De äger bankerna, vapenindustrin, varumärkena, medierna och teknikjättarna

I serien ”Aktuella artiklar för ett eller flera år sedan och även idag” återpubliceras denna artikel som verkar vara aktuell i högsta grad.

Jag återpublicerar här en grundläggande artikel av Pål Steigan, som jag fått levererad och översatt av en läsare. Tusen tack! De äger bankerna, vapenindustrin,varumärkena, medierna och teknologigiganterna.

Se även under Relaterat.

De äger bankerna, vapenindustrin, varumärkena, medierna och teknikjättarna

Många föreställer sig att kapitalistiska företag är fristående enheter som konkurrerar med varandra på en marknad. Så såg det ut för cirka 150 år sedan.

Redan omkring 1900 hade monopolkapitalistiska grupper dykt upp som kontrollerade tusentals företag och som i själva verket delade upp världen mellan sig. I dag har maktkoncentrationen kommit mycket längre. Faktum är att det är samma företag som äger och kontrollerar följande sektorer:
⦁ Banker och finansiella institutioner
⦁ Den stora industrin, inklusive vapenindustrin och Big Pharma
⦁ Varumärkesföretagen (skaparna?)
⦁ Medierna
⦁ IT-företag

Detta är inte en hypotes eller ett djärvt antagande. Det finns fakta som enkelt låter sig dokumenteras vid bruk av öppna källor. Och inte är det bara så få som tre grupper som är de största ägarna i alla dessa strategiska sektorer – de har också stora ägarintressen i varandra.

Imperialismens genombrott

Cirka 1900 hade den fria konkurrensen ersatts av ett system med karteller och truster där företag slog sig samman för att kontrollera hela branscher både vertikalt (”från gruva till butik”) och horisontellt (de dominerande företagen i en bransch). Detta demonstrerades av författare som J. A. Hobson i boken Imperialism (1902), Rudolf Hilferding (1910) ’Finanskapital. En studie av den senaste fasen av kapitalistisk utveckling ’Ed. Tom Bottomore Routledge & Kegan Paul, London, 1981 och inte minst Vladimir Lenin i den epokskapande boken Imperialism – kapitalismens högsta stadium (pdf).

Två världskrig och några större finansiella kriser senare har kapitalismen blivit mycket mer koncentrerad och mycket mer sammanflätad än för 120 år sedan. Detta överensstämmer med förståelsen av kapitalismens innersta väsen som Karl Marx beskrev . Han insåg att den logiska följden av konkurrens måste bli monopol. Och vi har fått monopol på anabola steroider. Låt oss se på fakta.

<h4>Koncentrationen av banksystemet.</h4>

Under 1990-talet hade USA 35 stora banker. Genom IT-krisen 2001 och inte minst finanskrisen 2008 minskades antalet till 4.

Av de femton största bankerna i USA överlevde endast fem, år 2008, som självständiga banker (Citigroup, Bank of America, JP Morgan Chase, Wells Fargo och PNC Financial). Av de tio finansbankerna överlevde bara två som självständiga banker (Goldman Sachs och Morgan Stanley), och båda stod under regeringens beskydd. .

Bloomberg rapporterade att de största Wall Street-bankerna fick hemliga lån på 1200 miljarder dollar från den amerikanska centralbanken.

Den största låntagaren i denna hemliga operation var Morgan Stanley, som fick så mycket som 107,3 miljarder dollar. Citigroup fick 99,5 miljarder och Bank of America 91,4 miljarder.

De finansiella aktörerna skapade krisen och var också själva krisens största profitörer.

Krisen ledde också till en enorm koncentration av finanskapitalet till några få megabanker. Detta diagram från Federal Reserve visar hur 35 banker har blivit fyra sedan nittiotalet:

De fyra återstående stora bankerna är Citigroup, JPMorgan Chase, Bank of America och Wells Fargo. Dessutom tillkommer finansinstituten Berkeley Hathaway, Goldman Sachs och Morgan Stanley. Dessa företag kontrollerar USA:s och stora delar av internationell finansvärld. Makten över dem ligger i några få händer. Och de använder denna makt för att bli ännu rikare.

Ännu mer intressant blir det när man börjar granska äganderätten till dessa stormakter av vissa finansinstitut. Vi har använt börsinformation om ägande i amerikanska börsnoterade företag. Baserat på vad som framkommer ser vi att dessa banker delvis äger varandra och dels har några intressanta gemensamma nämnare. Som ni ser är det fyra företag som sticker ut:

Sju finansjättar ingår i ett finansiellt supernätverk.

Fyra företag finns som stora aktieägare i alla dessa företag. Det är State Street Group, Vanguard Group, FMR (Fidelity Management and Research) och BlackRock. Deras aktieinnehav kan verka små (vanligtvis 1-4%, ibland lite mer), men när de är bland de största har de likväl en betydande maktposition, och särskilt när den stärks av korsägande. Dessutom äger de också varandra. Vanguard, FMR och BlackRock är stora aktieägare i State Street.

Före monopolkapitalismens genombrott var bankerna institutioner som tjänade industrikapitalet. Men för ungefär 120 år sedan skiftade maktförhållandet. Finansiellt kapital tog kontrollen.

I dag är detta fortfarande fallet, men det finansiella kapital har blivit så koncentrerat att det framstår som en konsortium (?) eller ett megaföretag.
I nästa artikel kommer vi att se närmare på storindustrin och inte minst vapenindustrin och Big Pharma. (Slut artikeln).

Relaterat.

Här har publicerat andra artiklar som behandlar finanskapitalet och koncentrationen av ägandet under kapitalismens imperialistiska nuvarande stadium. Ulf Karlström och jag utgav 2013 boken ”USA som världspolis”, där upplagan på 500 ex. snabbt såldes slut. Våren 2016 gav vi ut en kortare uppdaterad version.
“USA som världspolis” – Årets Julklapp?!
Har USA avsagt sig titeln som “Världspolis”?
Hungern fortsätter att öka. Snabb minskning väntas med demokratisk ekonomi!
Världens rikaste har blivit rikare. Samlas i Davos för odemokratiska möten.

Är Ryssland imperialistiskt?