Fattigare länder använder fem gånger mer pengar till återbetalning av skulder än på klimatkrisen

6
646
Klimat fattiga länder. Bild i Fars news.

Resultat av COP26 i Glasgow var mycket magert, som väntat. Återkommer till det.

Denna artikel i Farsnews har upphittats och översatts av Catarina Östlund.
Synpunkterna är kongruenta med missnöjet från fattiga länder vid klimatkonferensen i Glaosgow.


Fattigare länder använder fem gånger mer pengar till återbetalning av skulder än på klimatkrisen

Länder med lägre inkomster betalar fem gånger mer pengar på skulder än på att hantera effekterna av klimatförändringarna och att minska koldioxidutsläppen, enligt en ledande välgörenhetsorganisation mot fattigdom.

Uppgifter från Jubilee Debt Campaign* visar att 34 av världens fattigaste länder använder 29,4 miljarder dollar (21,4 miljarder pund) på att betala av skulder per år, jämfört med 5,4 miljarder dollar (3,9 miljarder pund) på åtgärder för att minska effekterna av klimatnödläget, rapporterade The Guardian.

Uganda uppgav att de skulle använda 537 miljoner dollar mellan 2016 och 2020, inklusive medel från internationella organ och givare, på klimatrelaterade projekt för att anpassa landets infrastruktur och hantera klimatkriser.

Den årliga budgeten på 107,4 miljoner kommer emellertid att minska på grund av betalningar av skulder till utlandet på totalt 739 miljoner dollar 2021, och dessa kostnader kommer att öka till 1.35 biljoner dollar 2025.

Och Uganda är inte det enda låginkomstlandet som kommer att behöva hitta extra pengar för att betala räntor på sina skulder under de kommande fyra åren, säger välgörenhetsorganisationen. Jubilee Debt Campaign räknar med att år 2025 så kommer de 34 länder som omfattas av forskningen, att använda sju gånger mer på avbetalningar av skulder, än att begränsa effekterna av klimatförändringarna.

Heidi Chow, verkställande direktör för Jubilee Debt Campaign, sade på Cop26-mötet i Glasgow i helgen, att skuldernas inverkan på låginkomstländer kommer att påverka deras förmåga att hantera klimatförändringarna.

”Länder med lägre inkomster betalar över miljardtals dollar i skuldåterbetalningar till rika länder, banker och internationella finansinstitut, samtidigt som det råder ett desperat behov av att bekämpa klimatkrisen”, sade hon.

”Här i Glasgow måste vi se till att rika miljöförstörande nationer ska sluta smita från sitt ansvar och se till att finansiera klimatet genom bidrag, samt avskriva skulder”, tillade hon.

Under de senaste 20 åren har internationella organisationer, som Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF), uppmuntrat utvecklingsländerna att finansiera utvecklingsprojekt med hjälp av banklån och obligationer.

Låntagarna förväntade sig, när de fick förtroendet att göra regelbundna återbetalningar, att räntorna med tiden skulle falla. Men låginkomstländer betalar fortfarande regelbundet mer än 10 procents ränta på lån jämfört med rika länder som i genomsnitt betalar 1,5 till 2,5 procent.

Under pandemin har IMF tillhandahållit försäkringar för att sänka en del av den skuldränta som betalas av låginkomstländer, fastän systemet täcker inte de medel som de är skyldiga Kina.

Välgörenhetsorganisationen berättade för United Nations Framework Convention on Climate Change (FN:s ramkonvention om klimatförändringar), att de granskade skuldåterbetalningarna och budgetåtaganden från de 34 länder som tillhandahållits, som visar planer som åskådliggör vad de förväntar sig att betala om de får internationell finansiering och vad de kommer att investera av sina egna inhemska resurser.

I rapporten uppgav att siffrorna sannolikt överskattar utgifterna för klimatanpassning och sade att ”bara för att ett land har sagt att det planerar att använda pengar på klimatanpassning betyder det inte att det har gjort det”.

Rika länder förväntades tillhandahålla finansiering till ett värde av 100 miljarder dollar per år till utvecklingsländer för att hjälpa till att hantera och begränsa klimatförändringarna. Åtagandet gjordes vid FN:s klimatsamtal i Köpenhamn 2009.

Redaktör Romelsjö: Som bekant har de rika länderna inte uppfyllt sitt löfte.

Tidigare i veckan sade Alok Sharma, Storbritanniens statsråd som är ordförande vid Cop26-mötet, att målet kommer att uppfyllas 2023.

Emellertid upplyste Jubilee Debt Campaign om att den klimatfinansiering som hittills har getts består till två tredjedelar av lån, ”vilket ytterligare ökar skuldkrisen i låginkomstländer”.

Maldivernas förre president Mohamed Nasheed, som företräder Climate Vulnerable Forum*** i 48 länder med en miljard människor, sade att många länder överhopades av sina utlandsskulder.

”Vi står inför ett hot som innebär att vi kanske inte ens har en ö eller ett land så länge till, så det är knappast möjligt för oss att betala skulden om vi inte ens existerar. Är det då inte rimligt att länder som är särskilt sårbara för klimatförändringar uppmanar skuldinnehavarna att strukturera om sina skulder?” tillade han.

*Jubilee Debt Campaign är en koalition av nationella organisationer och lokala grupper i Storbritannien, som kräver att de fattigaste ländernas orättvisa och obetalda skulder ska upphävas. Det har också varit känt som Jubilee Debt Coalition och fokuserar på utvecklingsländernas skuld. Wikipedia

** SEATINI är en syd –och östafrikansk intresseorganisation för information om handel och handelsförhandlingar, som grundats i Harare, Zimbabwe 1997. Wikipedia

*** CVF är ett globalt partnerskap mellan länder som oproportionerligt påverkas av följderna av den globala uppvärmningen. Forumet tar upp de negativa effekterna av global uppvärmning till följd av ökad socioekonomisk och miljömässig sårbarhet. Dessa länder söker aktivt en fast och brådskande lösning på den nuvarande intensifieringen av klimatförändringarna, nationellt och internationellt. CVF bildades för att öka industriländernas ansvar för konsekvenserna av globala klimatförändringar.

Föregående artikelVärldens största frihandelsområde bildat. Stor framgång för Kina
Nästa artikelRättvisa för Assange innebär rättvisa för alla!
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

6 KOMMENTARER

  1. ”Redaktör Romelsjö: Som bekant har de rika länderna inte uppfyllt sitt löfte.”
    De rika i de rika länderna har inte uppfyllt sina löften. Och nu skall de rika i de rika länderna se till att de fattiga i de rika länderna skall göra de rika i de fattiga länderna ännu rikare.
    Dvs stamhövdingar och oligarker i de fattiga lännderna gnuggar händerna.

    • Jag tror korruptionen i u-länderna kommer att nå helt nya nivåer när pengarna börjar ramla in på diktatorernas konton i Afrika och Asien. Miljöförstöringen lär fortsätta då diktatorerna inte kommer att göra ett dugg för att motverka skogsskövling, utrotning av djur och nedsmutsning av vattendrag de kommer bara att peka på deras CO2-utsläpp blivit lägre för att befolkningen inte har råd att köpa varken gas eller olja och lever i ännu större armod. Allt i en meningslös jakt på CO2 som kommer att kosta miljoner människor livet i u-länderna.

  2. Gunnar Andersson och Benny, det är lönlöst att diskutera med er…”Era åsikter är som spikar, ju mer man hamrar på dem, desto hårdare sitter de.” Alexandre Dumas dy.

    • Och Catarina ser alla problem som en spik (CO2) som måste bankas ner med en hammare d v s klimatpropagandan, och alla överdrifter tillåts! Att ignorera de stora problemen med överbefolkning, skogsskövling, utrotande av djur, utfiskning, förorening av haven m.m alla problem som är långt viktigare att ta ity med än CO2 och ändå sitter dårarna i Glasgow och yrar om en harmlös spårgas i atmosfären.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here