Vad händer i Sydkinesiska havet? Är Filippinerna, USA:s nya uppmarschområde mot Kina?

5
1113
Bild i Derimot.no. från Lexica

I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan” återpubliceras denna artikel som är aktuell i högsta grad sedan ett mera Kina-kritiskt styre finns på Filippinerna .

Denna artikel publicerades 26/1 2023 och är skriven av överstelöjtnant Einar Magnus Ødegård, som bor i Filippinerna. Redaktionen på Derimot.no har lagt till bilder med text. Och artikeln har fått ökad aktualitet i och med ballongnedskjutning och diplomatiska förvecklingar.

https://derimot.no/hva-skjer-i-sorkinahavetfilippinene-usas-nye-oppmarsjomrade-mot-kina/

Kan krig om Filippinerna mellan USA och Kina inte undvikas?

Källor till de nämnda händelserna är aktuella nyhetsrapporter på Internet och i TV-sändningar från Japan och Singapore. De har noterats från september 2017.

Geografi och strategiska intressen

Runt Sydkinesiska havet ligger Kina i norr, i väster är Vietnam, och i söder finns Filippinerna, Malaysia, Brunei Dar-es Salaam och Indonesien. Trettio procent av världens handel förs över Sydkinesiska havets djupvattenområden utanför Vietnams, Kinas och Filippinernas kuster, för att undvika ett stort område med grunt vatten markerat Dangerous Grounds på kartor. Till vardags kallas den för Spratly, som ungefär täcker 400×400 kilometer med stora och mindre atoller som har farbara djupvattenkanaler emellan.

Nordväst om den filippinska ön Luzon ligger ett mindre grunt vattenområde som kallas Scarborough Shoal, och längst nordväst om Sydkinesiska havet ligger Paracelöarna med grund runt omkring. Alla nämnda grunda havsområden är rika på fisk och döljer stora förekomster av energi.

Det är självklart att kustbefolkningen runt Sydkinesiska havet har fiskat där och har etablerat ”sina” egna fiskeplatser i Spratly. De läggs nu till grund för äganderättsliga och sjörättsliga anspråk när det gäller utvinning av olja och naturgas. Vietnam, Malaysia, Brunei och Filippinerna gör anspråk på atoller i Spratlys, vilket motsäger Kinas anspråk på större delen av Sydkinesiska havet som dess territorialvatten. Anspråket görs på grundval av en gammal karta som visar ägandet av den så kallade ’Nine Dash Line’. På fastlandet och i kustområdena är Kinas olje- och gastillgångar små. Ingenting ligger då närmare till hands än att kräva det som finns av energikällor i Sydkinesiska havet.

Från och med 1992 stängdes alla amerikanska baser i Filippinerna på begäran av myndigheterna. Ändå lyckades USA med politiskt tryck och svaga filippinska presidenter, innan Duterte, etablera sig i landet igen. Som en före detta amerikansk koloni slöts ett ”ömsesidigt” försvarsavtal 1952, och senare slöts ett avtal kallat ”Visiting Forces Agreement” med udden riktad mot Kina. USA:s påtryckningar står i kontrast till Filippinernas behov av den växande handel och samarbete med Kina som president Duterte startade och som president Marcos nu för vidare. Filippinerna är ”allierade” med USA, mot sina egna behov, på grund av de olyckliga försvarsavtalen.

Kina erbjuder handel och ekonomisk utveckling, USA erbjuder baser (och krig med Kina?)

Kina har förvandlat Spratly till ett starkt befäst havsområde

Många blev förvånade 2016 när kineserna började muddringsarbete runt sju olika stora atoller i Spratlys. Material från havsbotten pumpades upp för att expandera atollarnas fastland. Som skydd ankrades ett stort antal civilregistrerade fartyg runtom. Där material har tagits bort från havsbotten finns nu en djupvattenhamn med en farbar led som leder till närmaste naturliga djupvattenränna. Kajer och lager har byggts på den utbyggda atollen, vilken har förvandlats till en militärbas.

Mest iögonfallande på de sju bebyggda öarna är den tre tusen meter långa landningsbanan, som enligt amerikanska underrättelsetjänster är tillräckligt bred och tål belastningen från de största kinesiska transportflygplanen. Banan är tillräckligt lång för att fullastade stridsflygplan ska kunna lyfta därifrån, och runt den finns uppställningsplatser för flygplan, bränsleanläggningar, lastplatser, hangarer och alla andra behövliga installationer för att utgöra en komplett flygstation. Radarantenner för olika ändamål installeras vid flygstationen och på omgivande atoller. Den amerikanska underrättelsetjänsten hävdar att byggnader döljer uppskjutningsanläggningar för flera typer av luftvärnsmissiler. Dolda av andra byggnader finns avfyrningsramper för sjörobotar. Samtliga sju baser är bemannade med avsikt att vara redo för strid med kort varsel, och utföra det oändliga underhållsarbete som hårt väder och närhet till havet innebär.

Från Spratleyöarna

Placeringen av baserna gör att de kontrollerar det mesta av Spratly med de vapen som är stationerade där. De kommer också att kunna stödja den kinesiska flottans verksamhet i havsområdet. Den 6 januari 2023 rapporterade filippinska nyhetsbyråer att Kina har börjat muddra vid fyra nya atoller i Spratlys. Kina har etablerat en bas på en av Paracelöarna, vilken är likadan som baserna i Spratlys.

Kinas civila flottstyrka

När ett amerikanskt spionfartyg seglade långsamt i internationellt vatten utanför Hainan 2016 möttes det stora fartyget med katamaranskrov av trålarliknande kinesiska civilregistrerade fartyg. Tre av dem lade sig framför det amerikanska fartyget, och besättningen började lämpa grova stockar i havet. Spionfartyget gjorde ett nödstopp för att undvika skador på skrovet. Det fjärde fartyget korsade akter om spionfartyget, släppte i en dragg som häktade upp släpvajer och kabel till instrumentet för att lyssna efter U-båtar. Avlyssningsinstrumentet i änden av vajern kom snart i kinesisk ägo. Så här avlöpte det första mötet mellan USA:s sjömilitära verksamhet och Kinas icke erkända civilt registrerade flotta.

Amerikanska underrättelsetjänster tror att denna civila marinstyrka består av cirka fyrahundra fartyg. De är trålarliknande, byggda av stål med förstärkta bogsektioner, finns i flera storlekar och kan göra tjugotvå knop. Filippinska myndigheter hävdar att besättningen ombord är militär personal i civila kläder. Som hemmahamn har fartygen flottbaser. Inga rapporter om beväpning av fartygen har noterats, men det är uppenbart att de kan bli vapenbärare.

Kinas fiskeflotta, som omfattar etthundraåttiotusen fartyg, varav alla på femtio ton och större, kan mobiliseras för krigsflottan.

Är det här trålare, krigsfartyg eller bägge delar.

Politiska samtal och amerikanska landstigningsstyrkor

Med kort varsel var utrikesministrarna i Malaysia och Filippinerna 1.-3. April 2021 kallade till Kina för samtal med utrikesminister Wang Yi, utan att ämnet för mötet hade uppgivits.

I ett pressmeddelande den 2 april från US Indo-Pacific Command stod det att under perioden 3.-7. april skulle hangarfartygsgruppen Theodore Roosevelt, tillsammans med malaysiska stridsstyrkor, träna i luft-, sjö- och landstigningsoperationer i Sydkinesiska havet.

Ett hangarfartyg liknar en flygstation på köl som eskorteras av ytfartyg och U-båtar, syftet med flygvapnet är att etablera luftöverlägsenhet och genomföra attacker mot land- och sjömål. De nya amerikanska amfibiska anfallsfartygen har ombord en stridsgrupp med amerikanska marinsoldater, jaktbombplan som startar och landar vertikalt och helikoptrar för att landsätta marinsoldaterna. Landstigningsfartygen har sin egen eskort med jagare och U-båtar.

Samtidigt som den amerikansk-malajiska militärövningen startade strömmade rapporter in från flera håll om att många fartyg i Kinas civila krigsflotta hade anlänt till Spratlys. 226 sådana fartyg sågs i lagunen vid en stor atoll kallad Whitsun Reef, där fartygen låg för ankar i grupper. Dessutom låg 100-150 andra kinesiska fartyg i grupper och individuellt i djupvattenrännorna runt omkring. Den 12 april hade alla kinesiska fartyg försvunnit från Spratlys och hade ersatts av kinesiska kustbevakningsfartyg.

Efter den amerikansk-malayiska gemensamma övningen utfärdade USA:s Indo-Pacific Command ett nytt pressmeddelande som lovordade det goda samarbetet mellan malaysiska och amerikanska stridsstyrkor. Ett fotografi av en liten formation av stridsflyg var den enda illustrationen till artikeln, militärfotografers favoritmotiv är landstigningsoperationer. Eftersom sådana bilder saknades tyder allt på att landstigningar aldrig ägde rum under övningen.

Händelserna sett i sitt sammanhang visar att USA hade ”övertalat”, läst pressat, regeringarna i Kuala Lumpur och Manila att tillåta amerikanska trupper att ockupera Whitsun Reef under täckmantel av en gemensam övning med militära styrkor från Malaysia.

De amerikanska attackplanerna måste ha uppdagats av kinesisk underrättelsetjänst, vilket låg till grund för den kinesiska utrikesministern att ringa sina kollegor i Kuala Lumpur och Manila för att ge dem klartecken att ge efter för amerikanska politiska påtryckningar. Kinesernas kunskap om de amerikanska ockupationsplanerna låg också till grund för utplacering i Spratly med 4-500 fartyg från Kinas civila krigsflotta, där den amerikanska landstigningen var planerad att äga rum. Eldgivning från de sju kinesiska baserna i Spratlys utgjorde en militär reservstyrka ifall amerikanerna skulle ta till vapen.

När USA ville attackera Spratlys från Filippinerna

Inom ramen för försvarsavtalet kallat ’Visiting Force Agreement’, under perioden 19-29 April 2021 avhölls en liten gemensam stabsövning och flygstödsövning med skarpa vapen på Luzon. Deltagare var filippinska och amerikanska soldater, med amerikanerna som kom från ett stort landstigningsfartyg som seglade i filippinska vatten. Även hangarfartygsgruppen Theodore Roosevelt var där. De amerikanska styrkorna var desamma som under den misslyckade operationen i Malaysia.

När denna filippinsk-amerikanska övning pågick fick emellertid fartyg från den kinesiska civila krigsflottan störst uppmärksamhet. Strax innan det stora amerikanska amfibieanfallsfartyget seglade in i filippinskt vatten återvände många kinesiska fartyg till Spratlys. Vid en atoll som heter Gaven Reef ankrades 136 fartyg i grupper och individuellt, och i lagunen vid McKennan Reef, där Kina har sin bas nummer åtta i Spratly under uppförande, låg 65 fartyg. Ett stort antal andra kinesiska fartyg rapporterades i de många djupvattenrännorna i Spratlys.

Detta är en av USA:s hangarfartygsgrupper

De civila kinesiska fartygen eskorterades denna gång av två stora missiljagare, tre korvetter och en bogserbåt från den kinesiska flottan. Vi ska heller inte glömma de sju baserna som Kina har i Spratlys, de har rimligen stor eldkraft.

Efter att den gemensamma övningen mellan amerikanska och filippinska styrkor hade avslutats och alla fartyg från den amerikanska flottan lämnat övningsområdet lämnade även de kinesiska fartygen Spratlys.

Syftet med den enorma amerikanska stridskraften förstås bäst av vad den filippinska ambassadören i Washington uttalade till amerikansk press den 24 april: ’De amerikanska myndigheterna väntar bara på att vi ska be om deras hjälp med att driva bort kineserna från Spratlys!’

President Duterte förblev lugn, begäran om amerikansk hjälp beviljades aldrig. Presidenten sa att de kinesiska fartygen skulle försvinna från Spratlys på egen hand, vilket de också gjorde.

Vad hände när den kärnkraftsdrivna U-båten USS Connecticut havererade?

Den 28 september 2021 gav US Indo-Pacific Command ett kort pressmeddelande som tillkännagav att hangarfartygsgruppen Ronald Reagan  kommer att genomföra utbildning i Sydkinesiska havet. Samma datum rapporterar den filippinska nyhetsbyrån GMA News att 140 fartyg från den civila kinesiska flottan ligger i ”Sydkinesiska havet”, och att 240 sådana fartyg ligger för ankar vid Kalayaan.

Den 3 oktober finns ett meddelande på webbplatsen för den engelska militärtidningen Jane Defense Journal: Amerikanska militärfartyg, som seglar på internationellt vatten i Sydkinesiska havet, hindras av civila kinesiska fartyg. Frågan blir då: Vad är anledningen till tystnaden i frågan från de amerikanska myndigheterna?

USS Connecticut

Den 8 oktober lyder en amerikansk CBN-rubrik: ”Den atomdrivna U-båten USS Connecticut skadades i undervattenskollision med okänt föremål i Sydkinesiska havet.”. Artikeln berättar att den snabba attack-ubåten skadades och att en del av manskapet ombord behövde medicinsk behandling. Fartyget var sjödugligt och gick mot Guam, där hemmabasen ligger. Den amerikanska flottan skickade senare ut ett fotografi som visade att fartyget hade fått fören tillplattad, efter att regelrätt ha kolliderat på ett eller annat sätt. Utrustad med de allra bästa sensorerna för säker navigering i djuphavet är det mer än förvånande att den toppmoderna amerikanska U-båten kolliderade.

Att 240 fartyg från Kinas civila krigsflotta låg för ankar vid Kalayaan, som är en stor atoll väster om Palawan, bevisar att den kinesiska underrättelsetjänsten återigen hade synat amerikanernas kort och placerat de många fartygen där som försvar mot en landsättning av trupper. Rapporten i GMA News om de 140 kinesiska fartygen i ’Sydkinesiska havet’ kan enkelt kopplas till rapporten i Jane Defence Journal om civila kinesiska fartyg som hindrar amerikanska krigsfartyg från att segla på internationellt  med och på andra sätt hindrade hangarfartygsgruppen Ronald Reagan från att segla mot Kalayaan? Det kan med säkerhet antas att USS Connecticut var en av de U-båtar som eskorterade hangarfartygsgruppen, som hade planerat att landsätta styrkor på Kalayaan.

USA ockuperar Filippinerna efter tre misslyckade hangarfartygs-operationer

Det otänkbara hade hänt: inom loppet av ett halvår hade den amerikanska flottan misslyckats med, inte bara en, utan tre hangarfartygs-operationer i Sydkinesiska havet, där uppdraget hade varit att ockupera atoller i Spratlyfältet. Ännu värre än militärt nederlag var att motståndarna hade varit den civila kinesiska flottan. Ett stort antal fartyg och grov kinesisk manövrering gjorde att de amerikanska amiralerna inte löste det uppdrag de fått.

Fiaskona med hangarfartygs-grupperna skulle USA omedelbart hämnas: När jag öppnade datorn vid middagstid den 14 oktober 2021 blinkade ett meddelande från GMA News från skärmen: Ett fotografi visade chefen för US Indo-Pacific Command Admiral Aquelino, där han skakar hand med den filippinske försvarschefen general Lorenzana. Texten som följde var kort: USA och Filippinerna har kommit överens om att amerikanska militära styrkor ska genomföra 300 aktiviteter i Filippinerna under innevarande år. Fyra timmar senare inleddes den första aktiviteten, när meddelandet försvann från skärmen. Militär censur upprättades. Filippinsk ”överenskommelse” uppnåddes naturligtvis genom hot, eftersom ockupationen inte tjänar filippinska intressen, vilket tvärtom är en god relation med Kina.

Visiting Forces Agreement ger USA tillgång till tio baser, den största är Clark Air Station och Subic Bay Naval Station. Tre av de övriga åtta baserna är flygfält, fem är för arméavdelningar. Den amerikanska truppstyrkan är okänd, ett troligt antal är 40-60 000 man.

En rapport i Manila Times den 4 maj 2022 sa att officerare från USMC och Filippinerna hade tittat på kustområdena i södra och norra delen av landet, i syfte att gruppera styrkor. Sådan utförlig censur till trots, säger oss att USMC för länge sedan har grupperats i båda områdena.

Farvattnet mellan Luzon och Taiwan kallas Luzonsundet, vilket är 250 km brett. De filippinska ögrupperna Babuyan och Batanes delar sundet i tre rännor, som kan navigeras av stora fartyg. Mellan den norra spetsen av Luzon och Babuyanöarna ligger Babuyankanalen, Balintangkanalen finns mellan Babuyan och Batanesöarna som har Bashikanalen i norr mot Taiwan. Alla tre rännorna är mindre än 100 km breda.

Pilen pekar mot Batanesöarna

För USA är Filippinerna det naturliga uppmarsch-området i ett krig mot Kina. Med avdelningar från USMC vid Babuyan och Batanes kontrollerar deras sjömålsmissiler från Kongsberggruppen hela Luzonsundet med eld mot ytfartyg. I ett krig skulle kinesiska sjöstyrkor tvingas segla genom Taiwansundet för att röra sig mellan Östhavet och Sydkinesiska havet. Den amerikanska ockupationen av Filippinerna har dramatiskt snävat in den kinesiska flottans handlingsutrymme.

USA hävdar att ockupationen av Filippinerna sker genom ”överenskommelse” med de filippinska myndigheterna, för att skydda landet från kinesisk aggression. Påståendet är en uppenbar lögn, vilket bevisas av att under mötet mellan presidenterna Xi och Marcos den 5 januari 2023 undertecknades fjorton olika avtal om samarbete. Upprättande av en direktlinje mellan de båda ländernas kustbevakningar, och samarbete mellan de båda ländernas kustbevakningar och fiskeinspektionsfartyg är två av de avtal som ingåtts.

Sydkinesiska havet är bara för grannländer

Utöver de tre misslyckade amerikanska hangarfartygsgruppernas försök att erövra atoller i Spratlys, seglade 2021 en fransk jagare, två australiska örlogsfartyg, en tysk fregatt och Storbritanniens nya hangarfartyg Queen Elisabeth utan incidenter genom Sydkinesiska havet. Kinesiska myndigheter nekade dem alla flottbesök i Hongkong.

Den 25 juli 2022 höll Kinas utrikesminister Wang Yi ett tal där en mening löd: Sydkinesiska havet är inte ett slagfält för krigsfartyg från stormakter utanför Asien.

Den 4 januari 2023 utfärdade US Indo-Pacific Command ett pressmeddelande som lyder: Under kalenderåret 2022 har US Navy genomfört fyra Freedom of Navigation-seglatser genom Taiwansundet, och fyra i Sydkinesiska havet.

Men hur är det med Scarborough Shoal?

Med Spratly- och Paracel-områdena befästa av Kina, ligger Scarborough Shoal med 150 kvadratkilometer grunda vatten obefäst inom Filippinernas ekonomiska zon och Kinas ”Nine Dash Line”.

Den 23 juni 2018 ingick Kina och Filippinerna ett så kallat ”Memorandum of understanding”, där en gemensam plan för exploatering av olje- och gasfyndigheterna på Scarborough Shoal beskrevs.

Den 20 november 2018 kom Kinas president Xi till Manila, där han och Filippinernas president Duterte undertecknade 27 utvecklingsplaner med kinesiskt kapital, i en storslagen ceremoni. En av planerna var utvinning av flytande gas på Scarborough Shoal, där förhållandena var som ett guldkantat presentpaket till det energifattiga Filippinerna: Utvinningsanläggningen ska betalas fullt ut av Kina, liksom rörledningen för gas till en landstation på Luzon. Filippinerna måste betala marknadspriset för gasen som förs iland, vilket Kina också måste göra för gasen som fraktas dit. Det totala driftsnettot vid anläggningen ska fördelas med 60 % till Filippinerna och 40 % till Kina. Tre veckor senare kom ett litet besked från det filippinska utrikesdepartementet att avtalet lagts på is. USA:s ambassad hade varit framme med sina hot.

Fram till den 5 januari 2023, och president Marcos var i Kina på ett officiellt besök, har det varit tyst om Scarborough Shoal, men enligt nyhetsrapporter hade president Xi då sagt att Kina är villigt att återuppta diskussionerna om gemensam olje- och gasutvinning i Sydkinesiska havet. Inget är då närmare till hands än att plocka upp det ingångna avtalet ur frysboxen.

I enlighet med utvecklingsavtalet från 20 november 2018 kan Kina börja borra efter olja och gas på Scarborough Shoal, till ömsesidig nytta för Filippinerna och Kina. Borrningen kommer att väcka missnöje hos USA, med tillhörande politisk press på Filippinerna att stoppa de kinesiska arbetena, vilket Kina inte kommer att ta hänsyn till. Avtalet från 2018 har undertecknats av Kinas och Filippinernas presidenter och är därför juridiskt bindande. Det innebär att borrarbeten i havet och byggandet av landstationen för att föra gas i land till Filippinerna kan påbörjas när som helst, vilket öppnar för att kinesiska maskiner och arbetare får uppehålla sig i landet.

Utbyggnadsarbetet på det obefästa Scarborough Shoal och för en landstation på Luzon lämpar sig som en brytpunkt i den låsta militära situationen mellan USA och Kina, där Filippinerna är en oskyldig tredje part. Hur USA kommer att agera inför en utveckling för Filippinernas och Kinas gemensamma bästa är osäkert, det sedvanliga skyddet av byggnadsverken till sjöss med många fartyg från den civila kinesiska flottan måste förväntas. Det kan se ut som att Kina har för avsikt att provocera USA in i en krigssituation med den övergripande avsikten att driva de amerikanska styrkorna i Filippinerna ut ur landet.

Sammanfattning

Under perioden 2021-23 har Kina befäst sitt herravälde över Sydkinesiska havet. Verktygen har varit utrikesminister Wang Yis hotfulla språkbruk, det starkt befästa Spratlyfältet och den talrika civila krigsflottan, som i en situation eskorterades av fem tungt beväpnade marinfartyg.

1992 sparkades alla amerikanska trupper ut från Filippinerna, men USA lyckades senare förvandla sin tidigare koloni till ett militärbasområde för attacker mot Kina. Som ett resultat av den amerikanska ockupationen, inklusive öarna i Luzonsundet, ligger sjöfarten genom sundet under deras kontroll.

Kina kan inte leva med att USA fortsätter att expandera Filippinerna som en attackbas mot landet, amerikanska styrkor på Batanes är nu bara 100 kilometer från Taiwan. En konflikt mellan kinesiska och amerikanska militära styrkor om Scarborough Shoal kan eskalera till ett krig om Filippinerna. Under Koreakriget i början av 1950-talet bekämpade kinesiska och amerikanska styrkor varandra utan krig mellan de två stormakterna utlöstes. Samma sak kan och bör hända igen. Scarborough Shoal kan bli startpunkten för ett krig som slutlugen kommer att befria Filippinerna från amerikanskt undertryckande.

 

 

Föregående artikelHar näringslivet tröttnat på produktion?
Nästa artikelTucker Carlson intervjuar Putin
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

5 KOMMENTARER

  1. En mycket bra artikel som mycket bra beskriver situationen. USA försöker lägga under sig kontrollen av Sydkinesiska Havet i syfta att plundra det på naturrikedomar, och för att kunna blockera Kinas handel. Precis som i Syrien eller Afghanistan. Det är bara ett tydligt exempel på USAs mycket aggressiva expansion militärt. Sydkinesiska Havet har varit en del av Kina i tusentals år, och bevisen för det är överväldigande.

    Det är bara naturligt att Kina agerar för att försvara det. Om man bortser från det faktum att den nuvarande svenska regeringen är en marionett regim under USAs kontroll, hur skulle svenskarna gilla att USA föste annektera Gotland och konvertera ön till en kärnvapenbas, precis som Guam.

    Guam namns, historien där är att USA invaderade ön militärt, annekterade ön som USA territorium, och konverterade ön till en kärnvapen militärbas. Guam tillhör Chamorro folket, Guam’s urbefolkning som kom till ön för över 4,000 år sedan, men ön är idag ockuperad av USA regimen.

    När det gäller Taiwan, de kinesiska militära övningarna runt ön är inte förberedelser för en invasion, utan en varning till USA att inte militärt invadera ön som Guam. Taiwan befolkades från Kina och har varit del av Kina i över 30,000 år. Om inte USA provocerar fram ett militär operation, som dom gjort i Ukraina, är det mest troliga scenariot inte att Peking kommer att återförena Taiwan med fastlandskina, utan att Taiwan kommer att återansluta sig till Kina. Just nu står USA i vägen.

  2. Filippinerna befriades från japansk ockupation av USA och har varit USA´s allierade sen dess. Pga det ökande kommunistkinesiska hotet planerar de förstås gemensamt för aktion för den händelse att kommunistkina försöker göra västfilippinska sjön till ett exklusivt kinesiskt hav. Det som kallas sydkinesiska i kina har ett annat namn i alla länder som gränsar till den, och tillhör inte kommunistkina mer än någon annan.

    Precis som alla kan framföra skepp fritt i engelska kanalen (”la Manche” på franska som också gränsar till den) kan alla fritt framföra sina skepp mellan kommunistkina och Filippinerna. Att kommunistkina ockuperas av KKP är själva anledningen till konflikten, den skapas av KKP´s ursurpation av makten. Att USA för fram sina skepp i området signallerar att Peking inte ger andra order på samma sätt som de beordrar sina undersåtar. USA gjorde samma sak i Östersjön 1986 (”öster” ur svensk synpunkt, ”Baltic Sea” på engelska. USA och UK har varit implicit allierade med Sverige mot det ryska hotet sen 1943, vår försvarsplanering har utgått från undsättning från väst efter en vecka, för den händelse av ryskt angrepp.

    Vad Östersjön kallas på imperieryska är inte bekant.

    • Det finns en hel del att kommentera då det gäller påståendena i artikeln. Här något ”USA och CIA blandade sig i flera decennier i valen i den tidigare amerikanska kolonin Filippinerna. Ramon Magsaysay, som med USA:s stöd valdes till president 1953, hade under sin tid vid makten CIA-agenten Edward Lansdale som militär rådgivare och talskrivare. Diktatorn Fernando Marcos fick stöd av USA ända till hans avsättande 1986 då han flögs till säkerhet på Hawaii av den amerikanska militären.” USA har krigat, stött kupper och påverkat val sedan Andra världskriget

      Vilka ”undersåtar” har Peking? USA med sina 700 militärbaser i närmare 100 länder? (Ryssland och Kina en handfull var). Och helt ledande i statskupper mot demokratier.

      Urval av USA-stödda statskupper i demokratier. – 1953 Mossadeq, i Iran – 1954 Arbenz, Guatemala – 1960 Lumumba, Kongo – 1964 Brasilien -1965 Dominikanska republiken. – 1965 Sukarno i Indonesien – 1973 Allende i Chile – 1970 Sihanouk i Kambodja – 1983 USA Bishopregeringen i Grenada – 2002-2019 USA stödjer statskuppsförsök i Venezuela – 2014 i Haiti. – 2009 Zelaya i Honduras – 2013 Morsi i Egypten – 2014 Ukraina -2019 Bolivia. -2021 Belarus?

    • Östersjön kallas Östersjön även på Svenryska språket 🙃
      Att USA självt är ockuperat är förklaringen till varför den springer agendor som inte gagnar dess kärnintresse. Därför är USA ett imperium som lider av psykos
      Sydkinesiska havet till hör Kina. Gilla läget.
      USAs baser i Asien ska bort oavsett.
      USA liknar numera en jättelik insekt redo att mosas av de multipolära stövlarna (squash!!!)
      Och vem bryr sig om lill-Britannien längre? En föredetting i ordets äkta bemärkelse

    • @Georg A 7 februari, 2023 At 09:52
      Att Filippinerna befriades från japansk ockupation av USA berodde på, och historikerna är ense, att det var ett led i USAs avsikter att lägga under sig hela Asien, inklusive Kina. Att Filippinerna blev ”allierad”, bättre uttryckt ”gisslan”, till USA var för att USA liksom i faller Japan, hotade med kärnvapen. Det är ingen frivillig allians. Sedan är det inte fråga om något ”kommunistiskt hot”, Kina bröt med sovjet kommunismen ´redan 1958. Sverige har den kvar, i något modifierad form. Filippinerna har just undertecknat ett antal stora avtal med Kina. USA har helt enkelt under hot tvingat sig på Filippinerna – igen. Sydkinesiska Havet har varit del av Kina i tusentals år, och det finns massiva bevis för det. Sydkinesiska Havet har inga alternativa namn, utom i propagandan förstås. Kina ockuperas inte alls, utan regeringen har upp till 98% folkstöd. Taiwan är ockuperad av USA men arbetar på en återanslutning till Kina. KMT arbetar med Peking på det projektet. Skepp får fritt passera Sydkinesiska Havet, precis som i Engelska kanalen.

      Östersjön kallas så i Sverige för den ligger österut. På ryska Балтийское море eller Baltiyskoye som jag tror betyder baltiska havet (Jag slog upp det så någon som kan ryska får väl rätta)

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here