Utrullandet av 5G – kapitalets megaskifte inte folkets

Denna artikel är skriven av docent Jan-Erik Gustafsson från Kungliga Tekniska Högskolan, som har sakkunskap inom området.

Här har tidigare publicerats en (kritisk) artikel om 5G, Nedvärderar EU faran av 5G för hälsan och för miljön?
Den var skriven av Mona Nilsson, Ordförande för Strålskyddsstiftelsen och författare till Mobiltelefonins hälsorisker (2010) och har tidigare publicerats i mars-numret av Kritiska EU-fakta.

Utrullandet av 5G – kapitalets megaskifte inte folkets

Mitt under rådande covid-19 pandemi har teleoperatörer som Telia, Tele 2 och Tre i helsidesannonser i pressen under försommaren lanserat 5G-nätverk, som säljs in till allmänheten med att nu skall familjer kunna surfa ännu snabbare. Basstationer och antenner monteras nu i allt snabbare takt på tak och husväggar utan samordning av ansvariga myndigheter; Post- och telestyrelsen (PTS), Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) eller kommunen. Det är oklart om det krävs bygglov för att sätta upp denna infrastruktur, och på kommunal nivå finns inget register över var denna hälsovådliga infrastruktur monteras.

För EU-kommissionens ordförande Ursula van den Leyen och unionens EU-etablissemang har samhällets digitalisering och åstadkomma det ”Europeiska giga-bytesamhället till 2025” blivit en nyckelfaktor för att ta EU ur pandemikrisen. Digitaliseringen och utrullandet av 5G kallas till och med officiellt för ett megaskifte.

Grundaren av World Economic Forum (som arrangerat de årliga mötena för den globala eliten i Davos) säger att megaskiftet är den ”fjärde industriella revolutionen”, skriver forskarna Johan Eriksson och Lindy M. Newlove-Eriksson i en läsvärd artikel EU och det teknologiska megaskiftet – Hot, sårbarhet och fragmentariskt ansvar i Nätverket för Europarättsforskning årsbok 2020.

Författarna skriver att megaskiftet innebär mer av oöverskådliga konsekvenser än hittills genomlevd informationsteknologisk revolution, framför allt då den globala spridningen av Internet.

Megaskiftet möjliggörs genom att det nu är möjligt att skapa, spara och sprida väldiga datamängder (s.k. ”big data”), som sammankopplas via 5G och annan mikrovågsteknik. För EU-eliten innebär denna ”sakernas Internet” inte bara ”smarta” telefoner utan digital självstyrning av såväl stora som små apparater och tekniska system till exempel kylskåp, värmesystem, fläktar, belysning, fordon, vattenkraftverk, medicinska apparater, molntjänster, drönare och andra vapensystem, data chips som legitimation inopererade i människokroppen, ansiktsidentifiering, övervakningskameror mm.

För EU handlar dessa möjligheter till artificiell intelligens (AI) framförallt om att stärka den globala konkurrenskraften, och i EUs forskningsprogram Horizon 2020 har kraftigt ökat anslaget till utveckling av AI-projekt. Syftet är att EU ska bli ”världsledande i AI”.

I Sverige driver en påtryckargrupp av näringslivstungviktare och akademiker inom Ingenjörsvetenskapsakademien projektet Hållbar Sverige under ledning av den tidigare kontroversielle VD:n för Ericsson och senare British Petroleum Carl-Henrik Svanberg, Jacob Wallenberg Investor, Hans Stråberg Atlas Copco, rektor Birgitta Bergwall-Kåreborn Luleå Tekniska Högskola m.fl. Svanberg säger till SvD att Coronakrisen är ett bra tillfälle att sluta leden, och att EU är den viktigaste faktorn för att få slagkraft i Europa och trygga de kommande 20-30 årens utveckling.

Han tillägger att med digitaliseringen har vi en revolution (!) som kommer att förändra våra samhällen i grunden. Påtryckargruppen vill förutom utbildning och forskning se en bättre digital infrastruktur med utbyggt 5G-nät och elektrifiering av transporterna.

Den ende riksdagsledamot som haft kritiska synpunkter på 5G är den tidigare Mp-ledamoten Jan Lindholm som inför behandlingen av ny strålskyddslagstiftning (baserat på ett EU-direktiv) i en motion 2017/18:3368 redan 2017 föreslog att utbyggnaden av 5G bör läggas på is – med andra ord att ett s.k. moratorium bör införas – till dess övertygande studier finns som visar på att tekniken inte kan skada människor, växter och djur, detta enligt EU:s försiktighetsprincip. Motionen avslogs efter att det behandlande utskottet, försvarsutskottet, efter hörande av SSM och SSMs vetenskapliga råd funnit att det ”finns inget som utifrån nuvarande kunskap tyder på några betydande hälsorisker så länge gällande riktvärden respekteras”.

Men det finns kritik i Bryssel. Miroslava Karaboytcheva, utredare på EU-parlamentets utredningsbyrå (EPRS), skriver i rapporten ”Effekter av 5G trådlös kommunikation på hälsan” tidigare i år bl.a. dels att ”Europeiska Rådets Rekommendation om begränsningar av exponering av allmänheten av elektromagnetiska fält är nu 20 år gammal, och tar således inte i beaktande specifika tekniska karakteristiska av 5G”, och dels att ett växande antal obundna och seriösa doktorer och forskare varnar för ett stort antal besvärande hälsoeffekter som allmänheten utsätts för som en kontinuerlig mikrovågsstrålning från 5G och trådlös teknologi innebär, s.k. elektronisk smog.

Hon nämner särskilt ett 5G-upprop som presenterades för FN 2015 och till EU 2017, det senare på initiativ av den svenske professorn Lennart Hardell och den finländske professorn Rainer Nyberg.

En ännu mer besvärande kritik har i juni framfört av de två EU-parlamentarikerna Michèle Rivasi (Europé Écologie) och Dr Klaus Buchner (Ökologisch-Demokratische Partei) som låtit göra en granskning av ICNIRP (International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection), som är den påstått oberoende organisation med säte i Tyskland som bestämmer hur mycket mikrovågsstrålning telekombolagen och teleoperatörer får utsätta människor för. ICNIRPs rekommendationer används och hänvisas till sedan av EU-kommissionen, WHO och de flesta av EUs medlemsländers myndigheter som svenska SSM.

För mikrovågsstrålning är SSMs ICNIRP-baserade föråldrade referensvärde 10 000 000 mikroW/m2 i jämförelse med 100 mikroW/m2 (som bl.a. Europarådets parlamentariska församling rekommenderat 2011) för att undvika hälsovådlig strålning som det oberoende forskarsamhället rekommenderar!

Rivasi och Bruchner visar i sin apport att ICINIRP inte alls är oberoende. Drygt hälften av medlemmarna av organisationens ”vetenskapliga expertgrupp” har intressekonflikter i form av finansiering från telekombolagen. Dessutom tar den råd från den partiska industriorganisation ICES (International Committee of Electromagnetic Safety/ IEEE). I ICES är representanter för telecom- militär- och energibolagen aktiva i besluten. Tyska dagstidningen Der Tagesspiegel beskrev i en granskning 2019 ICNIRP som en kartell som systematiskt avvisar alla forskningsresultat som visar skadlig påverkan, och att hittills varken EU-kommissionen, strålsäkerhetsmyndigheterna eller ansvariga ministrar (i Sverige digitaliseringsminister Anders Ygeman) ifrågasätter detta.

Buchner vill att EU-kommissionen skall sluta finansiera ICINIRP och att en helt oberoende rådgivande kommitté i stället tillsätts. Hur ställer sig svenska EU-parlamentariker och riksdagsledamöter till detta?

De svenska ansvariga myndigheterna är under stark påverkan av ICNIRPs experter, som SSM och Folkhälsomyndigheten. SSM lutar sig mot ICNIRPs medlemmar i hög grad och väljer att bojkotta forskare som är kritiska och varnar för hälso- och miljörisker. Sedan starten 2002 har SSMs vetenskapliga råd utgjorts till minst hälften av medlemmar i ICNIPs. De mest tongivande under många år är Anders Ahlbom och Maria Feuchting från Karolinska Institutet, ordförande och sektreterare i SSMs expertgrupp, och som regelmässigt deltar i alla statliga utredningar inom området. Feuchting var dessutom vice ordförande i ICNIRP 2012-2020.

Till saken hör att Karolinska Institutets etiska råd redan 2008 menade att en ICNIRP-medlem som uttalar sig som expert för en annan organisation t.ex. SSM kan vara jävig. Folkhälsomyndigheten har också låtit Ahlbom och Feuchting skriva ett kapitel om riskerna med elektromagnetiska fält, risker som avfärdas rakt av i sin senaste miljöhälsorapport 2017.

Sammanvävningen med telecombolagen sker genom att Ericsson är medlem i intresseorganisationen MMF (Mobile Manufacturers Forum) och Telia i GSM Association, som båda finansierat WHO för att marknadsföra ICNIRPs rekommendationer över hela jordklotet. Inget ting får hindra utrullande av 5G sändare och ”sakernas Internet” som enligt Karaboytcheva kan skapa en anslutning av 10 -20 miljarder föremål.

Det är djupt obehagligt och demokratiskt oanständigt att varken myndigheter eller politiker allsidigt informerar medborgarna om hälso- och miljörisker av mikrovågsstrålning och det pågående utrullandet av 5G. Den globala eliten och EU med sitt återhämtningsprogram förlitar sig nu på att digitalisering och AI skall vara en avgörande lösning på samhällsproblemen efter coronapandemin.

Men allt fler medborgare i Sverige vill, när pandemin klingat av se en solidarisk förändring bort från oacceptabel ekonomisk ojämlikhet och risk för ett framväxande auktoritärt övervakningssamhälle, återta viktiga samhällsfunktioner i allmän regi efter decennier av EU-styrd privatiserings- och åtstramningspolitik.

En sådan förändring kan inte ske inom ramen för ett EU-medlemskap, som binder upp svenska politiker till EUs oöverskådliga regelverk, rekommendationer och nyliberala politik.