Stor ökning av USA:s, Japans och Tyskland skulder, medan Kinas skuld minskar. Vad betyder det?

10
1192

Ingress: Att coronapandemin inneburit inte bara ökning av miljardärernas tillgångar, av hungern, av antalet fattiga och av antalet döda även av andra sjukdomar än COVID-19 är väl känt. Många länder har försök parera situationen genom olika stimulansåtgärder förståeligt nog. Detta innebär förstås ökad skuldsättning. Jag hittade en bra artikel av detta av Pål Steigan från augusti USA:s statsskuld galopperar – ökat med 4 500 miljarder på 12 månader. Vilka betalar?. Med all sannolikhet ett bidrag till den finansiella bubbla som byggts upp och som lägger grunden till ekonomisk kris av okänd, möjligen mycket stor magnitud. Jag planerar att återvända till det ämnet.

Långt före coronapandemin, sommaren 2018 fanns skäl att reapportera och resa frågan: Skulderna galopperar i världen – vad göra?

Stötte på en intressant artikel Finbold: US, Japan national debt surges by $8 trillion in the last 12 months, China recovers. Artikeln innehåller en fin figur och en bra tabell som jag inte lyckas kopiera, tyvärr.


Stor ökning av USA:s, Japans och Tyskland skulder, medan Kinas skuld minskar

Den coronavirusinducerade lågkonjunkturen har sett kraftig ökning av statsskulden i vissa Västländer, medan den minskat i Kina.

De fem länderna med den högsta offentliga skulden ökade skulden med 9,17 biljoner dollar mellan mars 2020 och mars 2021. USA toppar med en ökning av skulden med 4,57 biljoner dollar från 23,45 miljarder dollar till 28,0,2 biljoner dollar enligt data som analyserats av Finbold.

Bilden finns i artikeln på Finbold, liksom nästa bild.

Vidare har Japans statsskuld vuxit från 11,42 biljoner dollar till 14,64 biljoner dollar. Sammantaget har de två länderna ökat sin skuld med 7,79 biljoner.

Medan Kinas statsskuld sjönk med 0,57 biljoner dollar från 8,56 biljoner dollar till 7,99 biljoner dollar.

 

När det gäller den relativa ökningen av statsskulden toppar Tyskland med 35,02%, följt av Japan med 28,2% och med USA på tredje plats 19,29%. Italiens skuld växte med 10,8% och Storbritanniens med 7,19%.

USA:s statsskuld i augusti 2020.

USA:s skuldkris komplicerades av Covid-19-svaret.

Den rekordhöjda statsskulden för dessa länder beror främst på coronaviruspandemin. Hälsokrisen utlöste den djupaste ekonomiska nedgången, med miljontals människor som förlorade jobb och företag tillfälligt eller permanent stängdes. Därför minskade intäkterna medan utgifterna ökade.

Redan före pandemin kämpade USA redan med en enorm nationell skuldkris. Situationen komplicerades ytterligare efter att kongressen godkände flera stimulanspaket, vilket ökade skulden. Dessutom innebar de låga räntorna att USA var tvungna att ta en tyngre skuldbörda.

På samma sätt härrör Japans höga statsskuld från landets svar på hälsokrisen. Stimulansutgifterna satte också mer press på den redan dåliga offentliga skulden.

Kinas svar på pandemin hjälper till att sänka den offentliga skulden.

Coronaepidemin kontrollerades snabbt, medan ekonomisk verksamhet återupptogs normalt. Det fanns balans mellan utgifter och intäkter, vilket innebär att underskottet var lågt under de senaste 12 månaderna.

Kina kunde också injicera mer pengar i ekonomin efter att ha blivit en viktig exportör av produkter som behövdes för att bekämpa coronaviruspandemin. Till exempel exporterade asiatiska länder en betydande mängd ansiktsmasker och ventilatorer till länder som saknade kapacitet att producera sina egna.

Borta från pandeminsvaret påverkar Kinas sjunkande statsskuld politiken. Under de senaste åren har landet blivit mindre beroende av att använda kredit för att hantera ekonomiska avmattningar. Mitt i pandemin var politiska beslutsfattare till och med ovilliga att öka skulden för att nå tillväxtmål.

Sammantaget har de flesta länder globalt infört en enorm mängd monetär och finansiell stimulans för att förhindra en djup och långvarig lågkonjunktur, samtidigt som man ökar den offentliga skuldbördan. Det verkar dock som om det har varit begränsade ansträngningar att balansera coronavirusresponsen med att lösa den nationella skuldkrisen.

Den ökande statsskulden för länder som USA är oroande eftersom den överträffar bruttonationalprodukten (BNP) på 21,59 miljarder dollar, enligt US National Debt Clock (USA:s skuldklocka). Det är en indikator på att landet kan få problem med att återbetala lånen.

Skuldbördan kan påverka regeringens förmåga att hantera framtida ekonomiska nedgångar.

 

Föregående artikelGreta Thunberg och andra ungdomar skriver tufft öppet brev till EU-ledare och medlemsländer – Vill ha annat system
Nästa artikelVad händer i Ukraina i dessa dagar?
Anders Romelsjö är redaktören för Global Politics. Han drev tidigare under sex år bloggen Jinge.se som nu främst är ett arkiv med tusentals artiklar. Aktivist i den antiimperialistiska rörelsen på 1970-talet. Han har en bakgrund som läkare och professor med inriktning på forskning om alkohol, droger och folkhälsa.

10 KOMMENTARER

  1. Inlägget med dess referenser avspeglar okunnighet om ekonomin.
    Ett lands statsskuld ska sättas i relation till dess BNP.
    Utvecklingen av den kvoten beror på budgetunderskottet/lånebehovet, realräntan och den reala tillväxten av BNP.

    • Skuldsättningen i förhållande till BNP är ett vanligt mått av pedagogiska skäl, ungefär som att jämföra en rekordpotatis med en tändsticksask. Men i verkligheten är andra mått kanske viktigare. Hur används upplåningen/budgetunderskottet t.ex? Till investeringar? Vilken avkastning har investeringarna? Och beräknas skuldsättningen totalt eller minus tillgångar och fodringar? Ekonomen Sven Grassman visade för drygt 40 år sedan att om man la ihop samtliga länders påstådda skulder så blev siffran astronomisk. Frågan var då till vem är man skyldig? Grassman föreslog månen eftersom samtliga skulder minus samtliga fodringar alltid bör vara noll. Dåvarande högerpartiet tyckte det viktiga var att beskriva skräckscenario (oavsett sanningshalt) av pedagogiska skäl för att vanligt folk skulle förstå behovet av att dra åt svångremmen. Risken är stor att vi är där igen.

      • USA använder inte pengarna till investeringar som ger avkastning. Man spenderar på krigsrustningar och att dela ut dom för att folk skall kunna få mat och betala hyran, löpande räkningar och utgifter, men inget görs för att fix problemet som skapar situationen. Det är att låna för konsumtion, utan att ha en inkomst som kan täcka utgifterna. Samtidigt börjar inflationsspöket driva upp räntan. USA går mycket snabbt mot en situation där dom varken producera tillräckligt för att betala räkningarna eller tillräckligt för att betala räntan på lånen, än mindre betala av lånen. Skillnaden är Kina som investerar pengarna så dom ger avkastning, vilket betalar räntan och avbetalningar på lånen.

    • Men om ekonomin i huvudsak drivs av lån och spekulation så blir det inte så mycket med den reala ekonomin och det är fallet med USA! För mycket låtsaspengar och låtsasjobb som inte tillför något av värde! Och infrastrukturen är i mycket dåligt skick i USA för det finns inga pengar att åtgärda problemen med så det hela blir en ond cirkel mot botten! USA klarar sig så länge petrodollarn används som världsvaluta sedan väntar bistrare tider och det är i det ljuset man ska se hur USA:s utrikespolitik förs…Hot om krig och sanktioner för att hålla kvar de nationer som fortfarande handlar med dollar!

      • Lägg till hårda motsättningar inom landet, innevånarna är demoraliserade, produktionsapparaten nerkörd och föråldrad, militärens hårdvara är föråldrad och nedkörd och personalen demoraliserad. Teknologiskt halkar USA ordentligt efter som vi skriver. Samtidigt går främst Kina och Ryssland till kryptovalutor vilket urholkar eller eliminerar USAs dollarmakt och möjligheterna till sanktioner. Iran, Venezuela, Ryssland, Tyskland, eller Kina har inte flyttat sig en tum undan USAs påtryckningar. Iran levererar olja till Kina nu, Nordstream2 byggs, Turkiet och Indien köper rysk materiel. Det ser inte bra ut för USA. Kommer dom att böja sig eller blir det en samhällelig och ekonomisk krasch. Sverige ligger knappast bra till.

  2. Stimulansåtgärder som de tillämpas är bara att underhålla och bevara problemet. Jag upplevde personligen och i första hand vad som hände i Kina. I Kina delade man inte ut pengar för att bevara systemet, man öppnade för möjligheter och tillfällen till förändring och anpassning. Vid ett tidigare tillfälle hade man nästan halverat priset på bränsle, nu sänkte man skatter, tog bort regler, gav råd och dåd, öppnade upp, gjorde allt lättare att förändra och utveckla. Man inrättade inte något förbud mot företag som Ericsson, jfr Huawei. Kina exploderade i snabb anpassning till den nya situationen, förbättringar, och tillämpning av teknologi. Inget blev omöjligt. Hundratals miljoner digitalbutiker öppnade, innovativa affärsmetoder och idéer bara vällde fram, undervisning gick digitalt, bokstavligen över natt. Man behövde inte låna pengar. Mest av allt, innevånarna stod inte i ett motsats- och konflikt förhållande till de styrande som i Sverige. Myndigheterna delade inte ut order, satte begränsningar, införde förbud, övervakning och böter. Innevånarna samarbetade med ledning mot gemensamma mål.

    • Man måste ta hänsyn till lokala kulturer.
      Det finns länder där folk sparar mycket, och vad man gör med sparpengarna skiftar kanske ännu mer.
      Vissa köper jord och eller fastigheter, andra finansiella instrument, andra produktionsandelar, osv.

      Det finns länder där man lånar till såväl investeringar som till spekulation.

      Det finns länder där man lever på krita. Det har varit populärt vid hög inflation, i exempelvis efterkrigs Sverige.

      När det uppstår störningar i det ekonomiska maskineriet blir följderna olika beroende på dels storleken på nettoskulden dels sammansättningen av både tillgångar och skulder, allt annat lika.

      Kruxet är att allt annat inte alls är lika.
      En fastanställd hyresgäst i vårdsvängen klarar troligen sina skulder medan en trubadur som har lånat till en grovt överprisad bostadsrätt är illa ute i covid-tider.

      Vad gäller länder, som påpekats ovan, är frågan om man producerar någonting som går att sälja till ett fördelaktigt pris, eller om man lever på turism eller på varor eller tjänster vars kundkrets har blivit pank eller omöjlig att nå.

      Har man lånat från den egna befolkningen i egen valuta (Japan) är man i en helt annan sits än om man man lånat utomlands i främmande valuta.

      Efter WWII raderade Frankrike sin skuld medelst inflation och devalveringar.
      Andra länder gick periodvis i statskonkurs.
      För ganska länge sen praktiserade Sverige reduktion. https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_reduktioner

      Under nuvarande socioekonomiskt systems villkor hävdar vissa ekonomer att nyckelfaktorn inte den offentliga nettoskulden utan är de privata bruttoskulderna.
      Ganska många länder har en samlad total skuld på flera gånger BNP, inklusive flera som har en låg nominell offentlig skuld, men enorma privata skulder.

      Någon som kan ämnet vore välkommen att förklara olika teoretiska ekonomiska modeller och illustrera deras tillämpning på exempelvis motpolerna Japan respektive USA, jämte Indien respektive Kina.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here