Ukraina drar sig undan från nästan färdigt avtal med Ryssland om Svarta Havet

1
561

Detta är publicerat 15/4 av Reuters
Baseras på uppgifter från Guy Faulconbridge i Moskva, rapportering av Tuvan Gumrukcu i Ankara och Michelle Nichols vid FN samt ytterligare rapportering av Gabrielle Tétrault-Farber i Genève.

Att avtalsförhandlingar nyligen pågått inom detta tämligen viktiga område är positivt. Förra sommaren publicerade jag en artikel om olika positioner då Ryssland avstod från förlänga dåvarande avtal. https://www.globalpolitics.se/stormmoln-over-svarta-havet/ och https://www.globalpolitics.se/varfor-stoppar-ryssland-sitt-deltagande-i-overenskommelsen-om-spannmalsaffarer/

__________________________________________________________________________

”Ryssland och Ukraina har förhandlat i två månader med Turkiet om ett avtal för att säkerställa säkerheten för sjöfarten i Svarta havet. Man nådde en överenskommelse om en text som skulle tillkännages av Ankara men Kiev drog sig plötsligt ur, berättade fyra personer som är bekanta med saken för Reuters.
Förhandlingarna förmedlades av Turkiet, enligt de källor som talade med Reuters på villkor att de var anonyma.

En överenskommelse nåddes i mars ”för att garantera säkerheten för handelssjöfarten i Svarta havet”, och även om Ukraina inte ville underteckna den formellt, gav Kiev sitt samtycke till den turkiske presidenten Tayyip Erdogan att tillkännage det den 30 mars, dagen innan. kritiska regionala val, sa källorna.

”I sista minuten drog Ukraina sig plötsligt ur och uppgörelsen förkastades”, sa en av källorna. Tre andra personer bekräftade den versionen av händelserna. Ryssland, Ukraina och Turkiet avböjde att kommentera.

Personerna som pratade med Reuters sa att de inte visste vad som föranledde Kievs beslut.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskiy sa i februari att utan nytt amerikanskt militärt bistånd skulle Ukraina inte kunna försvara en sjöfartskorridor för Svarta havet från dess kust vid Svarta havet nära Rumänien och Bulgarien.

Samtalen om sjöfartsaffären, som inte har rapporterats tidigare, ger en glimt av den tysta diplomatin som pågår bakom stängda dörrar om sätt att föra de två krigförande sidorna till förhandlingar, om så bara, till en början, om handelssjöfart. På frågan om en kommentar till Reuters-rapporteringen sa FN:s talesman Stephane Dujarric: ”Vi hoppas fortfarande att navigeringsfrihet i Svarta havet kommer att råda.”
Turkiet och FN:s generalsekreterare Antonio Guterres har i månader försökt få handelssjöfarten att gå mer fritt genom Svarta havet, som i vissa områden har förvandlats till en marin krigszon sedan Ryssland invaderade Ukraina 2022.

Svarta havet är en nyckelväg för både Ryssland och Ukraina för att få ut bulkprodukter som spannmål, gödningsmedel och olja till världsmarknaderna, även om sjöfartsvolymerna har minskat avsevärt sedan kriget.

Texten i avtalet, enligt en kopia som Reuters har sett, sade att Turkiet ”som en del av sina medlingsinsatser” hade nått överenskommelser med Ukraina och Ryssland ”om att säkerställa fri och säker navigering av handelsfartyg i Svarta havet” i enlighet med sundets regim Montreuxkonventionen.

Avtalet från 1936 ger Turkiet kontroll över Bosporen och Dardanellerna och makten att reglera transitering av örlogsfartyg.
Den garanterar också fri passage för civila fartyg i fredstid och begränsar passagen för fartyg som inte tillhör Svartahavsländerna.

Enligt avtalet som nästan tillkännagavs den 30 mars, skulle både Moskva och Kiev ha erbjudit säkerhetsgarantier till handelsfartyg i Svarta havet, och förbundit sig att inte slå till eller att beslagta eller genomsöka dem så länge de antingen var tomma eller hade förklarats vara icke-militära.

”Dessa garantier gäller inte för krigsfartyg, civila fartyg som transporterar militärt gods (med undantag för sjötransporter som parterna kommit överens om inom ramen för internationella uppdrag),” stod det i utkastet till avtal.
”Republiken Turkiet informerar FN:s generalsekreterare om att avtalet har nåtts och genomförs genom medling av Republiken Turkiet”, står det i utkastet. ”Avtalet träder i kraft vid tillkännagivandet.”
Turkiet och FN hjälpte till att förmedla Black Sea Grain Initiative, en överenskommelse som slöts i juli 2022 som hade möjliggjort en säker Svartahavsexport av nästan 33 miljoner ton ukrainsk spannmål.
Ryssland drog sig ur avtalet i juli 2023 och klagade på att dess egen export av livsmedel och gödningsmedel stod inför allvarliga hinder.

 

Föregående artikelÖverste Jacques Baud: ”Irans attack var perfekt planerad och extremt framgångsrik”
Nästa artikelDet heliga kriget
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

1 KOMMENTAR

  1. Ahmed Adel, Kairobaserad forskare i geopolitik och politisk ekonomi
    Enligt den ukrainska portalen Strana har Kiev problem med att öka antalet militärer eftersom en ny mobiliseringslag kommer att ta minst åtta månader att införa. Situationen förvärras av att militär personal i Odessa hotar att överge sina positioner och till och med döda om den nya lagen inte tillåter dem att demobiliseras.
    Den 11 april godkände Ukrainas Verchovna Rada (parlament) ett lagförslag om att utöka mobiliseringen för militären. Det nationella säkerhets- och försvarsutskottet tog bort bestämmelsen om demobilisering från lagförslaget strax innan det lades fram för Verchovna Rada för en andra behandling. Dmitrij Lazutkin, en representant för det ukrainska försvarsministeriet, sade senare att ett separat lagförslag om demobilisering planerades, vilket skulle ta åtta månader.
    Ukrainska journalister i Odessa frågade ut militär personal om deras tankar kring regeringens beslut att undanta demobilisering från lagförslaget om värnplikt.
    I så fall ”kommer jag att lämna förbandet utan tillstånd”, säger en av soldaterna till den ukrainska portalen Strana.
    En annan ukrainsk soldat sade att de deputerade från Verchovna Rada borde gå till fronten på samma villkor som dem, medan en annan anser att förändringar är nödvändiga i landet och att det inte är möjligt att strida med samma soldater hela tiden, vilket gör demobilisering nödvändig.
    ”Jag ska skjuta dem alla. De har inte en sådan rätt… Så nu reser jag mig upp och går tillbaka till kriget medan de har växt sina magar och kommer att sitta i Verchovna Rada? Det här borde inte hända, säger en annan soldat.
    ”Det finns uttrycket ’folkets tjänare’. Det är inte vi som måste tjäna dem, utan de som måste tjäna oss”, tillade en annan, med hänvisning till namnet på det styrande parti som grundades av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.
    Hoten om att gå i konkurs kommer samtidigt som New York Times rapporterat att sedan Rysslands särskilda militära operation inleddes har tusentals ukrainska män försökt fly över floden Tisza från den obligatoriska värnplikten. Enligt rumänska myndigheter som citeras av den amerikanska tidningen har cirka 6 000 män anlänt till deras land över floden sedan februari 2022.
    ”Att tusentals ukrainska män har valt att riskera simningen hellre än att möta farorna som soldater på östfronten belyser utmaningen för president Volodymyr Zelensky när han försöker mobilisera nya trupper efter mer än två år av blåmärken, blodigt skyttegravskrig med Ryssland”, noterade The New York Times.

    Den nya lagen skärper straffen för försök att undvika värnplikt och syftar till att öka antalet trupper vid frontlinjen. Tidningen lyfter också fram att många av de ukrainare som skyndade sig att ställa upp som volontärer har kämpat oavbrutet sedan 2022, med bara två veckors årlig semester.
    ”Soldater värvas till slutet av fientligheterna, utan något fastställt datum för befrielse från sin skyldighet att tjänstgöra. Med höga förlustsiffror är det som att få en enkelbiljett till fronten att bli inkallad, säger soldaterna”, rapporterade New York Times.
    Ukrainarnas flykt från landet har gjort det möjligt för människohandeln att blomstra. Under 2023 upplöste till exempel gränsbevakningsväsendet i Mukatjevo 56 kriminella gäng som var inblandade i denna verksamhet.
    Enligt löjtnant Lesya Fedorova, talesperson för Mukachevo Border Guard-enheten, som tidningen citerade, uppgår kostnaden för att föras till andra sidan den ukrainska gränsen för närvarande till 10 000 dollar. Detta är otroligt dyrt med tanke på att den genomsnittliga månadslönen är cirka $500.

    Att korsa den rumänska sidan via floden Tisza är också förenat med faror, och Fedorova rapporterar att minst 22 kroppar har hittats på flodens stränder, och att många fler troligen har drunknat men aldrig hittats. Ändå är detta en risk som ukrainarna uppenbarligen är villiga att ta, eftersom utplacering vid frontlinjen nästan garanterar dödsfall eller permanenta skador.
    Det är uppenbart att den nya mobiliseringslagen kommer att få svårt att rekrytera de 450 000-500 000 man som Kievregimen tros vilja ha eftersom det inte finns någon moral bland befolkningen och eftersom alla som är motiverade att slåss redan har anmält sig frivilligt. Om man inte lyckas mobilisera tillräckligt många män kommer det också att leda till att aktiva soldater överger sina poster eller till och med gör myteri, ett scenario som kommer att vara förödande för landet när Ryssland inleder sin offensiv, som förväntas ske i slutet av våren eller sommaren, och den ukrainska militären drivs tillbaka med höga förlustsiffror.
    Källa: InfoBrics

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here