Märkesvaror, inte mångfald utan enfald.

28
2895
Märkesvaror. Bilden är från 2017. Fusioner kan ha skett, men den är i stort sett riktig.

härifrån

I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan och idag” återpubliceras denna artikel som verkar vara aktuell i högsta grad… Om man inte nu kan visa att betydelsen av märkesvaror har minskat påtagligt sedan ett år tillbaka.

Detta är den tredje artikeln från en serie artiklar om monopol och ägande av Pål Steigan. Merkevarene, ikke mangfold, men enfold.Även denna artikel har översatts av samma vänliga läsare som översatt de två tidigare artiklarna.
Artikel 1: De äger bankerna, vapenindustrin, varumärkena, medierna och teknikjättarna. och Det militärindustriella, ”Big Pharma”- komplexet.


Märkesvaror, inte mångfald utan enfald.

Utbudet av märkesvaror i butikerna är enormt. Reklam och annonser ger intryck av att det pågår en intensiv konkurrens mellan väldigt många kapitalgrupper om människors konsumtion. Ja, de vill verkligen att vi ska spendera så mycket som möjligt på just deras varor. Men det är en illusion att leverantörerna är så många. Om du undersöker det närmare kommer du inse att det är ett och samma konglomerat som ligger bakom ett mycket stort antal märkesvaror. Även konkurrerande varumärken kan ha samma ägare. Och det är väldigt få företag som äger alla de välkända varumärkena.

Det är som Annika Berge skriver i Råd&Rön , en tidskrift som ges ut av Sveriges Konsumenter: Råd och Rön

Ett av de största företagen är Nestlé, som förutom Nescafé också äger flera välkända godis- och djurmatsvarumärken. Nestlé har också delägarskap i L’Oréal-gruppen, som bland annat äger skönhetsmärkena Garnier, The Body Shop och Maybelline.
Några av de stora företagen startade som småskaliga familjeföretag, till exempel Mars som grundades 1882 av Frank C. Mars i Minnesota. Franks mamma undervisade honom i hemmet, och lärde honom också att doppa godis i choklad.. Idag är Mars en av världens största tillverkare av chokladprodukter, men de tillverkar också kattmaten Whiskas, Dolmio pastasåsar, Uncle Ben’s ris och många andra produkter.

Valfrihet är en illusion.

De välkända varumärkena är bara ”cover”, täckmantel för de större kapitalgrupper som står bakom dem. Se bara på illustrationen ovan som visar vilka som äger de största matjättarna:

Tio megaföretag kontrollerar nästan allt du köper från hushållsvaror till djurfoder till jeans.

Hur avslöjande och brutalt detta än är, så är verkligheten ännu värre. Dessa tio företag ägs och kontrolleras återigen av en liten grupp finanskapitalister, som dessutom äger varandra. The Independent.
Om vi granskade företagens ägare skulle bilden se ut så här:

Ägare av matkedjor. Bild från The Independent.

Om vi till exempel tittar på ägandet av Coca-Cola och Pepsi Cola, vilka finner vi då om inte de vanliga misstänkta:
Coca-Cola: Berkshire Hathaway, Vanguard, State Street, Fidelity og BlackRock.
PepsiCo: Vanguard, State Street, BlackRock.

Och det är just de sista tre, Vanguard, State Street och BlackRock, som sticker ut som Tordenskiölds soldater, (vid Marstrands fästning 1719 övers. anm), gengångare i varumärkeskedjorna som praktiskt taget i alla andra viktiga sektorer av den moderna västerländska kapitalismen.

Relaterat.
Artikel 1: De äger bankerna, vapenindustrin, varumärkena, medierna och teknikjättarna.

Jag har publicerat andra artiklar som behandlar finanskapitalet och koncentrationen av ägandet under kapitalismens imperialistiska nuvarande stadium. Ulf Karlström och jag utgav 2013 boken ”USA som världspolis”, där upplagan på 500 ex. snabbt såldes slut. Våren 2016 gav vi ut en kortare uppdaterad version.
“USA som världspolis” – Årets Julklapp?!
Har USA avsagt sig titeln som “Världspolis”?
Hungern fortsätter att öka. Snabb minskning väntas med demokratisk ekonomi!
Världens rikaste har blivit rikare. Samlas i Davos för odemokratiska möten.

Är Ryssland imperialistiskt?

Föregående artikelAmazon-chefen Jeff Bezos äter lagerarbetarens tid.
Nästa artikelGula Febern – Varför vi för tillfället bör lämna personerna som sitter i mörkret ifred
Pål Steigan
Pål Steigan är en ledande norsk och nordisk geopolitisk analytiker och bloggare i www.steigan.no

28 KOMMENTARER

  1. ”Tio megaföretag kontrollerar nästan allt du köper från hushållsvaror till djurfoder till jeans.”

    Det tror jag väl ändå inte. Jag tog in bildadressen i webbläsaren för att förstora upp bilden något och kunde då inte känna igen något av varumärkena jag som konsument använder mig av. Det jag köpte senast var en påse med potatis jag plockat ihop av lösvikt. De kom från en lokal odlare. Butiken ägs numera av människor från Mellanöstern. Vad gäller livsmedel försöker jag alltid köpa svenskt. För övrigt köper jag mest begagnat eller gamla saker. Men inte precis allt. För en tid sedan köpte jag två nya kuddar på IKEA. När jag går in där känner jag ingen ”finanskapitalism”. Snarare något slags ”folkets butik”. IKEA har mångkulturell policy men det kan jag inte göra något åt. Man får ta det som det är.

  2. I länken visas en lista över vilka som äger och kontrollerar världens banker. Naturligtvis saknas Syrien, Nordkorea och Afghanistan i listan.
    Om Ryssland kan man läsa: Den ryska centralbanken kom efter revolutionen 1917 genom handelsrätt under Rothschild kontroll för 99 år. 2016 löpte kontraktet ut, men Rothschild kontrollerar i praktiken fortfarande den ryska centralbanken.

    https://www.kla.tv/index.php?a=showlanguage&lang=sv&id=13628&date=2019-01-03

    Ingvar Kamprad räknades som en av väldens rikast män med en förmögenhet på ca 500 miljarder svenska kronor. Enligt uppgifter i länken kontrollerar familjen Rothschild en förmögenhet som är ca tiotusen gånger större, om jag nu inte gått vilse bland nollorna. Varför saknas familjen Rothschild och andra bankirer när media presenterar listor över världens rikaste människor?

    • Ingen MSM ”journalist” skulle komma på tanken att begå ett sådant haveri för den egna inkomsten! Så där har du svaret Gösta! MSM i väst ägs av bankirer som också sätter agendan och vad som publiceras därav den ensidiga propagandan.

    • ”Ingvar Kamprad räknades som en av väldens rikast män med en förmögenhet på ca 500 miljarder svenska kronor.”

      Ingvar Kamprad ägde ett framgångsrikt företag som han till stor del byggt upp själv genom arbete och kloka beslut. Missnöjda IKEA-arbetare har inte jag mött några i alla fall. Jag kan inte se att det här skulle vara någonting katastrofalt och värdelöst. Snarare ser jag en stor samhällsnytta. Vad är egentligen problemet?

      • Det var hans medarbetare som arbetade ihop kanske 99 % av hans förmögenhet. En teknisk term är utsugning. Sådan är kapitalismen.

        • Man kan frestas ställa frågan hur många av IKEA:s medarbetare som tycker Ingvar Kamprad var en utsugare. Har du tänkt på det?

          • Jag tror att en majoritet skulle instämma i att de arbetat ihop den stora majoriteten av Kamprads enorma förmögenhet.

          • ”Jag tror att en majoritet skulle instämma i att de arbetat ihop den stora majoriteten av Kamprads enorma förmögenhet.”

            Den ”enorma förmögenheten” är IKEA-medarbetarnas arbetsplats. Utan ”förmögenheten” inga arbetsplatser, löner, löneförmåner eller för den delen heller inga produkter. Samt ingen varmkorv, mjukglass och fika åt mej själv till ett mycket förmånligt pris.

            I helgen passerade jag Hultsfred med bilen. I stort sett det enda jag kört med den i år. På den gamla spånskivefabriken som höll på och försvinna för några år sedan stod där nu ”IKEA Industri”. Trots det var lördag verkade industrin full av liv. Het ånga kom ut från skorstenarna. Jag törs nog påstå det räddade Hultsfred från att bli ett ”rostbälte” och att bli något mera än ett stort asylboende.

          • Jag tror inte IKEA skulle vara vad det är idag om det varit samhällsägt. Ju fler som är ägare desto längre blir beslutsvägarna. Eller ju fler kockar desto sämre soppa.

            Historien har visat att löntagarägda företag visst kan fungera men historien har också visat att ”löntagarmakt” inte fungerar som generell regel. Därför i praktiken blir det politiska pottsorkar bakom besluten. Utvecklingen avstannar och ekonomin stagnerar. Människors initiativförmåga och frihet förtvinar. Ibland känns det som det är just det som kommunisterna egentligen vill. En fungerande marknad måste vara någorlunda fri från politiskt inflytande.

            Det är nyttigt att prata med kommunister. Det är först då man har chansen att förstå dem.

      • Jag försökte säga att ägaren av en krona knappast platsar på listor där andra kan ståta med tiotusen riksdaler i plånboken.

  3. En marxistisk term är utsugning, och den är inte teknisk, utan ideologisk. Kamprad fick en idé, billiga slit och släng möbler som konsumenterna vill ha. Han arbetade i motvind och mot rena sabotage tills han blev så stor att kvalitetshandlarna fick ekonomiska problem. Sen hotade Meidner, och han flyttade utomlands. Hans idé sysselsätter många, de har sin försörjning via honom.

    • Försvarar inte ett sjukt system, kapitalismen. Många andra har utvecklat IKEA, som lätt kunnat utvecklas i ett socialistiskt land. Och då hade pengarna kunnat användas till olika folkliga behov och ställas under demokratisk beslutsprocess.

      • Då kan man fråga sig vilka exempel finns, på företag motsvarande IKEA, som utvecklats i socialistiska länder, men motsvarande produkter till priser som ”de många människorna” kan ha råd med och med god funktion och teknisk kvalitet.

        Givetvis är det ju inte så att Ingvar Kamprad själv hade kunnat göra allt, från konstruktion, produktion, marknadsföring, logistik, sitta i kassan, o.s.v. Ingvar Kamprad har varit duktig att bygga team som tillsammans kan bygga IKEA kring hans idé. Att kalla detta för ”utsugning” är stötande.
        Jag har även noterat att IKEA ligger i topp i ranking av de populäraste arbetsgivarna. Inte kunde jag tänka att så många unga längtade efter att bli ordentligt utsugna av en värsta sortens kapitalist.

        • ”Inte kunde jag tänka att så många unga längtade efter att bli ordentligt utsugna av en värsta sortens kapitalist.”

          Jag får för mig kommunister tänker annorlunda i det ekonomiska perspektivet samt över ägande. Det som är självklart för de flesta är helt förkastligt enligt dem. En form av oliktänkande i en miljö där yttrandefrihet råder. Eller ska råda. Men de är så få så samhället behöver inte ha något särskilt förhållande till dem. Kommunismens möjlighet till inflytande är mikroskopisk. Kulturellt har däremot kommunisterna stort inflytande. Med borgarnas goda minne och som styr kommunisterna dit de vill ha dem. Borgare och kommunister. Det är i princip folk från samma skola.

          • Till saken hör att arbetarna i vid mening inte vet att de är utsugna. Detta döljs omsorgsfullt i skolan, i pressen, i etablerade medier som ju tjänar kapitalismen i våra klassamhällen. Britta Ring gjorde en bra sammanfattning i en kommentar nyligen ”Begreppet ekonomisk utsugning/exploatering har sitt ursprung i marxistisk teori och avser en “systemteknisk” regel som inte har nåt med ideologi eller elaka avsikter att göra. Går helt enkelt ut på att kapitalisten som ägare av prodktionsmedlen, dvs fabriken och maskinerna, anställer arbetare som säljer sin arbetskraft under en viss bestämd arbetstid, där de bidrar till värdet av den produkt de framställer. Exploateringen/utsungningen består i att arbetaren inte får betalt för hela värdet av sin insats i produkten eller för hela sin arbetstid. Kapitalistens dolda utnyttjande av obetald arbetstid kallas mervärde och utgör grunden för det marxistiska begreppet profit, ej att förväxla med den borgerliga nationalekonomins vinstbegrepp. Profitens varierande storlek under det kapitalistiska systemets och marknadens historia varierar med skiftande förutsättningar för konkurrens men tenderar att sjunka i och med de kapitalistiska marknadernas växande monopolisering. Det driver kapitalisterna till en jakt på ständigt nya marknader. Som vattentillgångarna, den gemensamma, skattefinansierade och demokratiskt styrda välfärden och infrastruktur som post, apotek och kommunalt, regionalt och statligt ägda gemensamma kommunikationsmedel. Tvånget att till varje pris hålla profiterna uppe för att systemets grundläggande behov av ständig ekonomisk tillväxt ska tillgodoses leder till en skoningslös utarmning av naturresurserna, som i sin tur vållar koldioxidutsläpp och temperaturhöjningar.”

      • ”Försvarar inte ett sjukt system, kapitalismen.”

        Sjukt och sjukt…. Det är det alternativet människan utvecklat men som alldeles säkert skulle kunna vara bättre men som i grunden människan som hon är skapad. Eller utvecklad.

        Big Pharma.
        Jag är ordinerad medicin för högt blodtryck. Ett piller om dagen som jag lagt till en viktig rutin. En ask innehåller hundra piller. Asken räcker ungefär i tre månader sedan måste jag till apotek (sedan avregleringen finns där flera att välja på därav obestämd form). Ofta blir jag förvånad över priset pillerasken. Senast kostade asken 64.80 kronor. Förmodligen mindre än ett paket cigarretter, men jag röker inte själv så jag vet inte exakt. Priset har över tiden snarare minskat än ökat. Det kan vara lite olika varumärken på askarna. Men apotekspersonalen säjer innehållet är detsamma men de köper in olika för att få bästa pris. Jag får för mig apoteken utnyttjar konkurrensen på ett positivt sätt. Varför pillren inte kostar mera vet jag inte. Om det är tack vare effektiv produktion eller om det är genom statliga subventioner. Men jag ställer mig frågan vad pillren hade kostat om de varit utvecklade och tillverkade i ett statligt monopol?

      • Anders du skriver, ”Många andra har utvecklat IKEA, som lätt kunnat utvecklas i ett socialistiskt land.” Nu är det väl så att något socialistiskt land aldrig har funnits, så en bra början vore att utveckla ett sådant. Däremot har det funnits länder som kallat sig socialistiska. Så vitt jag vet utvecklades inget företag liknande IKEA i dessa länder. Däremot har IKEA faktiskt varit med om att bygga upp och utveckla industrin i dessa länder.

        • Det finns två sidor på IKEA som fenomen:
          – å ena sidan var Kamprad en pragmatiker som fattade att transporten av konventionella möbler gör dessa för dyra. Den platta paketen var ett genialiskt drag.
          Att i fortsättningen underkasta formgivningen av alla nya produkter tillverkningsmetodernas möjligheter och kostnader var helt i tidsandan; det är ju fordism. Samma tanke gällde bostadsproduktionen.
          Det har funnits en utställning på ArkDes om de olika modulsystem som florerade i världen efter WWII.
          Duralex-glasen (stapelbara, stryktåliga) hör till samma kategori.
          Det är helt rätt tänkt för massmarknaden.

          – Den andra sidan är vad som Arts & Krafts rörelsen avskydde: kreativiteten och formgivningen blev underställda den industriella produktionens krav.
          Gammalt hantverkskunnande skrotas tillsammans med hantverkarna. En IKEA-pryl görs gärna av maskinoperatörer eller av robotar. Riktiga möbelsnickare är en rödlistad art. Det samma gäller många hantverksyrken.
          Problemet med Arts & Krafts högkvalitativ produktion var att det var/är bara den övre medelklassen som har råd med den.
          Med allt högre moms på det mesta blir glappet till u-landsproduktionen eller robottillverkningen en avgrund. (Det är numera dyrare att få en cykel lagad än att köpa en importerad ny.)

          Mycket av den designade prylproduktionen kräver dessutom bostadsytor som de flesta inte disponerar över.
          I Frankrike är det svårt att sälja ärvda fina garderober i ädelträ för att moderna lägenheter är dessutom för låga i tak. Man tvingas stympa dom.

          IKEA är långt ifrån alltid bäst, men är överlägsen som krämare. Man får oftast valuta för sina pengar. Om tillverkarna är lika nöjda är däremot tveksamt. Jag kan inte hindi, så jag kan inte valrafa i Indien.

          Jag har haft IKEA-hyllor men nu har jag bara Samhalls system, som är mycket bättre, dels för att den var fernissad för samma pris, dels och framför allt för att den är överlägset stadigare.
          Om det är sant som det påstods att IKEA plagierade vilt i början, vore det inte konstigt om originalen vore ofta överlägsna kopian.

          • Höga skatter men också höga löner motverkar det manuella arbetet. Därför har det blivit så här.
            Endast välbeställda har tillräckliga resurser för sådan konsumtion som ofta förr var allmoge men idag blivit lyx p.g.a. alltför vidlyftig social politik.
            Då återstår robotar och maskiner till arbetet som socialister och vänsterpolitiker ännu inte lyckats beskatta ihjäl.
            Samt inte heller tycka synd om eller för den delen känna någon empati för.
            Som man bäddar får man ligga.
            Ibland måste man också välja.
            Det går inte går inte både äta kakan och samtidigt ha den kvar.
            Men det här med arbete, produktion, resultat samt hushållning har inte visat sig vara känsloflödande socialisters och vänstermänniskors starkaste sida.
            Därför har vårt land blivit som det blivit och det kommer inte bli bättre förrän det blivit ännu sämre ända tills folk inser så här kan vi inte ha det och måste ta de politiska krafttagen som vänstern inte har några möjligheter till.
            Drömmar är en sak. Verkligheten ofta en annan.

            I går kväll tittade jag på ”Sunt förnuft med Gustav”.
            Raka enkla förklaringar och lätt att förstå.
            Återstå att se om han kan locka människor till sig.
            Men några blir det nog allt. Det känner jag på mig.
            Ur folkdjupet alltså. Men knappast gräddan av kändisar, artister samt ”kulturfolket” överlag. Absolut inte heller några journalister.
            Gustav är från Småland precis som jag.

  4. Citat ut artikeln ” Om vi till exempel tittar på ägandet av Coca-Cola och Pepsi Cola, vilka finner vi då om inte de vanliga misstänkta:
    Coca-Cola: Berkshire Hathaway, Vanguard, State Street, Fidelity og BlackRock.
    PepsiCo: Vanguard, State Street, BlackRock.”
    Det låter ju förskräckligt att några företag äger så mycket i varumärkesindustrin. Tittar man sen lite noggrannare på ägandet så är samtliga minoritetsägare. I exemplet Coca-Cola och Pepsi så är ägandet mellan 4-9%.
    Sedan bär det ju tilläggas att samtliga av dessa ägare är passiva investeringsbolag. Dom hjälper andra att investera sina pengar i bolag som har en bra lönsamhetsutveckling. Jag kan inte hitta en styrelsemedlem som har koppling någon av dessa ägare

  5. Begreppet ekonomisk utsugning/exploatering har sitt ursprung i marxistisk teori och avser en ”systemteknisk” regel som inte har nåt med ideologi eller elaka avsikter att göra. Går helt enkelt ut på att kapitalisten som ägare av prodktionsmedlen, dvs fabriken och maskinerna, anställer arbetare som säljer sin arbetskraft under en viss bestämd arbetstid, där de bidrar till värdet av den produkt de framställer. Exploateringen/utsungningen består i att arbetaren inte får betalt för hela värdet av sin insats i produkten eller för hela sin arbetstid. Kapitalistens dolda utnyttjande av obetald arbetstid kallas mervärde och utgör grunden för det marxistiska begreppet profit, ej att förväxla med den borgerliga nationalekonomins vinstbegrepp. Profitens varierande storlek under det kapitalistiska systemets och marknadens historia varierar med skiftande förutsättningar för konkurrens men tenderar att sjunka i och med de kapitalistiska marknadernas växande monopolisering. Det driver kapitalisterna till en jakt på ständigt nya marknader. Som vattentillgångarna, den gemensamma, skattefinansierade och demokratiskt styrda välfärden och infrastruktur som post, apotek och kommunalt, regionalt och statligt ägda gemensamma kommunikationsmedel. Tvånget att till varje pris hålla profiterna uppe för att systemets grundläggande behov av ständig ekonomisk tillväxt ska tillgodoses leder till en skoningslös utarmning av naturresurserna, som i sin tur vållar koldioxidutsläpp och temperaturhöjningar.

  6. I Sverige har vi ett antal lagstadgade friheter. En av dem är näringsfriheten som gör att vi har möjlighet att starta egna ekonomiska verksamheter för arbete, utveckling och uppehälle samt en möjlighet att kunna skapa en förmögenhet vilket få lyckas med. I varje fall numera då konkurrensen ökat med internationalisering/globalisering. Vill ni ovan beröva medborgarna i Sverige den här möjligheten?

    Se § 17
    http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/kungorelse-1974152-om-beslutad-ny-regeringsform_sfs-1974-152#K2

  7. Fenomen och yttringar som en effekt av denna (vapen-) makt och penningstyrning ser vi också via NGO’s och över de negativa miljöeffekter som inte går att tjäna grova pengar på, men som enkelt går att åtgärda.
    Två exempel. Först ”Landgrabbing” via NGO’s, vem ger dem denna rätt (oavsett vilka det är) ?
    https://twitter.com/Survival/status/1111327183673479168

    Skyldiga till stor nedskräpning är bland annat Canada, Australien. De ingår i gruppen ’five eye’s’, men verkar se väldigt illa. https://twitter.com/ZonePhysics/status/1111265799216467969
    https://twitter.com/CIDdrWHO/status/1145179225604984832
    https://twitter.com/CIDdrWHO/status/1148705577952002053

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here