Är Ryssland imperialistiskt?

46
4220
Nato:s utvidgningar. Bild från MRonline i januari 2019

Detta är en förkortad artikel av Stansfield Smith från Monthly Review. MR Online: Is Russia imperialist? En del sifferdata samt noter till källor har utelämnats här. Texten bygger i hög grad på Lenins ”Imperialismen som kapitalismens högsta stadium”, utgiven 1916 i ett försök att förklara Första världskriget.

Stansfield Smith är en antikrigsaktivist som främst arbetar mot USA:s interventioner i Latinamerika. He var medlem i ”Chicago Committee to Free the Cuban Five”, som nu heter ”Chicago ALBA Solidarity”.

”Truster” som nämns i texten var omkring år 1900 en vanlig beteckning på stora företag som slog sig samman och upprättade monopol inom en viss bransch eller varuområde: kol, stål, järnvägar, olja etc. De har i varierande grad och varierande framgång bekämpats i en del länder, bland annat USA (”Antitrust-lagstiftning”).

Artikeln har vänligen översatts till svenska av Björn Nilsson, som driver den intressanta bloggen ”Björnbrum” Björnbrum


Från Anders Romelsjö: I boken och skriften ”USA som världspolis” diskuterar Ulf Karlström och jag karakteristika för dagens imperialism. Vi finner att Lenins beskrivning utgör en bra grund, men att andra karakteristika tillkommit. Köp nya, unika, billiga “USA som världspolis”!

Anders Romelsjö och Ulf Karlström med nya ”USA som världspolis”

Är Ryssland imperialistiskt?

Ryssland sägs vara en imperialistisk världsmakt, en i konflikt med den imperialistiska supermakten USA. Ryssland har karakteriserats på detta sätt både under Sovjetunionens tid och efter att Sovjetunionen kollapsade och separata stater bildades. Ryssland har sagts vara imperialistisk både när det var en socialistisk stat och nu som en kapitalistisk stat.

Ryssland sägs också vara en icke-imperialistisk kapitalistisk stat, som fortfarande kämpar för att återhämta sig från krisen efter sovjetkollapsen och den politiska och ekonomiska katastrofen under Jeltsins år, när den degenererade till en nära nog neokolonial klient som plundrades av USA.

Lenin insåg att den moderna kapitalismen ”överallt blir monopolkapitalism”. ”Kapitalismen har vuxit över i ett världssystem av kolonialt förtryck och finansiellt förkvävande av det överväldigande flertalet av jordens befolkning genom ett fåtal ”framskridna” länder.”

Lenin definierade modern kapitalistisk imperialism:

1. Koncentration av produktion och kapital, vilken uppnått ett så högt utvecklingsstadium, att den skapat monopolen, vilka spelar en avgörande roll i det ekonomiska livet.

2. Bankkapitalets sammansmältning med industrikapitalet och uppkomsten av en finansoligarki på grundval av detta ”finanskapital”.

3. Kapitalexporten, till åtskillnad från varuexporten, erhåller synnerlig betydelse.

4. Internationella monopolistiska sammanslutningar av kapitalister, vilka delar världen mellan sig, bildas.

5. Jordens territoriella uppdelning mellan de kapitalistiska stormakterna är avslutad.

Imperialismen är kapitalismen på det utvecklingsstadium, då monopolens och finanskapitalets herravälde utformats, då kapitalexporten blivit särskilt betydelsefull, då världens uppdelning mellan de internationella trusterna börjat, och uppdelningen av hela jordens territorium mellan de största kapitalistiska länderna fullbordats.

I det följande kommer vi att titta på hur det kapitalistiska Ryssland idag delar dessa egenskaper genom att beakta den roll som ryska kapitalistiska monopol spelar i det världsimperialistiska systemet, karaktären av Rysslands exporthandel, exporten av den ryskt kapital, den roll som ryskt finanskapital spelar, och slutligen den ryska militära makten.

1. Rysslands styrka bland de internationella kapitalistiska monopolen

Rysslands roll i ”(4) bildandet av internationella monopolkapitalistiska föreningar som delar världen mellan varandra” kan mätas av landets företags position bland de 2000 viktigaste internationella företagen.

[Tidskriften] Forbes listade de 2000 största företagen i världen baserat på total försäljning, vinst, tillgångar och marknadsvärde. Av de 10 största företagen är 5 kinesiska och 5 är amerikanska. … Ryssland har bara 4 på topp 100, rankad 43, 47, 73 och 98. Det har bara 6 på topp 500 och 25 på topp 2000. Dess totala företagsandel visar en liten minskning, inte en stigande trend: under perioden 2008-2013 fanns 29-30 ryska företag på Global 2000-listan.

De 2000 företagen på denna lista står för 39,1 miljarder dollar i försäljning, 3,2 miljarder i vinst, 189 miljarder dollar i tillgångar och 56,8 miljarder dollar i marknadsvärde. Rysslands 25 företag omsätter totalt 568 miljarder dollar, bara 1,45% av det totala. Deras kollektiva tillgångar uppgår till 1 757,3 miljarder dollar, vilket omfattar bara mindre än 1% av totalen.

Bland de internationella monopolen är Ryssland en mycket liten aktör.

Rysslands arbetsproduktivitet jämfört med Europeiska unionen och USA

Utsikterna till en betydande förändring av dessa siffror motsägs av problemet med den ryska arbetskraftens låga produktivitet. Arbetskraftsproduktiviteten, här mätt av bruttonationalprodukt i US-dollar dividerad med det totala antalet arbetade timmar av landets arbetskraft, var 25,4 år 2016 för Ryssland. Det här är den lägsta nivån bland alla europeiska länder, faktiskt så låg att det är mindre än hälften av genomsnittet i Europeiska unionen på 53,4. Rysslands arbetsproduktivitet är 36% av amerikanska nivån på 69,9; Tyskland är 68,1.

Ryssland förblir på ett outvecklat lands produktivitetsnivå, långt ifrån att kunna konkurrera med de avancerade kapitalistiska centra.

World Economic Forums globala konkurrenskraftsrapport baserad på en kombination av tolv faktorer, rankar Ryssland som 38 på sin lista, högre än flera av länderna i Östeuropa. Rapportens rankning har förbättrat Rysslands position från 67 år 2012-13, till 38 år 2017-18.

Ryska industriproduktionen

Den roll som Ryssland spelar i det världsekonomiska systemet kan återigen förstås när man jämför produktionen per land i dollar. År 2015 rankades Kina först med 2.010 miljarder dollar i förädlade varor, 20% av världens produktion och USA andra med 1,867 miljarder dollar, 18%. Ryssland rankade nummer 15, …, åter en marginell spelare som bara tillverkar 1% av världens produktion.

2. Ryska export av råvaror respektive högteknologiska varor.

I sin exporthandel visar de imperialistiska länderna en tydlig tendens till försäljning av sofistikerade, högkvalitativa färdiga varor, av kunskapsintensiva tekniska tjänster och även av finansiella tjänster. Nationer som är förtryckta av imperialismen är vanligtvis begränsade till export av råvaror till priser som bestäms av den imperialistiska marknaden och till produktion av färdiga varor av imperialistiska ägda företagsdotterbolag i sina länder.

Av de största exportländerna i världen 2017 rankades Ryssland som nummer 17, efter Mexiko, Förenade Arabemiraten och Singapore. Kina rankades först med $ 2 263 miljarder i export, USA andra med $ 1 547, Tyskland tredje med $ 1 448, med Ryssland uppåt kraftigt från 2016, men exporterar fortfarande bara 353 miljarder dollar av varor.

Världsbanken rapporterade om Ryssland år 2017 att olja och gas står för 58% av exporten, metaller för ytterligare 11%, 6% livsmedelsråvaror, 3% trä och massa och papper, 4% ädelstenar och metaller, andra mineraler. Över 82% av Rysslands export är råvaror, medan de färdiga tekniska produkterna (inklusive militära) endast utgör 8% av exporten.

Rysslands 10 mest exporterade och importerade varor 2017 visar att maskinvaror uppgick till 12,8 miljarder dollar i export jämfört med 106,2 miljarder dollar i importen. Rysslands export (och import) passar inte in i ett imperialistiskt tillstånd, utan snarare i en halvutvecklad tredjevärlden-stat som exporterar främst råvaror och är beroende av utländsk import av avancerade varor.

Rysk ranking i export av högteknologiska varor

Imperiemakter borde vara ledande inom export av högteknologiska varor. När det gäller världsranking i export av dessa varor var Kina återigen först, med 496 miljarder dollar i högteknologisk export, med USA tredje (efter Tyskland) och exporterade 153,2 miljarder dollar. … Ryssland rankades 31 i export av högteknologiska varor, med endast totalt 6,64 miljarder dollar i exporten. Dessa siffror visar också att Ryssland är långt ifrån att bli en imperialist på världsscenen.

3. Den ryska rollen i internationell bankverksamhet och finanskapital

I Lenins lista över egenskaperna hos imperialistiska länder på hans tid är de stora bankerna de viktigaste organisationerna i finanskapitalet. Vi skulle förvänta oss att en imperialistisk stat skulle vara väl representerad bland de ledande bankerna. Av världens 100 bästa banker, rankad efter totala tillgångar, har Kina 5 av de 10 främsta. USA har 6 av de 40 främsta. … Ryssland har en, rankad som nummer 66.

Lenin hävdade att under den imperialistiska epoken har ”världsuppdelningen mellan de internationella trusterna” ägt rum. Hur världen i den imperialistiska epoken är uppdelad bland dessa truster förändras när imperialistiska stater stiger upp och faller. I den nuvarande världsuppdelningen mellan dessa truster finner vi Ryssland som en ganska liten aktör, 4 företag i topp 100, 25 i topp 2000, som innehar 1,45 procent av världsmarknadsandelen, inga företag bland de 100 bästa i form av utländska tillgångar, och en bank bland de 100 största internationella bankerna.


Rysk export av kapital

Lenin uppgav att ”(3) Kapitalexporten, till åtskillnad från varuexporten, erhåller synnerlig betydelse..” Ryssland har en betydande export av kapital, men detta kommer i form av kapitalflykt till skatteparadis som Cypern och Brittiska Jungfruöarna. Rysslands centralbank satte landets nettokapitalflykt 2014 till 154,1 miljarder dollar och summan sedan Putin tillträdde 1999-2014 till cirka 550 miljarder dollar. Den faktiska totalen under 2014 kan vara större än 1 miljard dollar. Centralbanken satte ryskt kapitalflykt 2018 till 66 miljarder dollar.

Ryska multinationella företags utländska tillgångar

En studie visar de 100 största icke-finansiella multinationella företagen som rankas efter sina utländska tillgångar, deras investering i andra länder. Med detta nyckelmått för export av finansiellt kapital är 20 av företagen amerikanska, …

Inte ett enda ryskt företag finns på listan över 100 företag, baserat på deras investeringar utomlands.

De 10 största icke-finansiella ryska multinationella företagen har 188,3 miljarder dollar i totala utländska tillgångar, vilket motsvarar en tredjedel av den ryska totalsumman. Ryska företags totala utländska tillgångar utgör fortfarande mindre än de för de första två överst på listan av 100 icke-finansiella multinationella företag.

Ryska innehav av finansiell kapital jämfört med imperialistiska stater

Ett annat mått på finansiellt kapitalinnehav av världens länder produceras årligen av Credit Suisse. Dess Global Wealth Databook 2018 kartlägger nationell ekonomisk förmögenhet (aktier, obligationer, penningmarknadsfonder och bankkonton) genom att dela nationell ekonomisk förmögenhet med den totala vuxna befolkningen i varje land. Den övre gruppen, med över 100 000 dollar i genomsnitt per vuxen, består av länderna i Västeuropa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland, Japan, Israel, Singapore och Taiwan. USA ($ 336 528) rankas andra efter Schweiz ($ 372 336). Alla länder i denna grupp är imperialistiska länder, eller viktiga satelliter till det imperialistiska centret USA. Världens genomsnittliga ekonomisk förmögenhet per vuxen är 38,110 dollar; … Ryssland ligger … på 8 843 dollar, vilket uppgår till 2,6% av den genomsnittliga ekonomiska förmögenheten för vuxna jämfört med USA.

Ryssland är mycket långt från att ha ett imperialistiskt lands finansiella rikedom. Av finansiell och icke-finansiell rikedom i världen har USA 31% andel,… Ryssland 0,7%.

Lenin skrev ”Imperialismen är finanskapitalets och monopolens epok” … ”där export av kapital har fått stor betydelse.” När det gäller export av finansiellt kapital för produktiv användning av ryska multinationella företag är Ryssland en mycket liten aktör.

4. Rysslands militära tyngd i världen

Lenin refererar slutligen till ”(5) Jordens territoriella uppdelning mellan de kapitalistiska stormakterna är avslutad.” Grundläggande för imperialistiska länders dominans av globala ekonomiska strukturer är deras roll i att övervaka och upprätthålla världsordningen de påtvingar oss. Ledande imperialistiska makter har viktiga vapenindustrier och deltar som säljare i den globala vapenhandeln.

Rysk militärexport

Det är bara i militär tyngd som Ryssland visar sin makt, men det i sig gör en inte till imperialist enligt Lenin. … Medan Rysslands betydande militära makt, särskilt dess kärnvapenarsenal, gör det svårt för imperialisterna att knuffa runt Ryssland.

Och Ryssland invaderar inte länder över hela världen som USA gör, eller till och med som andra klassens imperialistmakter som Storbritannien och Frankrike gör.

Vidare utvecklade kapitalistiska Ryssland, i motsats till dessa andra imperialistiska militära makter, inte sin egen, men ärvde sina militära styrkor och militärindustrier från Sovjetunionen. Ryssland är också unikt för att vara det enda landet i den tidigare socialistiska sovjetblocket som fortsätter att omges och hotas av militära attack från den imperialistiska västern.

Ryssland är dock vapenexportör i världsklass. Ingen gren av rysk tillverkning är konkurrenskraftig på den internationella marknaden utom försvarsindustrin. Världens vapenexport år 2016 uppgick till 32.262 miljarder dollar och 31.106 miljarder dollar 2017. Stockholms internationella fredsforskningsinstitut [SIPRI] listar Rysslands vapenexport till 6.148 miljarder dollar 2017, från 6.937 miljarder kronor 2016. Världens största vapenexportör är USA, med 10.304 miljarder dollar i vapenförsäljningen 2016 och 12.394 miljarder USD 2017. USA står för 34% av den globala militära försäljningen och Ryssland för 22%.

Amerikanska vapenexporten är något mer än dubbelt så stor som den ryska. Här halkar Ryssland efter: medan amerikanska vapenexporten ökade med 25% 2013-17 jämfört med perioden 2008-12, minskade Rysslands export med 7,1% under samma period.

Ryska företag bland vapenproducenter

Enligt SIPRI hade världens 100 största vapenproducenter 398,2 miljarder kronor i försäljning och militär service år 2017. … Halva summan gick till de 10 främsta tillverkarna, varav fem är amerikanska företag, medan ett är ryskt. Av de översta 100 är 42 amerikanska företag, medan 10 är ryska.

Ryska utländska militära baser och militärbudget

Ryssland har 15 militära baser i 9 främmande länder. Endast två av dessa ligger utanför det tidigare Sovjetunionen, i Vietnam och Syrien. Kina har en bas utanför Kina, i Djibouti. USA har över 800 utländska baser.

Jämfört med den amerikanska militärbudgeten, vilken enligt SIPRI uppgick till 610 miljarder dollar, är bara ökningen av Pentagonbudgeten i år större än hela Rysslands militärbudget, som var 66 miljarder dollar 2017, fjärde efter Kina och Saudiarabien.

Ryska interventioner i andra länder

Ryssland har ingripit i andra länder (Jugoslavien, Georgien, Ukraina, Syrien) men inte på ett sätt som imperialistiska länder, som är motiverade att ta tillvara naturresurser och rikedomar. Inte heller är ryska ingripanden i närheten av samma nivå som till och med sekundära imperialistiska makter som Frankrike eller Storbritannien.
Inte heller har Ryssland arrangerat statskupper i andra länder som imperialistiska länder ständigt gör.

Ryssland ingrep i en mycket begränsad intervention i f.d. Jugoslavien i mitten av 1990-talet när de ryska styrkorna fungerade som mjuka poliser för Nato. Ryssland kämpade om det proryska Sydossetien med Georgien 2008 som stöddes av USA.

Konflikten i Ukraina är ett direkt resultat av USA:s arrangerade av en anti-rysk högerkupp 2014. Folket i Ukrainas östra region, som är övervägande rysktalande, reste sig och krävde politisk och ekonomisk självständighet. Medan de i östra Ukraina stöds av Ryssland har Moskva inte visat något intresse av att absorbera östra Ukraina som det gjorde med Krim efter folkomröstningen där.

Rysslands direkta militära engagemang 2015 i det syriska kriget liknar det i Ukraina: att avvärja fortsatta regimförändringar av USA och Nato och omringning av landet. Ryssland inbjöds av den syriska regeringen för att hjälpa till att besegra rebellgrupper beväpnade och finansierade av USA, Nato och Saudiarabien.

Till skillnad från USA, Storbritannien och Frankrike har i inget av dessa fall Ryssland ingripit militärt för att störta en regering för att skydda sina utländska ekonomiska intressen.

USA och Nato:s ökande omringning av Ryssland är en fortsättning på sin tidigare politik för att underkasta och återkolonisera Sovjetunionen. …

5. Ryssland och imperialismen idag

Med hänvisning till Lenins uttalande om imperialismen är Ryssland inte en spelare om monopolens och finanskapitalets dominans, och export av kapital spelar inte en viktig roll (frånsett den negativa effekten av pågående kapitalflykt), och inte heller spelar ryska truster något väsentligt roll i uppdelningen av världsresurserna.

Ryssland kan rankas som en av världens mest kraftfulla stater bara baserat på sin militära styrka. Ekonomiskt delar den egenskaper som inte tillhör ett avancerat kapitalistiskt tillstånd, utan av någon i kapitalistiska halvperiferien. Det spelar en mycket liten roll i den typiska imperialistiska verksamheten: export av kapital till periferin och utvinning av vinst från utvecklingsländernas arbetskraft och resurser. Rysslands finanskapital är litet, exporten är främst råvaror, dess industri svag, dess multinationella företag mindre, ekonomin plågad av låg arbetsproduktivitet.

Imperialismen fortsätter att vara den största faran för världens folks liv och välbefinnande. Våra problem, mänsklighetens problem, är förankrade i imperialistiska dominans av våra nationer och våra liv. Specifikt betyder detta den amerikanska imperialistiska hegemonin och de sekundära imperialistiska makterna i dess kretslopp: Västeuropa, Japan, Kanada och Australien. Ryssland, fast det är ett kapitalistiskt land som inte är en del av något imperialistiskt gäng som hotar oss, mobbas av USA på grund av sitt oberoende (som Venezuela, Iran, Qaddafis Libyen, Nicaragua). Snarare finner världsmakterna Ryssland och Kina att de måste reagera på imperialismens ansträngningar att underordna dem. Lyckligtvis ger deras inkonsekventa motstånd öppningar för andra folk och länder för att hävda sin egen nationella suveränitet.

Föregående artikelElefanten i porslinsbutiken med Klimat
Nästa artikelGula västarna ökar från 38 000 för 2 veckor sedan till 84 000 i lördags. Macron tar initiativ. Vad sker nu?
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

46 KOMMENTARER

  1. Ryssland är i samma nivå Sverige, Irland, Spanien, Grekland, etc är. Men för den delen är de alla imperialistiska. Imperialismen börjar i hemlandet. Sverige är imperialistiskt och så är även Ryssland.
    ”Svagare imperialistiska länder är inte mindre imperialistiska för att de inte kan konkurrerar på samma sätt som de andra. De fungerar och agerar efter samma mekanismer som andra.”

    https://riktpunkt.nu/2018/10/sveriges-kommunistiska-parti-om-imperialismen-video/

    Och dessutom var Ryssland enbart socialistiskt en kort tid, från revolutionen 1917 och fram till då Sovjetunionen bildades. Ryssland har aldrig varit socialistisk i modern tid.

    Sovjetunionen kollapsade inte. Det var ett medvetet beslut – mot folkets vilja (en folkomröstning hölls 1991) – att förändra det socialistiska ekonomiska systemet till ett kapitalistiskt.
    https://en.wikipedia.org/wiki/State_Council_of_the_Soviet_Union

    • Är detta rätt skrivet: ”Ryssland enbart socialistiskt en kort tid, från revolutionen 1917 och fram till då Sovjetunionen bildades”? Ryssland skulle alltså ha varit socialistiskt från 1917 till 1922, vilket var några år innan beslutet togs att ”bygga socialismen”.

      • ”The Soviet Union had its roots in the October Revolution of 1917 […]”.
        https://en.wikipedia.org/wiki/Soviet_Union

        Eftersom de socialistiska Bolsjevikerna tog makten 1917 så räknar jag det som att Ryssland var på väg mot socialism och ’bygga socialismen’. Utan Bolsjevikerna och Oktoberrevolutionen hade det inte varit någon socialism.

      • Du har alltid sagt att förra årets val i Ryssland var ett starkts stöd för Putin. Jag tror att han fick lite över 70 procent.
        Emellertid slår den här folkomröstningen honom med åtta procent – 78,85. Anser du att detta var svagt stöd för socialismen?
        https://en.wikipedia.org/wiki/1991_Soviet_Union_referendum
        Folket var starkt men det var inte Gorbatjov, Silajev och med flera, inklusive Putin som lämnade in partiboken 1991-92 (uppgifterna varierar när).

        • Folket var tydligen inte tillräckligt starkt. ”Although the vote was boycotted by the authorities in Armenia, Estonia, Georgia (though not the breakaway province of Abkhazia, where the result was over 98% in favour,[3] and in South Ossetia),[4] Latvia, Lithuania, and Moldova (though not Transnistria or Gagauzia),[5] turnout was 80% across the rest of the Soviet Union.[2] ” (Wikipedia)

          • ’I republikerna där myndigheterna bojkottade folkomröstningen hölls inofficiella folkomröstningar arrangerade av prosovjetiska organisationer, ej sanktionerade av myndigheter. Rösterna återspeglade i stort resultat i de officiella folkomröstningarna i Sovjetunionen’.
            https://sv.wikipedia.org/wiki/Folkomröstningen_i_Sovjetunionen_1991
            Så återigen – varför bojkottade vissa republiker valet? Var det för att vissa insåg vartåt det lutade åt och ville därför inte ha någon omröstning?

          • Av stor betydelse var den misslyckade ”Augustikuppen” 1991. ”Kuppen organiserades av en grupp regeringsmedlemmar och syftade till att ta kontrollen över landet från president Michail Gorbatjov.”… ”Kuppmakarna misslyckades dock med att hindra Boris Jeltsin, som i ett uppmärksammat TV-tal rådde militären att frångå sina order och vägra rikta sina vapen mot det egna folket. Efter att tre personer dödats i Litauen följde militären denna uppmaning, och kuppförsöket avbröts.[1]

            Kuppmakarna tillhörde kommunistpartiet SUKP:s konservativa falang, som ansåg att Gorbatjovs reformprogram hade gått för långt och att det nya unionsavtal som höll på att drivas igenom gav sovjetrepublikerna för stort självbestämmande. Trots att kuppen kollapsade på bara tre dagar och Gorbatjov återinstallerades som regeringschef, destabiliserade den unionen så mycket att man i dag ser den som ett avgörande skäl både till nedläggningen av kommunistpartiet och Sovjetunionens fall.” Wikipedia

          • Det stämmer inte, Anders. Motivet för dessa republiker att inte delta i folkomröstningen var inte kuppen. Folkomröstningen hölls ett halv år FÖRE den s k kuppen, den 17 mars.

            Folket var starkt men de är inte våldsamma av sig – vilket kapitalet utnyttjar över hela världen. Folket vill ha fred, och att myndigheter ska respekterar folkets röst. Vilket de inte gjorde här.

            Varför anser du att folket inte var starkt när folket deltog i valet, och röstade för socialismens bevarande?

            Frågan är varför vissa bojkottade valet. Det borde vara självklart för vilket land och stat som helst att ställa sig den frågan till folket. Emellertid spelar det ingen roll för resultatet.

          • Är socialismen starkt förankrad och demokratiska förhållanden råder så kan folket vara berett att ta strid för sin socialism, eller hur. De politiker som tog initiativ till ”Augustikuppen” hade inte tillräckligt folkligt stöd eller förankring. Hur vr folket delktigt i de stora politiska och ekonomiska ändringarna, t.ex. under Gorbatjov?

          • Det gjorde de också. Det fanns de som arresterades och brutalts slogs ner av den ryska borgerligheten när de vägrade att gå med på Gorbatjovs villkor.
            http://www.idcommunism.com/2019/01/anatoly-lukyanov-last-chairman-of-ussrs-supreme-soviet-dies-at-88.html

            Men detta visades inte i de borgerliga medierna – lika lite som vi idag kan se socialistiska demonstrationer i nyhetsinslagen. Medierna stöttade endast Jeltsin och de valde vad som skulle visas.
            Hur många som arresterades, som Anatoly Lukyanov blev, känner vi inte till.
            Folket var inte alls delaktig i de stora politiska och ekonomiska förändringarna under Gorbatjov, men däremot var Sakharov, Putin, Jeltsin, Silajev och med flera delaktiga i förändringarna. Folket led av deras reformer medan väst prisade Gorbatjovs s k demokrati.
            Jag kan nog säga samma sak om Kina – om socialismen är starkt förankrad och demokratiska förhållanden råder så kunde väl det kinesiska folket varit berett att ta strid med Deng Xio Ping 1979, eller hur?
            ———————————————————————————————————————————
            * Silayev.
            https://en.wikipedia.org/wiki/Ivan_Silayev#Soviet_premiership

  2. Kerstin har helt rätt, det fanns ett massivt stöd för kommunisterna i Sovjet/Ryssland ända till Gorby ställde till det. Kommunisterna fick samtliga röster förutom de som låg i koma på valdagen.
    Det fanns de kapitalister/imperialister som inte trodde på valresultaten eftersom de själva bara fick en 30% i sina val. Bortsett från politiska val (och min ironi) kan det vara rätt att många var emot Sovjetunionens upplösning. När det gällde Baltikum tvivlar jag inte på att de ville bryta sig ur. Resten av Sovjetunionen hade däremot en historia som enad stat sedan det ryska imperiets expansion i början på 1800-talet och hade ingen större önskan om förändring. Jeltsin helt enkelt dumpade en rad länder i Centralasien som han tyckte bara kostade pengar. (han ångrade sig säkert när det visade sig vilka mängder med olja, gas och guld som fanns i de länder han nyss dumpat).Folk i dessa områden helt enkelt vaknade upp en dag och var självständiga enligt mina samtal med folk i regionen. De hade ingen aning om vad de skulle göra med självständigheten. Det innebär inte att de var nöjda med SUKPs styrning av landet.
    1937 99.3%
    1946 99.2%
    1950 99.7%
    1954 99.8%
    1958 99.6%
    1962 99.5%
    1966 99.8%
    1970 99.7%
    1974 99.8%
    1979 99.9%
    1984 99.94%
    1990 72.9%
    1993 12,40%
    1995 22,30%
    1999 24,29%
    2003 12,61%
    2007 11,57%
    2011 19,19%
    2016 13,34%

    • Kapitalismen i väst har också ett stort stöd i väst – pendlar mellan 90 procent till 99 procent, beroende på land. Sveriges befolkning stödjer till 98 procent kapitalismen.
      Ni gör det felet att tror att kommunismen enbart är ett parti. Det är ett ekonomiskt system – precis som kapitalismen och socialismen. Inom Sovjetunionen fanns det val, personval inom det socialistiska ekonomiska systemet.

      • Det är inte alls säkert att 98 % i Sverige stödjer kapitalismen. Äver 30 % anser sig tilhöra Vänster i Sverige. I USA är minst 30 % positiv till socialism enligt upprepade opinionsundersökningar. Vem tror att svenskar är mycket mer prokapitalistiska än US-amerikaner? Väl medveten om att olika människor menar olika saker med ”socialism”.

        Har inte sett någon liknande undersökning i Sverige

        LÄS NEDAN utdrag från Går USA åt vänster?

        YouGov har genomfört opinionsundersökningar där man regelbundet frågat folk om deras uppfattning om socialism och kapitalism. Bland unga väljare (18-24 år) var det i januari 2016 43% som «såg positivt på socialismen» mot 26% som «såg negativt» på den.
        YouGov skriver också:

        ”Nearly half (48%) of all Americans have an unfavorable opinion of socialism, the poll finds. This is essentially unchanged from a survey conducted in May 2015, when 51% expressed negative feeling about the ideology. 29% now hold a favorable opinion of socialism, up only slightly from 26% over the same period”.

        I en opinionsundersökning juni-oktober 2009 av BBC World Service med 29 000 svarande i 27 länder (BBC World Service. Poll. Wide dissatisfaction with capitalism – twenty years after fall of Berlin wall). Endast 11 % menade att kapitalismen fungerade väl och att ökad reglering inte var en bra idé. Dubbelt så många som 11 %, 23 %, menade att kapitalismen var fundamentalt bristfällig och att ett nytt ekonomiskt system ”a new economic system” behövdes. En majoritet, 67 %, menade för övrigt att regeringar borde fördela välstånd mera jämnt.

        En annan opinionsundersökning i USA 2009 fann att endast 53 % av de svarande ansåg att kapitalism var överlägset socialism. Bland dem som var under 30 år föredrog 37 % kapitalism medan 33 % föredrog socialism. (New Poll: Socialism is Gaining Popularity in America. Cleveland Leader, 9 april 2009).

        Man kan också notera att 45 % av de svarande i en opinionsundersökning i USA år 1987 trodde att det berömda uttrycket Karl Marx Kritik av Gotha-programmet (De tyska socialdemokraternas program 1875) ”från var och en efter dennes förmåga, till var och en efter behov” fanns inskrivna i USA:s författning. (Poll on Constitution Boston Globe Magazine 13 september 1987.

        Alltså en annan med demokratisk och mer jämlik värld är inte bara möjlig – den är nödvändig och den har stöd i människosläktets utveckling, och genetik (Se t.ex. Göran Greiders bok ”Den solidariska genen” som väl och balanserat sammanfattar kunskap om ”människans natur”).

        I en frågeundersökning 2011 i Politico uppfattade 40 % av tillfrågade i ett representativt befolkningsurval i USA ordet ”capitalism” som negativt, medan 60 % såg negativt på ordet ”socialism”.

        Läs mer i Politico: Poll: ’Capitalism’ slipping in the U.S.

        I representativ undersökning 2012 av Pew Research uppfattade 40 % i USA ordet ”capitalism” som negativt, medan 50 % såg det positivt. Sextio procent 60 % såg negativt på ordet ”socialism”. Två år tidigare var 37 % negativa till ”capitalism” medan 52 % var positiva. (”Capitalism is on the decline in America -at least the word is”).

        • Alla riksdagspartier är kapitalistiska till hundra procent. De stödjer och arbetar för kapitalet. De vill till 100 % ha kvar det kapitalistiska systemet. Inget parti – inklusive Vp – vill inte förändra det till ett socialistiskt ekonomiskt system. För ett år sedan nämnde Jonas Sjöstedt i SR att det fanns seriösa kapitalister.

          Valdeltagandet var 87.18 procent (om jag nu läste rätt).
          https://sv.wikipedia.org/wiki/Riksdagsvalet_i_Sverige_2018
          Alla (förutom 702 st) dessa röstade på kapitalistiska partier. Så det måste vara minst 87 procent som vill ha kapitalismens bevarande.

          De vill ha en socialism under kapitalism – en socialistiskt kapitalism. De vill inte förändra det kapitalistiska systemet.
          Om de ville det – varför röstar de då inte på socialistisk/kommunistiska partier, istället för Demokraterna?
          Varför har Vänsterpartiet blivit ett högerparti om deras medlemmar inte vill det? Varför tar de inte och genomför en riktig socialistisk politik än att rösta fram Löfven?

          ‘Since the faoundation of the state almost hundred years ago we have had various arrangments in the Dáil [ungefär som Riksdagen, men på Irland, min anteckning], but all had one thing in common. This remains today, whoever they are: the Establist parties, Sinn Féin [systerparti till Vänsterpartiet, min anteckning], the Green Party [systerpartiet till Miljöpartiet, min anteckning] – from the left, the right or the centre, apart from tiny minority of candidates, they all want to maintain capitalism, not to smash it.
          And the people who vote for them are largely of the same belief. They may talk of change, wish for change, Dream of change, but Deep down they want the system to remin the same, if a Little bit fairer. But there is no such thing as fairer capitalism, as its foundation is greed and profit’.
          http://www.communistpartyofireland.ie/sv2018-01/01-change.html

          Carl Schlyter f d miljöpartiet, valde idag att gå ur partiet. På SVT Opinion säger han idag att Miljöpartiet vill inte ändra det ekonomiska systemet till ett mer rättvist system. Ja, jag vet inte vad han menar för system. Men han vill förändra det kapitalistiska systemet till ett annat.

          • Din slutsats är nog felaktig. Som i USA där 30-40 % vill ha socialism, fast många av de röstr på D eller Republikanerna. Många som röstar på V (de flesta), Mp och S vill han någon slags socialism

  3. http://www.nyhetsbanken.se/2017/10/ratt-och-fel-om-oktober.html

    Läs denna intervju, publicerad på Stefan Lindgrens Nyhetsbanken, med författaren Mihail Kurajev som gjorts på hundraårsdagen till Oktoberrevolutionen. Balanserat, med ömhet och värme enligt bästa ryska tradition. Precis som Tsarväldet kollapsade av egen kraft, kollapsade Sovjeunionen i huvudsak pga. oförmågan till förnyelse. Det går inte att vältra över ansvaret på andra då man själv innehaft makten i sjuttio år.
    Att beskriva Jeltsins kupp som en knapptryckning, ett ryck i en hävstång som styrde landet från socialism till kapitalism bortser från de föregående trettio åren. När landet väl hade hämtat sig från krigets svåraste följdverkningar hade det behövts successiva reformer av ekonomi och politik som aldrig skedde. Gorbatjov insåg utmaningen men det var för sent.
    Ett samhälle som avstår från behövliga reformer kommer alltid att utsättas för kuppmakare som väntar på lämpligt tillfälle. Men kuppmakare står chanslösa om landets ledning och folket har varandras förtroende och stöd.

    • Gorbatjov och Jeltsin genomförde reformer med början 1985 – Perestrojka – vilket skapade stora ojämlikheter och misär. Allt medan de som hade makten skodde sig. Skurkarna blev fler. Korruptionen var enorm. Anser du att det var rättvist mot folket som får betala hela kalaset? Gorbatjov förändrade socialismen till marknadsreformer.
      Jovisst var visst en knapptryckning.
      Marknadsekonomin kollapsar lite emellanåt – men vi ser inte någon förändring av det kapitalistiska ekonomiska systemet till ett socialistiskt system. Det var ett medvetet val av Gorbatjov och Jeltsin – mot folkets stora majoritets vilja – att förändra socialismen till kapitalism. Hela den ekonomiska strukturen förändrades medvetet, t ex blev banker privata.
      Detta sker inte av ödet eller att ’socialismens kollapsar’.

    • Gosbank blev privat.
      https://en.wikipedia.org/wiki/Gosbank
      Det är precis som när Socialdemokraterna och högern här i Sverige sålde ut – mot folket vilja – folkets egendomar, t ex Televerket, elen, vårdcentraler, etc. Detta skedde inte genom att socialdemokratin kollapsade utan ett medvetet val av våra politiker.
      Och den sovjetiska ekonomin var inte på nedåtgående. Det var en svag ökning. Det visar alla tabeller.

  4. Jan Nybondas och alla andra här. Tro inte på dom som talar om konspirationsteorier när angloamerikas stöd till bolshevismen kommer upp. Tro inte att Nikolai Starikov fabulerar när han återger den tydliga evidensen för Britternas sabotage av de vita styrkorna i boken The liquidation of Russia, who helped the reds win the civil war?(2018)
    Ge inte dom som hatar socialismen den draghjälpen att ni behåller era vanföreställningar. Bygg upp ngt nytt och eget som inte behöver skyddas från sanningen.
    Lenin och Trotsky liksom mängder av andra historiska figurer var höga frimurare finansierade av det imperialistiska monopolkapitalet i väst.
    Eftersom frimurarna liksom Lenin ville riva ner nationsavgränsningar fanns logik i det även om det i första hand handlade om att försvaga Ryssland och förhindra Rysslands snabba industrialisering. När ni på vänstersidan säger att Tsarryssland kollapsade av sina egna brister kunde ni lika väl säga det samma om Khaddafis Libyen och inte låtsas om att det hela styrdes utifrån. En vänster som underhåller sina vanföreställningar är inte stort bättre än en religion.

  5. Debatten fortsätter, även i Ryssland som dock har genomgått det hela. Värt att lyssna på dem, även deras meningar går i sär. Om ni läste länkade Kurajev ser ni att han ger en släng av sleven åt dem som börjat idealisera tsartiden.
    Västmakternas metod har sedan kolonialismens början varit att stöda krafter som splittrar både rivaliserande stormakter och egna kolonier. England är den makt som med framgång odlat motsättningarna mellan islams olika grenar och främjat extrema tolkningar för att söndra och härska. I Indien blåste man upp hat mellan hinuer och muslimer.

    Hur kom det sig att det ofelbara kommunistpartiet ur sina egna led släppte fram krafter som raserade hela bygget ? Det är en ytlig syn att ständigt peka ut förrädare som syndabockar. Och 1996 vann man presidentvalet men lade sig platt. Varför det ? Förmodligen för att kraften hade gått ur partiet och självförtroendet försvunnit.
    Imperialismen kan endast betvingas genom att ekonomiskt övertrumfa den, försåvitt den inte kollapsar internt till följd av att dess egen ekonomiska modell slutar fungera. Kina håller på att genomföra det första kriteriet – även om svenska kommunister tycks anse att det bara slutar i en ny imperialism.

    • Jan Nybonda, varför släppte Socialdemokraterna fram Göran Persson och Vänsterpartiet Jonas Sjöstedt?
      Jag har aldrig sagt att ett kommunistparti är ofelbart. Vi är inte religiösa eller sektister. Det är människor som finns i partier, och människor gör misstag ibland. Det finns nog inte någon människa som aldrig har gjort ett misstag.
      Nej, Rysslands kommunistparti vann inte valet 1996 – på grund av USAs och västvärldens inblandning i valet.

      Här är Andrei Fursov – en rysk historiker, sociolog, författare och forskare – som förklarar hur ’kollapsen’ kunde äga rum.
      https://www.youtube.com/watch?v=See2eEStO7s

  6. Det känns som om artikelns fråga har kommit i skymundan inför andra saker. Annars skulle man ju kunna tänka sig en argumentation för eller emot de data och slutsatser som ges.

    En mycket grundläggande fråga kan vara: ”I vilken mån är Lenins definitioner giltiga idag?” De skrevs ned 1916, och bygger mycket på vad J A Hobson i England publicerade mer än tio år tidigare. Det har hänt mycket i världen sedan dess – behöver definitionerna revideras på något sätt?

    Det är klart att man kan diskutera företeelser i Sovjet som ledde fram till dagen situation. På 1970-talet fanns det marxist-leninister som hävdade att Sovjet faktiskt blivit kapitalistiskt efter Krustjovs kupp 1956. Man kan diskutera diverse ’marknadsreformer’ som genomfördes i östblocket och kan ses som föregångare till dagens situation. Men det är ändå inte riktigt samma som att fråga om Ryssland idag är imperialistiskt.

    Man kanske får börja från grunden: alla varianter av kapitalism handlar om att utvinna mervärde för att hålla systemet igång. Men leder det automatiskt till imperialism, och är Rysslands nuvarande kapitalism så expansiv att man behöver bekymra sig för den i global skala?

    • Sovjetunionen etablerade en buffertzon mot Tyskland efter 1945. Den kan givetvis betraktas som ett utslag av imperialism även om någon tydlig ekonomisk exploatering inte ägde rum. Ekonomierna utvecklades mer eller mindre i samma takt. I övrigt lär den sovjetiska imperialismen mer finnas i den ideologiska splittringen inom socialistlägret än i sinnevärlden. Sovjetunionen samarbetade med många länder i tredje världen och underlättade deras frigörelse från kolonialismen. Vilka länder exploaterade de ? Vill gärna se listan.

      Dagens Ryssland saknar resurser för att bedriva imperialism, om nu det vore målet. Ja du Björn, nog är det mycket som borde definieras om. Den gamla imperialismen byggde på att det fanns länder dit man kunde tränga in. Enligt en färsk rapport var Indiens andel av den globala BNP:n över 20 procent när britterna anlände. När England tvingades släppa greppet 1947 var andelen dryga två procent. Så om det finns flotta herresäten i England vet vi varifrån finansieringen kommit. När kolonialväldena avvecklades övergick man till en finansiell exploatering som fortgår. Med början från en rad asiatiska länder har de forna kolonierna börjat krångla sig loss från greppet och bjuder på konkurrens. Tidigare löstes spänningar mellan arga konkurrenter genom krig. Vapenteknologin har emellertid nått en sådan utvecklingsnivå att denna utväg inte längre är brukbar. Koncentrationen av kapitalägandet på allt färre multimiljardärer samtidigt som produktionen behöver allt färre människohänder för att snurra leder till fördelningsfrågor både vad gäller utkomst och sysselsättning som kanske inte låter sig lösas inom nuvarande ramverk.

  7. Ryssland av idag är reaktivt. Gör genomtänkta motdrag mot mkt allvarliga yttre hot. Ryssland under tidigare skeden var liksom andra på den tiden intresserade av utvidgningar speciellt att få en säkrare utfart till medelhavet. Men under den tiden var det Brittiska imperiet så aggressivt att det inte går att hävda ngt bestämt om övriga nationer. Reformatörer med fredliga avsikter utmanövrerades av britterna i alla rivalerna.
    Dessa reformatörer som britterna underminerade var påverkade av Usas system och världen såg ut att gå mot modernisering och spridande av kunskap.
    Den processen vore fullt möjlig idag, men britter och amerikaner står i vägen. Dom vill vara ensamma på toppen kunskapsmässigt och ser negativt på utveckling.
    EU är under frimurarkontroll liksom Us/Uk och man bör se frimurarna som en medhjälpare till de stora ekonomiska aktörerna och i huvudsak hittills som Us/Uks agenter. Eftersom frimurarnas program är i stort sett samma som illuminaterna från Weishaupt och fram till våra dagar är det angeläget att de vänsterinriktade intresserar sig mkt mer för dessa utomdemokratiska nätverk.
    Om man tex har den uppfattningen att det finns en ’riktig’ socialism till skillnad från den som de rika genom illuminati har drivit sen dess, bör man tydliggöra problemet med att den nuvarande elitsocialismen har så starkt överlapp med den andra, som ju innebär att de rika eliminerar alla hinder för total makt.

  8. Om man gör en hastig analys av världens stormakter ser kan man notera att det finns ett antal sådana: Frankrike, Indien, Japan, Ryssland, Storbritannien,Tyskland. USA…
    Varav USA är en supermakt på nedgång med vilken Kina nu är på uppgång och på allvar utmanar USA. Medan bland de övriga uppräknade är stormakterna är de flesta på nedgång undantaget är nog Indien och möjligtvis Ryssland. Men stormakten Ryssland är en av USA och dess förbundna trängd kapitalistisk stormakt.
    Men jag har svårt att se att det är någon kvalitativ skillnad mellan Ryssland och imperialistiska stormakter som Frankrike och Storbritannien. Enligt Forbes är 6 av väldens största bolag engelska, 3 franska, 8 tyska och 3 är ryska.
    Lenin skrev ”Ifall det vore nödvändigt att ge en så kort definition som möjligt av imperialismen, så måste man säga, att imperialismen är kapitalismens monopolistiska stadium. En sådan definition skulle innehålla det mest väsentliga, ty å ena sidan är finanskapitalet några få monopolistiska storbankers bankkapital, sammansmält med de monopolistiska industrisammanslutningarnas kapital,…”
    Detta är kärnan i Lenins teori om imperialismen och det är det jag saknar i Anders Romelsjös försök till att bestämma karaktären av den ryska staten.
    De 5 största ryska bankerna står för över 63 procent av inlåningen i Ryssland. Den statliga banken Sberbank står ensam för 31 procent. Finanssektorn är alltså
    https://raexpert.ru/rankingtable/bank/monthly/dec2018/tab4

    De 600 största företagen i Ryssland bidrar till över 70 procent av Rysslands BNP. Denna koncentration av både tillverknings- och finanskapital indikerar att Ryssland är i ett
    monopolkapitalistiskt stadium. Jag menar alltså att Ryssland har de interna grunden för imperialism.
    Om det är som jag anser, hur ska vi då se på den ryska staten. Som stormakt så har den – till skillnad från Japan, Frankrike och Storbritannien – motsatts sig USA-imperialismen och låter sig inte toppridas av denna. Men när det gäller deras hjälp till Syrien så gör de detta inte av någon idealistisk ”godhet” utan för att skydda och främja sina egna stormaktsambitioner. Men dessa sammanfaller med Syriens nationella försvarskamp mot USA- imperialismen och på så sätt spelar Ryssland en progressiv roll. Nu när det imperialistiska systemet håller på att förändras och det enpoliga maktförhållandet bryts kan stärks Ryssland stormaktsmöjligheter. Pågår en smutsig aggressiv kampanj från västimperialismen mot Ryssland som också hotar legitima ryska nationella intressen. Vi bör avslöja denna ryssofobi men vi ska inte ha några illusioner om Rysslands karaktär. I takt med att USA- och västimperialistens makt minskar och Kinas och Rysslands makt ökar ska vi bli vaksammare. spela en spela en progressiv roll.

    • Mekaniskt kan man inte härleda imperialismens potential genom att se till storföretagens andelar i ekonomin. De ryska oligarkernas agerande påverkas i hög grad av den politiska makten. Om den liberala falangen skulle lyckas erövra den politiska makten skulle Rysslands politik ändras dramatiskt. Potentiellt kan en viss ekonomisk struktur leda till mycket olika resultat.
      Den kulturella komponenten underskattas vad gäller imperialismens karaktär. Västmakterna betraktar sig som Übermenschen som har den gudagivna rätten att råda över andra. Ryssar, kineser och indier har genom tiderna betraktats som tredje klassens folk, vilkas roll är att underordna sig.
      På vilket sätt stärker Rysslands insats i Syrien dess stormaktsambitioner ? Den har stärkt Rysslands anseende i världen utanför Väst – men annars ? Ryssland med en miljon tidigare landsmän i Israel som de vill ha en bra relation med ? Det handlar nog mer om tillfälligheters spel. Hade Medvedev varit president som då Gaddafi störtades hade Ryssland låtit saken bero. ”Ryssland har aldrig krävt något av oss” sade Assad i en intervju till en västjournalist. Och därmed inbegrep han även Sovjetunionen. En bas för flottan har de haft sedan den tiden, mer ett praktiskt arrangemang med de krångliga farlederna ur egna vatten. Om det är inte en stormaktsambition att hindra ett nytt kalifat från att uppstå. Och när de ryska Sukhoi-planen lyfte i september 2015 togs USA:s alla sjutton underrättelsetjänster på sängen – en tämligen oförutsedd handling således.

      • Jan Nybondas skrev ”Mekaniskt kan man inte härleda imperialismens potential genom att se till storföretagens andelar i ekonomin.” Nej inte mekaniskt men jag omfattar Lenins teori om att ”imperialismen är kapitalismens monopolistiska stadium”. Jag medger att min korta kommentar till Romelsjös artikel inte på långa vägar är uttömmande, till det behövs en bok eller en längre broschyr. Men denna brist ligger i kommentarens (korta) natur. Men jag hävdar att det är ekonomiska förhållandena som är huvudsidan när det gäller analysen av imperialismen.

        Nybondas skrev också ”De ryska oligarkernas agerande påverkas i hög grad av den politiska makten. Om den liberala falangen skulle lyckas erövra den politiska makten skulle Rysslands politik ändras dramatiskt. Potentiellt kan en viss ekonomisk struktur leda till mycket olika resultat.”
        Till det replikerar jag att oligarkerna i ännu högre grad påverkar den politiska makten då de är de oligarkiska kapitalisterna tillsamman med statskapitalisterna som är de styrande skikten i Ryssland. Visst en ekonomisk struktur leda till mycket olika politiska utfall som till exempel mellan det nazistiska Tyskland och det socialdemokratiska styrda Sverige. Dessa stater var båda monopolens stater och Per Albin och Hitler försökte lösa den ekonomiska krisen på liknande sätt det vill säga med en keynesiansk ekonomisk politik men politiskt var Tyskland fascistiskt och Sverige var en borgerlig demokrati. En himmelsvid skillnad för folken i de båda länderna.
        Att det finns motsättningar inom det styrande monopolistiska skiktet i Ryssland är inget konstigt en del av dessa är knutna till statskapitalismen.
        En del oligarker har sina bankaffärer och tillgångar i Väst. Men nu har USA genom sin ensidiga sanktionspolitik skrämt en del oligarker från att ha sina tillgångar i den av Västimperialismen delarna av världen. Denna gangsterlika översittarpolitik kommer nog inte Förenta Staterna att upphöra med förrän ett nytt maktsystem satts sig i världen.
        Nybondas undrar på vilket sätt stärker Rysslands insats i Syrien dess stormaktsambitioner.
        Bland annat försvagar en syriskt seger i detta smutsiga krig USA och dess allierade. Insatsen visade också att Ryssland kunnat stärka sig som en maktpolitisk spelare att räkna med i Väst- och Centralasien. När det gäller den extrema islamismen som väst har uppmuntrat och utnyttjat är naturligtvis en seger mot dessa i Rysslands intresse. Ryssland har dyrköpta erfarenheter av terroristiska islamister – som stöddes av USA – i Dagestan och Tjetjenien. En seger för IS och Al-Qaidafalangerna skulle ha stärkt de som vill ha en islamistisk lösning i delar av Ryssland.
        När det gäller Libyen menar jag att Kina och Ryssland gjorde ett bondoffer. De och andra menar att deras beslut att släppa fram FN-resolutionen var ett misstag i den meningen att de blev lurade. Jag visste med en gång då jag hörde om resolutionen vad som i stort skulle hända. Och jag är ingen säkerhetspolitisk expert men jag vägrar att tro att välunderrättade ryska och kinesiska diplomater och experter hade mindre kunskap en jag.

        Nybondas skriver också ”Den kulturella komponenten underskattas vad gäller imperialismens karaktär. Västmakterna betraktar sig som Übermenschen som har den gudagivna rätten att råda över andra. Ryssar, kineser och indier har genom tiderna betraktats som tredje klassens folk, vilkas roll är att underordna sig.”
        För det första så finns det Kina och Ryssland också en lång tradition av erövring av och att härska över andra folk och länder. I Kinas fall är denna tradition tusenårig.
        För det andra är den västerländska rasismen och nedvärderingen av andra folk
        en följ av och tjänade imperialismen. Det var inte rasismen som orsakade kolonialismen, den kom som en följd – och blev ett verktyg för – imperialismen.

        Vänligen
        Kenneth Lundgren

        • Jag instämmer!
          Och Kenneth – tack för att du redde ut Lenins citat om konkreta situationer på clartébloggen!

        • Det är inte ”Romelsjös artikel”, det är Stansfield Smiths artikel, delvis översatt av mig.

          Att ”ekonomin är grunden” är inget kontroversiellt här, både liberalen J A Hobson och socialdemokraten/kommunisten Lenin hävdade det fast de politiska slutsatserna skiljde sig åt.

          Ryssland är en stat av närmast kontinental storlek, jämförbar i stort sett med USA och Kina (i viss mån med EU). Att det finns tendenser till imperialism i ett land (dvs att det finns en ekonomi som är stark nog för att möjliggöra kapitalexport i viss mån uppbackad av militär makt) behöver inte betyda att tendensen fullbordas i ett entydigt slutstadium. De tre staterna har som synes utvecklats olika både in- och utrikespolitiskt. Ryssland är tillräckligt stort och resursrikt för att utveckla en hög nivå av självförsörjning (det är väl folk man har brist på, landet är ju inte överbefolkat) och skulle inte behöva syssla så mycket med kapitalexport. Detta under förutsättning att kapitalflykten stoppas och regeringen kan styra resurserna mot inhemsk utveckling. Däremot kan asiatiskt kapital gå in – eller håller väl redan på – att gå in i stor skala ex.vis i sibiriska oljefält. EU skulle ju kunna vara med här, men har straffat ut sig.

      • Jan Nybonda, det är tvärtom. Den politiska makten påverkas i hög grad av de ryska (eller de amerikanska, brittiska, franska, etc) oligarkerna. Precis som de svenska socialdemokraterna (och de övriga riksdagspartierna) påverkas av Svenskt Näringsliv och inför begränsningar i strejkrätten.
        På hur sätt skulle en liberal falang ändra politiken i Ryssland?
        Anser du att SD skulle vara bättre – mindre imperialistiskt – om de kom till makten än den liberala falang som vi i dag har i Sverige?

    • ”men vi ska inte ha några illusioner om Rysslands karaktär”
      Vad är det för karaktär du talar om, Kenneth?

  9. Av intresse för perioden just innan Sovjetunionen gick mot sin upplösning är att frimurare öppet och via radio free europe anmodade sovjetmedborgarna att ansluta sig till frimurarloger.
    Det som nämns om frimureriet och malteserriddarna nedan kan kompletteras med att termen knight of Malta både tycks vara en separat orden och samtidigt en hög nivå inom York rite freemasonry.

    https://espionagehistoryarchive.com/2015/11/21/malta-masonry-the-cia/
    Översatt av Mark Hackard från en fd KGB överste V.S. Lekarev
    …….
    Malteserriddarna pekades ut av Shakespeares samtide Christopher Marlowe(och möjligen även hans spökskrivare) som överordnade till de judiska penningutlånare som dessa riddare gav sig ut för att skenbart ta avstånd från i Marlowes ’Juden från Malta’.

    Då, alltså på 1500-talet, finansierades dessa tempelriddare på Malta delvis av Venedig.
    Vid den tiden började Venedigs adel migrera till och så småningom uppgå i den Brittiska oligarkin och det är mkt av britternas intrigerande sen dess som går att känna igen från deras Venetianska förebild.

  10. Problemet är den kraftiga återkopplingen till en teoretisk referensram som endast kan vara vägledande. Man tvingar in nya fenomen i ramar som inte längre är adekvata. Sådana traktat låter ofta som gamla tröskverk som under stort skrammel spottar ut ett förutbestämt slutresultat.
    Inget fel på klassikerna men tiderna förändras. Kapitalet strävar efter ständig och maximal förmering, nu som då, ingen förändring på den punkten, men detta konstaterande hjälper inte särskilt mycket vid beskrivningen av aktuella frågor, varken ekonomiska eller politiska.
    De bästa beskrivingarna kommer oftast från personer som inte har någon uttalat ideologisk profil. Då kan de förutsättningslöst koncentrera sig på gräva fram fakta utan att ständigt behöva tänka på om förklaringen överensstämmer med en sankrosankt tes som inte kan ifrågasättas.
    Rasismen och imperialismen, hönan och ägget, jag hävdar nog motsatsen åtminstone vad gäller den amerikanska imperialismen. Där fanns rasismen direkt som en drivande faktor, utan denna kan man inte förklara den ohyggliga destruktiviteten som varit så våldsam att den ofta skadat det egentliga imperialistiska projektet. De senaste decennierna har västrasismen återigen stärkts. Man ömmar gärna för den mörke mannen på Drottninggatan men kan utan att blinka lägga hans hemland i grus och aska.

    • Vilka aktuella frågor menar du, Jan Nybonda? Vilka frågor är annorlunda idag än för hundra år sedan? Det politiska landskapet har inte förändrats nämnvärt. Det finns fortfarande en höger och en vänster falang. Klasserna är densamma. Exploateringen av naturresurser och människor är densamma ungefär densamma. Titta bara på pipelinen genom en vattentäkt i South Dakota. Där togs besluten av politiker, Trump, i oljebolagens favör än folkets. Människor exploateras i en så grad att de tvingas att ta riskabla arbeten, jobba i många timmar och hoppas att de får ut några kronor på detta.
      Det enda som har förändrats är tekniken. Istället för att stå i kö vid ett företag för att kunna ta ett arbete så mass smsar företagen till de arbetslösa och den första som kommer får jobbet.
      Nej, rasismen var inte den drivande faktorn för kapitalet. Jag tror inte att engelsmännen och andra europer var så särskilt intresserade i Amerika, Indien, Afrika, Australien och Asien om det inte fanns naturresurser, mark, skog, guld, silver, olja, etc i dessa länder. Där de fann naturresurserna fanns även urbefolkningen, som kördes över. De placerades i koncentrationsläger alltmedan det stora kapitalet beslagtog naturresurserna.
      Kapitalet utnyttjade rasismen för att övertyga sig själva och andra att de människorna som dödades, dog i sjukdomar, svalt ihjäl var mindre värda, och i en del fall för barbarer och vildingar. Imperialismens natur är kapitalismens girighet – inte rasism, men som Kenneth skriver är dess verktyg.

  11. Det där var en riktigt dålig artikel. Den som skrev den har uppenbarligen inte läst Lenin. De fem punkterna ovan utgör INTE definitionen på imperialism enligt Lenin. Han skrev att de måste ingå. Men sedan skriver han om kapitalismens parasitism och förfall samt vagt om hur militär styrka används av imperialiststater. Inte undra på att imperialistbegreppet har blivit meningslöst. Se min kommentar och svar på den här bloggen: https://gubbdjavel.com/2020/07/03/imperialist-countries-according-to-mass-murderer-lenin/#comments

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here