Hungern fortsätter att öka. Snabb minskning väntas med demokratisk ekonomi!

30
1053
Taken while over in Dublin for a couple of weeks. There seem to be a few statues called ‘Famine’ dotted around the city. Bild på Creative Commons.

I kvälls-serien “Aktuella artiklar för ett år sedan och idag” återpubliceras denna artikel som verkar vara aktuell i högsta grad… Ty hungern ökar under coronatider, till följd av kapitalismens bräcklighet.

Sedan artkeln första gången publicerades har jag i vår publicerat denna artikel Svälten kan öka dramatiskt i världen!? Snart 1000 miljoner hungriga enligt FN. Sam denna Hur klarar USA coronan – matbrist på gång?


Hungern fortsätter att öka. Snabb minskning väntas med demokratisk ekonomi!

Sveriges radio och andra media rapporterar:

* Antalet svältande och undernärda människor ökar för tredje året i rad visar en ny FN-rapport. Var nionde på jorden har inte tillräckligt att äta och målet som alla länder skrivit på att stoppa hungern i världen om ett decennium blir allt svårare att nå.

  • 820 miljoner människor har inte tillräckligt att äta.
  • Utvecklingen är stick i stäv med FN:s hållbara utvecklingsmål inför år 2030 då ingen människa längre ska behöva gå hungrig.
  • Värst är läget i Östafrika där var tredje person är undernärd.
  • Orsaken enligt FN-rapporten är att ekonomin utvecklas svagt i många råvaruexporterande medelinkomstländer samtidigt som klyftorna mellan rika och fattiga ökar.
  • Klimatförändring och konflikter spelar också in.
  • Totalt har två miljarder personer på jorden en osäker livsmedelsförsörjning där de inte alltid har råd att äta sig mätta på näringsrik mat. Det gäller även åtta procent av befolkningen i Europa och Nordamerika. SR: Allt fler undernärda på jorden.

Referens: The State of Food Security and Nutrition in the World 2019. Safeguarding against economic slowdowns and downturns. FAO, IFAD, UNICEF, WFP and WHO.


 

Kommentarer och förslag till lösning:

Hungern dödar 9 miljoner människor varje år, vilket motsvarar en och en halv förintelse.
En miljard människor kämpar en daglig kamp för att få tillräckligt med mat med tillräckligt näringsinnehåll för att leva och utvecklas normalt.
Världen producerar mat för att föda 12 miljarder människor, så problemet är inte brist på mat, problemet är fördelning – eller mer exakt; det system som de kallar kapitalismen. Det är det här de kallar för kapitalism. Del 1.

Enligt rapporten den ekonomiska utvecklingen huvudorsak. Men problematiken och orsaken är djupare än så.

I själva verket är “vårt” primitiva och orättvisa ekonomiska system –kapitalismen- huvudorsak.

Teckning av Carlos Latuffe

Konflikter lyfts fram. Dessa drivs främst av kapitalismens hårda kamp om naturtillgångar och marknader. Oljan i Irak, Libyen, Iran och Venezuela är främsta förklaringen till USA:s krig där. Afghanistan är rikt på naturtillgångar. Syrien har olja, men råkade vilja sträva efter oberoende från USA-imperialismen och behålla goda relationer till Ryssland och Kina.

Entydig statistik visar på ökad ojämlikhet och ökad arbetslöshet och undersysselsättning sedan många år tillbaka i vår kapitalistiska värld.

Tjugosex människor har lika stora tillgångar som hälften av jordens befolkning – dvs c:a 3 800 000 000 individer. Oxfams rapport. Enligt denna Oxfam-rapport ökade 2 200 miljardärer sin förmögenhet med 12% under 2018, medan den fattigaste hälften har minskat sina tillgångar med 11%. Kort sagt, de rika blir rikare och fattiga fattigare.

Hade vi använt den enorma rikedom som samlats hos endast 26 personer på planeten kunde vi lösa alla sociala problem som mänskligheten står inför!
Ökningen av tillgångarna för världens miljardärer år 2017 var 7 gånger större än vad det kostar att helt upphäva fattigdomen!
Kapitalismens sanning är att den på 200 år inte har kunnat lösa mycket grundläggande mänskliga behov.
Sanningen om kapitalismen är att den ekonomiska ojämlikhet som råder i världen aldrig har varit större än de är idag.


Hur ser det ut i världens ledande ekonomi, USA?
Stor ojämlikhet, flest miljardärer. Enligt FN finns i USA en extrem fattigdom “som gränsar till grymhet”. Miljoner amerikaner har inte tillgång till hälsovård och tillräckligt med mat, på grund av en omfattande minskning av välfärdsprogrammet. Över 43 miljoner amerikaner lever i fattigdom. 13 miljoner av dem är barn. Det betyder att varje femte barn i USA växer upp i fattigdom. Fler än ett av fem amerikanska barn är hemlöst! Här.

Varför ska vi ha det så? finns ingen demokratisk eller förnuftig anledning.


Lösningen? En demokratisk socialistiskt värld.

Hälften av invånarna i kapitalismens centrum, i USA,under 35 år säger att de föredrar att leva i ett socialistiskt samhälle enligt en aktuell undersökning. En opinionsundersökning. visar att 61% av amerikanerna under 24 år är för socialismen. Opinionsundersökning 2.
Om inte de unga amerikanerna har ett lika tydligt förhållande till innehållet i villkoren som de norska kommentatorerna, så har de åtminstone förstklassig kunskap om livet i det kapitalistiska USA – och det suger.

* Och det är ingen enstaka undersökning!

YouGov har genomfört opinionsundersökningar där man regelbundet frågat folk om deras uppfattning om socialism och kapitalism. Bland unga väljare (18-24 år) var det i januari 2016 43% som «såg positivt på socialismen» mot 26% som «såg negativt» på den.
YouGov skriver också “Nearly half (48%) of all Americans have an unfavorable opinion of socialism, the poll finds. This is essentially unchanged from a survey conducted in May 2015, when 51% expressed negative feeling about the ideology. 29% now hold a favorable opinion of socialism, up only slightly from 26% over the same period”. Yougov

I en opinionsundersökning juni-oktober 2009 av BBC World Service med 29 000 svarande i 27 länder (BBC World Service. Poll. Wide dissatisfaction with capitalism – twenty years after fall of Berlin wall). Endast 11 % menade att kapitalismen fungerade väl och att ökad reglering inte var en bra idé. Dubbelt så många som 11 %, 23 %, menade att kapitalismen var fundamentalt bristfällig och att ett nytt ekonomiskt system ”a new economic system” behövdes. En majoritet, 67 %, menade för övrigt att regeringar borde fördela välstånd mera jämnt.
* En annan opinionsundersökning i USA 2009 fann att endast 53 % av de svarande ansåg att kapitalism var överlägset socialism. Bland dem som var under 30 år föredrog 37 % kapitalism medan 33 % föredrog socialism. (New Poll: Socialism is Gaining Popularity in America. Cleveland Leader, 9 april 2009.)
* Man kan också notera att 45 % av de svarande i en opinionsundersökning i USA år 1987 trodde att det berömda uttrycket Karl Marx Kritik av Gotha-programmet (De tyska socialdemokraternas program 1875) ”från var och en efter dennes förmåga, till var och en efter behov” fanns inskrivna i USA:s författning. (Poll on Constitution Boston Globe Magazine 13 september 1987.)
ALLTSÅ, en annan med demokratisk och mer jämlik värld är inte bara möjlig – den är nödvändig och den har stöd i människosläktets utveckling, och genetik (Se t.ex. Göran Greiders bok ”Den solidariska genen” som väl och balanserat sammanfattar kunskap om ”människans natur”).
Kapitalism is not working images
-I en frågeundersökning 2011 uppfattade 40 % av tillfrågade i ett representativt befolkningsurval i USA ordet ”capitalism” som negativt, medan 60 % såg negativt på ordet ”socialism. Politico.
-I representativ undersökning 2012 av Pew Research uppfattade 40 % i USA ordet ”capitalism” som negativt, medan 50 % såg det positivt. Sextio procent 60 % såg negativt på ordet ”socialism”. Två år tidigare var 37 % negativa till ”capitalism” medan 52 % var positiva. (”Capitalism is on the decline in America -at least the word is”).

– En annan undersökning påvisar minskad tilltro till kapitalismen i bl.a. Ryssland. Detta var en klusterbaserad intervjuundersökning med en felmarginal på 4-4,5 %. (Bild nedan).
Pew Research Anniv-of-Fall-of-Soviet-Union-20110044


Förslag på några punkter för demokratisk socialism

-De centrala produktionsmedlen, kontrollen över naturresurser hamnar i folkets händer, rimligen via valda ombud. Då kan ekonomin planeras långsiktigt. Redan i de mycket fattiga länderna Sovjet och Kina kunde detta ske trots brist på demokrati. Man kan planera in så att alla har arbete (som gick då);
-Och än bättre under demokratiska former!;

-Miljö- och klimatfrågan kan hanteras seriöst, problemen kan lösas, inte som nu;
-Kreativitet kan uppmuntras som nu;
-Hårdare arbete och mer studier ger rimligen mer ersättning;
-De som arbetar kan få betydligt större inflytande på arbete lokalt och mer aktivt delta i planeringen och diskussionen om samhällets mål – dvs. ökad demokrati;

-Tryck-, yttrande-, religionsfrihet ska vara bättre än idag – folk ska inte straffas för sina åsikter (undantag rasism etc som nu);
-Genom att media, eller en stor del av media i alla fall, ägs av samhället blir möjligheterna till en allsidig debatt större än nu, rimligen;

-Om majoriteten så vill (vilket är mycket troligt) blir det ett samhälle som präglas av mycket större ekonomisk och social jämlikhet, ingen/liten arbetslöshet och större trygghet.
-Samarbete mellan socialiserade företag gör att kostsamt dubbelarbete (och industrispionage kan elimineras);
-Självklart ska man kunna få byta jobb, oklart hur man kommer att vilja sköta det, kanske blir det olika i olika länder;
-Saklig och om möjligt vetenskaplig baserad kunskap ersätter vilseledande reklam -(men kan förmedlas lika slagkraftigt och ”roligt”).

För detta behövs massrörelser med bas i arbetarklassen och klart utformade, mer konkreta program än dagens för en demokratisk, socialistisk värld.

Det gäller att i fråga efter fråga ge information om och förslag på hur detta ska ske. De förslag jag hittills sett måste utvecklas! Vi måste satsa på kamp för en bättre och rättvisare värld och inte inbilla oss att dagens är den bästa möjliga. Vi måste kritisera, avslöja och bekämpa de av dagens ledare som försvarar och klamrar sig fast vid orättvisorna.

Relaterat.
Det är det här de kallar för kapitalism. Del 1.
Det är det här de kallar för kapitalismen (del 2).
Världens rikaste har blivit rikare. Samlas i Davos för odemokratiska möten.

30 COMMENTS

  1. “820 miljoner människor har inte tillräckligt att äta…” står det.
    Nej. Dom har ju inte pengarna. Fundamenta för kapitalismens marknadsekonomi…

    • “Dom har ju inte pengarna.”

      Men var finns pengarna då? Hos i-länderna kanske? När jag var medlem i Vänstern sa ombudsmannen “Vi har råd” och menade att Sverige var ett rikt land som hade råd att vara generösa. Kanske världens i-länder skulle bjuda in de här 820 miljonerna människorna och låta dem äta sig mätta? Problem solved.

      • Eftersom du har följt den här bloggen ett tag, vet väl du också var pengarna finns. Eller gör du dej till?

        • Sverige har världens högsta skattetryck. Pengarna går till statens utgifter men räcker ändå inte till för statens vidlyftiga spenderande trots att äldreomsorg, sjukvård m.m. blir allt sämre. Staten försöker lösa problemet med ökad skattebörda varhelst de bara kan. Nästa blir säkert båtskatt. Någon vänstervriden forskare har forskat fram att båtarna skuggar strändernas bottnar så att undervattensmiljön förstörs. Man kan verkligen undra hur forskaren belönas av staten för ett sådant lovande resultat. “Klimatskatt” ligger ju verkligen i tidsandan när världen håller på att gå under av all koldioxid som kapitalismen producerar.

      • I en kapitalistisk demokrati, som Sverige, måste man ha pengar för att kunna äta. I andra samhällssystem behövs väldigt lite pengar för att leva och äta gott. En annan synpunkt är att i en kapitalistisk demokrati kan pengar bli ett mycket effektivt övervaknings, kontroll och styrmedel av en elit som styr hur folk röstar och vilka åsikter dom tillåts. Sverige ett exempel.

  2. Man förbiser lätt att en avsevärd ökning av jordens befolkning sker kontinuerligt och till den allra största delen i Afrika där det redan råder problem med exploateringen av de obeskrivliga rikedomarna i form av råvaror, samt fördelningen av resultatet av den exploatering som förekommer.

    Att skylla allt på att “ekonomin utvecklas svagt i många råvaruexporterande medelinkomstländer” är ett sätt att låta politikerna komma undan för att skylla allt på kapitalismen som defacto också kan styras av politikerna bara dom vill. Dom flesta drar sig hellre undan efter några år med vansinniga privata förmögenheter istället för att uträtta ett värdigt arbete i folkets intresse.

  3. Och hungern ökar som bekant även i kapitalistiska Sverige, främst bland pensionärer. I Kina levde 90% av befolkningen i extrem fattigdom, svalt, och 60% var analfabeter 1949. Äventyr som Stora Språnget och Kulturrevolutionen gjorde det knappast bättre. 2018 levde 1% av Kinas befolkning i minskande fattigdom (källa världsbanken), och ingen behövde gå hungrig. Vi måste skilja på fattigdom och hunger. I ett kapitalistsamhälle som Sverige måste man ha pengar för att äta sig mätt. I ett samhälle som stora delar av Kina, som jag inte vet vad jag skall kalla, det är inte kommunistiskt eller kapitalistiskt, kan man leva och äta gott med nästan inga pengar alls. Så vad har hänt.

    1. Kina har ett samhällssystem som är vida överlägset och funktionellt ”partidemokratier”. I Kina styr folket de valda ledarna, i var fråga.
    2. Det finns inget fanatiskt skattetryck.
    3. Det finns ingen massimmigration.
    4. Det sociala systemet inbjuder inte till rofferi utan självhjälp.
    5. Det finns ingen massiv krigsindustri
    6. Kina för inga krig.
    7. Regeringen för en mycket aktiv verksamhet för att med självhjälp utrota fattigdom.
    8. Utbildning ligger i världstoppen.
    9. Journalister och media tillåts inte vara en politisk styrande maktgrupp.

    Kinas system är enkelt, nästan banalt. Två gamla talesätt. Ge en man en fisk, eller lär honom fiska. Om alla vill bli rika måste någon bli rik först. Om vi har tio fattiga människor, en blir rik först. Sedan lär den rike ut till nästa fattiga hur han blev rik. Nu har vi två rika som lär ut hur man blir rik till ytterligare två, osv.

    Sverige arbetar på helt motsatt sätt. En blir rik, och staten plockar av honom allt och delar ut till de andra nio som konsumerar rikedomen, utan att producera ny. Nu är ingen rik, och ingen vill bli rik. Det svenska systemet är självförstörande. Det svenska systemet beskrivs som solidaritet, rättvisa, jämlikhet, alla människors lika värde, feminism, utjämningspolitik, klyftor, skola, välfärd, påbjuden värdegrund, påbjuden åsiktsmall. Jag kallar det Sovjetkommunism.

    • “Sverige arbetar på helt motsatt sätt. En blir rik, och staten plockar av honom allt och delar ut till de andra nio som konsumerar rikedomen, utan att producera ny. Nu är ingen rik, och ingen vill bli rik.”
      Vad jag förstår så är det tvärtom i dagens Sverige. Dom rika är rikare än någonsin och deras skattebörda har sänkts kontinuerligt sedan 90-talet. Skattesänkningarnas storlek verkar svår att få fram exakt, men runt 100 miljarder om året i uteblivna intäkter för staten är en siffra jag sett.

      • “Dom rika är rikare än någonsin”

        Jag håller med högerpolitikern Thoralf Alfson. Han menar att kommunistvänstern projicerar på “dom rika” utan att förklara vilka de är. De blir liksom något man ska föreställa sig själv i en tankefigur som kommunisterna önskar provocera fram. Främst genom progglåtarna minns jag 70-talet och då kunde kommunisterna ofta och gärna hänga ut de här “rika” med namn men det gör dom inte längre. Så i dag vet jag faktiskt inte riktigt vilka de “rika” är.

          • Du fick gå över två år tillbaka för att hitta något exempel och dessutom ingen svensk. Alfson är fokuserad på Sverige och inte internationellt. Han är ju f.d. Sverigedemokrat. Det finns säkert svenska miljardärer också därför Sverige varit ett mycket framgångsrikt industriellt land tidigare. Men jag får en känsla av att personerna är väldigt gamla och deras “livsverk” mer som historiska monument som i flera fall lever vidare. Av det industriella Sverige blev en humanitär stormakt. Ekonomiskt en väldigt olönsam sådan som dras med skyhöga kostnader men som förnöjsamt låter sig betalas av ett folk som sedan århundraden har protestantisk arbetsmoral i generna, en grundlig tro i Bibelns Nya Testamente (där vi hittar humanismens förespråkare) samt efterkrigstidens drillande i socialism som egentligen är ett avkristnat budskap av det förra.

        • Tidigare var socialisterna mycket öppna med vem ”de rika” var. Man talade om de ”14 familjerna” och namngav dom, Broströms, Rausing, Wallenberg, Ax:son Johnson, osv. Deras ”rikedomar” skulle ”fördelas” eller användas för ”reformer”. I verkligheten konsumerades pengarna politiskt för att köpa röster. När dom pengarna var slut tvingades man höja skatterna i raketfart. 85% och stigande idag. Antingen plundrades företagen eller flydde. För mycket länge sedan träffade jag Hans Rausing och frågade om det var ett svårt beslut att flytta ut Tetra Pak till Schweiz. Han sa: Emotionellt – mycket svårt, praktiskt mycket lätt, det tog det två timmar att fatta beslut. Antingen flyttade vi ut, eller blev företaget konfiskerat och och då fanns ingen motivation för oss att fortsätta utveckla det, och Tetra Pak skulle ha köpts upp av utländska intressen ändå. Så skedde ju med ASEA, som idag är Schweiziskt, trots propagandan. Idag har alltså dåtidens ”rika” antingen plundrats eller flyttat ut verksamheten, kvar i Sverige finns ibland viss utveckling och ibland ett huvudkontor, men jobben och kapitalet har ”migrerat”. Nya företag säljs ut så tidigt som möjligt till ”internationella” intressen, företaget flyttar ut, ägaren gör ett ”deal” med köparen, företaget växer, pengar sänds till kanske en stiftelse, grundarna i Sverige har ett livstidskontrakt med stiftelsen och kan låna pengar, och fungerar som ”konsulter” på armlängds avstånd. Det verkliga kapitalet, och jobben, växer utomlands, helt lagligt. Så fungerade IKEA. Lär här. ”Innovation på vift”. http://www.kinarummet.v2hd.com

      • På sätt och vis har du rätt för det är det den socialistiska propagandan intensivt för fram för att motivera nya skatter, som träffar i realiteten vanligt folk, som bil, bränsle och klädskatter de senaste. De är inte de ”rika” som betalar dom skatterna. Dessutom blir de ”rika” färre, för dom plundras eller flyr, dessutom förhindras dom att investera i produktiva företag och jobb, och dessutom består rikedomen för det mesta av spekulationsvinster i fastigheter, vilka ger ”säker” återbäring, folk måste ju bo någonstans, och då måste betala hyra. Alla nya företag tvingas ut ur landet av skatter och avgifter, inga tillåts växa inom Sverige, bara skattefinansierade ideologijobb växer, alltså dom som stöder eliten. ”Runt 100 miljarder om året i uteblivna intäkter” är just socialistpropagandan och den har pågått ganska oförändrad sedan 50-talet, de ”rika” skall betala våra ”reformer”, medan jobb, kapital och företag flyr för att inte bli ”konsumerade” av makteliten, som med Meidner fonderna. Vad vi ser är ett hårdfört sovjetkommunistisk system, lämna över allt till staten, makteliten, som sedan distribuerar till folket, de trogna med prioritet, som alltid i sådana system är vissa mer jämlika än andra.

    • Karl W.
      Nja, det stämmer delvis, alltså om man delar in människor i nationaliteter. Men det finns hundratusentals, kanske miljontals människor, som har kommit från landsbygden i Kina till städerna för att få arbete.
      Dessutom har kineser utvandrat till Afrika de senaste åren. Jag undrar varför de gör det. Kinesiska arbetare har även varit (finns kanske kvar) i forna Jugoslavien för att bygga broar och vägar.
      http://www.chinadaily.com.cn/world/2017-01/14/content_27952426.htm
      Jag undrar vad A Romelsjö säger om detta … Romelsjö som anser att invandrare dumpar lönerna här hemma.

  4. Att hungern minskade med nyliberalismen, blev ekonomernas älsklingsrapporter. Själv misstänker att den minskade med de sociala experimenten i stora länder som Venezuela, Argentina och Brasilien. Nu har det avbrott och då ökar hungerstatistiken med en gång i världen!

    • Håller helt med. Problemet är att om man minskar hungern genom att ständigt dela ut det som finns i ”matförrådet”, jag talar om pengar, utan att fylla på, då tar det slut någon dag. Då ökar hungern. I fallet Venezuela fyllde oljan på ”förrådet” hela tiden, tills USA bestämde sig för att försöka ett regimbyte och ströp påfyllningen. Sedan har det även visat sig att i realiteten måste man hela tiden öka utdelningen för om ökningen uteblir faller systemet. Sverige är verkligen i en mycket bekymmersam situation, man har sedan 50-talet ständigt ökat utdelningen, reformer och välfärd kallas det, och ökat påfyllningen med mer skatter och avgifter. Nu börjar man slå i taket, det finns inte mer att ta, och man är alltmer desperat och uppfinner nya skatter som klädskatter och ökar de klassiska skatterna på att leva, alltså bilar, för man vet att folk har inget alternativ. Elbilarna är ett allvarligt hot mot systemet i Sverige och liksom Venezuela är Sverige idag otroligt sårbar när det gäller USA angrepp, så bäst att lyda. Kina gick en annan väg, man ökade produktionen och lät den betala utdelningen, vilket är hållbart. Därför försöker nu USA tvinga Kina in i samma situation som Venezuela eller Sverige för att kunna dominera och styra landet.

      • Vi pratar om mat här. Menar du på fullt allvar att det inte finns mat till alla?
        Så än en gång; om de som inte kan äta sig mätta hade haft pengarna hade det varit lätt för dessa att köpa sig något att äta av den mat som finns i överflöd.

        • Problemet är inte maten, problemet i en toppstyrd kapitalistisk demokrati som Sverige får du ingen mat, oavsett om det finns eller inte, om du inte har tillräckligt med pengar att betala för den.

          • Nej, precis. Och den behöver inte ens vara toppstyrd. Har du därför inte pengarna, kan du dra åt helvete. Din hunger ger dig ingen vara att byta med. På någon marknad.
            Så vi verkar vara överens?

          • Gunnar Andersson Nja, med variation. På alla marknader som är strikt kapitalistiska, som Sverige, så stämmer det. Du jobbar, får betalt, betalar skatter och avgifter och vad som blir över kan du köpa mat för, bland annat. Enda sättet att få mat är pengar. Kina är lite annorlunda på många håll, och kom just att tänka på det, jag är själv del av det. Ofta kommer jag i mitt resande till byar långtbortifrån. Då ställer jag upp som engelsk konversations lärare, och undervisar kanske i ämnen som matematik och fysik. Inget betungande, kanske några timmar i veckan. Folk har inte mycket pengar, så jag tar inget betalt, men mat och husrum finns det gott om, så jag får det utan att behöva betala för det, och kanske lite fickpengar. Detta är väldigt typiskt ”kinesisk socialism”, alltså att dela med sig direkt på gräsrotsnivå. I Sverige är det att smita från skatter, olagligt, staten skall alltid vara med och reglera. I Kina är det normalt. Det finns rykten att det finns en svensk dam någonstans i västra Kina som har levt så i årtionden. Hon bor i en by, undervisar, och byn håller med mat och bostad, plus lite fickpengar. Detta är grundläggande för Kina, att dela med sig.

    • Anita,
      Sociala experimentsamhällen blir sjuka samhällen där den krassa verkligheten göms bakom lögner. Det är verkligen skrämmande att ständigt få läsa om alla dessa mord, knivdåd och nu senast en 90-årig kvinna som blivit våldtagen av manlig hemtjänstpersonal. Man får heller inte reda på vilka förövarna är, Allt tystas och sekretessbeläggs. Ofta även offren. Jag undrar hur länge folk orkar med och bevittna den här utvecklingen utan att börja rasa. Jämfört befolkningen är offren och deras anhöriga så pass få att de inte få någon talan. Det kungens män läser upp är vad folket får veta. Den rödgröna regeringen säger sig stå upp för minoriteter men brottsoffer bryr de sig inte om. Allra minst om de är äldre. Den ukrainska kvinnan som miste ett ben i vid terrorattentatet i Stockholm ska de utvisa men brottslingar och våldtäktsmän ska skyddas. Fängelser och häkten är överfulla. Senaste valet jag röstade vänster var valet 2014. Minns inte vad jag röstade på men förmodligen en kompott s + v + mp. Som jag ser på den saken idag var det förmodligen sista gången.

  5. Ett första steg att vända utvecklingen i Sverige vore att återupprätta det “starka samhälle” som Socialdemokratin genomförde 1945 – 75 ca. För länder i 3:e världen gäller detsamma: stärk staten, inför mer av statlig styrning. På sikt behövs nån form av socialism/planekonomi men som tar tillvara den enskilda initiativförmågan. Upprättandet av folkrepubliken Kina (ett återupprättande av Kina som nation!) 1949 innebar stora framgångar, även under Mao-tiden, även under Kulturrevolutionen. Det finns mycket fakta som visar detta, också flera böcker som kommit under senare år, t.ex. “Striden om Kinas förflutna”.
    Svälten under Stora språnget har överdrivits och liksom Maos roll. Men det visar att socialism inte utesluter stora problem.
    En viktig omfördelning i världen vore att råvaruproducerande länder fick mer betalt för sina varor, att de utvecklar inhemsk förädling och tar kontroll över mer av värdekedjan. Allt detta fordrar kamp mot imperialismen, USA fr.a.

    • Problemet är just det ”starka samhälle” socialistregimen genomförde 1945 – 75, det har lett till det tredje världen samhälle som nu galopperar fram i Sverige. I mer demaskerade ord, socialisterna i Sverige införde ett starkt toppstyrt elit styre med intensiv övervakning, kontroll och styrning av individen, alltså en hårdför diktatur efter sovjetmodell med centralt driven planekonomi genom ett drakoniskt system av regler och lagar. Problemet har blivit att dessa drakoniska lagar och regelverk nu måste ständigt skärpas, samtidigt som det underhålls med allt intensivare propaganda och ökande allmosor (korruption och mutor), vilka måste finansieras med ständigt ökande skatter och avgifter. Sant, när Kina avskaffade partidemokratin 1949, samma demokrati modell som Sverige har idag, blev det oändligt mycket bättre. Det varade tills 1957, då Mao påbörjade sina ”Program”, Stora Språnget och Kulturrevolutionen de mest kända. Han koncentrerade alltså makten till ett enda ställe, Kina blev en hårt toppstyrd nation. Det varade till 1978, när Deng tog över och påbörjade att distribuera makten. Intressant nog, dom första var Uighurerna 1983 (tror jag det var) som fick självstyre. När det gäller fakta och historien, bäst är att tala med de som var med, för dom finns idag och kan berätta, istället för att läsa massa färgade, åt ena eller andra hållet, berättelser från sentida mellanhänder som inte ens var med. Kina hade provat toppstyrd demokratisk kapitalism mellan 1912 och 1949, och toppstyrd kommunism mellan 1949 och 1978, det hade ”kostat” 100 miljoner människoliv. Deng avskaffade kommunismen och det lämnade fältet öppet för att utveckla det nuvarande systemet, som är distribuerat, utan hård centralstyrning. En omfördelning i världen sker just nu som just Kina investerar i förädling i råvaruproducerande länder så att dom kan ta mer betalt, samtidigt som dom får mer pengar att handla för, som i Kina, och Kina öppnar handelsvägarna BRI. USA bekämpar det ilsket, det bryter deras tillgång till billiga råvaror och makt.

  6. Som alla vet minskar hungern tack vare kapitalismen. Bredvid kapitalistisk tillväxt är socialismens fall den enskilt största faktorn bakom minskad svält och minskad miljöförstöring de senaste decennierna. Partiets satsning på kolkraft kan vara problem. Ett litet hack i kurvan pga ett laboratorievirus från Wuhan är bara tillfälligt bakslag.

    • Med en demokratisk socialism i världen vore hungern och fattigdomen borta för länge sedan. Forbes skrev 2005 att 20 % av miljardärerna tillgångar räckte för att få bort fattigdomen.

      • Falsk matematik, meningslöst att låtsas att man kan dela ut värdepapper som representerar ägande i produktionsmedel och omvandla till mat. Maskiner kan inte ätas. Konfiskerar man maskinerna hamnar de i händerna på någon som inte lyckas använda dem. Man kan trycka pengar också. Ett antal samhällen i asien och afrika är dysfunktionella, saknar utvecklingsnivå, dvs har ingen fungerande kapitalism och har fler invånare än de kan mätta. De är hungriga pga brist på kapitalism.

        Demokratisk socialism har aldrig funnits. Fullskaleexperiment på en tredjedel av jordens invånare resulterade i massterror, storskalig svält, kannibalism och slaveri. Socialism är stöld och demokratins antites. Därför finns inte ett enda framgångsrikt exempel på socialism, men däremot ett antal framgångsrika avsocialiseringar med avtagande fattigdom och minskad matbrist som resultat. Nordkorea, Zimbabwe och Venezuela behöver kapitalism nu, och raserad socialistisk terror.

        • Det går naturligtvis i prinsip att överföra tillgångar från t.ex. världens miljardärer, låta de som arbetat ihop miljarderna – vanligt folk – få tillgång till produktionsmedlen och tillgångar samt ordna distribution och ekonomi så att fattigdom avskaffas. Se på t.ex. Kina under en statskapitalism bara.

          Tillväxten var också större i Sovjet än i Väst 1917 till omkring 1980, sedan på samma nivå som i Väst. Sovjet utvecklades från efterblivet bondeland till världens andra supermakt trots 27 miljoner döda och en mycket förstörd infrastruktur under Andra världskriget samt egna misstag och övergrepp.

          Kinas typ av socialism medförde en betydligt bättre tillväxt och minskning av fattigdom jämfört med Indien – de stod på ungefär samma nivå 1949, skadade av brutal västlig, “demokratisk” klonialism.

          I. Om utvecklingen i Kina:

          Folkrepubliken Kina firar 70 år och det med rätta! Trots många fel och brister hos Mao och hans efterföljare har framstegen varit enorma. 1949 låg Indien före i många avseenden. Medellivslängden 1960 var 36 i Kina och i Indien 44. 2012 var den 66 i Indien och 75 i Kina. 1970 var analfabetismen 67% i Indien men bara 47% i Kina, 2017 var den 5% i Kina och 25% i Indien!
          Idag går 95% av barnen i skola, livslängden är 75 för män och 78 för kvinnor. Av de alla de hundratals miljoner som lyfts ur fattigdom under senare år står Kina ensamt för 61% men har 20% av världens befolkning.
          Alla regeringar ska hålla ögonen på stormakters agerande, även Kinas investeringar i andra länder.

          Men USA har sedan 1945 bedrivit krig i 37 nationer, 20-30 miljoner människor har dödats i dessa krig. (under andra världskriget dog cirka 50 miljoner).
          Kina har deltagit i 1: Korea och detta inför hotet att invaderas av/atombombas av USA.

          Det är bättre att bygga broar och järnvägar än att bomba sönder länder och döda dess befolkning även om många demokratiska rättigheter är starkt begränsade i Kina och de sociala klyftorna stora. (Slut Ulf Nilsson).


          Kina under Mao

          * Tillväxten i Kina var mycket god även under en stor del av Maos tid, omkring 5-6 % per år, enligt uppgifter jag sett. Enligt uppgifter från Världsbanken var medellivslängden i Kina 36,3 år 1960 , 66,8 år 1980, 70,3 år 2000. Motsvarande siffror för Indien var 44,3 år, 54,2 år och 62,9 år. Medan medellivslängden i Kina ökade med 30,5 år mellan 1960 och 1980, en period då Maos politik i stort sett tillämpades uppgick ökningen i demokratiska, kapitalistiska Indien till 9,8 år.

          Källa: Världsbanken. World Development Indicators online.                                              I Minqi Li. The rise of China and the demise of the capitalist world economy. New York:Monthly Review Press, 2008.

          * Ur en intervju med den kände vänstermannen och lingvisten professor Noam Chomsky i Counterpunch

          “Se på det maoistiska Kina, som alla förväntas avsky. Om man ser på det så sparades 100 miljoner liv jämfört med det demokratiska kapitalistiska Indien, tack vare hälsoprogrammen på landsbygden. 100 000 000 (100 miljoner) människoliv är inget litet antal (motsvarar c:a drygt 15 % av befolkningen, dvs. c:a 1,5 miljoner av Sverige befolkning), och siffran innefattar den stora hungersnöden. Ingen kan tala om det. Och om man ser på de kapitalistiska reformerna så minskade dödligheten mycket kraftigt under Mao, men började plana ut 1979.” – Intervju med Noam Chomsky

          Mao Tse Tung noterade att hälso- och sjukvården främst var inriktad på de 15 % som bodde i städerna och initierade en ökad satsning på landsbygden och på förebyggande mediciner. Kinas system med barfotaläkare visade sig framgångsrikt och WHO såg de som ett mönster för utvecklingsländerna.


          Dessutom genomförde Mao omfattande jordreformer som frigjorde hundratals miljoner kineser från slaveriliknande förhållanden, vilket vi påminns om av Åsmund Egge i Klassekampen 15/12 2012, sid 33.

          Inget vet med säkerhet om Kina hade haft samma, bättre eller sämre BNP om Maos politik fortsatt. Men vi har all anledning att tro att tryggheten, jämlikheten hade varit större och arbetslösheten närmast obefintlig. Många menar att den statliga planekonomin och frånvaron av stor ojämlikhet varit en viktig förutsättning även för framgångar i Kinas kapitalistiska ekonomi.

  7. I stället för att diskutera vilket system som är bäst för att undvika hunger i världen kanske man skulle diskutera hur man får stopp på befolkningsexplosionen som till slut kommer att leda till att massor av människor kommer att svälta! Ett annat problem är glyfosat, miljögifter, utarmade jordar, byggande på åkermark etc för att ökad befolkning kräver mer mark!

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here