Den grumliga vänsterns grumliga föreställningar

3
534

Filosofiska Rummet i P1 sände den 23 febr i år – med repris 1 maj – ett intressant program, med många bottnar. Rubriken var ”Kvinnorna och yttrandefriheten”. Bakgrunden till inslaget var minst tvåfaldig. Ett upprop, med cirka 150 undertecknande akademiker, studenter och kulturarbetare, protesterade mot att SD:s partisekreterare Richard Jomshof skulle få föreläsa om partiets mediastrategi på en institution för journalistik vid Göteborgs universitet. Alla andra partier hade eller skulle hålla en föreläsning vid institutionen.

Artikelförfattaren fil. dr. Ulf Karlström

Dessutom hade Ann Heberlein, Erik J Olsson och två andra akademiker publicerat en debattartikel på Expressen Kultur 8 jan i år.Så hotas högskolornas yttrandefrihet av kvinnor En av tankarna var: ”Vi kan inte längre blunda för att kvinnor i genomsnitt har en större benägenhet än män att vilja förbjuda yttranden. Samtidigt ökar det kvinnliga deltagandet vid våra högskolor, bland såväl lärare som studenter”.

Vidare anfördes i debattartikeln: ”Detta är oroväckande. Det vi inte vill ha i Sverige är en situation liknande den i Kanada eller USA, där det på många håll inte längre går att bjuda in kontroversiella föredragshållare utan att aktivister saboterar föreläsningarna. Vi är inte där än, men vi börjar tyvärr se samma mönster.”

Diskussionen i Filosofiska rummet blev rätt tillspetsad mellan genusforskaren Rebecca Selberg och Erik J Olsson, professor i teoretisk filosofi. Selberg hävdade att debatten inte alls handlade om yttrandefrihet – det var bara en förevändning – för att kunna angripa genusforskning och hävda normerande, emotionella och kognitiva skillnader mellan män och kvinnor

Selberg drev hårt tesen att bara det faktum att Fil rummet tar upp frågan visar att vi befinner oss på ett sluttande plan. Uppenbarligen ansåg hon att det var fel att ställa frågan om yttrandefrihet och undertecknarna av uppropet. Erik J Olsson talade om att statistik pekar på en feminin kultur, som i vissa delar bygger på biologiska könsskillnader. Det bidrar till ett ängsligt och slutet klimat på svenska lärosäten.

Debatten i Filosofiska rummet var – som sagt – mångbottnad, men även rörig, vilket i stort berodde på att underliggande politiska värderingar ej redovisades. Genusvetaren Selberg är uppenbart postmodernist (PM) och kallar sig troligen(?), som följd av P -ideologin, för vänster. Därför blev det rent parodiskt när hon angrep Olson för högersyn och konservatism, utan att själv klargöra sin ideologiskt-politiska hållning. Heberlein hade faktiskt i debattartikeln, ärligt nog, betecknat sig som ”borgerlig opinionsbildare”.

Jag har inte den överblick av genusforskningen i Sverige som medger en helhetssyn. Däremot har jag noterat olika utspel kring PM och genusforskning.

Vad gäller Södertörns Högskola har jag viss kännedom, och där förhärskar både PM – med vänsterförtecken – och genusperspektiv. Den typen av vetenskaplig verksamhet blir snabbt ideologiserad till följd av relativism, och därvid mindre trovärdig. Genusforskning, som en relativt ny disciplin, domineras av uppenbara skäl av kvinnor.

Selberg höll på förbudsuppropet, även om programledaren fick pressa ur henne svaret. Det är pinsamt när akademiker kallar sig vänster och förträder yttrandeförbud. Här ser vi drag av tokvänstern som konsekvent betecknat vanliga SD-röstare som fascister. Det är att diskreditera vänster och socialism. Den hållningen har säkert gett SD många röster. Åkesson borde kanske ge en liten donation till Södertörn?

Högern har också fått rena gratisargumenten, med den s k akademikervänsterns fastlåsning vid PM. I tidigare Global Politicsartiklar har jag hänvisat till Timbro-litteratur, som angriper PM och vänstern, t ex av Johan Lundberg och Stephen Hicks.

Utan att behöva köpa genusforskningen diverse propåer, så framstår Olssons argument som svaga.

Att viljan att ropa på yttrandeförbud skulle hänga ihop med kvinnliga forskares påstådda egenskaper är strunt. Att uppropet undertecknades av 2/3 kvinnor kan vara en ren slump. Statistik handlar oftast om korrelation, ej kausalitet. Därför hamnade filosofen Olsson väl nära reaktionären Jordan Petersen, från Kanada, vars idéer tycks locka en del män; hans föredrag i Sthlm för drygt ett år sedan samlade 600 betalande åhörare; entrébiljetten var inte billig.

Evolutionsforskaren Jessica Abbott var den klaraste av trion. Hon stödde inte förbudsuppropet och menade att det kan finns skillnader i mentalitet mellan män och kvinnor, men att dessa är små, och svåra att påvisa vad gäller kausalitet. Snarare ligger väl kulturella faktorer närmast som förklaringar.

* Med utgångspunkter i :1) PM & tokvänster, 2) tankefigurer inom genusforskning, och 3) grumliga föreställningar om osaker till vissa påstådda kvinnliga drag (sensu Jordan Petersen) kunde diskussionen i Filosofiska rummet inte bli annat än förvirrad. Sådan tur då att evolutionsforskaren förde in lite klarhet.

Andra artiklar i ämnet av Ulf Karlström.
Kommer ”vänstern” någonsin att erkänna sitt postmoderna misstag?
Filosofins problem eller problemens filosofi – på Södertörn?
Ulf Karlström: Klass och den katastrofala nyliberalismen börjar träda fram.
Postmodernism – en inte så tjusig epok.

3 COMMENTS

  1. Jag kollade SVT Public Service indexsida nu (12.40). Där fanns 36 bilder på kvinnor och 28 bilder på män. Alla bilder är inte helt tydliga så jag säger cirka. Många av kvinnorna var i ledande positioner eller företrädare för makt av någon sort.
    Helt klart är att Sverige lämnat den patriarkala samhällsordningen och det är med besked. Istället tycker jag mig se ett matriarkat växa fram. Kvinnorna blir alltmer avgörande och som sådana påverkar de även männen. Det är bara att titta på en familj och se vilken maktställning kvinnan har där.
    Det är min sanna övertygelse att den här utvecklingen inte är en slump. Det är snarare ett resultat av 68 vänsterns ambition att förändra samhället i progressiv riktning där det slutgiltiga målet är det utopiska vetenskapliga samhället.
    Frågan är bara vad vi får och för min del tror jag inte kvinnor är mindre konsumtionsbenägna än män så vad skulle skillnaden bli?
    När jag tittar in i bilarna är där lika ofta en ensam kvinna som en man. Inte gasar dom mindre heller och tittar oftast med en fokuserad blick rakt fram.

    Alltså tror jag inte kvinnodominansen berör den ekonomiska politiken så värst mycket och då är det lättare att förstå Ulf Karlströms “besvikelse” inför de krafter inom den egna rörelsen.
    Förvisso är många gånger kvinnor radikal vänster men inte på det sättet de vill avveckla det privata ägandet.
    Kvinnor är istället vänsterradikala på andra sätt.
    Genusideologier, klimataktivism, generös flyktingpolitik, aborträtt och säkert mera.

  2. Bäste Arbetarklass,
    jag ber om ursäkt att jag säger det, men dessvärre är jag tvungen att säga det: Du gör dig skyldig till ett s k kardinalfel. Skillnaden i politiska ståndpunkter inom grupperna alla män resp alla kvinnor i Sverige är större än mellan grupperna. Försök att dunka in det i huvudet! Tack..

    För övrigt tycker jag lika illa om postmodernism, identitetspolitik och akademisk tokvänster oavsett om det sägs av en man eller en kvinna.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here