Regimbyte har varit USA:s mål i Ryssland i flera år

21
2000
Scott Ritter

 

 

 

 

 

I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan och även idag” publiceras nu – senare än vanligt – nu denna artikel av den kände analytikern Scott Ritter som översatts av Rolf Nilsson. https://www.rt.com/russia/552943-biden-russia-regime-change/. Tror att hans bedömning är riktig.

Scott Ritter är en före detta underrättelseofficer för US Marine Corps och författare till ”SCORPION KING: America’s Suicidal Embrace of Nuclear Weapons from FDR to Trump.” Han tjänstgjorde i Sovjetunionen som inspektör för genomförandet av INF-fördraget, i general Schwarzkopfs stab under Gulfkriget och från 1991-1998 som FN-vapeninspektör. @RealScottRitter

_________________________________________________________________

Regimbyte har varit USA:s mål i Ryssland i flera år

Trots alla försök att begränsa skadan av Bidens yttrande ”Putin kan inte förbli vid makten”, så är detta precis vad Washington önskar

Det var den kulminerande händelsen på en fyradagarsresa, som planerades i sista minuten, i syfte att samla Europa för att stå upp mot Rysslands militära intrång i Ukraina. När han talade inför en stor och entusiastisk folkmassa i den polska huvudstaden Warszawa, avslutade USA:s president Joe Biden sina uttalanden med att gå utanför manuset. Efter att ha fördömt vad han kallade sin ryske motsvarighet Vladimir Putins ”brutalitet” i Ukraina, yttrade Biden nio ord som i ett ögonblick omintetgjorde vad som än hade åstadkommits på denna resa: ”För guds skull, den här mannen [Putin] kan inte sitta kvar vid makten.”

Biden lämnade platsen och begav sig direkt till Air Force One, som stod klar för att flyga honom tillbaka till USA. Redan innan hans plan kunde lyfta från marken kämpade Vita huset för att begränsa den skada, som Bidens senaste blunder åstadkom. ”Presidentens poäng”, förklarade en icke namngiven tjänsteman i Vita huset för pressen, ”var att Putin inte kan tillåtas att utöva makt över sina grannar eller regionen. Han diskuterade inte Putins makt i Ryssland, eller regimförändring.”

När Biden kom tillbaka till USA blev han tillfrågad om han i själva verket krävde ett regimskifte i Moskva. Biden erbjöd ett kortfattat svar på ett ord: ”Nej.”

Men uttalandet utanför manus fortsatte att förfölja Biden, som senare var tvungen att ge en mer detaljerad förklaring till sitt utbrott, och då berättade för pressen ”Jag uttryckte den moraliska upprördhet jag kände … [över] den här mannens handlingar [dvs. , Putin]”, sa Biden. ”Jag talade inte då, och inte heller talar jag nu, om en policyförändring.”

Biden tillade senare att ”Ingen tror att jag pratade om att avlägsna Putin. Ingen tror det.”

Antony Blinken. Bild Wikipedia.

Tydligen var tillräckligt många bekymrade över just den frågan för att få diplomater i USA och Europa att arbeta övertid för att förklara något annat. USA:s utrikesminister Antony Blinken förklarade att USA ”upprepade gånger” hade uttalat att ”vi inte har en strategi för regimförändring i Ryssland – eller någon annanstans. För oss handlar det inte om regimbyte”, förklarade han. ”Det ryska folket måste bestämma vem de vill ska leda dem.”

 

Josep Borrell, EU:s chefdiplomat, steg också fram för att bortförklara Bidens uttalanden. ”[I EU] är vi inte ute efter ett regimskifte, det är något för de ryska medborgarna att bestämma, om de så klart nu kan bestämma det.”

Tyvärr, för både Blinken och Borrell, verkar bevisen tyda på något annat. Enligt den brittiska journalisten, Niall Ferguson, citerades en hög tjänsteman i Biden-administrationen för att säga, innan Bidens misslyckande, att i efterdyningarna av det ryska militära intrånget i Ukraina, ”Det enda slutet på spelet nu är ett slut på Putins regim. Tills dess, så länge Putin sitter kvar, kommer [Ryssland] att vara en paria-stat som aldrig kommer att välkomnas tillbaka in i nationernas gemenskap.”

Varken åsikten (dvs. att Putin måste avgå) eller mekanismen för regimändring (att det ryska folket kommer att tvinga bort honom) representerar nytänkande i termer av västvärldens inställning till den nuvarande ryska regeringen. I själva verket är båda välkända för Ryssland. Enligt Michael McFaul, USA:s ambassadör i Ryssland 2012-2014, tror Rysslands president Vladimir Putin att USA arbetar hårt för att främja regimförändringar runt om i världen, inklusive i Ryssland, genom så kallade ”färgrevolutioner” eller folkliga mass-uppror.

Redan 2005 skrev McFaul själv en hel artikel om USA:s ansträngningar för regimförändringar i det forna Sovjetunionen. Detta var en av anledningarna till att president Barack Obamas beslut att skicka honom till Moskva visade sig vara så impopulärt på den ryska sidan.

Kreml anklagade USA för att engagera sig i sådana handlingar i Ryssland, efter det ryska valet till duman i december 2011, som dåvarande premiärminister Putins parti vann knappt. Vid ett möte med Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, uttryckte USA:s förra utrikesminister, Hillary Clinton, efter duma-valet 2011 sin ”allvarliga oro över valets genomförande” och krävde en ”fullständig utredning av alla rapporter om bedrägeri och hot”, och tillade ”Det ryska folket, som människor överallt, förtjänar rätten att få sina röster hörda och sina röster räknade. Och det betyder att de förtjänar fria, rättvisa, transparenta val och ledare som är ansvariga inför dem.”

Putin anklagade i sin tur Clinton för att ge ”signalen” till oppositionsledare att genomföra massoroligheter för att undergräva de ryska valen. ”[Oppositionsledarna] hörde signalen och med stöd av det amerikanska utrikesdepartementet började ett aktivt arbete”, sa Putin efter Clintons kommentarer. ”Vi är alla vuxna här. Vi förstår alla att organisatörerna agerar enligt ett välkänt scenario och i sina egna legosoldaters politiska intressen.”

McFaul underströk oron från Putins sida, när det kom till Clintons uttalanden. ”Han var uppriktigt orolig över den här mobiliseringen mot honom,” sa McFaul senare, ”och det var då han svängde hårt mot oss. För Putin bekräftade detta hans teori om USA:s utrikespolitik.”

McFaul borde veta, med tanke på det faktum att han var arkitekten bakom den så kallade ”Russia-reset”-politiken, som vidtogs av president Barack Obamas administration 2009. Det verkliga syftet med denna återställningspolicy var dock regimbyte – att underlätta bemyndigande av president Dmitrij Medvedev, den tidigare premiärministern, som hade bytt plats med Putin 2008 på grund av att den ryska konstitutionen begränsade Putin till två på varandra följande mandatperioder (konstitutionen har sedan dess ändrats), för att permanent ersätta Putin som president.

Under McFauls inflytande begränsade Vita huset kontakten med Putin och man lade all sin uppmärksamhet på Medvedev. Denna offensiva press (full-court press, idrottsterm, ö.a.) för att förhindra Putins återkomst till Kreml som president, sträckte sig till Joe Biden, som vid den tiden var Obamas vicepresident.

Under en resa till Moskva i mars 2011 ska Biden ha uppmanat Putin att inte söka omval, och sa till en grupp ryska oppositionsledare att det skulle vara bättre för Ryssland om Putin inte kandiderar till omval nästa år. ”I slutet av mötet,” sade Boris Nemtsov, en ledande oppositionsfigur som mördades i Moskva den 27 februari 2015, i sin blogg, ”sa Biden, att i Putins ställe skulle han inte ställa upp som president 2012, eftersom detta skulle vara dåligt för landet och för honom själv.”

Putin ignorerade naturligtvis Bidens ”råd” och fortsatte med att återta presidentposten i valet i mars 2012.

Den ryska regeringen har länge hävdat att västerländska underrättelsetjänster hade använt ”demokratifrämjande” som en front för att organisera politisk opposition mot Putin, med målet att avsätta honom från ämbetet – dvs regimbyte. En av de mest offentliga aspekterna av denna ansträngning var Rysslands upptäckt av en så kallad ”spy rock” som användes av den brittiska underrättelsetjänsten, MI6, för att kommunicera med dess agenter i Moskva (fejkad sten som innehåller elektronik, ö.a.). Samtidigt som detta objekt (i verkligheten en hemlig elektronisk enhet som används för att underlätta kommunikation) var i drift, anklagade de ryska underrättelsetjänsterna britterna för att i hemlighet finansiera ryska politiska oppositionsgrupper.

Incidenter som ”the spy-rock” ledde till att den ryska regeringen slog till mot utlandsfinansierade, icke-statliga organisationer (NGOs), och först antog lagar som tvingade grupper, som får utländsk finansiering och anses delta i politiska aktiviteter, att registrera sig som ”utländska agenter”, innan man helt och hållet spärrade icke-statliga organisationer, om de ansågs utgöra ett hot mot Rysslands konstitutionella ordning, försvar eller säkerhet. Listan över förbjudna organisationer inkluderade USAID, vilket fick Obama-administrationen att dra sig ur Civil Society Working Group i USA-Rysslands bilaterala presidentkommission. Thomas Melia, gruppens amerikanska vice ordförande, noterade att ”de åtgärder som nyligen vidtagits av den ryska regeringen för att införa restriktioner för det civila samhället… ifrågasatte allvarligt huruvida det var användbart eller lämpligt att upprätthålla den mekanismen.” Hans åsikter upprepades av taleskvinnan för utrikesdepartementet, Victoria Nuland, som sa till pressen att ”arbetsgruppen inte främjade civilsamhällets sak i Ryssland.”

Lämnat outtalat var det faktum, att vad USA kallade ”att främja civilsamhällets sak i Ryssland” sågs av Ryssland som lite mer än tunt förtäckta ansträngningar för regimförändring, genom utländskt finansierad ”färgrevolution”.

Medan USA:s och dess västerländska allierades öppna och förtäckta ansträngningar att undergräva och störta Putins regering, genom att underlätta intern politisk opposition i Ryssland, med ett uppehåll under Trumpadministrationens fyra år, har valet av Joe Biden 2020 och tillkomsten av den nuvarande Ukraina-krisen, lett till att Biden-administrationen engagerar sig på nytt för att försöka försvaga Putins grepp om makten och i slutändan för att avlägsna den ryske presidenten från sitt ämbete.

Biden-administrationen har tagit till greppet att tala direkt till det ryska folket, för att underblåsa inre oroligheter i Ryssland. ”Vi vet att många av er inte vill ha någon del av det här kriget”, sa utrikesminister Antony Blinken nyligen, i ett tal till Rysslands folk. ”Ni – som ukrainare, som amerikaner, som människor överallt – vill ha samma grundläggande saker: bra jobb, ren luft och rent vatten, chansen att uppfostra era barn i trygga stadsdelar, skicka dem till bra skolor, ge dem bättre liv än ni själva haft. Hur i hela världen hjälper president Putins oprovocerade aggression mot Ukraina er att uppnå någon av dessa saker?”

Lämnat osagt var vad Blinken förväntade sig att det ryska folket skulle göra åt saken.

Blinkens kommentarer följde dem som Joe Biden gjorde under dagarna fram till den ryska militärens inmarsch i Ukraina, när den amerikanska presidenten den 15 februari riktade sig direkt till det ryska folket: ”Till Rysslands medborgare: Ni är inte vår fiende,” sa Biden. ”Och jag tror inte att ni vill ha ett blodigt, destruktivt krig mot Ukraina – ett land och ett folk som ni delar så djupa band av familj, historia och kultur med.”

Utrikesdepartementet har tagit sig för att skicka ut tweets på ryska språket, som uppmuntrar till offentliga demonstrationer mot kriget. ”Ryssarnas öppna protest mot president Putin och hans krig är en mycket modig handling”, förklarar en sådan tweet. ”Som president Biden sa, det ryska folket är inte vår fiende. Vi skyller detta krig på president Putin, inte på dem.”

Biden-administrationen har gjort sitt yttersta för att se till att dess program för att kommunicera direkt till det ryska folket, i syfte att att främja inhemskt missnöje i Ryssland, är en del av en övergripande strategi för att avlägsna Putin från ämbetet. Biden själv underströk i sina kommentarer den 15 februari att ”Vi försöker inte destabilisera Ryssland.”

Men några i den amerikanska eliten kräver faktiskt att Putin ska tas bort från makten. ”Finns det en Brutus i Ryssland? (Brutus deltog i mordet på den romerske kejsaren Julius Caesar, ö.a.)”, skrev senator Lindsey Graham, en republikan (från South Carolina), känd för sin anti-Putin-åsikt, i en tweet den 3 mars. ”Finns det en mer framgångsrik överste Stauffenberg (Stauffenberg var delaktig i 20 juli-attentatet mot Hitler, ö.a.) i den ryska militären? Det enda sättet detta kan sluta på är att någon i Ryssland tar bort den här killen. Du skulle göra ditt land – och världen – en stor tjänst.”

När han konfronterades för sin tweet, förstärkte Graham sina ord. ”Han [Putin] måste behandlas av det ryska folket,” sa Graham. ”Jag ber inte om att få invadera Ryssland för att ta bort honom. Jag ber inte om att skicka amerikanska markstyrkor till Ukraina för att bekämpa den ryska armén. Jag ber det ryska folket att resa sig och avsluta detta skräckvälde.”

Vita huset var snabbt med att ta avstånd från Grahams tweet den 3 mars. ”Nej, vi förespråkar inte att döda ledaren för ett främmande land eller att införa ett regimskifte”, konstaterade Vita husets talesperson Jen Psaki. ”Det är inte den amerikanska regeringens ståndpunkt och absolut inte ett uttalande som du skulle höra komma från någon som arbetar i den här administrationen.”

Sedan gav Joe Biden, USA:s president, röst åt just samma åsikt under sitt tal i Warszawa: ”För guds skull, den här mannen [Putin] kan inte stanna vid makten.”

Det finns helt enkelt inget annat sätt att snurra det uttalandet. Vare sig talat eller outtalat står det klart för alla, att USA:s officiella politik är, och har varit sedan 2009, ett regimskifte i Moskva, genom att använda krafterna från så kallade ”demokratiska reformer” (dvs. massoroligheter) för att avsätta President Putin.

Tyvärr, för Biden, Blinken, Graham och deras regimförändringskollegor, visade en opinionsundersökning från Levada (erkänd som utländsk agent i Ryssland) att den ryska ledarens godkännandebetyg var över 71%. Chanserna för att deras regimändringsfantasi ska bli verklighet i detta skede av spelet är exakt noll.

Föregående artikelAmerikanska tjänstemän vill verkligen, VÄLDIGT GÄRNA att du ska veta att USA är världens ”ledare”.
Nästa artikelNoggrant avslöjandet om massakern på Maidan tystas ned av en ledande akademisk tidskrift
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

21 KOMMENTARER

  1. Biden har på ett vis rätt. Ryssland kan inte återupprätta ett förtroende utan att byta ledning. Lille Putte är körd.
    Bidens ordval är synnerligen dåligt. Han skullevistället ha pratat om Diktaturens kreatur eller varför vinte Satans mördare! Det hade varit mer korrekt

  2. Regimbyten är väl USAs grand plan för att ta över kontrollen över världen och skapa en global militärdiktatur. Expansionen av den militära alliansen NATO för framtida militära angrepp och erövring är väl bar en komponent i detta. Lyckligtvis ser det ut att misslyckas, precis om i tidigare försök, särskilt påfallande är Tredje Riket.

  3. När president Eisenhower höll sitt avskedstal till nationen, varnade han allvarligt för MIK (militär industriella komplexet)
    Redan då var MIK den verklige makthavaren i USA.

    Sedan dess har makten hos MIK ökat enormt.
    Idag envåldshärskare över USA/NATO och därmed hela jorden.

  4. Godmorgon ryssofober. har ni hört nyheten? Bakmut har BEFRIATS från ukrozionazisternas grepp. Juste, det är den Ryska armén som jo enligt er och andra expert ryssofober har brist på ammunition, består av tvång rekryterade soldater, har ingen stridsmoral, etc. etc. Mitt råd till er är att snabbt som attan finan en klagomur någonstans och banka huvudet för att lindra smärtan😜

    Innebörden av Bakmuts befrielse?
    1. Den s k ukrainska armén är nästan helt förstört.
    1. Den Ryska trikoloren vajar i stadens centrum.
    2. Slätten är öppen. Hela Donbas befrias snart.
    3. De kvarvarande ukrozionazsiter som har förskansat sig väster om staden kommer att malas sönder.
    4. De som försöker fly på USAs manér – svansen mellan benen vill säga – plockas eller rättare sagd det blir ”turkey shoot”
    5. Ukrozionazi problemet närmar sitt slut. Befrielsen av ”Kiev nästa”
    6. Risken att lögnimperiet/kollektiva väst lämnar Voldemort Kokainsky och hans anhang åt sina öden (d v s 🎚🎚🎚) är överhängande.
    7. Det som inte kommer att ändras är att lögnimperiets medier (inklusive svenska dito) fortsatt kommer att spinna om Rysslands förluster och de tappra ukrozionazister som höll Ryssland tillbaka, mm. Täta varma TV-soffor rundor blir det med Paasikivi, Oksanen och ytterligare en och annan dussin ören ”Ryssland kännare” de kommande dagarna.
    8. Världen gläds åt befrielsen av Bakmut och Rysslands framsteg. På de bara skanderar den Globala Syd! 🤗🤗🤗

  5. Man hittade en rasist från högerextrema kanten i Navalnyj och satsade ALLT ALL in på denne. Under ett helt decennium från kring 2010-2011tills 2021 då fängelse väntade för ekonomiskt brottslighet och annat, gick man ALL in med denna rasist och renodlade åsna Navalnyj. Ryssland med en befolkning på över 140miljoner. När demonstrationer ägde rum i tusentals eller 10tusentals med Usa Natos fulla stöd på ALLA sätt, så låtsades man som att denna renodlade åsna och landsförrädare hade någon som helst MINSTA lilla chans mot Putin😂😂De va skrattretande att följa genom åren. Låt oss säga att 1hel miljon för att vara snälla, stödde denna landsförrädare, Vart räcker det? Ge han mellan 2- Max- 4procent för att vara snälla, av rösterna. Vart räcker det? Usa och Nato EU gav sej ALDRIG år efter år TROTS att de tyvärr EJ hjälpte. Övriga oppositionen där kommunisterna är, OCH varit överlägset största opposition parti med många miljoner medlemmar och röster, gick de EJ muta. Därför nämndes ALDRIG dessa under årens lopp. TROTS att kommunisterna varit överlägset största opposition partiet i många ÅR. Men dom ville ALDRIG ha Usa ledda västvärldens mutor och jobbade för egna landets bästa. De var tragiskt att följa denna renodlade åsna och landsförrädare Navalnyj under HELT deccenium. Men nu sitter han där han borde, även om han kom lindrigt undan. Han förtjänade livstid enligt mej, för landsförräderi under ett HELT deccenium. Förutom dom övriga ekonomiska brottsligheten. Men ryska domstolen visade barmhärtighet och lät han komma undan med ca 7-9år i fängelse. Jag skrattade ihjäl mej genom ÅREN när man låtsades som att han hade MINSTA lilla chans ens😂😂Man kunde se att många gånger när han intervjuades av kvinnliga journalister genom åren, även svenska och övriga EU, ihop med Usa. Så kunde dessa kvinnor inte ens dölja att dom skulle ligga med honom om tillfälle fanns. Man var bedrövliga ärligt talat. Men klandrar inte dom. Han var ung i sina bästa år 40plus årsåldern, och lång vältränad och såg bra ut, med sina ljusa ögon antar jag😊 Mvh J.A

  6. South African Freedom Fighters leader Julius Malema:
    ICC Putin is welcome, och ingen skall arrestera Putin, om någon försöker ta honom kommer vi att ta honom tillbaka till flygplatsen. Vi skall inte bli bedragna av detta hyckleri. Den här kriminella domstolen, som vet om de verkliga krigsförbrytarna och inte har dömt dem. Vi vet vilka våra vänner är vilka som har givit oss support.
    Vi vet när Amerika säger att de skall installera fred, så vet vi att det landet kommer aldrig att få fred så länge Amerika är där.

    Putin is welcome here, and the hypocrites in the Hague court know the real war criminals, Tony Blair, George Bush and Barack Obama, and they have not been charged…
    Spriter99880 Twitter

    https://t.me/VanessaBeeley/13737

    • Verkligen bra sagd! Ryssland ska trycka toapapper med ”arrestrings ordern” och skicka den till Kahn för att dela ut till västledare, utom Poppy Pants som jo använde d****s

      Vi ska komma ihåg att Malema kuppades från att ta över ANCs ledarskap. Vi vet varför. Han föll inte stammen i smaken.

  7. ”Rysslands biträdande utrikesminister Michail Galuzin nämnde den 29 mars i en intervju med RTVI, citerad av Eurasia Daily, tio villkor som Ryssland nu kräver att är uppfyllda innan landet går med på en ”hållbar fred i Ukraina och Europa”. Villkoren är:

    1. Upphörande med fientligheterna från Ukraina och stopp för vapen från Väst.

    2. Förbud för Ukraina att gå med i Nato – eller EU (kravet på neutralitet från EU är nytt).

    3. Bekräftelse av Ukrainas status som icke-kärnvapenmakt.

    4. Ukraina och omvärlden ska erkänna ”nya territoriella realiteter” (att annekterade områden tillhör Ryssland).

    5. ”Demilitarisering” och ”denazifiering” av Ukraina.

    6. Skydd av rysktalandes rättigheter, av ryska språket och nationella minoriteter.

    7. Säkerställa fri gränsöverskridande rörlighet gentemot Ryssland.

    8. Upphävande av Ukrainas och västvärldens av antiryska sanktioner, åtal och annat.

    9. Återställande av Ukrainas rättsliga status gentemot Ryssland och OSS.

    10. Väst ska betala återuppbyggnad av all infrastruktur som förstörts av Ukrainas väpnade styrkor efter 2014.”

    https://www.friatider.se/rysslands-harda-krav-fred-i-ukraina

    • Inga av ovan nämnda krav är minsta legalt möjliga gentemot en självständig stat, dessutom strider det mot fördragen i OSSE och självklart Helsingforsfördraget av år 1975. Det vet Moskva och UM mycket väl, och bättre än de flesta andra länder.

      Det diplomatiska kruxet blir, hursomhelst, förhandlingar -när och om nu dessa kommer att äga rum- om just dessa heta punkter, officiellt icke-förhandlingsbara, men inofficiellt ”diskussionsbara”.

      Inget normalt diplomatiskt land i världen, inte ens Kina, kommer att acceptera att ett lands av FN erkända gränser kommer att kunna flyttas med våld och hot.

      I Amerika finns många idéer och mycket konspirologi om makt, maktskiften och statskupper. Det är egentligen inget konstigt med det. Alla stormakter har nära nog alltid sysslat med det, sedan den första imperiala stormakten Akadien bildades för många tusen år sedan.

      Amerikas och Washingtons grundläggande problem, som är permanent statiskt, är att de inte själv territoriellt befinner sig själv på schackbrädet: världens huvudkontinent: Europa och Asien. Att invadera öar i Mikronesien för att visa att man är någon slags supermakt fungerar inte ens i Hollywood.

      Washingtons våldsetablissemang är alltid behov av att det råder oro och diverse slags instabilitet i Europa och Asien: annars är det anglo-amerikanska tänkandet slut även teoretiskt. Märkligt nog är detta både Washingtons, Europas och Asiens gemensamma huvudvärk. Bara när Washington överger sina översittarideal och inställningar att få lägga sig i vilka politiska kriser som helst, kommer vår amerikanska huvudvärk att försvinna.

      Många i Europa tror att Nato är lösningen på detta problem. Tyvärr är det dessa ”anti-lösningar” som är ursprunget till huvudvärken.

      Den gamla engelska imperialismen lever fortfarande, i amerikansk version 2.0 – så klart.

      Obekväma styren lever farligt överallt farligt och utsatt för Washingtons intriger. Det behövs det ingen konspirologisk gammal amerikansk militär och officer för att inse. Ritter är modig i sitt eget hemland, men han nämner fakta som vi alla redan känt till sedan decennier. Bara de indoktrinerade pseudointellektuella kring Timbro och The Atlantic Council förstår bara inte alls vad det handlar om.

      • @”Johan de Naucler 3 april, 2023 At 16:01
        ”inte ens Kina, kommer att acceptera att ett lands av FN erkända gränser kommer att kunna flyttas med våld och hot. ”

        Det är inte det vi talar om. Däremot har ett land eller region full laglig rätt att bryta sig loss och antingen deklarera självständighet eller att ansluta sig till ett annat land. Det finns ingen rätt att med våld förhindra det, och vi har sett det flera gånger genom historien, Norge 1905 ett exempel, och vi har flera exempel i Afrika mer nyligen.

        Krim och Donbass har använt sig av den rätten, Ukraina och USA försöker med våld förhindra det, och därför startade Ryssland sin militära operation som förhindrar en folkmord, och att USA/Ukraina återtar befriade områden som Krim och flyttar tillbaka Rysslands gränser. Det är alltså innevånarna på Krim och Donbas som helt lagligt flyttat gränserna. Det har dom rätt att göra.

        Den massiva USA propaganda som ni ständigt mata med i Sverige har förvrängt verkligheten till något annat. Det är alltså USA och Ukraina som med våld försöker flytta Rysslands gränser efter att områden brutit sig fria från Ukraina och röstat för att tillhöra Ryssland. Något FN erkännande är ointressant. FN har ingen juris över andra länder som kan bestämma deras gränser. Kina ser historisk tillhörighet som det tunga skälet. Inte USAs eller Ukrainas åsikt i nutid.

    • Innebär punkt 10 att Ryssland är beredd att ”betala återuppbyggnad av all infrastruktur som förstörts av Ukrainas väpnade styrkor efter 2014.?

      • Ryssland är redan i full gång med återuppbyggnad i Mariuopel.
        Vad jag uppfattat är det i första hand militärer som arbetar med återuppbyggnaden.
        Resultatet ser mycket bra ut vad jag sett på bilderna.
        Förstörda byggnader repareras eller återuppföres på nytt men i fräschare exteriör än de förstörda från Sovjettiden.

        Vissa här tycks förkasta Ryssland som ett U-land, men så är det inte.
        Ryssland är ett modernt industriland som är bra på viss produktion men mindre bra på annan.
        Kompanjonskap med Kina kommer troligtvis reda ut alla brister som uppstått med exkluderingen med Västvärlden tills man utbildat det ryska samhället till egen produktion.

        Den enorma floran av Västerländska varumärken som uppstått efter Västvärldens borgerliga invasion i Ryssland i spåren av Sovjetunionens fall stör mig personligen.

        Glädjande nog har ryssarna bytt ut IKEA till ИКЕА i Ryssland.

        Vem behöver amerikansk Coca-Cola?
        Inte jag i varje fall.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here