Maduro kallar till nyval i Venezuela alltmedan dialog pågår.

13
614

Venezuela har haft ungefär 20 demokratiska val de senaste 20 åren, fler än exempelvis Sverige där 85 % uppger att de saknar politiskt inflytande mellan valen enligt Demokratiutredningen.

Senaste stora valet var presidentvalet i maj 2018, som Maduro vann överlägset (se nedan). Fick bra betyg av 200 valobservatörer från 30 länder. Då Guadió utnämnde sig själv till interimspresident i januari, och genast fick stöd av USA, Sverige, flera EU-länder, och totalt från en fjärdedel av jordens stater krävde USA & Co att nyval skulle utlysas genast,inom 8 dagar i vissa uttalanden, och att valde Maduro skulle avgå. Morgonnyheterna rapporterar exempelvis 3 februari att EU inte godtar presidentvalet i Venezuela i maj 2018. Man kräver nytt presidentval. Vad har det med demokrati att göra att kräva presidentval i ett land i annan världsdel?

Maduro har hela tiden talat för dialog. USA-stödde Guadió har tagit avstånd från det, men flera gånger sagt att han accepterar angrepp på Venezuela av USA. Stödet för honom har uppenbarligen avtagit. Dialog mellan Venezuelas regering och oppositionen har inletts i Norge.

President Maduro föreslår nyval av parlamentet, första gången faktiskt i början av februari.Maduro utlyser nyval.

Särskilt parlamentsvalet 2015 har kritiserats.

Prensa Latina skriver: Det kommande parlamentsvalet kommer att kunna innebära slutet för en period av destabilisering och konspirationer av venezuelanska oppositionssektorer, konstaterade president Nicolas Maduro. Vid ett nyligen möte med ledningen för Venezuelas United Socialistiska Parti (PSUV) betonade presidenten behovet av att återupprätta Nationalförsamlingen (parlamentet) som inte fungerat sedan 2016.“År av elände har förvandlat den lagstiftande verksamheten till en värdelös makt, som böjt knä för det amerikanska imperiets intressen”, sade den venezuelanska statschefen på måndagen. Maduro uppmanade PSUV: s ledning att förbereda valet som kommer att ske snarare “förr än senare”.
Prensa Latina.


Om presidentvalet 2018.

Maduro omvaldes som president i Venezuela söndagen den 20 maj. Han fick 5,8 miljoner av de 8,6 miljoner avlagda rösterna (67%), vid ett valdeltagande på 46 procent. Hans närmaste utmanare, Henri Falcon, fick 1,8 miljoner röster. Processen övervakades av ca 200 internationella valobservatörer från ett 30-tal länder. Bland observatörerna fanns Spaniens tidigare premiärminister Zapatero, som kommenterade: ”Jag hyser inga tvivel om valprocessen. Det är ett avancerat och automatiserat valsystem.” En annan observatör var Ecuadors förre president Rafael Correa som skrev: ”De venezolanska valen fortskrider fullt normalt.” Val i Venezuela och USA.
Stor valseger för Maduro i valet i Venezuela. Vad skriver media?

Naturligtvis är det låga valdeltagandet en svaghet, frammanat bl.a. av den dominerande högerpressens skriverier innan om orättvis val etc och högerns partiella bojkott. Maduro fick 31 % av rösterna från de röstberättigade. Det är en något högre andel som Barack Obama fick 2008 och mer än vad han fick 2012 Trump fick 26 % av de röstberättigas röster 2016 vid ett valdeltagande på drygt 50 %.

Men västerländska media har intagit en totalt annan syn på presidentvalet 2018, som de enhälligt och genast framställer som bristfällig i bästa fall, och som en total bluff ledd av en diktator, i sämsta. New York Times skriver på valdatumet att valen är en ”tävlan som kritiker säger var uppgjort i hans (Maduros) favör).” Huffington Post skriver dagen efter att ”en röstning förkastad som en fars och som cementerar autokrtin i det krisdrabbade OPEC-landet.”

* Dock har jag inte sett några belägg eller fakta som stödjer denna bedömning.

EU var inbjudet att sända valobservatörer men avstod. Genast efter presidentvalet förklarade EU att valet var oacceptabelt.

Internationella valobservatörer vid presidentvalet i Venezuela i maj 2018 har skrivit till Federica Mogherini, High Representative of the EU for Foreign Affairs and Security Policy, om stora felaktigheter EU:s uttalande om valet i Venezuela. venezuelaanalys.

Du kan läsa ett kortfattat utdrag av EU-deklarationen och brevet som svar nedan. Du kan läsa hela EU-deklarationen EU:s uttalande om valet i Venezuela.


Kritik mot valet av nationalförsamling 2015.
Demokratiska val i Venezuela och i USA.
Det finns kritik mot och förståeliga frågor om valet till nationalförsamlingen i december 2015. Oppositionen vann valet, men 3 ledamöter från Amazonas blev inte godkända av Valmyndigheten pga dokumenterat valfusk. Nationalförsamlingen vägrar underkasta sig Högsta Domstolens beslut om detta. HD beslöt då att beslut som Nationalförsamlingen fattar inte har juridisk status. Om de tre ledamöterna godkänts så hade högern fått kvalificerad majoritet och kunnat utse en ny Valkommission, samt ledamöter i HD och ändrat status för Nationalbanken till ”oberoende”
.
En ganska ingående redogörelse om valet finns i denna artikel av Dick Emanuelsson. Venezuela – demokrati eller diktatur? Frågor och svar.

Och i denna om valet 2017 av Francisco Contreras Påståenden om valfusk i Venezuela saknar stöd?

Man hade kunnat göra om valet 2015 vilket Nationalförsamlingens majoritet vägrade att göra. Kanske för att oppositionens plan var att avsätta Maduro. Det stod tidigt klart att den mest radikala delen av oppositionen inte ville göra opposition mot Maduro genom Nationalförsamlingen utan hade som enda målsättning att avsätta Maduro. Ramos Allup, som valdes till talman ,sa när han tillsattes att Maduro skulle avsättas innan 6 månader.

Enligt Venezuelas konstitution (artikel 347-350) är det möjligt att ta initiativ till val av en överordnad konstitutionell församling (Asamblea Constituyente). Det framgår också hur initiativet kan tas. Vilket gjordes och valet till denna församling genomfördes i juli 2017. Allting står reglerad i konstitutionen och därför skedde inget brott. Högeroppositionen vägrade att delta i valet till den konstitutionella församlingen.

Till skillnad från Sverige har Venezuela ett maktfördelningssystem som bygger på 5 makter Presidenten, Nationalförsamlingen, Högsta Domstolen, Valmyndigheten och Medborgarmakten. De fem makter har olika befogenheter och står inte över varandra. Enbart en Asamblea Constituyente är överordnad alla 5 makter.

Presidenten har till skillnad från den svenska statsministern mycket starkare befogenheter bl a att skriva internationella avtal och leda utrikespolitiken. Nationalförsamlingen kan enbart blockera internationella avtal.

Denna beskrivning har jag fått av en Latinamerikakännare. Säkert finns andra uppfattningar om valen i Venezuela.

Avslutande kommentar: Det är bra att Maduro tar initiativ till nyval. Borde i sig räcka för att andra stater tar bort stödet till Guadió. Tror du det kommer att ske? Maduros beslut måste förstås ske i ljuset av Guadiós misslyckande.

Varje regering utlyser nyval i en situation som man tror är rimlig för regeringen och landet. USA, “Demokratins förkämpe”, enligt alltför många sa i ett uttalande igår att enda frågan för dialogen i Norge gäller förhållanden för Maduros avgång. France24

Låt oss se sanningen i vitögat. USA, Sverige, många länder i EU och högerregeringar i Latinamerika företräder en icke-demokratisk uppfattning i denna fråga. Och notera med vilken mildhet Guadió behandlats av regeringen.

I många länder, säkert i USA och troligen i Sverige, skulle en politiker som utser sig till landets ledare och som godtar utländska intervention häktas, alternativt få genomgång stor sinnesundersökning. Men inte i Venezuela. Dialogen i Norge ska diskuteras längre fram.

Relaterat.
Valobservatörer: EU:s kritik av högklassigt presidentval i Venezuela är falsk.
Öppet brev till Utrikesminister Margot Wallström från en lång rad föreningar! Överlämnat i början av februari (av bl.a. mig).
USA dödar kvinnor, barn och män i Venezuela. “Feministiska” utrikesminister Margot och regeringen tiger. Skäms!
Venezuela har antagligen en av världens mest demokratiska grundlagar. Varför ändra i den?
Stor valseger för Maduro i valet i Venezuela. Vad skriver media?
Påståenden om valfusk i Venezuela saknar stöd?

13 COMMENTS

  1. “Vad har det med demokrati att göra att kräva presidentval i ett land i annan världsdel?”

    Det har med en växande internationell solidaritet att göra. En globaliserad värld kräver inflytande vilket närmast drabbar det nationella oberoendet. I sin förlängning upplever jag det som en ny världsordning. Traditionella länder gör inte som dom vill längre. Inte ens “världspolisen” USA.

    • Det har att göra med att man inte respekterar FN-stadga, nationell självbestämmanderätt. En globaliserad=imperialistisk värld med USA som hegemon söker och genomför genom folkrättsvidriga, brutala krig (Syrien,Irak, Afghanistan, Libyen,Jemen, Ukraina) sin politik för att i eget intresse får kontroll över alltför självständiga länder.

  2. Oppositionen bad FN att INTE skicka observatörer, och försökte öht sabotera valen eftersom de bestämt sig i förväg Men se exempelvis: https://venezuelanalysis.com/analysis/13899 Jeremy Fox, journalist / writer
    Jospeh Farrell, Board of the Centre for Investigative Journalism
    Calvin Tucker, journalist MS
    Dr Francisco Dominguez, Latin American Studies, Middlesex University

  3. Bara ett nyval till parlamentet och presidentskapet övervakat av t.ex FN kan ge trovärdiga val. Som det nu är så röstar man digitalt (lätt att manipulera), ingen av motkandidaternas representanter finns med vid räkningen av de kvitton som datorn spottar ut, i anslutning till röstlokalerna registreras de röstande som vill ha matransoner med de “patriotiska kortet” vilket i vilket annat land som helst skulle betraktas som röstköp, i en del val t.ex till det allsmäktiga ANC tillämpas inte en man en röst, motkandidater tillåts inte att delta och de 2 motkandidater som deltog underkände valet etc etc
    Just nu så lever mer än 61% i extrem fattigdom i Venezuela. Hur troligt är det i vilket land som helst att den president som är ansvarig för katastrofen får en stor majoritet av rösterna i ett val?
    Redan 2014 uppgick den extrema fattigdomen till 23,6 %, 2015 ökade den till 49,9 %, och 2016 ökade den igen till 51,5 % och 2017 blev den 61,2 %.

    http://www.el-nacional.com/noticias/sociedad/encovi-los-venezolanos-esta-sumido-pobreza-extrema_224041

    I det extremt högerinriktade och lika extremt ojämlika Colombia ligger det extra fattigdomen på drygt 7%. (https://en.m.wikipedia.org/wiki/Poverty_in_Colombia)

    Valundersökningarna inför presidentvalet 2018 gav Maduro mellan 9 och 60 % av rösterna vilket kanske kan illustrera det totala misstroende som finns när det gäller valens legitimitet.

    (https://es.m.wikipedia.org/wiki/Elecciones_presidenciales_de_Venezuela_de_2018)

    Förhoppningsvis ger samtalen i Norge resultat. Jag hoppas på ett val utformat av FN som har utsikt att bli trovärdigt hos alla parter.

      • Tydligen så lyckades 3 indianer från Amazonas valfuska. Det är ju därför den valda kongressen är satt i blockad.

        • Någon är sur för att Venezuelas Bolivarian revolution står kvar. Alltså imperiets lömska planer med zionisten Abrams is pesten har inte burit frukt.

          • Riken som bygger på lättja kommer med tiden att försvinna. Kvar blir de riken som byggs på arbete, företagsamhet, flit och strävsamhet. Socialistrevolutionen i Venezuela kommer att gå under. Dess dagar verkar nu vara räknade. Det tog i Venezuela c:a tjugo år för lättjan att förstöra samhällsekonomin. Det är inte så svårt egentligen. Det är bara att erkänna Darwins evolutionsteori. Det som har bäst förutsättningar kommer överleva och föra livet vidare. Det är en av naturen kommen alldeles egen utvecklingsmodell. Som förmodligen inte går att ändra på.

            Påminnelse.
            Vad händer i landet Saudi Arabien när oljan tar slut?

  4. Arbetarklass, det beräknas att Saudi har olja för 70 år framåt. Är de kloka så använder de den tiden till att investera i annan typ av ekonomi. Hittills har de visat prov på mer framförhållning än Venezuela. När oljepriserna började gå neråt 2013 så hade Saudi en valutareserv på 737.8 miljarder USD, Venezuelas valutareserv var 20.2 miljarder USD. Samtidigt var Saudiarabiens skuldsättning 3,6 miljarder USD medan Venezuelas skuldsättning låg på 57,3 miljarder USD. Samtidigt har Saudi hållit sina produktionsanläggningar i trim medan Venezuelas fått förfalla både när det gäller olja och elproduktion. Idag producerar Saudi mer än 10 miljoner fat per dag medan Venezuelas produktion har sjunkit till 732 000 fat per dag. Samtidigt har Venezuela 297 miljarder fat i oljereserver medan Saudi beräknas ha 268 miljarder fat. Saudi Arabien verkar ha en finansminister som förstår villkoren för ekonomin i en kapitalistisk värld, dessutom har inte Saudi varit så korkade att de avskedat alla yrkeskunniga chefer arbetare och tekniker och ersatt dem med militärer och partilojala. Det är svårt att sia om vad som händer med ekonomin när oljan tar slut om 70 år, eller rättare sagt ingen vet ens vad som händer om t.ex 5 år. Men Saudi har som sagt visat framförhållning. Precis som Venezuela (och de flesta andra moderna kapitalistiska ekonomier) har man satsat på ett omfattande välfärdssystem sedan 2017 som når c.a 10 miljoner fattiga förmånstagare. I genomsnitt får de 250 USD i månaden i bidrag. Utbildningen är gratis upp till universitetsnivå, sedan finns stipendier. Bl.a betalar staten 5000 universitetsstudenters utbildning utomlands på några av världens bästa universitet. Ecuador under Rafael Correa erbjöd samma förmån. Tanken är att man i framtiden när oljan sinar skall ha tillräckligt många högutbildade för att kunna möta en kunskapsintensiv industris behov. I Venezuela är utbildningen t.om universitetsnivå fri men både lärare och studenter flyr universiteten sedan åtminstone 2015 p.g.a. av svältlöner och p.g.a. utebliven studiefinansiering. Liknande förhållanden gäller i grund och gymnasieskolan. För övrigt gäller samma sak även Kuba där lärare flyr skolan eftersom de inte klarar sig på de ungefär 20 USD de tjänar per månad. Alltfler kubanska ungdomar väljer också att inte studera vidare eftersom de tycker det är lönlöst att kämpa 4-5 år för att sedan tjäna 20-50 USD per månad inkomster som de kan få per timme i turistsektorn. Så sammanfattningsvis så tror jag inte det handlar så mycket om lättja utan mer om att erbjuda ett samhälle med en ansvarsfull planeringen av ekonomin med sikte på framtiden och som ger människor möjligheter istället för att sätta upp hinder.

    • Något som på den här sajten inte alls dryftats om Venezuela är skatterna.
      Hur skatterna ser ut i Sverige vet vi ganska väl men hur är skatterna i Venezuela?
      Inkomstskatt, bolagsskatt, moms, energiskatter, skatt på tobak, alkoholskatt m.m.
      Bensinskatt går väl inte att tala om därför där är ju bensinen nästan gratis.

  5. Arbetarklass, väldigt få betalar inkomstskatt eftersom minimilönen varierar mellan 3 och 8 dollar per månad och medelinkomsten ligger där i närheten av minimilönen. Momsen ligger på 16%
    .
    Det finns också en “skatt på stora finansiella transaktioner” och en särskild skatt på 2% som debiteras direkt till 133 000 “särskilda skattebetalare” de 133 000 miljonärerna.
    Tidigare tog man ut en schablonskatt på olika typer av butiker som slog ut mängder med företag inom handel eftersom den skatten togs ut oavsett om man gick med vinst eller inte.
    Den enorma svarta sektorn, t.ex militärer som säljer bensin, mat eller gör valutaffärer genererar givetvis ingen skatt. Det som länge finansierar den offentliga sektorn är ju inkomsterna från oljeförsäljningen. Men de inkomsterna har reducerats drastiskt eftersom produktionen per dag har fallit från c:a 3 miljoner fat per dag till 732 000 fat per dag. Dessutom gör Maduro stora ansträngningar för att betala av på sina stora skulder till Kina och Ryssland. Budgeten dras med världens kanske högsta underskott som finansieras via sedelpressarna vilket också leder till att man är världsledande när det gäller inflation, i april låg inflationen på
    13 00000 %.

    • Tack för intressant info. Den här typen av information får man tyvärr inte av någon media. Den måste sökas på andra vägar. Nu förstår jag att skatt på arbete eller skatt överhuvudtaget alls inte har samma betydelse i Venezuela som i Sverige eller liknande länder. Jag tror det är en dålig idé att ha oljeinkomster som ett lands försörjning. Eller råvaruförsäljning överhuvudtaget. Det kommer ofelbart leda till lättja som förstör en sunt tänkande ekonomi. Möjligen kan de båda förenas men då måste det finnas en styrande ledning som klarar de kraven. Gratis el och bensin är INTE vägar som jag skulle rekommendera. Billigt röstköp för politiker kallar jag sådant.

  6. Arbetarklass, i tredje världen drivs väldigt lite skatt på lön in. Dels tjänar folk för lite, dels arbetar upp till halva befolkningen i den informella sektorn (vi skulle kalla det den svarta ekonomin) och dels saknar man en fungerande administration för att driva in skatter. Därför blir moms en väldigt viktig skatt eftersom den är lättare att driva in. Samtidigt är den mer skadlig eftersom den är regressiv, dvs de som konsumerar stor del av sin lön på moms-belagda varor (mat, kläder) betalar en högre skatt i % än rika som bara använder en mindre del av sina inkomster på konsumtion. Det är också vanligt att en naturresurs som t.ex olja får stå för skatteintäkterna. Venezuelas beroende av oljan är inte en nyhet, även före Chavez fick oljan betala import och skatter. Det nya är att Maduros misskötsel av ekonomin slår de värsta högerregeringarna i landets historia. När jag var och jobbade i Venezuela 2005 var det redan då tydligt att den största delen av ekonomin (som inte var knuten till oljan) var misskött. Jag var då väldigt positiv till Chavez men reagerade starkt på misskötseln. Jag var dock tillräckligt naiv för att tro att de åtminstone skötte sin kassa-ko, oljeindustrin!

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here