Andra Världskriget och nazismen omigen

19
1460

Frågan om Andra världskriget och nazismen har aktualiserats på senare tid, såväl hår som på andra håll.

Göran Rosenberg exempelvis skriver “Jag är försiktig med att dra paralleller till Hitler och trettiotalet, skillnaderna mellan då och nu är stora och historiska paralleller kan lätt leda tanken fel, men efter de senaste händelserna i Washington tar jag risken”(…)”För vad som hände, både den gången och nu, var att till synes respektabla eliter trodde sig kunna rida en tiger – och tämja den för sina egna syften”(…)”Han fick hjälp av konservativa partier och politiker som trodde han var en politisk pajas som de kunde manipulera och kontrollera”(…)”Han fick hjälp av Tysklands mäktigaste industri- och finansmän som satsade på att han var den som bäst skulle försvara deras intressen mot socialdemokraterna”(…)” Därefter avskaffade Hitler demokratin och de politiska partierna och satte sina motståndare i koncentrationsläger, och de som hade trott sig kunna rida tigern, antingen slukades av den eller blev tigrar själva”(…)” Vad fyra år med Donald Trump har visat är att när den här tigern väl är väckt, av en karismatisk demagog som skrupelfritt föder och göder den med lögner, misstro, hat och konspirationsteorier, kan den bli svår att rida, än mer att tämja. Skulle där här scenariot kunna upprepa sig i Sverige?” enligt Sveriges Radio.

Jag publicerade nyligen Putin gör upp med historieförfalskning.

Kenneth Lundgrens färska artikeln Förenta staternas imperialistiska finanskapitalister och den borgerliga demokratin behandlar nazismen och kuppförsöket i USA mot president Roosevelt på 1930-talet.

Kenneth Lundgren har återkommit med en lång intressant kommentar som jag nu publicerar som artikel igen. Den inspirerades bl.a. av en kommentar till förra artikeln av Guy Coste som skrev “Jag hoppas att Kenneth Lundgren skall återkomma och berätta hur och av vem Adolf Hitler fick sitt uppdrag och med det ett nyckelfärdigt parti (med finansiering, kader och allt).”

Under “Relaterat” finns några andra artiklar i ämnet, bland annat om dagens fascism på väg.


Andra Världskriget och nazismen omigen

Jag förstår inte riktigt vad Guy Coste (GC) vill med sin önskan. På grund av den lite slutna form som GC:s förhoppning har får jag intrycket att GC själv har bestämd uppfattning i frågan. Om så är fallet borde han kanske själv delge oss denna. Men okej, jag ska försöka avge en sammanfattning av vad jag anser i frågan.

Något som försvårar förståelsen av nazismen är den enorma mytifieringen och demoniseringen av den och dess ledare. Hitler har gjorts utommänsklig, till en djävulsgestalt som i stort sett ensam var ansvarig för andra världskriget, folkmorden på judar, zigenare, slaver osv. Demoniseringen får till effekt att nazismen blir overklig, oförklarlig och att historien görs till en obegriplig gröt.

Ska man göra nazismen och fascismen begriplig måste man göra en samhällelig analys, och ställa frågor som: Till vems fördel? Vilka klassintressen stod mot varandra? Hur var den historiska och politiska situationen, inrikes och utrikes?

För att svara på sådana frågor bör man fundera över den politiska roll fascismen och nazismen hade i förspelet till andra världskriget. Nazismen sprang bl.a. fram ur de frikårer som med vapen i hand ställde sig på den segrande kontrarevolutionens sida under den socialistiska novemberrevolutionen i det tyska riket 1918. Frikårerna utförde sedan otaliga politiska mord och terroristdåd i tjugotalets tyska weimarrepuplik.

Dessa nazismens föregångare bestod i huvudsak av en brokig samling deklasserade element, vilka bara var redskap för mycket mäktigare intressen. Som maktens springpojkar var de, med tusen och en trådar, förbundna med höga män inom stat och krigsmakt. T.ex. Münchens polischef, Pöhner, som när han tillfrågades om han visste att det fanns politiska mördarligor i München avgav det ökända svaret ”Ja, men inte tillräckligt många.” Pöhners närmaste man Wilhelm Frick blev senare nazisternas inrikesminister och Pöhners kollega i Bayerns justitieministerium Franz Günter blev Hitlers justitieminister.

Tysklands verkliga herrar. 

Medan de tyska kommunisterna och socialdemokraterna inte på långa vägar begrep Hitlers farlighet och mest ägnade sig åt att bekämpa varandra, så gjorde det tyska monopolkapitalet en mycket kall och klar politisk analys. Det finns ett centralt citatet från Bo Gustafssons tillägg i “Människans rikedomar” om man ska förstå monopolkapitalismens klara ställningstagande för fascismen som ett redskap för deras klassherravälde:

“Vi befinner oss för ögonblicket i en övergångsprocess på grund av att den ekonomiska krisen ödelägger (de genom socialdemokratin uppnådda) vinsterna. Denna övergångsprocess genomlöper ett stadium av akut fara, ty vinsterna försvinner i och med att den mekanism, som splittrar arbetarklassen och som dessa vinster grundar sig på, upphör att fungera. Resultatet blir att arbetarklassen börjat vända sig till kommunisterna och bourgeoisin ser sig ställd inför nödvändigheten att upprätta en militärdiktatur. Detta stadium är början på det borgerliga herraväldets obotliga sjukdom. Den gamla slussmekanismen (d.v.s. att avleda arbetarklassen från dess intressen genom små medgivanden) kan inte längre vidmakthållas tillfredsställande; det enda som kan rädda bourgeoisin från avgrunden är att splittra arbetarklassen och binda den vid statsapparaten genom andra och direkta medel. Häri ligger nationalsocialismens positiva möjligheter och uppgifter”. (R. Sasuly, I. G. Farben (1952, amerikansk uppl. 1947), s. 90. Citatet kommer från det tyska industriförbundets hemliga sk Führerbrief i september 1932. Se Deutsche Führerbriefe Nr. 72 och 73, Berlin 16. und 20. Sept. 1932 Källa på nätet “Die soziale Rekonsolidierung des Kapitalismus” med länken: http://www.druckversion.studien-von-zeitfragen.net/Sohn-Rethel%20Rekonsolidierung.htm
Sohn-Rethel Rekonsolidierung Die soziale Rekonsolidierung des Kapitalismus (Deutsche Führerbriefe, September 1932) I. Von der Sozialdemokratie zum Nationalsozialismus. Die Aufgabe, um die es seit den letzten Monaten und auch über die augenblickliche Zuspitzung hinaus geht, ist die Rekonsolidierung des bürgerlichen Regimes in Deutschland.
www.druckversion.studien-von-zeitfragen.net)

(I ”Die soziale Rekonsolidierung des Kapitalismus” står det mening innan ovanstående citat följande : ”Möjligheten till en liberal social konstitution för monopolkapitalism är villkorad av förekomsten av en automatisk mekanism för att splittra arbetarna. En borgerlig regim som är intresserad av en liberal social konstitution får inte bara vara parlamentariskt i allmänhet, den måste baseras på socialdemokrati och låta socialdemokratin uppnå tillräckliga vinster; en borgerlig regim som förstör dessa vinster måste offra socialdemokrati och parlamentarism, hitta ett substitut för socialdemokrati och byta till en bunden social konstitution.” Min översättning från tyskan)

Det var ord och inga visor. Deras klara analys visar på den viktiga skillnaden mellan fascism och andra former av borgerlig diktatur. (tex militärdiktatur som många blandar ihop med fascism)

Men citatet visar framför allt på vad som är kärnan i fascismen, nämligen säkrandet av monopolkapitalets ekonomiska och politiska herravälde.
Det var med storindustrins och storbankernas välsignelse som Adolf Hitler i januari 1933 kunde bilda sin första regering. Två veckor före valen den 5 mars – en vecka innan riksdagsbranden – träffade Hitler Tysklands verkliga herrar, representanter för storfinans och storindustrin som Albert Vögler, Carl Bosch, Hjalmar Schacht, Friedrich Flick, Krupp von Bohlen m.fl.

Hitler presenterade då sitt politiska program för tiden efter valen.
Han skulle efter valen, krossa arbetarnas fria fackliga och politiska organisationer, göra slut på parlamentarismen, upprusta och återupprätta krigsmakten och med terroristiskt våld slå ner all opposition. Schacht föreslog efter mötet att man skulle ge nazisterna 3 miljoner mark till deras valfond, Hitler fick 7 miljoner. Storkapitalet blev också direkt och öppet rikligt representerat i nazisterna regering.

Vad är det specifika med den tyska formen av fascismen-nazismen? 

Folkmord har ju utförts av olika ”typer av nationalkaraktärer”. Det finns de som anser att tyskarnas nationalkaraktär gör dem benägna att utföra folkmord. Dessa grumliga och till rasismen gränsande uppfattningar måste kritiseras och vederläggas.

Nordamerikas indianer utrotades nästan helt av anglosaxer, fransmän och nordbor. Ursprungsbefolkningarna i Mexiko reducerades av de spanska conquistadorerna till en folkspillra under 1500- och 1600-talet och de turkiska armenierna likviderades nästan totalt av det ottomanska riket i början 1900-talet.

Det specifikt tyska i nazismen bör istället sökas i den historiskt betingade sociala och politiska situationen i Tyskland under 20- och 30-talen och som bland annat har sin grund i det tyska eländet.
Det elände som har sina rötter från de folkliga nederlagen i de stora tyska bondkrigen i början av 1500-talet, genom det trettioåriga kriget, till de despotiskt styrda kurfurstendömena och det borgerskap som inte inte förmådde- hade mod- att genomföra den demokratiska revolutionen 1848.

Tyskland som aldrig förmått att enats sig underifrån, bara på preussiskt sätt uppifrån. Allt detta som bl.a. gör att det inte fanns någon genuin demokratisk tradition i Tyskland.

Relaterat.
Hur ser den kommande fascismen ut?
Vad är fascism och hur ska liknande rörelser bekämpas? Vad är SD egentligen?
Amerikaner mot fascism

 

19 COMMENTS

  1. Jag har svårt att tro att den tyska storfinansen ställde sig bakom ett program, som innebar att judarna skulle utrotas.
    Det är ju denna utrotning som är den ojämförligt största förbrytelse som nazisterna genomförde. Och det är ju detta vi måste få ett svar på: hur var det möjligt att denna utrotning kunde genomföras i Europas kulturellt mest högtstående land? Varje normalt funtad människa måste ju inse att detta var en gigantisk förbrytelse. Varför var det ingen som hindrade det?

    • Vid min förra besök på Yad Vashem tog jag ett foto av en informationstavla som i några få korta meningar sammanfattar och ger lite av ett svar på din fråga.

      “The planners and executers of the Final Solution were the Germans, Austrians and their collaborators among the conquered peoples, especially from Ukraine and the Baltic countries. Most of the murderers were members of the SS, whose officers were predominately young men in their thirties. Two-third had attended university, and of whom about half had doctorates in law, economics, political science or philosophy. In joining the SS, they saw themselves as the elite of the Aryan race.
      The operated with a sense of historic mission to change humanity and create a new world order based on Nazi principles. Their motivation for participating voluntarily in the extermination of the Jews was ideological. Along side the SS units, German police and military unites also participated in the Final Collation.”

    • Bengt G.Karlsson skriver ”Jag har svårt att tro att den tyska storfinansen ställde sig bakom ett program, som innebar att judarna skulle utrotas.”
      På det finns det flera svar och frågor.
      En fråga är varför just den tyska storfinansen skulle vara bättre än de nazistiska ledarna? Tysklands rikaste man, Fritz Thyssen, med kapital från stålindustrin, började betala Hitler redan 1923. Han gav då Hitler hundratusen guldmark och mer skulle det bli. På det möte mellan Hitler och storfinansen – som jag skrev om i artikeln – i gruppen av finansiärer – fanns också ledaren för rustningsindustrierna, Krupp von Bohlen und Halbach. Krupp var från 1931 stödjande medlem i SS, och från 1938 var han medlem i det tyska nazistpartiet alltså efter kristallnatten. Kruppkoncernen med stor vinst, bland annat för att att man tog över flera fabriker i det av Tyskland ockuperade Europa. Koncernen använde sig av tvångsarbetare från koncentrationslägren. Ett annat exempel IG Farben, Tysklands största företag gjorde stora pengar på kriget och IG Farben tog över kemiska fabriker i det av nazisterna ockuperade Europa: Så ett av av svaren till att storfinansen stödde nazismen stavas profiter.
      Ett annat svar är att citera Jan Myrdal, i sin skriftställning i Folket i Bild/Kulturfront nr 9, 2011, skriver han om Madhusree Mukerjees bok ”Churchill’s Secret War. The British Empire and the Ravaging of India During World War II.” Där skriver Myrdal:
      ”Svälten i Bengalen 1942 till 1945 var ett politiskt – och rasistiskt – motiverat folkmord. Antalet döda offer i detta brittiska folkmord i Indien liksom antalet döda offer i det Hitlertyska folkmordet i Europa diskuteras fortfarande. Statistiken av olika skäl mindre tillförlitlig. Uppskattningen tre miljoner är för låg. Jag tror att en rimlig siffra på offren för denna medvetna brittiska politik är mellan sex och sju miljoner döda i Indien varav ungefär fyra miljoner döda i Bengalen.” Han skrev även om detta i Indien väntar, på sidan 263 stär det: ”Och den stora svälten 1943 var tillverkad. Den var lika tillverkad som 1770. Miljonerna dog för ämbetsmännens girighets skull. Jag ansåg 1943 och jag anser 1980 att det var av livsavgörande intresse för Europas och världens folk att Churchill, Roosevelt och Stalin besegrade Hitler. (För att ta namn som representanter för system.) Men någon kvalitativ moralisk skillnad mellan en Hitler och en Churchill kan jag inte se. Eller består denna skillnad i att Hitler avlivade européer?”.
      Så ett annat svar är att imperialister och kolonialister kan utföra massmord om det gagnar drtas vinster och intressen.

      Det kan tyckas att det är ironiskt att en av arkitekterna bakom planen att använda sig av nazisterna för att säkra monopolkapitalisternas makt i Tyskland, Paul Silverberg, själv var jude. Han var en av de som stod bakom de Führerbrief jag nämnt. År 1934 blev Silverberg tvungen att emigrera till Schweiz på grund av sitt judiska ursprung.

      Till sist en anmärkning om nazismens rasideologi
      Den tyska rasismen blev till ett mäktigt vapen för den härskande klassen, eftersom den splittrade det tyska folket, men samma rasism bidrog också till att Tyskland förlorade kriget. Inte bara därför att man undandrog krigsansträngningarna transportkapacitet genom att transportera judar, zigenare och andra till dödslägren. Utan framför allt därför att den rabiata rasismen medförde att man i det äventyrliga anfallet på Sovjetunionen 1941 inte förmådde utnyttja den opposition som fanns mot Stalin i t.ex. Vitryssland och Ukraina.
      Detta berodde på att den tyska ledningen satt fast i sina egna rasfördomar och föreställningen om sin egen överlägsenhet. De såg ryssar och andra slaver som undermänniskor och behandlade dem som sådana, vilket drev dem över till den sovjetiska motståndsrörelsen. Något som starkt bidrog till det tyska nederlaget.

  2. Det var väl sammanfattat. Därtill kommer hjälpen till att styra Hitler mot Sovjetunionen. En plan som endast delvis lyckades. Den ryske historikern Nikolaj Starikov har skrivit en bok med titeln “Wer hat Hitler gezwungen Stalin zu ûberfallen ?” Det är möjligt att han ur rysk synvinkel är benägen att läsa in en större planmässighet än vad som förelåg, men faktum är att Hitler var en person som redan tidigt på 20-talet fick stöd från valda kretsar i USA och Storbritannien, inte bara pengar utan rentav personlig “coaching” som det heter.

    Det var en verksamhet som ledande stormakter ständigt bedrev för att försvaga sina rivaler. Även Lenin fick västlig hjälp, men syftet med stödet var givetvis inte att upprätta en socialistisk stat utan att skapa internt kaos i Ryssland. Ingen hade räknat med att de skulle upprätta en konkurrerande stormakt som både skulle besegra nazisterna i kriget och därtill bidra till kolonialismens uppösning.

    Jag undrar om inte “Mein Kampf” efter kriget förbjöds från bokutgivningen av helt motsatta skäl än vad som påstods. Ingalunda för smittofarans skull utan för att expansionsplanerna och judehatet fanns där till allas kännedom från ett mycket tidigt datum men ingen låtsades om dem. Successivt undanröjdes det ena hindret efter det andra för att möjliggöra den tyska upprustningen, allt med västmakternas goda minne. Västmakternas passivitet och Tysklands och Italiens aktiva stöd till Franco för att krossa demokratin i Spanien var en generalrepetition för vad som komma skulle. Men planerna led ett avbräck när Hitler i sista stund bestämde sig för att först göra ryggen fri och slå till mot Frankrike och ge England en örfil i samma veva.

    Har kapitalismen kommit till vägs ände ? Åtminstone har den västliga varianten hamnat i stora trångmål, speciellt i USA där inte ens medelklassen längre kan hävda sig. Arbetarklassens realinkomster har knappt ökat alls sedan 1970-talet. En enorm börsbubbla puttrar och kan komma att brista. Den västliga modellen har i hög grad stött sig på kontroll av den övriga världens resurser som givit billiga råvaror och arbetskraft att exploatera. Dessa marginaler har successivt krympt och medan dollarns ställning som reservvaluta möjliggjort finansiella excesser utöver vad som i en vanlig ekonomi vore hanterligt, har även denna position börjat ifrågasättas.

    Men om man med kapitalism avser konkurrerande marknader och priser som sätts på dessa skall man vara försiktig med alltför dramatiska prognoser. Politiken i väst har däremot fått förtroendet skadat på ett sätt som söker motstycke. Och i dagsläget syns ingen motkraft redo att börja skapa något nytt. Vänstern är borta och högerkanten opålitlig. Bestående lösningar borde bygga på att mittenkrafterna samlas, men dessa är i dagsläget de mest vilsna, “den extrema mitten” som Tariq Ali betecknar dem. Tyvärr ser det alltmer ut som att en krasch inom ekonomin behövs för ett uppvaknande, men krascher kan leda till att otyglade krafter släpps loss. Det kan inte uteslutas att dagens mittenkrafter släpper loss krigets eldar för att klamra sig kvar vid makten.

  3. Trumps önskan om ett hederligare valsystem/omval samt att följa konstitutionen är inte orimliga ur demokratisk synvinkel. Det orimliga synsättet, ur demokratisk synvinkel, kommer från monopolkapitalistiskt ägda och styrda medier och organisationer, inkl. från de s.k. “Demokraterna”, anser jag.

    Men det offentliga spelet, genomfört av alla sidors extremkapitalistiska lakejer, verkar heller inte gå ut på att få till ett nytt demokratiskt val, i vilket enbart registrerade röster räknas och där inget fusk med poströster kan förekomma, men verkar snarare gå ut på att skapa konflikt, ev. avskaffa plutokratin, ev. till förmån för en mer direkt Trump-diktatur.

    För vad jag kan se så angriper inte Trump själva grundproblemet med rösträkningen på något fundamentalt sätt.

    ”Jag anser att det är helt oviktigt vem i partiet som kommer att rösta, eller hur; men det som är utomordentligt viktigt är detta – Vem som kommer att räkna rösterna, och hur.”
    / Josef Stalin

    Rösträkningen borde givetvis utföras av folket självt och människor med olika sympatier borde deltaga gemensamt i den, men idag utförs rösträkningen i USA oft av maskiner som ägs av privata företag. Något mer odemokratiskt kan jag inte föreställa mig.

    • Jag har i några sammanhang sett detta Stalin citat. Och jag har alltid velat se i vilken av Stalins skrifter där han uttryckt detta eller om det finns en annan trovärdig källa. Kan Martin Gustavsson ange någon källa?

      • H2 verkar dock inte ha en aning om hur uselt rösträkningen görs i USA! Och nog var det ett fuskval utan dess like t o m för att vara USA…Inte konstigt att folk protesterar! Och varför var man så rädd att göra om valet? Fast USA:s paradgren numera är väl krig och att tillsätta odemokratiska lakejer i andra länder så inget nytt där! USA kvalar verkligen inte in som en demokrati och för den som tvivlat tidigare har väl fått svaret…Ja, om man inte är fullständigt naiv, vill säga!

        • Problemet (!?) med en demokrati i denna form visar sig mycket tydligt i detta USA val. Demokratier kan styras med propaganda. Romarna uppfann systemet, nazisterna fulländade det, och i USA hegemonin, inklusive Sverige, tillämpas det idag. Dels kan människor påverkas hur dom röstar, dels kan rösträkningen manipuleras. Det är därför USA och USAs lakejer alltid vill införa demokrati, USA har ett synnerligen effektivt propaganda system.

        • Benny, hitills har vare sig du eller Trumpenissen presterat något bevis för att fusk förekommit. Kanske dags att lägga ned dina fantasier?

      • Du verkar inte ens känna till att det inte ens behövs någon ID-kort för att kunna rösta på många håll. Det finns inga enhetliga regler, ens inom en delstat. Precis som på Korsika tills helt nyligen är det hur enkelt som helst för avlidna personer att rösta.
        Val i Förenta Staterna är kända sen hur länge som helst för att vara ett stort skämt.

        Annars finns ett otal orsaker till att valsystemet missgynnar arbetarklassen. En är att val hålls, som i England, på en arbetsdag/vardag. En annan är att en uppsjö av brott och förseelser renderar förlust av rösträtt och eller valbarhet. Listan är mycket lång.

  4. Ett mastigt inlägg, men förklarar nog hur den tyska statsbildningen, utvecklats. Men judarna var inte förstahandsmål i Berlin, utan arbetarklassen, sossar och kommunister, 1933, med riksdags-husbranden. Bara en procent av befolkningen var judar, ca 700.000, varav 75 % hann ur Tysk-land före 1938, men 50% röstade på arbetarpartierna, och en stark fackföreningsrörelse, dessa måste man ta hand om först, sen fanns inga som protesterade vid 1938-pogromerna.

    Men nazisterna buntade ihop dem till Judeo-Bolsheviker, det var kommunisterna, och ryssarna man var ute efter, the: People-without-space skulle ta över Space-without -People = Ryssland. Man måste se att Hitler som person, var viktig för den massmobilisering som skedde, jmf.med Stalin, som reden var högt i hierarkin, 1923, när Adolf satt på kåken. Stalin var inte särskilt karismatisk, jmf.med Hitlers raseriutbrott, utan mer en organisatör, kommittéman, därför vann Stalin kriget, och nazismen var onekligen kopplad till Hitlers raseriutbrott, som en rasande suggestiv popstjärna, med Goebbels ljusshower i bakgrunden.Men redan 1940 gjorde Charlie Chaplin, en parodifilm på Hitler, Diktatorn, allt stod klart tidigt. Hade Hitler dött i 20 juli-attentatet, 1944, hade det varit lättare att för generalerna att söka en separatfred, som inte gynnat Stalin.

    Men jag vill hävda att: ”Nazismens föregångare” och inspiratör var gamla tsargeneralen Manner-heims folkmord på finska arbetarklassen och de ohyggliga massoperationer som genomfördes 1918,med svensk hjälp, Svenska Brigaden, 10.000 avrättningar genom Skyddskåren screening-läger med 80.000 personer utomhus, krossandet av arbetarrörelsen, terror, massvält, Ekenäs-lägret, totalt 30.000 offer, 20.000 barn till de avrättade fattigtorparna, adopterades av de vitas officerare, e.u. SVT-program, (som i Argentina, på 1970talet), allt som influerade nazismen och Himmlers SS. Det skrämde även upp Branting och sossarna i Sverige, men när Branting tänkte lägga beslag på Åland, såg finnarna till att tyska flottan körde bort den svenska, 1918.Sen fick Finland, Åland som belöning av nationernas förbund, 1921.

    Hitler hade alltid en bra relation med Finland, besökte Mannerheim 1942, och tyska trupper ingrep både 1918, och 1940, 1944, ungefär som vi kommer att få när Nato stormar in från Norge, och kraschar Sverige som Finland, 1944, vi blir lika amputerade som Finland blev 1944, om inte Folk för Fred kan stoppa denna hemska utveckling, som inte folk förstår, vad de har i beredskap för oss. Men även Lenins bolsjeviker blev påverkade av Mannerheims massoperationer, 1918, och lärde sig att använda dessa och terror, och kom att överträffa dem t.o.m. som vi vet.

    Men även världskrigets stora förluster, påverkade alla. Mannerheim tänkte även erövra Petrograd, 1919, men med tsargeneral Judenitj var detta inte lämpligt, för dessa monarkister ville ej självständighet för ´Finland som Lenin. Finnarna utnyttjade sedan bolsjevikernas svaghet för expansion, som Polen, 1920.

    • Jag har läst att Turkiets utrotning av armenierna skulle ha inspirerat Hitler. Medan Mannerheims och den vita sidans hämnd var grym tror jag att Finland var för obetydligt för att uppmärksammas i Tyskland. Det bör ju noteras att man i Finland såg till att splittra arbetarrörelsen och förbjuda den radikala sidan och stötta den samarbetsvilliga. Den senare till den grad att den spelade en central roll för angreppskriget 1941. Utan socialdemokraternas stöd hade det blivit knepigt eller omöjligt att alliera sig med Hitler. Och då hade Churchill med ett gott förhållande till Stalin kunnat se till att gränsen hade flyttat tillbaka till det inledande kravet från 1939. “Men efter allt som Finland ställt till med bör man anse att Stalin visat generositet”, ungefär så sammanfattade Churchill det nya läget. Och därmed var Karelen förlorat.

      Mannerheim var heller alls inte russofob, han som fått hela sin karriär utformad i Petrograd och gift in sig i den ryska adeln. Det han delade med Hitler var hatet mot bolsjevikerna, vilket ledde dem samman 1941. Men Mannerheim var aristokraten och den kylige analytikern som tidigt fattade att han misstagit sig och att Tyskland skulle förlora kriget. Och som nämns i kommentaren ovan lät han bli att angripa Petrograd 1919 eftersom han förstod att endast bolsjevikerna skulle låta Finland förbli självständigt. Det han delade med sina landsmän var benägenheten att gapa efter för mycket eftersom man då kan förlora hela stycket. Flera kloka personer med början från statsfilosofen J.V. Snellman 1861 hade påpekat att ett självständigt Finlands gräns inte kan gå inpå knutarna till en stormakts huvudstad. Finnarna fattade inte heller hur generös Dorpatfreden var utan fortsatte att gapa efter mer.

  5. @ Kenneth
    Om du ställer frågor till Martin på hans partis hemsida så ökar kanske chansen att få svar på frågor? Han får förmodligen inga meddelanden när du frågar honom något här.

  6. Nu tycker jag att Nybondas underskattar det tysk-finska samförståndet. När även Kaisern skickade hela Östersjödivisionen att krossa de röda i Helsingfors, som man skeppade till Finland, landsteg i Hangö, ledd av Gilbert Hamilton, april 1918, man utbildade den Finska jägardivisionen i världskrigets strider, som blev en militär ryggrad hos de vita. I själva verket bidrog Tyskland till massakrerna på de finska röda och torparna, och lärde sig att slå ner den tyska arbetarrörelsen, och bildade frikårer,1919, enligt mönster av den “framgångsrika “finska Skyddskåren, som även blev förebild för Himmlers SS, SkyddsStaben, så tyskarna var i hög grad delaktiga, en general-repetition som spanska inbördeskriget, en marskalk Mannerheim i snön och en Franco i solen, även amiral Horthy i Ungern,1919.Triss i caudillos.

    Vad gäller nazismen var det arbetarrörelsen man ville krossa först, inte den judiska minoriteten på
    1 %, i Tyskland, för att anknyta till tråden, att bara nämna Holocaust räcker ej, och att krossa
    den socialistiska arbetarrörelsen var ett huvudmål, enligt finskt mönster. Därför jag hävdar detta,
    som Nybondas ignorerar, tyvärr. Men den finska socialdemokratin “blev den enda som stred för Hitler” som österrikiske socialdemokraten B. Kreisky formulerade det.

    Den finska arbetarrörelsen var mycket framgångsrik, man hade även fått allmän rösträtt i 1905 års ryska revolution, 15 år före Sverige, klart att finska fennomaner, reaktionärer, och finlands-svenskar ville krossa den, som var aktiv långt före oktoberrevolutionen 1917, och man lyckades. Lenin hade därför ett stort intresse för Finland, dit han ett tag flydde, liksom Kollontay. Klart att detta påverkade politiken vid denna tid, liksom även den ryska revolutionen, i sig.

    Tyskarna var medvetna om Finland som en brygga till sin norra front mot Sovjet, från Norge och krigsförberedelser pågick hela 1930talet, med Finland, som i sin tur samarbetade med Estland, för att upprätta en artilleri- och minspärr, mellan sig i Finska viken. Sen blev Finland Hitlers viktigaste
    allierade 1941-1944, på norra fronten.

    Men att hävda att ryska bolsjevikerna ingrep i Finland, att det var en nationell frihetskamp, stämmer inte heller, för att tsarflottan låg infrusen i Helsingfors, vintern 1917/1918, en styrka på 300 fartyg, men där bolsjevikerna gjort myteri och tagit befälet. Men denna styrka avlossade inte ett skott mot den tyska Östersjödivisionen, eller mot de vitas trupper, som man kunde pulvrisera, under striderna i mars/april, 1918, utan man avseglade fredligt till Kronstadt när isen gick upp, och även i detta var Tyskland inbegripet, detta ingick i Brest/Litovsk-avtalet med Lenin/Trotskij, (e.u. Finsk historisk tidskrift) och tyskarna höll även koll på finnarna, när det gällde deras raider in i ryska Karelen, 1918-21.

    Men till tråden – utvecklingen i Finland var säkert avgörande för tyskarna,deras frikårer , nazism, både geo-och politiskt/militärt, men detta har underskattats av historikerna, oklart varför, och det fortsätter med Sverige i vår tid, då som nu.

    • Jag håller med om vad du säger. I den mån kommentaren är adresserad till mig är det fel adress. Den borde adresseras till den officiella historieskrivningen.

      Det jag i viss mån betvivlar är att Hitler tog direkta intryck från finska inbördeskriget där tyskarna faktiskt spelade vågmästare. Jägarna hade ju utbildats i Tyskland så påverkan var väl den omvända. Och förutom turkarnas övergrepp mot armenierna hade väl britterna också i kolonierna demonstrerat för Hitler hur massavlivning av folk kunde gå till. Och hade han inte haft förebilder hade han skapat dem själv.

  7. Som avslutande sammanfattning, man kan tillägga att den tyska dominansen i Finland, var påtaglig, den 15 maj 1918, satt tyske generalen Rüdiger von der Goltz som ordförande i finska lantdagen, efter intagande av Helsingfors i ryggen, på de röda,och endast en socialdemokrat, Matti Passivuori var närvarande och protesterade mot att vitfinnarna tänkte välja en tysk till kung över Finland, Friedrich Karl von Hessen, men eftersom tyskarna nu förlorade kriget, 11 /11-1918, blev detta en omöjlighet, istället blev Mannerheim ” kung av Finland”.

    Rüdiger von der Goltz var ÖB för den tyska interventionen i Finland, april, 1918, och verkade även med att utbilda den finska armén framöver, men framförallt blev han kommendör över de tyska
    så ökända frikårerna, 1918/1919, i Baltikum, som ententen tillät, som även de som Skydds-kåren, blev ökända för terror-krigföring, så om några har påverkat nazismen, är det frikårerna, det har det forskats, skrivits om på senare tid, så mitt koncept håller, vad gäller den tysk/finska relationen, för utvecklande av s.k. para-militära förband, schemat: ´finska skyddskåren- tyska frikårerna- tyska Sturmabteilung-/SA- tyska SS, de påverkar varandras utveckling sas. Det finns ett bestämt mönster som man tydligen inte vill se.

  8. Tack, Kenneth!

    Att jag ställde frågan är därför att olika artiklar, exempelvis på herodote.net eller voltairenet.org , samt inlägg här, har lett mig till att misstänka att Hitler och nazisterna var kapitalets nyttiga idioter – fast inte enkom för den tyska kapitalets, ty Bank of Englands boss verkar ha spelat en viktig, kanske avgörande, roll.
    Jag undrar också numera om möjligen Thyssen, Krupp och de andra blev blåsta av Cromwells ideologiska arvingar (Rule, Britannia!, ni vet).

    Vissa gör ju gällande att WWI, sedan WWII, blev till för att krossa främst Tyskland (men även Frankrike – som åderläts i WWI – och Ryssland) till förmån för det brittiska imperiet och dess avläggare på andra sidan Atlanten.

    Tänker man i liknande termer som Halford Mackinder var ju kampen mot “de Röda” – som rött skynke – en utmärk rökridå. Att Ryssland efter Sovjetunionens fall förblev favorit hackkyckling får en att undra.
    The City’s roll torde behöva beaktas av fler än specialister.

    När Paul Craig Roberts dubbade WWII som “Churchill’s war”, i en recension av Churchill’s memoarer, hamnade han lång från allt som jag hade läst innan, men närmare Thierry Meyssans koppling av Cromwells imperialism till händelser som annars tillskrevs andra faktorer när jag var yngre och hade föga intresse för den epoken. (Jag var och är fortfarande helt obildad vad gäller historia efter Medeltiden.)

    Vad gäller ideologi läste jag nyss på herodote.net att Skottland avrättade många fler “häxor” än England, trots en väsentligt mindre befolkning. Den skotska kyrkan är presbyteriansk – alltså kalvinistisk – och skottar förekommer rikligt bland framstående brittiska imperialister.
    Samma artikel om häxor nämner att Schweiz avrättade flest häxor.
    De värsta rasisterna i Sydafrika var som bekant “Guds utvalda” kalvinister. Samma sak verkar gälla än idag i dagens Förenta Stater.

    (Flest judar fanns i Polen före kriget. Polen var nummer ett som tänkt expansionsområde. Vare sig de var katoliker eller mosaiska troende skulle polackerna alltså bort, som alla “störande” infödingar i kolonierna.
    Judar trots det sägs inte vara något vidare populära i dagens Polen, och dagens regering räknar ironiskt och förbryllande nog med Tyskland i sin kamp mot olyckssystern Ryssland. Jag vore tacksam för en förklaring för det som ter sig som vansinne.)

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here