Efter Silicon Valley, är det nu dags för en kollaps för Credit Suisse och ännu en förlust för pensionsfonden?

2
1023

 

Redaktör Romelsjö:  Aftonbladet skriver torsdag förmiddag, efter det att artikeln av Pål Steigan publicerats att Credit Suisse kommer få låna upp till 54 miljarder dollar, motsvarande cirka 570 miljarder kronor, från den schweiziska centralbanken, rapporterar Bloomberg. Aktien gick upp rejält igår efter det att Pål Steigans artikel (nedan) har pubicerats, men går upp rejält idag enligt SvT Nyheters Rapport kl 19.30 idag. Tror inte att sista ordet har sagts. Nej sista ordet är inte sagt. Läser kl. 07 idag att ”Schweiziska UBS och pressade Credit Suisse kommer att hålla möten om en eventuell sammanslagning under helgen. Det rapporterar tidningen Financial Times med hänvisning till källor. ”  Dagens Industri.

 

En ny artikel av Pål Steigan.

https://steigan.no/2023/03/etter-silicon-valley-er-det-na-tur-for-kollaps-i-credit-suisse-og-enda-et-tap-for-oljefondet/?utm_source=substack&utm_medium=email

Kollapsen i Silicon Valley Bank och Signature Bank får regeringar och finansmarknader att darra. Inte bara påminner detta alltför mycket om Lehman Brothers och finanskrisen 2008. Det påminner också om upptakten till den stora krisen 1929 som inledde den stora depressionen. Kommer kapitalismens dominobrickor att fortsätta att falla och dra med sig varandra i fallet?

Nästa bank som försvinner är, inte oväntat, den schweiziska storbanken Credit Suisse. Banken förlorade 7,3 miljarder schweiziska franc under 2022 och är notoriskt instabil. Onsdagen den 15 mars föll bankens aktiekurs med rekordhöga 30 procent vid ett tillfälle. Och nu rapporteras det att banken har sökt skydd hos den schweiziska staten. Credit Suisse kommer att låna upp till 50 miljarder schweizerfranc, motsvarande 577 miljarder norska kronor, av den schweiziska centralbanken. Detta skriver E24.

 

Nyheten kommer efter oro för bankens likviditet efter att storägaren Saudi National Bank förklarat att det inte var aktuellt att skjuta till mer pengar. Credit Suisse-aktien föll med 24 procent efter uttalandet.

Läs gärna Bankkollapsen i USA – varför kommer den?

De senaste dagarnas bankkollapser i USA och Credit Suisse miljardkollaps slår med full kraft mot Europa inför Europeiska centralbankens (ECB) räntemöte på torsdag.

– ”Om situationen förvärras och kursen på flera banker fortsätter att falla kan det bli värre att höja räntorna i euroområdet för snabbt”, säger seniorekonomen Sara Midtgaard på Handelsbanken till E24.

Chefen för BlackRock, miljardären Larry Fink, säger i ett brev till aktieägarna att detta ökar risken för en långsam, rullande kris med fler uppköp och nedläggningar vid horisonten. Han menar att krisen kan fortsätta i flera år framöver i en ”kaskad av nedläggningar”.

Michael Roberts diskuterar denna kris på sin blogg The Next Recession och skriver:

Redan 1928 drev USA:s dåvarande finansminister och bankir Andrew Mellon på för högre räntor för att kontrollera inflationen och den kreditdrivna spekulationen på aktiemarknaden. Efter hans krav började Federal Reserve Board höja räntorna och i augusti 1929 höjde Fed räntorna till en ny toppnivå. Bara två månader senare, i oktober 1929, drabbades New York-börsen av den värsta kraschen i dess historia under vad som kallades ”Black Tuesday”. Historien upprepar sig.

 Mellon lät sig inte avskräckas 1929. Han rådde den dåvarande presidenten Hoover att ”likvidera arbetskraft, likvidera aktier, likvidera jordbrukare, likvidera egendom … det kommer att rensa bort röta ur systemet”. Höga levnadskostnader och höga levnadskostnader kommer att sjunka. Människor kommer att arbeta hårdare och leva ett mer moraliskt liv. Värderingar kommer att justeras, och företagsamma människor kommer att plocka upp efter mindre kompetenta människor.” Dessutom förespråkade han att rensa ut ”svaga” banker som ett hårt men nödvändigt villkor för att återställa banksystemet. Denna ”utgallringspolitik” skulle uppnås genom att vägra låna ut kontanter till bankerna (genom att ta lån och andra investeringar som säkerhet) och genom att vägra sätta mer kontanter i omlopp. Den stora depressionen på 1930-talet följdes av en stor bankkrasch.

 År 2008, när den globala finanskraschen utvecklades, tog myndigheterna för första gången sikte på något liknande. De lät investeringsbanken Bear Stearns gå under. Men så kom en annan, Lehman Bros. Federal Reserve gick in och beslutade till slut att inte rädda den med en krediträddning. Det som följde var en enorm krasch för aktier och andra finansiella tillgångar och en djup recession, The Great Recession. Den dåvarande Fed-chefen Ben Bernanke var enligt uppgift expert på den stora depressionen på 1930-talet, men ändå höll han med om att banken skulle gå i konkurs. Han erkände sedan att det var Feds uppgift som ”lender of last resort” att undvika sådana kollapsar, särskilt för de banker som är ”too big to fail”, vilket bara skulle sprida konkurser i hela det finansiella systemet.

 Det är tydligt att regeringar och monetära myndigheter nu vill undvika ”likvidera, likvidera” och Lehmans krascher, även om en sådan politik skulle rensa bort ”död ved” och ”systemets rötskador” för en nystart. Politiskt skulle det vara katastrofalt för regeringar att leda en ny bankkollaps, och ekonomiskt skulle det förmodligen utlösa en ny och djup recession. Därför är det bättre att ”trycka mer pengar” för att rädda bankernas insättare och obligationsinnehavare och förhindra finansiell smitta – banksystemet är så sammanlänkat.

 Det är vad myndigheterna till slut gjorde 2008-2009, och det är vad de kommer att göra den här gången också. Tjänstemännen var först osäkra på att rädda Silicon Valley Bank. De ändrade sig dock snabbt efter tecken på begynnande bankrutt i USA. Intervjuer med tjänstemän som var inblandade eller stod diskussionerna nära ger en bild av en hektisk 72-timmarsperiod. Även Credit Suisse kommer sannolikt att få liknande finansiellt stöd.

 (You’re) damned if you do and damned if you don’t
(används för att säga att en person i en viss situation kan få skulden eller anses ha fel oavsett vad han eller hon gör., ö.a.)

Som vi har påpekat många gånger är den kapitalistiska krisen olöslig. Kapitalismen har befunnit sig i en nästan permanent kris sedan dotcom-kraschen 2001 och berget av obetalbara skulder har bara vuxit och vuxit.

Fonden (den norska oljefonden, ö.a.) med det vilseledande namnet ”Government Pension Fund Abroad”, oljefonden, är starkt exponerad mot denna marknad. Den har investerat nästan alla sina marker på Wall Street och hade faktiskt en andel på 1,36 miljarder norska kronor i Silicon Valley Bank. Och helt riktigt har fonden också en andel på 2,9 miljarder kronor i Credit Suisse. Dessutom finns det         . Vad detta är värt nu är det ingen som kan gissa.

Jan Terje Voilaas skriver i sitt nyhetsbrev den 15 mars 2023:

Nordea sitter på cirka 40 miljarder euro i tillgångar, men är samtidigt exponerat för över 6 000 miljarder euro på den högspekulativa derivatmarknaden.

 Hur många insättare måste upptäcka att Nordea faktiskt är på gränsen till konkurs innan banken faktiskt är konkurs? 5%? 25%? Och hur lång tid kommer det att ta? 48 timmar eller kanske bara 12? Vad händer med DNB och resten av det norska fiat-systemet?

Och den dag den amerikanska ekonomin kraschar och dollarn blir värd det papper den är tryckt på, går pensionsfonden samma väg. Välkommen till depression och fattigdom. För fonden får inte investera i att bygga Norge, men att spela på börskasinot är helt okej. Det finns en politisk överenskommelse om detta i Norge.

Föregående artikelTrump: Vem är största hotet mot fred i världen idag? Gissa (fel) – eller lyssna!
Nästa artikelKom till manifestationen JA TILL ALLIANSFRIHET NEJ TILL NATO! Lördag 18/3 kl 13-14 på Medborgarplatsen
Pål Steigan
Pål Steigan är en ledande norsk och nordisk geopolitisk analytiker och bloggare i www.steigan.no

2 KOMMENTARER

  1. […] Relaterat Dollarn är i trubbel! BRICS går samman för att utmana den amerikanska dollarn. Ännu en utmaning av dollarns världshegemoni. Kan den nya finanskrisen utlösa en dollarkollaps? Bankkollapsen i USA – varför kommer den? Bankernas korthus fortsätter att rasa Efter Silicon Valley, är det nu dags för en kollaps för Credit Suisse och ännu en förlust för … […]

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here