiva kapitalet slipper då dela med sig av mervärdet till jordockraren vilket har en mycket stor inverkan på att motverka profitkvotens fall. De stora företagen har vanligtvis så hög profitmängd och kapitalackumulation att de inte behöver låna av det räntebärande kapitalet och slipper då också där lämna ifrån sig mervärde. Men i takt med det samhälleliga totalkapitalets tillväxt har rän-tefoten en tendens att falla och krediternas omfattning att öka, medan markpriset däremot har en tendens att stiga även oberoende av jordräntans rörelse.

På 1300 talet ägde Bo Jonsson Grip en stor del av Östergötland/Småland där jag bor. Han ägde då över 1/3 av Sverige och hela Finland. 600 år senare, 1935 köpte min far en attraktiv strandtomt, 5000 kvadratmeter för 1 kr kvm, i dagens penningvärde 33 kr kvm. Nu 80 år senare är markpriset 1000 kr kvm. Detta är ingen fastighetsbubbla, lånebubbla eller prisbubbla. Skulle fastigheten säljas bestäms priset av köparens köplust och betalningsförmåga. All privat jord är stulen mark och kö-pare betalar med stulet mervärde från det produktiva kapitalet. Så fungerar jordränta, differential-ränta och monopolränta. Det växer inte guld ur strandgräset eller ur betongen på Stureplan. Monopolprisnivån på attraktiva fastigheter är möjligt på grund av den gigantiska produktivitetsökningen med tillhörande mervärdekvothöjning, profitmängd och kapitalackumulation.

Nu måste vi gå till botten med det Svenska klassamhället. Hur kunde det bli så att Marx konstaterar att det finns tre stora klasser i det moderna på det kapitalistiska produktionssättet vilande samhället och den kommunistiska rörelsen skriver två huvudklasser Vilket bara bevisar att den kommunistiska rörelsen missuppfattat vad jordägarklassen är och inte tillgodogjort sig band tre av Kapitalet som genomlyser den kapitalistiska produktionens totalprocess. En tredjedel av boken ägnar Marx åt att analysera den jordägande klassen och alla former av jordränta i den moderna kapitalistiska produktionens totalprocess. Nu till det omtalade citatet i sista kapitlet i den tredje boken som bara omfattar en dryg sida. ”De som endast äger sin arbetskraft, de som äger kapital och de som äger jord, vilkas respektive inkomstkälla är arbetslön, profit och jordränta, alltså lönearbetare, kapitalister och jordägare, bildar de tre stora klasserna i det moderna på det kapitalistiska produktionssättet vilande samhället”. Marx knyter klassanalysen till arbetskraft, kapital och jordägande i det korta kapitlet (sid 784 band tre). ”Den första frågan som ska besvaras är denna: vad är det som konstituerar en klass? Och svaret på denna fråga ger sig själv, när man besvarar den andra frågan: Vad är det som gör att lönearbetare, kapitalister, jordägare bildar de tre stora samhällsklasserna? Vi ser omedelbart att revenyer och revenykällor är identiska. Det finns tre stora samhällsgrupper, vars komponenter, de individer som bildar dem, lever av respektive arbetslön, profit och jordränta; lever av att utnyttja antingen sin arbetskraft, sitt kapital eller sin jordegendom”. Marx börjar förklara i band 1 hur industrikapitalet fungerade i sin barndom för att sedan i band två förklara handelskapitalet, transport och lager.

I band tre ändras en del ekonomiska lagar och en del nya tillkommer i totalprocessen. Bankkapitalet, jordägarklassen och jordräntan i sin moderna form tillkommer här. Handelskapitalet och bankkapitalet utgör inte någon egen klass vid sidan om industrikapitalet, därför att produktionsmedel blir profitskapande först när det används som kapital och just därför bildar alla tre grupperna en klass där kapitalet utgör inkomstkällan, medan jordägarens inkomst kommer från jordägandet.

Den som vill veta varför Marx avbröt femtioandra kapitlet om klasserna kan gå till Engels förord sidan 9-10 så finner ni förklaringen. ”Kapital-profit (företagarvinst plus ränta), jord-jordränta, arbete-arbetslön, detta är den treeniga form, som inbegriper den samhälleliga produktionsprocessens alla hemligheter”. (Kapitalet band tre sid 721).

”Mervärdet sönderfaller i tre delar. Jordmonopolen möjliggör för jordägaren att få en del med av detta mervärde under namnet jordränta oavsett om denna jord användes för lantbruk, byggnader eller järnvägar eller något annat produktivt ändamål. Jordränta, ränta och industriell profit är blott olika namn på olika delar av varans mervärde eller i det i detsamma realiserade obetalda arbetet, och de har i alla lika hög grad sitt ursprung i denna källa och endast i denna källa. De härleder sig inte ur jorden som sådan eller kapitalet som sådant, utan jord och kapital sätter sina ägare i stånd att tillägna sig deras respektive andelar av det mervärde, som den kapitalistiska företagaren pressar ur arbetaren. För arbetaren själv är det av underordnad betydelse, om detta mervärde – resultat av hans merarbete eller obetalade arbete – helt och hållet hamnar i den kapitalistiska företagarens ficka eller om denna är tvungen att ge bort delar därav under namnet jordränta och ränta till någon tredjepart. Om den kapitalistiska företagaren använder eget kapital och är sin egen jordä-gare hamnar hela mervärdet i hans egen ficka”. (Ekonomiska skrifter 564-565 det gula bandet).

”Jordbruket blir mer och mer en industrigren och behärskas helt av kapitalet. På samma sätt med jordräntan. I alla former där jordegendomen härskar är naturrelationen ännu förhärskande. I de former där kapitalet härskar är det samhälleligt och historiskt skapade elementet förhärskande. Jordräntan kan inte förstås utan kapitalet. Men kapitalet kan förstås utan jordräntan. Kapitalet är den allt behärskande ekonomiska makten i det borgerliga samhället. Det måste utgöra såväl start-punkten som slutpunkten, och det måste utvecklas före jordegendomen (dvs i den ekonomiska teorin). Efter det att bägge betraktats var för sig måste deras ömsesidiga relation betraktas”. (Ekono-miska skrifter sid 41).

I slutet på 60 talet in fostrades Fredrik Lundberg i sin fars byggnads-fastighets-jordägareföretag i Norrköping. Idag är Fredrik en av Sveriges största jordägarmiljardärfinansoligark som utmanar familjen Wallenbergs kapitalimperium.

Vid samma tid blev jag som möbelfabrikörson erbjuden att ta över ett internationellt välrenommerat möbelföretag med 130 mervärdeskapande träarbetare. Mitt under brinnande Vietnamkrig tackade jag nej och inskolade mig i den Marxistiska rörelsen i samma stad som Fredrik växte upp. Idag många år senare ställer jag inte ödemjukt frågan: rätta mig om jag har fel. Jag reser mig istället i min fulla längd, blåser upp min pensionärslekamen och kaxigt deklarerar: Kapitalet band tre på Svenska lämnade tryckpressarna i början av Fredriks karriär. Han har gjort det som förväntades av honom. Nu 42 år senare är det jävlar anamma på tiden att vi gör det som förväntas av oss, att tillägna oss Marx moderna jordränteteori och erkänna jordägar-klassen som en självständig klass vid sidan av industri-bank-handelskapitalet, härskande över löne-arbetarklassen i Sverige.

Lästips:

  • Kapitalet band tre sidan 551-572, 685-785.

Källor: Kapitalet band 3, Ekonomiska skrifter, Engels i bostadsfrågan klassikerserien nr 7 eller Marx Engels i kamp, Proletärkultur 1972 (flitigt studerad i KPML R på 70 talet), Politisk ekonomi klassiker-serien nr 21.

 

Föregående artikelNazitolerant president inviger Folk och Försvar i år. Vem bryr sig?
Nästa artikelUSA sprider elände och sanktioner mot en tredjedel av mänskligheten
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

16 KOMMENTARER

  1. Karl Tingström du skriver i en kommentar om Hudson:
    “Hans skriverier om Jordränta, Bankränta och hela Spekulationsekonomin och Fastighetsbranschen som en bubbla som i sig själv förökar kapitalet det vill säga skapar mervärde är ett falsarium och gör läsarna som tror på detta till fördummande nickedockor.”
    Under den här artikeln Hur bankerna blev ekonomins största exploatörer – Global Politics
    ———
    Åke Paulsson skriver en kommentar under samma artikel: 7 januari, 2024 At 12:59
    ”Verkligheten har förändrats sedan Marx skrev sin böcker (men han hade insikter om hur det skulle kunna bli som det är nu).

    Senast som jag kollade hade inte Tesla gått med vinst. Trots det har Elon Musk blivit multimiljardär på Tesla. Han har inte kunnat kapa åt sig mervärde från Tesla. Däremot har han blivit omåttligt rik på grund av ”värdeökningar” på aktierna som han äger i Tesla. Det är det som är det nya. De ofantligt rika blir inte rikare genom att kapa åt sig mervärde från produktionen utan genom främst fastighets- och aktieaffärer. När fastigheter ökar i värde motsvaras det inte av någon tillskansning av mervärde – det kommer från spekulation och en bankdriven ökning av värdena (Egentligen inflation) eftersom fler vill äga samma mängd av fastigheter och aktier och regeringar har tagit som sin uppgift att trycka in mera pengar i den sk finansiella sektorn.

    Det är detta fenomen som Hudson med flera beskriver och som är sann Marxism – dvs vetenskap baserad på verkligheten.”
    Fråga är om inte Hudson och Åke Paulsson har rätt?

    • Catarina Östlund nu blir jag rejält besviken på dig. Här fick du en text skriven av mig som redaktören A R tyckte var tillräckligt intressant och höll tillräckligt bra kvalité för att lyfta den från kommentarsfältet till en egen artikel. Då har du mage att inte kommentera den utan luta dig mot en kommentator Åke Paulsson som skrev sin kommentar innan min artikel blev införd. Jag utgår ifrån att han läser min artikel och förhoppningsvis blir lika hängiven av Marx slutsatser som kommentatorn Namnlös blev. Den uppskattningen glädjer och värmer mig. Om inte vill jag ha konkret kritik av konkret text och innehåll. Jag har också uppmärksammat att du är en hängiven beundrare av Hudson vilket länge har stört mig. Då har jag förstått att du inte har fördjupat dig i Marx analys. Då går det ju inte att bedöma om Hudson är Marxist eller inte. Inte heller att kalla sig Marxist vilket gjorde att Marx själv inte ville kalla sig Marxist då hans lära blev så förvanskad. Nu har du min text som tydliggör Marx slutsatser i ämnet. Du har den här på ett silverfat. Läs noga och begrunda. Förstår du Hudsons texter då är det inte svårt att förstå Marx som presenterar en harmonisk och helgjuten analys där mervärdet som enda källa till profit härstammar från endast det produktiva kapitalet och hur det sedan fördelas. Då vill jag i första hand inte ha följdfrågor utan Marx eller Hudson. Förhasta dig inte utan ta god tid på dig. Du skrev för inte så länge sen att Marxister alltid
      letar efter sanningen, snälla visa det nu.

      • Karl Tingström, som kommunist välkomnar jag att olika ståndpunkter får tampas med varandra, Dialektik du vet, det betyder konsten att nå fram till sanningen genom att avslöja motsägelserna i motståndarens resonemang.
        Jag är inte så bevandrad i marxismen att jag direkt kan inta en ståndpunkt, men jag tycker att Hudson och hans ofta förekommande samtalspartner Rhadika Desai, också hon marxist, beskriver den utveckling som man kan se i dagens samhälle på ett helt riktigt sätt. Det är orsaken till att jag tycker att det är mycket intressant att veta om Hudson är en ”rättlärig” marxist. Eftersom han är anhängare av Modern Monetary Theoy.
        Bertil Kilner, en nationalekonom och kommunist, sa en gång sa ”USA vill att Nato ska gå i krig mot Ryssland, och själva ska USA starta krig mot Kina. Stackars våra barnbarn.” 2014,sa han det, och han hade helt rätt i det. Men har han rätt när han kritiserar Modern Monetary Theory som Hudson är en anhängare av.

        Du skriver ”Förstår du Hudsons texter då är det inte svårt att förstå Marx som presenterar en harmonisk och helgjuten analys där mervärdet som enda källa till profit härstammar från endast det produktiva kapitalet och hur det sedan fördelas.”
        Jag tycker att Hudson åtskilliga gånger har skrivit om att mervärdet härstammar från produktionen, men skillnaden är nu som Åke Paulsson skrev: ”De ofantligt rika blir inte rikare genom att kapa åt sig mervärde från produktionen utan genom främst fastighets- och aktieaffärer.” Om du läser meningen en gång till så ser du att han inte skriver något annat än ”att de blir rikare” , det handlar inte om något mervärde.
        Åke skriver också ”Det är det som är det nya. De ofantligt rika blir inte rikare genom att kapa åt sig mervärde från produktionen utan genom främst fastighets- och aktieaffärer. När fastigheter ökar i värde motsvaras det inte av någon tillskansning av mervärde – det kommer från spekulation och en bankdriven ökning av värdena (Egentligen inflation) eftersom fler vill äga samma mängd av fastigheter och aktier och regeringar har tagit som sin uppgift att trycka in mera pengar i den sk finansiella sektorn.”
        Så jag tycker fortfarande att Hudson och Åke Paulsson är dom som verkar mest rätt ute. Jag förstår mig inte alls på det du skriver om jordräntor och parasitära jordägarklassen, jag tycker att allt det verkar höra 1800-talet till.

        • Catarina Östlund din kommentar till min 8 sidiga artikell är: ”Jag förstår mig inte alls på det du skriver, om jordräntor och parasitära jordägarklassen , jag tycker allt det verkar höra 1800-talet till”.

          Med det så dissar du inte bara mig utan framförallt Marx och hans stora livsverk.

          Du lanserar istället att : Spekulation och minskning av pengarnas värde ( inflation ) ökar fastigheters värde.

          Du kommer att gå till historien med din lansering av en ny och högst orginell värdelag.

          Catarina Östlund tack det räcker nu.

          • Du påstår dig ha läst Marx. Jag konstaterar att du inte förstått något.

            I kapitalet del 3 förutsäger han tex att bankirerna kan ta över och ruinera hela ekonomin. Ju större andel som Rentiererna tar av samhällskakan desto mindre finns för kapitalister och arbetarklassen. Och det gör att varuproduktionen minskar och det ser vi ju idag med de industrialiseringen av Västländerna. Den oerhört förmögna 1 % plundrar de 99%.

            Hans åsikt om detta var att kapitalisterna och statsmakten måste hålla bankirerna och finansfolket kort.

            Jag föreslår att du lyssnar på professorerna Michael Hudson och Steve Keen i följande podd: https://www.youtube.com/watch?v=1q8wgMQjDFI

            Då får du inblick i vad Mark i Kapitalet nr 3 beskrev.

  2. Det är svårt att lyssna och förstå Michael Hudson. Han stakar sig ofta, hoppar fram och tillbaka i historien och har för vana att använda ett akademiskt språk. Steven Keen är en annan MMT,are. Han pratar fort och är därmed ännu svårare att hänga med. Jag tycker det är lättare att förstå Stephanie Kelton, Richard Werner eller Randall Wray. Alla är både professorer och MMT,are. Werner säger inte att han tillhör MMT, men han säger i princip samma sak. Gemensamt för alla är att de finns på YouTube i längre eller kortare avsnitt och som brukare av ett mer eller mindre svårt språk.

    Som jag har lyckats uttyda deras förklaringar så är MMT kortfattat detta, men lyssna själva:

    ”Regeringar kan skapa sina egna pengar utan att sätta sig i skuld till någon så länge det finns tillgång til resurser/energi och arbetskraft som är villig att arbeta till den ersättning/pengar som regeringen erbjuder sig att betala.”

    Svårare än så är det inte!

    I dag använder vi krediter/skulder som pengar och om man då ska gå till botten med definitionen av dagens pengar så är pengar inget annat än anspråk på framtida energi, eftersom man inte långsiktigt kan betala sina skulder om det inte finns framtida energi/resurser i tillräcklig mängd.

    Det är lätt att snubbla in på pengar om man diskuterar vårt samhälle, eftersom dessa ses som det centralaste av allt, såsom varande världens största handelsvara och vår i särklass mest efterfrågade vara och glömmer att det är tillgången till billig energi som är den viktigaste resursen.

  3. Socialister/kommunister har alltid hävdat att kapitalismen är revolutionär. Den ersatte ett samhällssystem där överheten levde på arbetsfria inkomster. Det feodala samhället baserades på att markägare arrenderade ut ”sin” mark till arrendatorer och feodalherrarna levda på arrenden.

    Med kapitalismen kom en ny klass av makthavare – bourgeoisien eller kapitalisterna som ägde produktionsmedlens – som levde på överskott – ”mervärde” från produktion av varor. Deras överskott var inte längre baserat på arbetsfria inkomster utan förutsatte en industriell produktion. Den förutsatte arbete som makthavaren hade delaktighet i. Där låg det revolutionära inslaget. Ni mins väl Henry Fords utsago att hans arbetares löner skulle vara så höga att de kunde köpa de bilar de producerade!

    Nu är vi i det läget att vi har en ytterligare makthavande samhällsklass som lever på marbetsfria inkomster. Marxister har inte enats om hur den ska benämnas. neofeodalism, neoliberalism finanskapitalism, superimperialism, globalism, rentierkapitalism. Jag förordar rentierer. De utgör ett brott med kapitalismen eftersom deras förmögenheter inte baserar sig på tillskansning av mervärde utan baseras på spekulation, prisökningar på fastigheter, obligationer, råvaror, mm. De nya herrarna bryr sig inte det minsta om hur det går för befolkningen. De är bara intresserade av finansiella projekt som skapar vinster
    Fenomenet är relativt ungt. Under 1970 – 1980 talet kom rörelsen för globalism/nyliberalism. Kapitalets fria rörlighet gjorde att produktionskapacitet förflyttades till det ställe på globen som kunde tillverka produkterna med lägsta kostnad. I Sverige han vi hävda att brytpunkten kom med november-revolutionen 1985 när Riksbanken tog över makten över statsfinanserna och avreglerade kreditmarknaden, och kulminerade med mordet på Olof Palme några månades senare. Sedan dess är inte Sverige likt sig. Riksbanken är ingen statlig myndighet, som man kan tro, utan den kontrolleras av bankerna och styr över den finansiella världen som den själv vill. Staten (Regering och Riksdag) har ingen makt över Riksbanken.
    Över hela globen kan man också se att ojämlikheten ökade. (Se Thomas Pikettys analyser.) Och det var den finansiella sektorn som stod för huvuddelen av förmögenhetstillväxten.

    Nu är vi inne i ett system som mer liknar feodalism än kapitalism. Den 1% av befolkningen som ackumulerar enorma förmögenheter lever på räntan på nästan allt som finns i ett samhälle. Tidigare strukturer som varit samhällsägda privatiseras så att rentiererna kan försörja sig på arbetsfria inkomster från räntor på snart sagt allt.

    Idag är värnandet av den finansiella marknaden prioritet nr 1 för statsmakten. När Coronapandemin slog till 2020 beslutade Riksbanken sig för att skapa ett stödpaket på 1 400 miljarder. Man skulle ”hålla likviditet i systemet” – dvs bromsa förutspådd prisminskning på fastigheter, aktier mm. Man skapade miljarderna med en knapptryckning i Riksbankens dator. Sedan föste man ut pengarna på marknaden genom att köpa ”finansiella instrument”. Bland annat köptes ”säkerställda bostadsobligationer” till ett värde av 385 miljarder (per 20 21 12 31). Det var mina och dina säkerheter hos banken för våra hus/lägenhetslån
    Under coronapandemiåret 2020 ökade penningmängden med 19,3 %. Mellan 1999 och 2021 ökade penningmängden med 8 % årligen i genomsnitt. Inflationen var 1,2 %. BNP-tillväxten var 2019 2%, 2020 minus 2,8 % och 2021 5,1 %. Mellanskillnaden gick till köp av fastigheter och ”finansiella instrument” med konsekvensen att det blev fler miljardärer. Kapitalinkomsterna blev 342 miljarder varav 65 % av detta gick till den rikaste en procentenhet av den svenska befolkningen. Det blev 14 fler miljardärer per månad det året. Förmögenhetstillväxten var helt frikopplad från produktionen och kapitalisters tillskansande av mervärde.

    Det finns en föreställning att det är svenska staten som reglerar penningmängden. Det är helt fel. Staten har monopol på att trycka sedlar och prägla mynt och det utgör 2 % av penningmängden. Resterade 98% skapas av bankerna när de registrerar in ett lån. Diagrammet nedan visar att det är bankerna som står för penningmängden. Om staten hade monopol på skapandet av pengar skulle penningmängden vara stabil, under förutsättning att inte sedlar eldades upp i något värmeverk.

    M1 och M3 är olika sätt att beräkna penningmängden i samhället. (Jag går inte in på skillnaden här – det ger ingen bättre förståelse). Penningmängden enligt M1 sista juni 2023 var 4 875 139 miljoner kr. Dvs cirka 485 000 per innevånare i Sverige. I penningmängden ingår lån. Lite slarvigt kan vi säga att var och en av oss – gammal som ung – har ett genomsnittligt lån på ca 450 000 kr där då räntan på det avgår som arbetsfri inkomst till någon finansman.

    I juni 2023 hade lånen minskat med nästan 13 %. Det är den kraftigaste minskningen sedan 1996 då man börja mäta detta. Det beror på att bankerna har dragit ned på beviljandet av nya lån. Man bedömer att risken har ökat och färre låntagare har nödvändiga säkerheter.

    Enligt OECD har Sveriges BNP tillväxt sedan 2002 varit 2,2 %. Penningmängdens ökning har samma pertod varit minst 3 ggr högre. BNP tillväxten 2023 beräknas till minus 0,8 %. Den ökande penningmängden från bankernas sida har främst gått till fastighetsmarknaden. Ca 80% av alla banklån går till fastighetsköp. Nu räknas inte ökning av fastighetspriser in i det officiella måttet på inflation. Men faktum är att fastighetsmarknaden drabbas av inflation. Priserna går upp men det motsvaras inta av att fler fastigheter skapats eller repareras. Det är priset på befintligt fastighetsbestånd som ökat. Det är för mycket pengar som jagar för få investeringsobjekt och då går priserna upp och skapar till sist en bubbla. När ingen är beredd att betala priset för investeringsobjektet spricker bubblan och de som sist investerade i objekten blir svartepetter och tvingas av banken (som fått osäkra säkerheter) sälja sin investering med förlust till någon annan kapitalstark investerare och så är cykeln igång igen. Bankerna är med och spär på cykeln, för när fastighetspriserna går upp minskar deras risktagande. En fastighet som hade säkerheter på tex 10 miljoner blir året efter värt 11 miljoner och då krymper bankens risk. Bankens drömläge är att fastighetspriserna går upp (med 6-10 procent enligt dina uppgifter).

    I din inlaga hävdar du att tomtmark ägs av någon annan än ägaren av de byggnader som finns på marken. Det stämmer inte alls. I beteckningen ”fastighet” ingår den mark som byggnader står på. Det är ytterst få byggnader som står på ”ofri grund”.

    I min by – som varit ett frireligiöst fäste fanns många bönhus. Nu finns det ett kvar. Det står på mark som ägs gemensamt av byns bönder. Nu har medlemsantalet i EFS föreningen som äger huset minskat kraftigt med ålderns rätt. De kvarvarande delägarna har inte råd att bekosta byggnadens driftkostnad. Och det blev till salu. För några år sedan hade jag planer på att köpa lokalerna och använda dem för ett visst projekt. Jag kontaktade banken för att få ett lån med huset som säkerhet. När jag berättade att huset var på ”ofri grund” såg han på mig som om jag vore nyss utsläppt från psyket. Väluppfostrad som han var, sa han snällt att banken inte engagerar sig i sådana projekt. Till slut fick bönhusföreningen skänka byggnaden (plus handkassan som skulle bekosta några års drift) till byns bönder.

    Jag skulle tro att enda sättet att få en bankman att bevilja lån för en industribyggnad som står på en annan ägares mark är under pistolhot. Jag tar med förvåning del av fakta som tyder på annat.
    Nu till räntans betydelse i ekonomin. Tyska ekonomer har räknat fram att en varas pris i dagens tyska ekonomi, i genomsnitt och, ackumulerat genom alla produktionsleden utgör i slutändan ca 30 % av varans pris. Det innebär att den ständigt avleds pengar till finansiärer. Det skulle vara intressant att komma över information om hur stor del ackumulerat arbete som en varas pris består av. Hursomhelst inser man att rentierernas andel av en varas pris är betydande. Vi kan knappt göra någon betalning utan att rentiererna kapar åt sig en andel. Möjligtvis att betala ett barnbarn en slant för att denne hjälper till att kratta gräsmattan.

    1940 har det amerikanska samhällets samlade lånebörda motsvarande 40 % av USA BNP. Nu är det ungefär 170 %. Dvs ränteinkomsterna har 4 dubblats jämfört med -40 talet.

    Du har en väldigt förvirrad argumentation kring detta med finansbubblor. Ena gången existerar de inte (fastigheter ???) och andra gånger finns de.

    Ett exempel på storskalig finansbubbla är den Sydafrikanska ekonomin. ANC tog en gång ett besluta att pensionspengarna skulle satsas på börsen, med resultat att börsvärdena på de sydafrikanska företagen vida kom att överstiga företagens värde enligt boksluten. Nu har man hamnat i det läget att man måste fortsätta pumpa in pengar på börsen – i annat fal skulle finansiärer börja dra sig ur för att inte i slutändan bli svartepetter (vilket pensionsfonderna under alla omständigheter kommer att bli). År för år blir avståndet mellan börsens värden på företagen större än värdena i deras bokslut.
    Du skriver att din fars strandtomt kostade 33 kr kvm (i dagens penningvärde) och idag kan säljas för 1000 kr kvm. Och det bestäms av köparens köplust och betalningsförmåga. Ja, och vad är inte detta om inte en spekulationsvinst? Den som köper den kanske har insiderinformation om att en marina ska byggas i närheten och då kan han stycka av tomter och göra sig en rejäl hacka. Om han med insiderinformation blivit lurad och marinan iställert blev en illegal dumpningsplats för sopor blir det ingen tjänad hacka.
    Du skriver att det idag finns tre klasser. Det är rätt, om du med det menar arbetarklassen, kapitalisterna och rentiererna. Före den nyliberala eran var finans kapitalisterna en del av det produktions kapitalistiska systemet eftersom det var en finansieringsform kopplad till produktion. Idag vill bankerna sällan vara med och finansiera företag. De avstår helst. Företagen får finansiera sig med egna vinster, emissioner eller låta sig köpas upp av en stark industriell aktör. Småföretagare är mycket styvmoderligt behandlade och många drivs i konkurs på grund av bankens flexibla bedömningsgrunder. Det är mycket lönsammare att finansiera köp och spekulation i fastigheter.

    Jag slutar här. Det finns mycket i din text som är märkligt. Tex ena gången hävdar dina citat att ”Jordbruket bli mer och mer en industrigren …” och andra gången finns där en ”parasitär jordägarklass”. Båda är rätt, men under olika historiska förhållanden.

    • Svar till Åke Paulsson, mitt svar till dig avser ditt sista inlägg 11 jan 15:28 av någon anledning finns det inte någon svars knapp där. Du skriver där ”I kapitalet del 3 förutsäger han tex att bankirerna kan ta över och ruinera hela ekonomin”. När du hänvisar till Marx måste du ange kapitel och sida-sidor. Återkom med det till att börja med. Jag kommer sen att besvara allt som du behandlar som rör min text. Tack på förhand.

    • Svar till Åke Paulsson. Du svarar inte på min fråga. Det kan ju ha många orsaker men jag är övertygad att du inte hittar ditt påstående om Marx i band 3. Jag utgår också ifrån att du inte har läst Marx Kapitalet i 3-4 band. Du benämner bankkapitalet som rentierer ett ord som används av den klassiska borgerliga politiska ekonomin, en av de sista Ramsay 1800-1871.
      En annan av dom Ricardo 1772-1823 utarbetade arbetsvärdeteorin redan 1817 där han påvisade att värden som skapats genom arbetarens arbete är källan både till arbetslön, profit och jordräntan.

      Arbetsvärdeteorin som Marx utvecklade la grunden för läran om mervärdet. Marx var den förste som påvisade att under kapitalismen är det inte arbetet utan arbetskraften som är en vara. Han visade hur mervärdet förvandlas i form av profit, hur det vidare antar formen av jordränta och ränta (bankränta). Han analyserade cirkulationsprocessen – Handelskapitalet som inte är värdeskapande utan industrikapitalisten tvingas lämna ifrån sig delar av mervärdet om han inte själv också vill ägna sig åt handelskapitalism. Industrikapitalet, bankkapitalet och handelskapitalet utgör en klass därför att de lever på sitt kapital. Medan Fastighetskapitalet är en egen klass tillsammans med andra markägare som utvinner jordränta på grund av markägande.

      Fastighetsbranschen idag är en av de allra största branscherna i världs måttstock och jordräntan
      verkar i alla länder utom (KUBA och NordKorea). Det är markpriset och jordräntan som framkallar de gigantiska värdeökningarna som är realvärden. Men de kan sjunka kraftigt när kapitalet krisar.

      Till skillnad från Börsen (aktiemarknaden) och det Fiktiva kapitalet (värdepapper) är inga realvärden utan Börsens rörelse har mer med ägarnas betalningsförmåga och räntefoten.

      Det finns ingen räntelag men den kan aldrig över tid vara högre än genomsnittsprofitkvoten utan alltid lägre vilket är lätt att förstå. Räntan stiger när kapitalet krisar och som lägst vid höjdpunkten av konjunkturcykeln. I den imperialistiska epoken där monopolkapitalismen härskar utvinner de monopolprofiter (maximalprofiter) och de utvinner enorma mängder profit (profitmassa), vilket skapar gigantisk kapitalackumulation år efter år. Denna mängd kapital tenderar att sänka räntan då det finns i överflöd. Däremot tender jordräntan att öka och även markpriset. Det är också lätt att förstå att behovet av kreditpengar ökar enormt i
      den imperialistiska epoken.

      Den imperialistiska epoken kännetecknas av Finanskapitalets herravälde vilket betyder att Bankkapitalet har sammansmält med Industrikapitalet och Handelskapitalet och Fastighetskapitalet och är också sammansmält med Staten vilket kallas Statsmonopolistisk kapitalism.
      Så ser det ut i alla välutvecklade industriländer idag som har en utvecklad infrastruktur, kapitalexport, avancerad maskinproduktion och högteknologisk teknik med ingenjörer som utför högkvalitativt lönearbete. Ett gäng Finansoligarker som kontrollerar ”alla” branscher och huserar över hela världen (utom i världens största land idag). Dessa länders Monopolister utvinner enorma imperialistiska extraprofiter i de nykoloniala länderna vilket göder även arbetarklassen i de imperialistiska länderna.
      Säg HM det räcker. De säljer kläder i Sverige under varornas verkliga värde.
      Wallenberg ingår i ett gäng som genom sitt ägande kontrollerar bank, industri, handel, fastighet och har strypkoppel på statsanställda. En av regeringarnas viktigaste uppgift är att vara hantlangare åt exportindustrin.
      Så Åke, Jordräntan och Jordägarklassen har funnits i den klassiska borgerliga politiska
      ekonomins teori i över tvåhundra år som Marx sen utvecklade men hela den Svenska vänstern har inte upptäckt den än.

  4. Du skriver att Finanskapitalet har herraväldet nu. Där är vi ense. Men filosoferar lite över detta. Lägg dig på soffan och fundera.

    En kapitalist är en person som lever på tillskansat mervärde. Eller hur?

    Om jag hade haft en tjock plånbok och köpte ett bostadsområde i Skellefteå för tre år sedan för X kr och nu om två år säljer samma bostadsområde för 3X kr därför att bostadsmarknaden i Skellefteå blivit ohållbar. Industri satsningarna gör att folk bor i bås i industrilokaler! Den vinst jag skulle ha gjorde i detta sammanhang anser jag inte ha något med mervärde att göra.

    Vi har nu den 1% an befolkningen som gör gigantiska vinster på nästan vad som helst (fastigheter, aktier obligationer). Detta för att ”samhället” pumpar in pengar i dessa branscher och trycker upp priser (inflation). (Kommer du ihåg då en tidning utmanade en apa och finansvalpar om vem som gjorde bästa aktieplaceringen?. Apan vann. Det behövs ingen skarpare hjärna för att bli förmögen på pengar – det krävs att man har pengar att börja med!

    Dagens Finans kapitalism är ingen kapitalism. Den var det då finanskapital fanns för att förse industri kapitalisterna med pengar. Nu är maktrelationen tvärtom. Industri kapitalisterna är offer för finansfolkets spekulationer. De bryr sig inte om att det produceras varor i tex Sverige. Det är en ickefråga för dem. Finansfolket kan likaväl tjäna pengar på att ruinera landet.

    Under koronan lättade staten lite på reglerna (karantänen) för vanligt folk. Företagsägarna fick subventioner för att kompensera för inkomstbortfall. Finansfolket fick avsatt 1 400 miljarder. Sveriges statsbudget 2023 var 87 miljarder. Här ser vi vilka som är prioriterade. Riksbanken som är finansfolkets främsta beskyddare tar inga instruktioner från Sveriges riksdag eller regering utan är ett självständigt maktcentra.

    Jag vill hävda att finansfolket inte är några kapitalister, eftersom de inte lever på tillskansat mervärde. Deras förmögenheter är också vida högre än kapitalisternas. Under koronan fick Sverige 14 nya miljardärer per månad. Och de ”skapade” pengarna från spekulation. Förmögenheterna från spekulationen är större än de förmögenheter som skapas från varuproduktionen idag.

    Tankesmedjorna som arbetar för finansfolket planerar för en situation där vanligt folk inte ska äga något alls. Allt ska ”leasas”. Från feodalismens slaveri under godsägaren och marken är vi nu skuld-slavar och ”allt” ska ägas av de 1%:en. Samhällets infrastruktur (vägar, järnvägar, sjukvård, skolor, mm) som ägdes av staten för det var billigast så och kapitalisterna skulle få billigaste produktionsförutsättningarna, blir för bit privat egendom där de enda som tjänar på det är de som äger infrastrukturen. Kapitalisterna är också förlorare på detta. För finansfolket är det inget de bryr sig på. Varuproduktionen ska vara när det är billigast att producera (Vietnam, Kina, mm).

    De ”välutvecklade industriländerna” är inte så avancerade idag. Kina har tagit över rollen som innovations motor. De ”välutvecklade länderna” avindustrialiseras och genomsnitts medborgaren får sämre villkor. Vissa av dessa länder visar på ökad BNP (vilket till stor del beror på att arbetsfria inkomster av retorik skäl kommit att ingå i begreppet), men vanligt folk märker inte av det för förmögenheterna har länkats till den rikaste 1%:en.

    Marxism är inte förmågan att stapla begrepp efter varandra som legobitar: ” Den imperialistiska epoken kännetecknas av Finanskapitalets herravälde vilket betyder att Bankkapitalet har sammansmält med Industrikapitalet och Handelskapitalet och Fastighetskapitalet och är också sammansmält med Staten vilket kallas Statsmonopolistisk kapitalism.”

    Sådana exerciser förklarar inte ett smack utan bygger bara på förvirringen. (Var det statsmonopolistisk kapitalism eller imperialism du ville förklara?) Marxism är inte hantering av termer – det är förmågan att vetenskapligt, fakta beroende, redogöra för hur verkligheten ser ut och förklara den.

    Du påstår att regeringarnas främsta uppgift är att vara hantlangare åt exportindustrin. Det gäller inte längre. Nu är det finansfolkets behov som är de prioriterade uppgifterna.

    PS – den nuvarande internationella situationen har inget med imperialism att göra. Vi är inne i en globalistisk era finansmännens jakt på vinster omfattar i stort sett hela värden (utom möjligen ?? Ryssland, Kina, Kuba, Nordkorea, ..) och har inte något enskilt land som moderland.

    Om du inte giller begreppet ”rentierer” utmanar jag dig att hitta något annat begrepp som påvisar att vi sedan 70-talet har en ny klass som tagit makten över samhällsutvecklingen.

    Lyssna på lite moderna marxister: Michael Hudson, Steve Keen, Richard Wolf, Rhadika Desai (och flera) har poddar på nätet där de rapportera om studier och förklarar.

    • Svar till Åke Paulsson. Du skriver ”Om jag haft en tjock plånbok”
      Jag förutsätter att fastigheterna du köpte med egna pengar blir fullbelagd med hyresgäster.

      Som Penningkapitalist vill du då naturligtvis ha minst lika stor ränta på ditt kapital som du då använder istället för att låna av banken. Dina pengar i plånboken låg och sov men när du nu låter pengarna börja arbeta förvandlas de till kapital och då vill du väl ha minst lika stor ränta på ditt satsade kapital som det skulle ha kostat dig att låna av bankkapitalet. Du hade ju valet att låna ut pengarna istället för att köpa fastigheten.
      Klart bättre att köpa fastigheten än att låna ut pengarna till en ränta som visar sig när löptiden gått ut att inflationen har ätit upp mer av ditt kapital än den ränta du fick.

      Nu har du blivit Fastighetskapitalist och spekulerar som en sådan i det för dig gynnsamma läget med stor bostadsbrist kan du hyresockra och utvinna monopolprofit på ditt ägande. Du har också upptäckt att den där batterifabriken skriker efter kvalificerat lönearbete alltså högutbildad arbetskraft som skapar mycket större värde per tidsenhet (timme, dag, månad). Av en tillfällighet stöter du på en Proletärenförsäljare som berättar för dig att de där nya ingenjörerna som pratar tyska de tjänar dubbelt så mycket som de tidigare arbetslösa i Skellefteå som nu börjat jobba där. Så du chockhöjer hyran och tyskarna flyttar in och de tidigare arbetslösa ortsborna tvingas flytta eller bli vräkta när de inte kan betala hyran. Profit framgångarna förvandlar dig till en riktig borgarbracka och det dröjer inte länge förrän du blir mordhotad. Du tvingas sälja och flytta och mister nu dina monopolprofiter. Du upptäcker då att markpriset i stan har ökat lika mycket som i Stockholms innerstad. Fastighetsbolagen står nu i kö och bjuder över varann. Plötsligt upptäcker du att du har förmerat ditt ursprungskapital långt över genomsnittsprofitkvoten. Du har svårt att begripa hur kapitalet kunde öka så mycket på så kort tid. Någon säger till dig att det beror på spekulation och inflation du nöjer dig med det svaret så länge. Du flyttar till Stockholm och plötsligt en dag hajar du till när dina ögon fångar in en löpsedel som med stora bokstäver sticker ut ”Borgarklassen tömmer lagren av Marx Kapitalet”. Du hittar snart en bokhandel och ratar de två första banden och säger till personalen jag ska ha det blåa bandet. Du skyndar dig hem och läser om jord/markräntan och som en stor överraskning finns bankkapitalet där också. Efter en vecka med mycket funderingar kring Marx analyser köper du även Kapitalet band 1 det röda, fort hem och du kastar dig över Mervärdeteorin och plötsligt får du en intellektuell orgasm.

  5. Karl Tingström skrev i en kommentar: 4 januari, 2024  
    ”Michael Hudson må vara professor men någon MarxProfessor är han absolut inte.”
    Frågan är stämmer det?
    Karl Tingström skrev i en kommentar att Lenin sagt att  ”statsmonopolkapitalismen är den högsta formen för den kapitalistiska socialiseringen av produktionen och den materiella förberedelsen för socialismen.”
    Som jag förstår så menar både Michael Hudson och Åke Paulsson också det.
    ——
    Hudson skriver ”Feodalismen exploaterade arbetskraften genom att bara knyta den till jorden och ta vad den producerade. Och detta var rent exploaterande. Kapitalismen exploaterade arbetet i den bemärkelsen att, ja, kapitalisten gjorde vinst genom att använda arbetskraft, men kapitalisten, till skillnad från jordägaren och till skillnad från slavägaren, spelade faktiskt en produktiv roll i att organisera produktionen. Kapitalisten organiserade industrin och möjliggjorde tillväxt.” 
    ——————————————————————————
    Fortsättningen blev:
    ”Bankkapitalet och industrikapitalet smälte samman till ett gemensamt  och gigantiskt finanskapital
    Kapitalet måste investeras och det placerades i maskiner, byggnader gruvor, arbetskraft osv.” (Ur Imperialismen, Kommunistiskt grundkurs3 HS offset) 
    Istället för att gå vidare mot socialism blev det alltså så här: 
    Åke Paulsson skriver 
    ”Idag kommer familjer som kommer in i arbetskraften att behöva ägna hela sitt liv åt att arbeta av den skuld de måste ta på sig för att få en utbildning för att få ett jobb, liksom skulden de behöver för att köpa en bil för att köra till jobbet, och bolåneskulden för huset de behöver bo i för att undvika att hyrorna går upp och upp. De måste ägna hela sitt liv åt att betala sina fordringsägare, inte åt att leva bättre med fler varor och tjänster. Till skillnad från livegenskapen kan dagens arbetare bo var de vill. Men var de än bor måste de producera värde inte bara för sina arbetsgivare utan också för bankirerna. Dessa bankirer (och obligationsinnehavare) är de huvudsakliga exploatörerna idag. Finanskapitalismen har alltså överväldigat industrikapitalism. I stället för att industrikapitalismen utvecklas till socialism som man förväntade sig, går den tillbaka till neo-livegenskap och neo-feodalism. Detta beror främst på oförmågan att skuldsätta sig inom det industriella kapitalistiska systemet för att utvecklas till en socialistisk ekonomi. Det är detta som nyliberalismen sponsrar genom finansialisering och privatisering.” 
    ——————————————-
    Hudson skriver 
    ”Oförmågan att göra skulden produktiv.”
    Och “Och den term jag använder om och om igen är skulddeflation. Och det är att betala fordringsägare, betala skulder till den finansiella sektorn, tar bort köpkraften från konsumtionen och från företagens utgifter för industriell kapitalbildning. “ 
    —————————————————————
    Och man kan väl säga att det är det vi har utsatts för i väst. 
    Och att Kina och Ryssland har insett att det är fel väg att gå..Kina har kommit längst, deras centralbank (ej privata!) strävar bara efter att bara låna uj pengar åt kapitalister som använder sitt kapital till att lyfta landets befolkning…dvs inte som i väst till spekulation. 
    Kort sagt Ryssland och Kina har startat ett krig mot imperialismen, fast ett ekonomiskt krig. 
    Jag kan inte förstå på vilket sätt Hudson inte är marxist. 
      

    • Hoppas Anders Romelsjö kan lägga in det diagram om nationalinkomsten och mervärdets fördelning som åskådliggör det här. Jag skickade det i mejl till dig 4 jan i början av
      Jordränteartikeln.

      Svar till Catarina Östlund.

      Ditt nästa stycke om Hudson och Feodalismen är helt rätt det stämmer med Marx.

      Men nu blir det rörigt. Först ett kort citat från en gammal kommunistisk grundkurs, sedan kommer en lång utläggning från Åke Paulsson. Sen kommer Hudson och sen kommer du.

      Sen kommer Åke, sen kommer Hudson sen kommer du.

      Slutligen ”Jag kan inte förstå vilket sätt Hudson inte är marxist”.

      Men vid ditt förra inlägg var du tveksam om Hudson var marxist på grund av att
      Bertil Kilner har en annan penningteori eller Monetärsystem med det konstiga argumentet att Bertil har ju haft rätt i en annan fråga.

      Catarina det går inte att föra en debatt på det här sättet.

      Dessutom har jag förklarat varför Hudson inte är Marxist i mitt första inlägg om Hudson.

      För det andra har jag ingående svarat i min publicerade artikel om Jordräntan att Mervärdet skapas endast av det produktiva kapitalet i lönearbetetsform OCH ENDAST DÄR. Du citerar en gammal grundkurs det borde rimligtvis framgått där också.

      Om du är så betuttad av Hudson visa då var han hänvisar Handelskapitalet, Bankkapitalet och Jordräntans vinster till det produktiva kapitalets utvinning av mervärde.

      Marx Mervärdeteori är GRUNDBULTEN i Marxismen och Leninismen och detta är ABC.

      Du är ett eko av Åke Paulsson som säger att Spekulation och minskning av pengarnas värde
      (inflation) ökar fastigheters värde. Ni kommer att gå till historien med lansering av en ny och högst orginell värdelag.

      Jag har ju redan talat om att det är heltokigt. Det strider ju mot MARXISMENS ABC.

      Spekulation = Ekonomisk investering avsedd att ge avkastning på kort sikt. Avkastningen kan vara Positiv men också Negativ. Alltså Spekulation kan vara positiv eller negativ vilket betyder i klarspråk att det inte är Mervärdeskapande och inte bara det, det är inte ens värdeskapande. Det är ju bara omfördelning. Hela det Fiktiva (= till skillnad mot det verkliga)
      kapitalet är bara siffror på dataskärmar. Marx kallar det för fiktivt kapital som inte har
      något verkligt värde eller återspeglar några verkliga tillgångar.

      Men fastigheter är realvärden vilket hela min artikel om jordräntan handlar om.

      Arbete är källan till värde. Vi måste arbeta för att överleva. ”Att varje nation, som inställde arbetet, jag vill inte säga för ett år utan för några veckor, skulle gå under, det begriper varje barn”, förklarade Marx.

      Catarina har du glömt att du dissade hela min 8 sidiga artikel och därmed framförallt Marx och Engels med orden att detta är 1800 tals trams vilket jag inte förstår ett dyft av.

      Jag trodde nu i min enfald att du nu också skulle dissa Darwin, Newton och Einstein som 1800 tals skräp.

  6. Upriktigt sagt, Karl Tingström, du skriver “Mervärdet skapas endast av det produktiva kapitalet i lönearbetetsform OCH ENDAST DÄR. Du citerar en gammal grundkurs det borde rimligtvis framgått där också.”
    VAR, EXAKT VAR, står det att Hudson eller Paulsson förnekar det?
    _______________________________________________________
    Karl T, du skriver “Men vid ditt förra inlägg var du tveksam om Hudson var marxist på grund av att Bertil Kilner har en annan penningteori eller Monetärsystem med det konstiga argumentet att Bertil har ju haft rätt i en annan fråga.”
    Inte alls konstigt, båda kallar sig marxister, Michael Hudson tar ställning FÖR Ryssland i kriget i Ukraina, K, Bertil Kilners parti, tog klart ställning MOT Ryssland, dvs “tog”, nu vet jag inte om dom har ändrat sig.
    Självklart försöker jag som kallar mig för kommunist (långt ifrån fullärd) att ta reda på om det Michael Hudson skriver och säger stämmer överens med “arbetarklassens samlade erfarenhet”, dvs marxismen-leninismen, stämmer teorin med verkligheten?
    Hudson säger i en intervju:
    ” Marx sa att alla former av exploaterande arbete i en eller annan mening var exploaterande. Antikens slaveri exploaterade arbetskraften genom att bara ge den ett minimum. Feodalismen exploaterade arbetskraften genom att bara knyta den till jorden och ta vad den producerade. Och detta var rent exploaterande. Kapitalismen exploaterade arbetet i den bemärkelsen att, ja, kapitalisten gjorde vinst genom att använda arbetskraft, men kapitalisten, till skillnad från jordägaren och till skillnad från slavägaren, spelade faktiskt en produktiv roll i att organisera produktionen. Kapitalisten organiserade industrin och möjliggjorde tillväxt.
    (…).Och Marx sa att kapitalismen hade revolutionerat finansvärlden – åtminstone i Tyskland. Det gamla finanssystemet i England, Holland och Amerika var rent rovgirigt. Det var inte produktivt. Lån gavs till krigsfinansiering. Ända sedan korstågen på 1200-talet var det Vatikanen som hade tagit ledningen i att organisera ett europeiskt finansiellt system för att finansiera korstågen och krigen, inte för att spela någon produktiv roll.
    Men Marx sa slutligen, att industrikapitalismen har en användning av krediter som inte involverar krig, den involverar inte korruption, den involverar inte att ge lån till improduktiva regeringar. Den industriella kapitalismen kommer att göra regeringarna själva produktiva. Och för det kommer det inte bara att göra transport och hälsovård och utbildning till allmännytta, det kommer att göra bankväsendet i praktiken till allmännytta. Och det var vad man hade i Tyskland som utvecklades fram till första världskriget, så att när första världskriget bröt ut, till och med i England, skrev ekonomer artiklar och ekonomiska tidskrifter, andra publikationer, och sa att de oroade sig för att Tyskland skulle vinna första världskriget eftersom det hade produktivt bankväsende som ett allmännyttigt företag som kunde finansiera faktiska kapitalinvesteringar. medan det brittiska och europeiska bankväsendet och det amerikanska bankväsendet helt enkelt plundrade tillgångar. …
    Så kapitalismen var i grund och botten en övergång till socialism som började med en blandekonomi. Alla kapitalistiska ekonomier var blandekonomier. Men eftersom det var en blandekonomi gick den politiska kampen ut på att ta kontrollen över regeringen bort från godsägarna och bort från rentierklassen och lägga den i händerna på industriklassen som allierade sig med den lönearbetande klassen tillsammans mot jordägarna. Och det var i grund och botten vad 1848 års revolutioner handlade om: arbetet och kapitalet mot godsägarna, monopolisterna och bankerna. Och det var kapitalismens grundläggande politiska inriktning. utdelningar för att tjäna pengar åt aktieägarna och obligationsinnehavarna, inte för att återinvestera i att öka produktionen.”
    ————————————
    Jag sa inte 1800.tals skräp, det skulle aldrig falla mig in, men ditt resonemang låter som att du befinner dig på 1800-talet… dvs ditt betonande av jordägarklassen.
    ———————————————
    Och nu en fråga som jag vill ställa dig, hur ser du med utgångspunkt från din marxism, på talet om att kampen i världen just nu står mellan en multipolär och en unipolär värld?

  7. Svar till Catarina Östlund. Du skriver att Marx sa, antar du menar skrev. Du citerar Marx på 40 rader utan att ange källan. Skärpning redovisa bok och sidor, borde vara självklart Catarina.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here