Vem äger IT-jättarna?

11
651
Bild Shutterstock.

Detta är den femte av sex artiklar i Pål Steigans serie om imperialism och ägande, vilka översatts av en välvillig läsare.
Vem äger it-giganterna?

De fyra publicerade artiklarna:
1. Artikel 1: De äger bankerna, vapenindustrin, varumärkena, medierna och teknikjättarna.
2. Det militärindustriella, “Big Pharma” komplexet
3. Märkesvaror, inte mångfald utan enfald.
4. MEDIAOLIGARKERNA


 

Informationsteknik har blivit en av de viktigaste infrastrukturerna i det moderna samhället. I ett samhälle där informationsteknik används i produktionen av all annan teknik, och där all kommunikation, inhämtning och spridning av information i medierna, inklusive i propagandan är helt beroende av IKT (Informations och kommunikationsteknik), är ägandet och kontrollen av denna sektor en viktig fråga. Även krigsindustrin och krigföring är beroende av informationsteknologi.

Så i vår serie om vem som äger och kontrollerar de viktigaste sektorerna i vårt samhälle har vi nu kommit fram till IT-branschen: Vem äger IT-jättarna?

Jättarna på nätet
När Europeiska kommissionen skulle tillsätta en kommitté för IT-jättar för att censurera Internet och sociala medier ( drive sensur av internett og sosiale medier) samlade de topparna på Facebook, Twitter, Google och Microsoft till ett möte.

Men vem äger dessa IT-jättar? Vilka ekonomiska krafter finns bakom dem? Vi har sammanställt en översikt över de tio viktigaste ägarna till de fyra företagen. (Obs: Google heter nu Alphabet och är förmodligen världens största IT-företag.)


Källa: Morningstar

För att åstadkomma denna översikt har vi använt Morningstars databas, som i sin tur bygger på aktuell börsinformation. De röda rutorna markerar var fondförvaltarna Morningstar, Vanguard, BlackRock, State Street och Fidelity har stora innehav.

Detta visar att dessa kapitalfonder har massiv kontroll över IT-jättarna. Tidigare skulle vi ha hittat de stora bankerna i några av dessa positioner och vi skulle ha hittat andra industriföretag. Nu är det fondförvaltarna som har tagit över, och det har visat sig vara fördelaktigt.

De som har följt den här serien kommer att se att det är samma trådar som löper igen. Dessa är de största ägarna till alla de största bankerna i USA. De är de största ägarna till vapenindustrin, Big Pharma, varumärkena och medieindustrin. Och nu återfinner vi dem i ledningen hos IT-jättarna.

Aktiva ägare
Vissa har hävdat att dessa fondförvaltare endast passivt investerar för investerares räkning och att man inte ska lägga så mycket vikt vid deras ägande. En gång i tiden kan det ha varit så, men inte nu längre. De säger själva att de betraktar sig som aktiva ägare och de agerar som det. När det såg ut som att Hillary Clinton skulle vinna presidentvalet 2016 var BlackRock-chefen Larry Fink redo att ta över det amerikanska finansministeriet. Ett mer aktivt ägarskap kan väl knappt existera.

IT-jättarna har inte bara kontroll över den strategiska nyckelteknologin som samhället är helt beroende av. De har också enormt stor kontroll över oss vanliga människor. Vad användare av Facebook, Google och Amazon inte ser, är vad som görs med deras data. Eftersom vi är dessa företags verkliga varor. Det är våra data och information om oss som gör dem rika. Det att ha mesta möjliga kunskap om oss, våra köpvanor, vår smak, våra önskningar, våra vänner och våra nätverk är bokstavligen guld värt.

De återfinns också bland världens rikaste företag. I Forbes 2000 Forbes 2000 , som listar de 2000 mest kapitalintensiva företagen i världen, finner vi IT-jättarna starkt representerade. Sex av de 20 mest kapitalintensiva företagen är IT-företag.

IT-jättarna finns därför inte bara i strategiska nyckelpositioner, utan i kraft av att de är kapitalförvaltare blir de extremt mäktiga aktörer. Och eftersom de också kontrollerar stora delar av det moderna samhällets nerver och blodomlopp måste det vara på sin plats att karakterisera deras roller som stater i staten. De fattar beslut och anger riktlinjer som fullständigt placerar nationalförsamlingar vid sidan om.

Och deras ägare visar sig alltså vara samma vanliga misstänkta som vi återigen möter. Och lägg märke till att detta inte är en slutsats baserad på annat än allmänt tillgänglig börsinformation.



Politik

I kommentarsfältet har varje person ansvar för sin kommentar. Kommentarer som bryter mot kommentarsreglerna eller svensk lag kan tas bort eller ändras.

11 KOMMENTARER

  1. Men vem är majoritetsägare? Är det Zuckerberg och de andra grundarna? Ägandet ovan når inte 50 % så det måstre finnas fler inblandade.

    • Glöm inte att de verkliga ägarna ofta inte är det formella ägarna. De verkliga makthavarna finns långt i bakgrunden osynliga. Delvis förklarar detta USAs verkliga och osynliga makthavares total skräck för Kina. Avancerar och expandera Kina, och Ryssland och Indien, kommer det att undergräva deras maktposition, men det kommer att hända och pågår just nu.

  2. Siffror är alltid intressantare när de ställs i relation till något. De stora ägarna inom IT är just investeringsrådgivare. Det blir en intressekonflikt om dessa skulle sitta i styrelsen för bolagen. Därför kan man med rätta kalla dom passiva ägare.
    IT bolag är helt klart viktiga för investerare eftersom det har varit stor tillväxt där de senaste åren.
    Vanguard nämns i artikeln. Tillgångarna i bolaget är svindlande, 5.3 trillioner dollar!
    Ägarandelen i Facebook anges till 6.21% av ett market cap på 501 BUSD alltså äger man 33.6 BUSD där.
    Om jag nu fått till alla nollorna rätt så det drygt 0.63% av Vanguards tillgångar
    Motsvarande räkneexempel på värdens största IT företag, Google ger att Vanguard har cirka 0.5% av sina tillgångar där.
    Dessa enorma IT bolag är inte oviktiga för investerarna med deras andel i deras totala tillgångar är inte stor. Korrigera mig gärna om jag räknat fel

    • Jag har själv suttit i styrelser för tech-bolag, och jag kan försäkra att de ”passiva ägarna” i verkligheten är väldigt aktiva, även om dom inte ens har en enda styrelseledamot. Mer än en gång dyker dom upp med meddelanden i klartext till styrelseledamöter, VD, ekonomichef osv att ”Håll klaffen och gör som du är tillsagd, annars har vi ett allvarligt samtal med din efterträdare.” Går du till media är din livs karriär, och inkomst, avslutad. Dessa siffror säger inte om vem som verkligen styr.

      • Karl W, Säkerligen har du stor erfarenhet av hur det går till i Kina. Investerare jobbar däremot inte på det viset du beskriver

        • Karl W kanske inte får nån signal om ditt svar för han har tidigare sagt att han återvände till Kina men alltså arbetade i väst.
          Jag skriver för att jag själv inte får ngn signal om att ngn svarat mig trots att jag alltid markerar rutan som begär det.
          Vare sig här eller fr newsvoice

          • Tyvärr har du rätt. Först har vi tidsskillnaden. Om någon skickar en fråga får jag den kanske först nästa dag. Sedan fungerar dessa mejl meddelanden dåligt. Dessutom finns ett tredje problem, att svaren inte går igenom. När jag får en fråga på mejl öppnar jag den i en tabb på Firefox, svarar och sänder svaret. Sedan går jag vidare till nästa fråga i en ny tabb, på samma sätt. Om det är dåliga förbindelser, vilket är vanligt, då sändes båda dessa svar fördröjda och samtidigt när webbläsaren får kontakt, och då tolkar systemet det som automatiserade inlägg och spärrar båda, utan att jag får veta.

          • Lite OT. Men för dom som är intresserade. Alla har väl någon gång fått meddelandet att ”The connection has timed out The server at http://www.xyz.com is taking too long to respond.” Det händer vid dåliga förbindelser. Tiden som Firefox försöker kan man justera, eller stänga av. Det går till så att man skriver in ”about:config” i adress fältet, sedan söker rätt på ”Timeout” funktionen och ändrar den. Man kan alltså justera hur länge Firefox väntar på en respons och försöker. Fiffla inte med det om ni inte vet vad ni gör, för det går att krascha webbläsaren permanent, och absolut, backa upp allt först.

        • De bolag jag talar om har varit i Sverige, Australien och Nya Zeeland. Tyvärr, det är just så dom ofta arbetar i verkligheten. Så undviker dom det formella ansvaret att vara direktörer och styr genom att ”dropp-investera” (drip-feed). Dom lämnar alltså inte över hela investeringssumman på en gång, utan bara en liten summa var månad. På så sätt utövar dom makten även som minoritetsägare och utövar samma metod för att utöka sitt aktiekapital. Gör som vi säger, annars blir det inget. Sedan skriver dom in i investeringsavtalet att teknologin är deras säkerhet, så trilskas styrelsen och andra ägare sätter dom företaget i konkurs, tar teknologin, och startar om det med mer lojala medarbetare. Efter sådär tre år försöker dom sparka alla entreprenörerna och sälja av teknologin och företaget med kapitalvinst. Jag sa upp mig själv i protest en gång i just en sådan situation, sålde aktierna, så gjorde även de andra riskinvesterarna. Vi fick våra pengar, tolv månader senare var företaget i konkurs. Nyckelpersonal stod inte ut och lämnade. Detta med tech investering kan vara en verkligt smutsig verksamhet.

  3. Frågan i rubriken är lite fel. Om man läser artikeln så borde rubriken vara “Vem kontrollerar IT-jättarna”. Lite tillspetsat kan man säga att det egentligen inte finns något samband mellan stort ägande och kontroll av ett bolag, vilket kan svara på signaturen Rolf Nilssons fråga om majoritetsägare.

    Hos Alphabet finns tre olika aktieklasser. Class A, B och C.
    – Class A är det “vanliga” aktieslaget.
    – Class B är inte publikt noterade och kan därför inte köpas av andra är den innersta kretsen. Röststyrkan är 10 gånger Class B
    – Class C är ett aktieslag utan rösträtt.

    Det viss säga, grundare, ledning och andra nyckelspelare för Alphabet (Google) kan kontrollera bolaget utan att behöva äga majoriteten av aktiekapitalet. Att ge ut aktier med lägre röstvärde än sina egna är ett sätt för grundare och ägare att ta in kapital utan att ge bort kontrollen.

    Liknande konstruktioner finns på den svenska aktiemarknaden där t.ex. Ericsson A har högre röststyrka än Ericsson B, vilket gör att Investor har 22,50% av rösterna med 0,60% av kapitalet.

    I fallet Alphabet äger idag Vanguard Group Inc 3,25% av Class A och 3,27% av Class C.

    Nu är jag inte påläst på Vanguard Group men svenska kapitalförvaltare som Cevian Capital är aktiva ägare i de bolag de investerar i.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here