Risk för missbruk i Coronatider? Alkoholmonopolet bra för folkhälsan och ekonomin! Andra monopol?

8
401

I kvälls-serien “Aktuella artiklar för ett år sedan och idag” återpubliceras denna artikel som verkar vara aktuell i högsta grad…

Min kollega professor Sven Andréasson säger:

* “Allt fler sitter ensamma och isolerade vilket ökar risken för alkoholproblem.
I coronatider bör du tänka dig för mer än vanligt hur mycket du dricker”.
* “Det är väldigt lätt att man kommer in i ett mer kraftigt drickande på grund av ren tristess och brist på sysselsättning.”

* “Alkohol i sig är inte nyttigt, det försämrar immunförsvaret. Du blir mer sårbar för infektioner och det är en nackdel i coronatider. Du riskerar att bli mer allvarligt sjuk om du har ett sämre immunförsvar.”

 

”Ligger du på den här nivån på konsumtionen (enligt nedan) är riskerna små.

I coronatider bör du tänka dig för mer än vanligt hur mycket du dricker.”

✓ Drick max tio standardglas i veckan, och inte mer än fyra standardglas vid samma tillfälle.
✓ Ett standardglas motsvarar 12 cl vin (11 – 13 procent) eller 33 cl starköl.
✓ En vinflaska har omkring 6-7 standardglas.

Med ett glas menas:
► 50 cl folköl
► 33 cl starköl
► 33 cl starkcider
► 12 – 15 cl rött eller vitt vin
► 8 cl starkvin
► 4 cl sprit

Professorn: Alkoholproblem kan öka i alla grupper Testa: Är du i riskzonen att utveckla ett alkoholberoende?

* “I Sverige har Systembolaget ökat försäljningen av alkohol sedan coronavirusets utbrott. “Accent 30 mars.


Artikeln 1 april 2019 – fortfarande aktuell.

En debatt har blossat upp på DN Debatt och genom en artikel av ledarskribenten Mattias Svensson. Den har i mitt tycken avslutats genom en utmärkt, sakkunnig replik på DN Debatt 29/3 2019, av Sven Andréasson, professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet och ordförande i “Alkoholpolitiskt Forum”. Vi har omkring 10 gemensamma artiklar publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter, några med hög impactfaktor, samt några ansökningar och debattartiklar. Jag är professor emeritus vid samma institution som Sven Andréasson.

Debatten inleddes med en artikel på DN Debatt 25/3 av ekonomen David Sunden, vars bedömning framgår av titeln. DN Debatt. ”Monopolet bidrar inte till minskad alkoholkonsumtion.

Titeln på Sven Andréassons artikel Sunden har fel i såväl stort som smått. återger förstås också sammanfattande bedömning. Skillnaden med Sundens rapport är att Sven Andreassons bedömning är baserad på korrekt bedömning av ett stort vetenskapligt underlag, som Sven själv bidragit till.

Jag har själv varit inne på området och skrev bland annat detta i ett mail till DN:s ledarskribent Mattias Svensson:

“”Forskningen visar entydigt att alkoholmonopol håller tillbaka konsumtionen och är bra för folkhälsan. Vid en genomgång av 17 vetenskapliga studier av USA:s ansedda Center for Disease Control fann man att privatisering av alkoholmonopol ökade konsumtionen med 44 % som medianvärde. När man i Sverige tillät försäljning av mellanöl i livsmedelskonsumtionen ökade alkoholkonsumtionen med 11 % och mer hos unga. När mellanölet flyttades in på Systembolaget 1977 minskade antalet unga i behov av alkoholrelaterad sjukhusvård kraftigt, liksom trafikolyckor där unga var inblandade.

(Skrev om detta i min avhandling 1987 “Epidemiological studies on the relationship between a decline in alcohol consumption, social factors and alcohol related disabilities in Stockholm county and in the whole of Sweden”. Karolinska Institutet, med bl.a. detta delarbete Romelsjö A. The decline in alcohol related problems in Sweden was greatest among young people. Br J Addict 1987;82:1114-24.)”

 

Alkoholpolitiskt Forum har gett ut den utmärkta kunskapssammanställningen “Minska skadorna. Nio inlägg om svensk alkoholpolitik”. Läs även “”Systemets monopol viktigt instrument för alkoholpolitiken”” Systemets monopol viktigt för alkoholpolitiken.


”Sundén har fel i såväl stort som smått”.

David Sundén intar en extremposition i förhållande till experterna på området.

På alkoholfronten intet nytt. Motståndarna till en ansvarsfull alkoholpolitik, återkommer med förnyade försök att undergräva såväl alkoholmonopolet som andra alkoholpolitiska åtgärder. Det senaste inslaget är David Sundéns artikel på DN Debatt som bygger på hans färska ESO-rapport och hävdar att alkoholpolitikens viktigaste verktyg, alkoholskatten och alkoholmonopolet, är uttömda eller verkningslösa. Dessa borde därför ersättas med konkurrens från privata alkoholbutiker och informationsinsatser. Inget nytt här, inga nya fakta, bara vantolkningar av forskningen. Sundén har fel i såväl stort som smått.

Först, vad gäller alkoholens samhällsekonomiska kostnader. Sundén företräder uppfattningen att människor som dör i förtid pga sitt alkoholbruk är att se som en samhällsekonomisk vinst eftersom kostnaderna för vård och pension minskar. Om än cyniskt är detta korrekt – men då borde också förlusten i liv och livskvalitet beräknas, vilket inte görs i rapporten.

I en studie från SoRAD på Stockholms universitet beräknades att alkoholbruket orsakade en förlust av 120.000 QALY:s (livskvalitetsjusterade levnadsår). Det är naturligtvis svårt att sätta ett värde på liv eller levnadsår. Men det finns sådana beräkningar från bland annat trafikforskningen och från hälsoekonomin.

 

Ett försiktigt antagande om 500.000 kronor per QALY ger en samhällskostnad på 60 miljarder. Hälften av denna kostnad bärs av andra än de som dricker, det vill säga barn och familj, trafikskadade, med flera. Det är framför allt denna kostnad som motiverar de alkoholpolitiska åtgärderna.

Vad gäller de alkoholpolitiska åtgärderna avvisar Sundén de åtgärder som en samlad internationell expertis anger som de mest effektiva, och förordar i stället orealistiska åtgärder som en minimiskatt på alkohol inom EU eller insatser med låg effektivitet som information. Till stöd för sina slutsatser väljer Sundén mycket selektivt ut vissa forskarrapporter. Han underlåter dock att nämna att dessa kritiserats kraftigt av flertalet forskare inom detta område, exempelvis kritiken av Gmels artikel om effekten av antal försäljningsställen från en grupp ledande alkoholforskare. här

Särskilt osakligt är resonemangen om Systembolaget. De konsumtionsdämpande inslagen: antal butiker, öppethållande, ålderskontroll, pris – Sundén menar att alla dessa inslag kan hanteras lika bra av privata aktörer. Detta stämmer helt enkelt inte: forskningen på området visar att när vinstintresset släpps in i alkoholhanteringen leder den kommersiella logiken till ökad tillgänglighet, aggressiv marknadsföring och mer lockpriser.

Den privata handeln har visat sig särskilt dålig på att sköta ålderskontrollen – vilket många menar är Systembolagets viktigaste funktion. I Sverige har vi erfarenheter från ett försök då vanliga livsmedelsbutiker tilläts att sälja starköl. Redan tidigt under försöket inkom rapporter om en tydlig ökning av fylleri i försökslänen, särskilt bland ungdomar. Som följd av detta avbröts försöket i förtid.

Sundén intar en extremposition i förhållande till experterna på området – WHO, OECD, Världsbanken, liksom en lång rad internationella forskningsinstitut. Lärdomen från alla dessa är den rakt motsatta till Sundéns ESO-rapport: att släppa loss alkoholförsäljningen till 1000-tals livsmedelsbutiker som arbetar under konkurrens medför självfallet ökad alkoholförsäljning, ökad konsumtion och ökade skador.


Ett instick med tanke på MeToo och debatt om Dramaten mm. Alkoholpolitik och #MeToo – och protest mot slavhandeln i Libyen!


Relaterat
Alkoholpolitik och #MeToo – och protest mot slavhandeln i Libyen!
Alkohol, sjukdom och politik.
Alkoholpolitiskt Forum: Ingrip mot den aggressiva privata alkoholförsäljningen!

 


Bra med monopol?.

Jag hänvisar här bara till sjukvårdspolitik för diskussion av monopolliknande situation. Det hade vi tidigare inom sjukvården, men det fanns privatpraktiker och ett litet privat sjukhus i Stockholm och ett i Göteborg. Den påvisar stora, onödiga problem efter privatiseringarna.
* Likaså har spelberoendet kraftigt sedan man “liberaliserat” detta. Många tusen människor har fått sin ekonomi och sina liv förstörda av detta, vilket framgick i Agenda i går kväll. Baserat på tillgänglig forskning utomlands har svenska forskare varnat för detta för 15 år sedan. Men för Kapitalet och dess regering är privatisering och företagsvinster självklart viktigare än människors liv.
* Och så skolan som jag behandlat separat tidigare. Vetenskap och solidaritet viktig för bra skolpolitik. Läs även Privatiseringen av välfärden. Möten.

* Swedbank verkar bara vara en aktuell topp på ett stort isberg. I Agenda på TV sa chefen för svenska Transparency International Louise Brown att 18 av de 20 största bankerna inom EU hade fått sanktioner för penningtvätt under de senaste tio åren. Agenda 31/3. Detta förstärker parollen i denna artikel: 21,5 miljoner skäl att förstatliga bankerna.

* Vidare denna som föreslår avprivatisering generellt: Avprivatisera välfärden.


Bra med sjukvårdsmonopol?.

För att uppnå en bättre och mer jämlik vård krävs att vi bryter marknadsorienteringen inom sjukvården”. Det skriver professor Göran Dahlgren och presenterar fyra åtgärdsförslag.  Från artikeln: Fyra förslag för en bättre och mer jämlik vård.

Göran Dahlgren, privat foto
Göran Dahlgren, privat foto

Dagens marknadsorienterade systemskifte inom sjukvården strider ofta mot hälso- och sjukvårdslagens övergripande mål om en god vård på lika villkor för hela befolkningen.Det är en slutsats i min nya bok ”När sjukvården blev en marknad – effekter och alternativ.” Denna bedömning bygger på olika myndigheters och forskares utvärderingar av bland annat vårdval och etableringsfrihet. För att bryta denna utveckling och främja en bättre och jämlikare vård redovisas i boken bland annat följande förslag:

1. Inför etableringskontroll
Dagens etableringsfrihet ger privata vårdföretag rätt att lokalisera offentligt finansierade vårdcentraler och specialistmottagningar där det är företagsekonomiskt lönsammast utan hänsyn till befolkningens vårdbehov. Detta har lett till ökande skillnader i vårdens tillgänglighet mellan stad och landsbygd/glesbygd och mellan städernas hög- och låginkomstområden.

Införandet av etableringskontroll möjliggör ett kraftfullt primärvårdslyft framförallt i underförsörjda landsbygdsregioner och urbana låginkomstområden.

2. Avveckla lagen om obligatoriska vårdvalssystem i primärvården
Denna lag borde egentligen heta ”Lagen för tvångsprivatisering inom primärvården.” Skälet till detta namnbyte är att vårdvalet – namnet till trots – inte påverkar rätten att välja vårdgivare. Däremot innebär denna lag att alla privata vinstdrivna vårdgivare som uppfyller vissa generella krav får en icke tidsbegränsad – evig – förtur till offentlig finansiering av sin verksamhet. Vinstintressen blir därmed ett alltmer dominerande styrmedel.

En förutsättning för att kunna utveckla en bättre och jämlikare primärvård är därför att vårdvalssystemen avvecklas. Det kan ske genom att tidsbegränsa den nuvarande offentliga finansieringen till exempelvis tre år. När denna period löper ut kan landstinget – precis som vid vanlig offentlig upphandling – välja mellan att ta över driften i egen regi, omlokalisera verksamheten eller upphandla privat icke vinstdriven eller vinstdriven vård.

3. Särskilj offentligt och privat finansierad vård
I dag har omkring 650 000 tusen personer en privat sjukvårdsförsäkring som ger dem – i jämförelse med offentligt finansierade patienter – en mycket snabbare vård. I många fall får de en gräddfil till i huvudsak offentligt finansierade vårdcentraler och sjukhus som drivs i privat regi. Dessa gräddfiler inom den offentligt finansierade vården minskar möjligheterna för vård inom en rimlig tid för vanliga skattefinansierade patienter. Samtidigt undergräver det på sikt den solidariska finansieringen via skatt av sjukvården.

Det finns därför mycket starka skäl att slå fast i en lag att i huvudsak offentligt finansierade vårdgivare inte får ta emot privatfinansierade patienter.

4. Förstärk sjukvårdpolitikens demokratiska förankring
Dagens systemskifte innebär en maktförskjutning från demokratiskt valda landsting till kommersiella vårdföretags styrelserum. Landstingen kan inom dagens vårdvalssystem varken besluta om omfattning eller lokalisering av den vård de finansierar med skattemedel. Ansvaret för att vården bedrivs i enlighet med gällande lagar och etiska principer ligger dock oförändrat kvar hos ansvariga politiker. Samtidigt har landstingspolitikerna en mycket undanskymd roll i de allmänna valen.

Av skäl som dessa föreslås en skärpt hälso- och sjukvårdslag och ett nytt försök att få till stånd skilda dagar för val till riksdagen respektive kommunfullmäktige och landsting.

 

8 COMMENTS

  1. Bankirens monopol i Atta skapa pengar från inte är det i särklass värst monopolet. Vill man ha verklig frihet så ser man till att makten över penningens förblir folket, endast folkets och ingen annan! Den dagen detta händer så löses alla problem från Venezuela till Palestina! Vips och allt elände är borta.

  2. Bankirmonopolet, d v s, att skapa pengar från intet är det i särklass värsta monopolet. Vill man ha verklig frihet så ser man till att makten över penningens förblir folket, endast folkets och ingen annan! Den dagen detta händer så löses många problem från Venezuela till Palestina! Vips och allt elände är borta. Men så länge bankirerna i City of London, New York och Basel finns så kommer det inte att bli världsfred eller välstånd.

  3. “Bankirmonopolet” värre än alkoholen?

    Ja, i kommunisternas Sovjetunionen var det faktiskt det.
    Det privata ägandet försvann medan vodkan flödade.
    Och det till lågt pris åt “alla”.
    Resultat, kvinnoöverskott och kraftigt reducerad medelålder bland män.
    Men vad har det för betydelse när man äntligen lyckas uppnå ett samhälle där ingen äger mer än den andre?

    • Tvärtom. När Sovjet lämnade socialismen och alkoholnäringen kom under Kapitalet så flödade vodkan kraftigt och alkoholmissbrukat ökade, liksom dödligheten.

      • Intressant att läsa vad ni skriver. Här i Kina kan jag bara gå ner för trappan till kvartersbutiken och köpa 60% Baiju (betyder vit-sprit), alltså en lokal vodka, 3 liter för omkring 30 kronor, men uppenbart är omsättningen låg för den var på utförsäljningsrea i veckan, men man ser aldrig någon som är påverkad. Vin i butikerna håller omkring 11%, och ölet 2.5 till 3% alkohol. Starkare saker är det ingen som köper. Kvinnor dricker inte alls. Män bara i sällskap vid middagar. Jag tror det har mycket med kulturen att göra. Min egen teori är att det är just den hårda statliga kontrollen och höga skatterna i Sverige som i verkligheten driver på alkoholismen. Det vanliga, man har flyttat ansvaret från individen till politikerna och förmyndarstaten. Jag är knappas någon expert, men jag har många olika länder att jämföra med.

        • Alkohol är i viktiga avseenden en vara som andra varor. Upprepade vetenskapliga studier har visat att höga priser, försäljningsbegränsningar och nationella eller delstatsmonopol innebär lägre konsumtion och skador. Inte minst studier av delstater i USA då man övergett monopol har givit kunskap. (Flera av dessa har utförts av Jellinekpristagaren Harold Holder som jag samarbetat en del med. I viss nostalgi nämner jag något av detta: Romelsjö A. The relationship between alcohol consumption and unintentional injury, violence and social complications. In Holder H, Edwards G ed. Alcohol and Public Policy. Oxford:Oxford University Press & WHO Europe, 1995; pp.114-42; . Ponicki W, Holder H, Gruenewald P, Romelsjö A. Altering price by ethanol content: results from a Swedish tax policy in 1992. Addiction 1997;.92:859-70.; Ponicki W, Holder H, Gruenewald P, Romelsjö A. Altering price by ethanol content: results from a Swedish tax policy in 1992. Addiction 1997;.92:859-70.; . Gruenewald, P., Ponicki, W., Holder, H., & Romelsjö A. (2006). Alcohol prices, beverage quality, and the demand for alcohol: quality substitution and price elasticities. Alcoholism: Clinical and Experimental Research, 30, 96-105; Häggman U, Romelsjö A, Holder H. Evaluation of alcohol and drug prevention programmes in the 18 districts of Stockholm. Paper presented at the European Symposium on Comunity Action to Prevent Alcohol Problems. Porto, 18-20 November, 1999.)

          • Då den är en vana är det relativt lätt för de som inte är för beroende att bryta den.
            För några år sedan började jag träna styrketräning på allvar och då jag tränade varannan dag var det mycket svårt och dumt att dricka alkohol då kroppen måste återhämta sig efter ett träningspass. Det intressanta är att efter ett par månader hade jag ingen som helst längtan efter vare sig vin eller öl eller någon annan dryck. Så nu dricker jag aldrig något annat än vatten, kaffe, färskpressad juice, eller liknande mer hälsosamma drycker.

            Kanske har det varit lättare att avstå då kroppen i mitt fall fått andra “belöningar” som resultat av min träning, och som gjort det lättare att avstå(?)

            Så ni som vill dra ner på er alkoholkonsumtion, gör 100 armhävningar om dagen!

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here