Bankkollapsen i USA – varför kommer den?

8
1912

SvT rapporterar ”Det svenska pensionsbolaget Alecta, som har 2,5 miljoner kunder, räknar med att förlora omkring tolv miljarder kronor till följd av investeringarna i de kraschade amerikanska nischbankerna Silicon Valley Bank och Signature Bank.
Nu kräver Finansinspektionen svar från svenska försäkrings- och tjänstepensionsbolag om exponeringen mot de amerikanska riskbankerna.”
Men Alecta skriver ”Tolv miljarder i investeringar går upp i rök för pensionsjätten Alecta efter bankkollapserna i USA. Men förlusten påverkar endast på marginalen, enligt vd Magnus Billing.
– Kunderna kan känna sig trygga, säger han.”
Dessutom har Alecta placerat 9 miljarder i en tredje bank, som på måndagen rasade 60 %, då börsen i New York öppnade.
President Biden lovar nu att inga kunder ska förlora några pengar. Och att ansvariga bankchefer ska få sparken.

Alecta understryker att de förluster som nu kan uppstå måste sättas i perspektiv till de totalt 1 200 miljarder kronor som Alecta förvaltar.

Pål Steigan har skrivit en intressant aktuell artikel om bankkollaps, vilken Rolf NIlsson översatt.

______________________________________________________________

https://steigan.no/2023/03/bankkollapsen-i-usa-hvorfor-kommer-den/

I USA stängdes Silicon Valley Bank (SVB) före helgen. Då beslutade de amerikanska myndigheterna att stänga den New York-baserade banken Signature Bank. SVB har varit uppstartföretagens bank i technobranschen, men kollapsen skickar chockvågor till en lång rad branscher världen över. 

 SVB var USA:s 16:e största bank och hade en balansräkning på 209 miljarder USD. De fick krav på inlösen av inlåningsmedel som de försökte lösa med försäljning av statsobligationer. När det inte fungerade blev det en så kallad bankrusning, där insättare stod i långa köer i hopp om att säkra en del av sina pengar. 

 Bara två veckor innan Silicon Valley Bank kollapsade sålde vd:n Greg Becker aktier för motsvarande  38,4 miljoner norska (eller svenska) kronor. Och han var inte ensam. Andra toppchefer i banken gjorde samma sak. De visste vad som skulle komma. 

 Läs: Silicon Valley Banks failure shakes companies worldwide, from wine country to London 

 Bank of England började omedelbart behandla SVB som insolvent och kommer att sälja bankernas tillgångar i Storbritannien för att täcka kundfordringar. I Kalifornien märker vinproducenterna också att deras bank har gått överstyr. 

 Financial Times kallar kollapsen ”spektakulär”. 

 Bankkollapsen är den näst största i USA, skriver Yahoo News, och den påminner om vad som hände som en upptakt till finanskrisen 2008, i och med Lehman Brothers konkurs. Signature Bank blir den tredje största bankkollapsen i USA. Vad händer? Är dominobrickorna på väg att falla? Och varför faller de? 

 Fiat pengar och skuld kasino 

 Dagens dollar är inte baserad på ädelmetaller eller fysisk råvaruproduktion. Det bygger på ett fiat-system där bankerna skapar pengar ur tomma luften varje gång de ger ut ett lån. Dollarn är alltså stabilt grundad på tunn luft. Den hålls uppe av mer och mer skuld. 

 I artikeln Bankkollaps skriver Hans Erik Olav: 

 Är kollapsen av Silicon Valley Bank = Lehmans kollaps 2008? 

 För att svara på det behöver vi titta på stressfaktorerna på bank- och finansmarknaden, samt hur världens bankmarknad är integrerad. 

 Kort om stressfaktorerna: 

 Under finanskrisen 2008 låg det dagliga likviditetsbehovet (i det så kallade REPO-fönstret där banker kan låna tillräcklig likviditet över natten) mellan 20-50 miljarder USD. Idag är beloppen ofta mer än 1 000 miljarder USD (1 biljon USD). Alltså: extrema stressfaktorer.

  • De största ”penningmarknadsfonderna” i USA kommer inte längre att ”låna ut” pengar över en natt till de största bankerna, eftersom de anser att risken med detta 24-timmarslån är oacceptabelt hög, även om de får säkerhet i amerikanska statsobligationer. Så: Förtroendet är borta.
  • I Europa är Target 2-systemet under enorm stress för att hålla liv i ett bankrutt europeiskt banksystem. Nödhjälpen till insolventa europeiska banker är nu uppe i 1,8 biljoner euro. Alltså: Extrema stressnivåer.
  • Till exempel är alla de ca. 750 italienska bankerna tekniskt sett i konkurs, med en portfölj av osäkra fordringar av bankernas lånekunder på mellan 20-50%. Alltså: Teknisk konkurs, inte en gång utan många gånger om.[Text Wrapping Break] 
  • År 2008 var den totala skulden i världen ca. USD 105 biljoner. Idag är skulden ca. USD 310 biljoner; så problemet har vuxit ur alla proportioner. 

 Huvudproblemet är skulder, d.v.s. extrem pengatryckning från 2008 till 2023. När centralbanker höjer räntorna för att (låtsas att) bekämpa inflationen – d.v.s. förlorad köpkraft, d.v.s. dold skatt på din och min inkomst) då blir skulden ohållbar, 1929 liksom 2023. 

 Från tio år med nära 0nta till snabba räntehöjningar 

 Efter finanskrisen försökte centralbankerna blåsa liv i företagens investeringslust genom att ”trycka ut” tusentals miljarder dollar i så kallade kvantitativa lättnader. Men trots att räntorna pressades ner till noll uppstod inget investeringsunder. Nu har politiken ändrats radikalt och i USA höjer Fed hela tiden penningmarknadsräntan. Det gör att många banker, som tidigare kunde hantera sina skulder, inte längre kan göra det. 

 Hans Erik Olav skriver:   

Finansiella massförstörelsevapen Derivat 

 Det största problemet är vad en av världens rikaste, Warren Buffet, kallar ”finansiella massförstörelsevapen”, bankernas derivatprodukter, t.ex. ”ränteswap”; en derivatmarknad som idag står på ofattbara (bokstavligt talat) mer än 2 biljarder USD (2 000 000 000 000 000).  https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvadriljon

 Nordea som ett exempel på problemet 

 Nordea har ett eget kapital på 34 miljarder euro (sid 100 i räkenskaperna). Det låter bra och ser tryggt ut. 

 Den viktigaste siffran i Nordeas redovisning är dock ”gömd” i en fotnot på sidan 183; en derivatportfölj på svindlande 6 400 miljarder euro (6,4 biljoner). Detta är det nominella värdet på derivatportföljen, medan nettoexponeringen som bokförs i balansräkningen är mycket lägre. Det är dock omöjligt att veta vad den faktiska exponeringen är, mer än att det krävs lite innan det går fel; som det gjorde i SVB. 

 Låt oss till exempel säga att Nordeas derivatportfölj består av en stor volym ränteswappar, säg ca. 70 %. Om räntan stiger är det rimligt att anta att dessa ränteswappar (fast/rörlig ränta) ställer till problem för Nordea, antingen för att Nordea är ”på fel sida av ”swappen”, dvs med för många ”flytande derivat” ”, eller för att ”motparten”, till exempel andra banker i Europa ”är på fel sida” och inte kan uppfylla sina åtaganden gentemot Nordea när derivaten förfaller. Normalt förfaller miljarder USD och euro i derivat varje månad. Vad betyder detta för Nordea: 

 Med ett eget kapital på 34 miljarder euro kommer en negativ utveckling i Nordeas derivatportfölj på 0,5 % att innebära att aktiekapitalet är borta. 

  • Men en räntehöjning de senaste 1,5 åren på mellan 2-3%, beroende på land/centralbank), är m.a.o. Nordea i skrivande stund, och med stor sannolikhet, i ”tekniskt konkurs” och drivs för ”borgenärers räkning”, vilket strider mot lagen, inklusive norsk och internationell straffrätt. 
  • Nordea kunde inte ha gjort detta om den norska finansinspektionen (Finansdepartementet) inte tillät Nordea och dess revisorer att dölja den extrema derivatexponeringen i en fotnot till räkenskaperna på sidan 183.
  • Precis som med Silicon Valley Bank kommer denna typ av extrem exponering med stor säkerhet att ”föra Nordea utför stupet”, tillsammans med resten av den norska och europeiska bankmarknaden; tämligen likt ett dominospel. 

 Slutsats: Så länge allt är stabilt lever dessa derivatportföljer ett lugnt liv. Det är först i instabila tider som motpartsrisken blir ett problem. Skulle t ex Commerzbank få problem kan detta skapa en dominoeffekt som störtar t.ex. UBS, som i sin tur störtar BNP osv, vilket i sin tur störtar Nordea. En höjning av räntorna kan destabilisera dessa gigantiska derivatportföljer. Det är vad som händer nu. 

 Krisen började 2019 

 Bankkollapserna kommer nu, men den här finanskrisen började sommaren 2019. Som vi har påpekat många gånger var det då som ledarna för de allra största investeringsfonderna i världen kunde konstatera att kapitalismen var på väg in i en kris som skulle vara mycket större än någon tidigare kris i kapitalismens historia. Sedan träffades centralbanksledarna i G7-länderna i Jackson Hole, med The Federal Reserve Bank of Kansas City som värd, för att diskutera allvaret. De presenterades för en rapport från världens största investeringsfond, BlackRock, och där stod det i klartext att denna kris skulle bli så stor att de gamla metoderna för kvantitativa lättnader inte skulle räcka till. 

 Läs: 2019 presenterade BlackRock planen för den kommande krisen: – En finansiell operation utan motstycke  Planen presenterades i dokumentet Dealing with the next downturn: From unconventional monetary policy to unprecedented policy coordination. 

År 2019 kom BlackRocks plan inför den kommande krisen: – Finansiellt samarbetsrekord mellan stat och Kapital. Betyder?

 Planen presenterades i dokumentet Dealing with the next downturn: From unconventional monetary policy to unprecedented policy coordination. 

 I dokumentet påpekades att tio år av ”kvantitativa lättnader” inte hade lyckats skapa förutsättningar för ny tillväxt. Centralbankerna hade pumpat in enorma mängder digitala pengar i ekonomin, men det fanns fortfarande inga tecken på att det skulle lätta. Räntenivån fortsatte att vara noll eller under noll. I den finanskris som då var på väg skulle det därför inte finnas tillräckligt med penningpolitiskt utrymme för att klara nästa nedgång, skrev toppcheferna på BlackRock. 

 En sammanfattning av BlackRocks plan finns här. 

 För att få acceptans för att pytsa in mycket offentliga pengar på de finansiella marknaderna var det således nödvändigt att ”definiera de ovanliga omständigheterna som kräver en sådan ovanlig samordning”, och så sannerligen, kom det inte en kris som passade perfekt för det syftet, nämligen –den så kallade ”pandemin”. 

 Detta var en finansiell kupp mot mänskligheten. 

 Den största krisen i kapitalismens historia kamouflerad som en hälsokris 

 I artikeln  skriver Tollef Hovig: 

 I en intervju den 15 oktober säger New Bretton Woods Moment, IMF:s direktör, Kristalina Georgieva, att 12 biljoner dollar i finansiellt kapital (kredit eller stöd) har satts in, varav 7,5 biljoner dollar har skapats av centralbankerna. Dessa 12 biljoner utgör cirka 14 % av världens BNP. Detta motsvarar cirka två till tre års kreditförsörjning genom den tidigare ordinarie kanalen, vilket ökar låne-/skuldpoolen. Dessutom har en del produktionskapital åtgärdats och kommer att åtgärdas, så att förhållandet mellan kapital och produktion av varor och tjänster ökar ytterligare. 

 Bara under 2020 ökade den totala skulden i världen med 32 000 miljarder dollar på grund av lockdown-politiken. Den globala skulden nådde 226 000 miljarder dollar 2020 och är nu uppe i 300 000 miljarder dollar (dvs. 300 biljoner dollar). 

Red Romelsjö: BNP i världen uppgick till knappt 90 miljarder dollar år 2022, dvs. den täcker ungefär 30 % av skulderna.

 Kriget i Ukraina har fått västländerna att öka sina skulder några snäpp för att pumpa in tusentals miljarder dollar i vapenindustrin. De har satt sig ytterligare i skuld. Bankerna trollar då fram pengar ur tomma luften och det är där vi är idag. 

 Det finns ingen fysisk produktion i hela världen som kan upprätthålla detta system. Det måste krascha. 

 Ovanpå detta har länderna i det globala syd skaffat sig tillräcklig ekonomisk och politisk styrka för att bryta sitt beroende av dollarn och skapa ett nytt valutasystem baserat på ädelmetaller och fysisk råvaruproduktion. Dödsstöten har börjat ringa för dollarsystemet. Dagens ”starka dollar” är inte starkare än luften som håller den uppe genom ständigt nya manipulationer. 

 Och hur är det med den norska oljefonden? Vilken oljefond? Fondens tillgångar är aktier och andelar i det dollarbaserade systemet. Fonden används som riskkapital för Wall Street. Om Wall Street kraschar kommer oljefonden också att göra det. Och alla partier i Stortinget har lovat att ge vapenindustrin och oligarkerna i Ukraina 15 miljarder norska kronor varje år de kommande fem åren. De kommer att få stora problem med att förklara för de väljare de ska råna, för att dölja detta. 

 Redan babylonierna insåg att den ständiga ackumuleringen av skulder på lång sikt är en omöjlighet.rför införde man ett system med jubelår (vi hittar ordet igen i jubileum) och då raderades alla skulder och lertavlor som skulderna noterades på krossades. Men babylonierna förstod matematik. Det gör inte dagens politiska och ekonomiska ledare. 

 

Referenser på Globalpolitics.se
Michael Hudson om det ekonomiska läget. Vilka är trenderna och varför? Del V.
Bankcentralen – en världsordning styrd av privat kapital.
Fridays For Future på Bankvandring – följer du med?
De äger bankerna, vapenindustrin, varumärkena, medierna och teknikjättarna.
Vilken rätt har USA att kräva skadestånd av Swedbank? Visste Du att 18 av Europas största 20 banker fällts för penningtvätt?
Det tredje dollarkriget

Föregående artikelKina hjälper Iran och Saudiarabien att återuppta diplomatiska förbindelser!
Nästa artikelEn intervju med något kontroversielle Tucker Carlson
Pål Steigan
Pål Steigan är en ledande norsk och nordisk geopolitisk analytiker och bloggare i www.steigan.no

8 KOMMENTARER

  1. För att förstå vad som händer måste man förstå att Alla banker i väst (och i nästan resten av världen) ägs av två sk ”familjer”, Rotschilds och Rockefellers. Alla problem i väst, och jag menar alla och inte endast finansiella, börjar och slutar där. Tekniska resonemang är viktigt men problemen är inte sprungna ur ett vakuum, utan handmade och en del av powergrabförsöket (jmf nu i Holland och vad de gör mot lantbrukarna) från ”elitens” sida.

    Frågar man dom, eller deras skolböcker som de lyckats förvrida, vad inflation är för något så står det att ’det är en generell ökning av prisnivån i ett samhälle’. Hmm falsk information naturligtvis, inflation är och förblir ett ökat utbud av penningmängden där varuutbudet inte följer M-ökningen, vilket leder till prisökningar. I den ordningen. Deras mål är att slå sönder väst där syftet med sanktionerna mot Ryssland och övriga 25 länder som står på deras bojkottlista, är att strama åt produktion och logistik samtidigt som de ökar/ökat penningmängden i mer än ett årtionde. Nu är tiden att slå till för dom, eftersom det inte gick så bra under scamdemic samt med andra småprojekt de haft/har. De är desperata nu i sina försök att behålla sitt formulerings- och handlingsprivilegium. Alting har dock eskalerat efter att Ryssland gav dom fingret i Östukraina. Deras plan var ju bl a att expandera sitt skuldsystem österut, för att deras lilla damm i väst inte skulle svämma över.

    Så blev det inte, och ensamma kan de inte längre hantera de parasitära skulder de ålagt västländerna. Enda sättet att lösa detta är att nollställa dom, nullifiera statsskulderna vilket såklart skulle innebära dessa två sk släkters platta fall, samt frånta dom alla möjligheter att äga tryckpressarna till länders valuta (helt sjukt att detta kunnat fortgå i två sekel, och där de använt tillgångarna till att dammsuga varenda industri i väst/världen, och som blivit till Blackrock, Statestreet, Vanguard osv för att dölja vem som är de verkliga sk ägarna). Därför ser vi deras desperata motstånd nu. Och det är bra, ju mer motstånd de får ju mer tvingas de upp till ytan för att försöka genomföra sin meningslösa kamp. Det är väst och resten av världen, eller dom. President Andrew Jackson lyckades, men också den ende som lyckats nollställa ett statsskuldsystem. Men det går och det är det som måste till. Inget annat kommer att fungera, och inget annat kan få världen att börja växa friskt.

  2. Det finns två underliggande meddelanden i detta.
    Dels är USAs ekonomi och finanskultur och hur den sköts rena katastrofen.
    Dels är det så att USAs teknologiutveckling har kört in i den proverbiala betongmuren.
    Kina tar över en liten bit åt gången, och USA är alltmer desperat vilket tydligt visar sig hur USA agerar, med tariffer, sanktioner, hotelser och bygger våldskapital. USA försöker helt enkelt stoppa utvecklingen i resten av världen och då främst Kina. Det fungerar inte nu, och det kommer inte att fungera i framtiden. Det är därför Kina nu tvingas upprusta.

  3. Vill passa på att tipsa om en bok i ämnet.
    The big short : den sanna historien bakom århundradets finanskris
    av Michael Lewis.

    Den finns även som film på SVT-Play fram till 21 Mars.

    Strax före den stora finanskrisen 2008 så förutspår fyra outsiders det som storbankerna, medierna och regeringen vägrar tro på; världsekonomins förestående kollaps. En vågad investering leder dem till det moderna bankväsendets allra mörkaste hörn där de tvingas ifrågasätta allt och alla. Filmen skildrar verkliga händelser och är baserad på en bok med samma titel av Michael Lewis. Regi: Adam McKay. I rollerna: Christian Bale, Brad Pitt, Steve Carell, Ryan Gosling, Jeremy Strong, Marisa Tomei m.fl.

    https://www.svtplay.se/video/jgqvmYg/the-big-short

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here