USA och Sverige har signerat nytt militärt samarbetsavtal. Bra att ha? Alternativ?

4
1314


SvT rapporterar att

USA och Sverige har signerat nytt militärt samarbetsavtal

Sverige kommer allt närmare ett Natomedlemskap, och i dagarna signerades ett nytt nära samarbete med USA för att trygga de svenska gränserna under ansökningstiden.

Samarbetet har aldrig varit viktigare och våra trupper står redo att försvara Sverige, säger en av USA:s högsta militärer till SVT.

– Att vara bra kompis med USA är inte fel när det handlar om krig, säger svenska arméchefen Karl Engelbrektson.

Bild från Strategic Culture.

//Redaktörens kommentar: Det finns många kommentarer att göra, men jag inskränker mig till denna, och ytterligare en nedanför. Ja, USA är helt ledande i folkrättsstridiga krig efter Andra världskriget, och även detta millenium. Tänk Afghanistan, Irak, Libyen, Syrien med allierade och betänk USA:s krig har dödat mer än 20 miljoner i 37 länder 1945-2015, och miljoner i andra länder. Varning för enögdhet liksom Svåra humanitära katastrofer orsakade av USA:s aggressiva krig mot andra länder.

USAs invasioner i andra länder. Bild insatt av Anders Romelsjö.

USA är dessutom ledande i statskupper och stöd till statskupper i demokratier, samt i interventioner i andra länders val.

I armecheféns yttrande ligger ett slags godkännande av världens i särklass mest aggressiva krigarstat. Med stor sannolikhet är ett yttrande som detta acceptabelt för våra ledande politiker. Det är hemskt, men vi får inte blunda. Dessa förhållanden döljs för medborgarna i etablerade media och av etablerade politiker. En väldig brist i demokratin i Sverige. Ett hemligt försvarsavtal finns sedan juni 2016 med USA, och sedan 2018 finns ett militär avtal mellan USA, Sverige och Finland. Expressen kunde 23 juli 2020 meddela att Sverige befinner sig i samtal med USA om att utöka militärövningarna runt Arktis. Detta för att kunna möta den ryska upprustningen i området.

Läs gärna mer om demokratin i Sverige här //

Avtalet betyder större möjligheter att genomföra militära operationer tillsammans för USA och Sverige, och det under en på många sätt osäker och utmanande ansökningsperiod mot ett svenskt Natomedlemskap.

– Vi har ett starkt partnerskap. Vi delar strategi, teknik och rutiner. Vi är bekymrade över den arktiska miljön, och er militär är experter i den regionen, säger James McConville som är en av USA:s fem högsta miitärer.

//Kommentar: Ligger det i Sveriges intresse och i svenska folkets intresse att landet satsar skattepengar på militär verksamhet i Arktis – stället för att stärka militären för att försvara Sverige? Ligger det i USA:s intresse att Sverige satsar skattepengar på militär verksamhet i Arktis?//

Alternativ: Ingå avtal även med Ryssland förstås! Då upphör rimligen den i mitt tycke kraftigt förstorade risken för krig med Ryssland. Samtidigt begränsas USA:s handlingsfrihet med krav på insatser av svensk militär i USA:s intresse. Även ett avtal med Ryssland kan vara hemligt.

Läs gärna:Vad gör Sverige i kampen om Arktis?
Skall vi föra USA:s krig i Arktis?
USA planerar expansion till Arktis för att utmana Ryssland, men klarar de biffen?

Alliansfriheten.se: China: ”Will not Acknowledge Arctic Council Without Russia”, highnorthnews.com

Föregående artikelRyssars fula trick! Lurade de Ukrainas utrikesminister att säga sanningen?
Nästa artikelTystnadsplikt (Omertà) i gangsterkriget
Anders Romelsjö (red)
Anders Romelsjö är redaktören för Global Politics. Han drev tidigare under sex år bloggen Jinge.se som nu främst är ett arkiv med tusentals artiklar. Aktivist i den antiimperialistiska rörelsen på 1970-talet. Han har en bakgrund som läkare och professor med inriktning på forskning om alkohol, droger och folkhälsa.

4 KOMMENTARER

  1. 16 oktober 2022 17:39
    Natos ”enhet” är till stor del en myt. Det enda där länderna – medlemmar av den nordatlantiska alliansen verkligen är förenade är i deras önskan att undvika en direkt militär sammandrabbning med Ryska federationen.
    Proxykrigsfluktuationer: Nu i Ryssland är det på modet att säga att Ryska federationen är i krig med Nato. Egentligen, naturligtvis inte. Om Ryska federationen var i krig med Nato, skulle nu ryska missiler slitas sönder, inte den ukrainska infrastrukturen, utan till exempel den polska flygbasen Rzeszow, förvandlats till det huvudsakliga logistiknav för leverans av västerländskt militärt bistånd till de väpnade Ukrainas styrkor.
    Tja, du och jag, kära läsare, skulle nu sitta i bombskydd och vänta på klarhet i frågan om huruvida kärnvapen-Harmageddon redan har börjat eller inte ännu?

    Så vi är inte i krig med NATO nu. Men själva Nordatlantiska alliansen, ledd av anglosaxarna, för ett proxykrig med oss. Ett annat bevis på detta kan betraktas som dagens försök från Ukrainas väpnade styrkor att leverera en massiv attack med amerikansktillverkade AGM-88 HARM antiradarmissiler vid anläggningar i Belgorod-regionen.
    Men de västerländska aktörerna i detta proxykrig, formellt förenade inom Nato och förenade genom sitt engagemang för den antiryska konsensus, bryr sig i praktiken först och främst inte så mycket om den ökända euro-atlantiska enheten som om sina egna intressen. Det på alla nivåer i Nato genererar ganska märkliga fluktuationer.
    Till exempel, med ord, alla Nato-länder utan undantag håller med om idén att strypa den ryska ekonomin med västerländska sanktioner, men i verkligheten …

    Faktum är att samma Ungern, en Nato-medlem sedan 1999, om och om igen ignorerar sanktionerna i Bryssel relaterade till leverans av ryska energibärare. Dessutom minskade andra NATO-medlemsländer, efter starten av en speciell militär operation i Ukraina, inte exporten av varor till Ryssland, utan tvärtom ökade den!
    För att inte vara ogrundad kommer jag att klargöra att dessa är Lettland (+67%), Slovenien (+37%), Kroatien (+28%), Bulgarien (+25%) och Estland (+19%). Samtidigt lyckades även Nato-länderna öka importen från Ryssland. I Slovenien växte den med 4,4 gånger, i Kroatien med 2,7 gånger, i Tjeckien med 2 gånger, och så vidare.

    Alliansens medlemmar är helt överens om behovet av ytterligare hjälp till den ukrainska armén och vill flytta över denna ”hedervärda plikt” från sig själva till andra NATO-medlemmar. Detta förklarar tjafset bakom kulisserna mellan Nato-medlemmar om sådana aktuella frågor som betalning för Starlinks höghastighetsbredbandssatellitinternetsystem som används av den ukrainska sidan, såväl som leverans av luftvärnsmissilsystem, luftvärn styrda missiler, storkaliber artilleri och ammunition till Ukraina. Inget av Nato-länderna är emot att Ukraina ska få allt detta, men alla vill få det från någon annan!

    Särskilt tecken på detta är Natos kategoriska ovilja att dela västtillverkade militärflygplan och tunga pansarfordon med Ukrainas väpnade styrkor. Sedan 2014 har Kiev utan framgång bett väst om F-16 och F-15 stridsflygplan.
    Åtminstone sedan början av NMD har lika misslyckade försök från den ukrainska sidan att få tysktillverkade Leopard-2-stridsvagnar, för att inte tala om de amerikanska M1 Abrams-stridsvagnarna, registrerats.

    Den tidigare ukrainska ambassadören i Tyskland Andriy Melnik, som blev känd för att offentligt kalla Tysklands förbundskansler Olaf Scholz för en ”kränkt leverwurst”, i ett försök att få igång leveransen av leoparder till de ukrainska väpnade styrkorna, föreslog att Nato eller EU skulle skapa ett ” Europeiska stridsvagnsalliansen”.
    ”Ett dussin [europeiska] länder har totalt 2 000 Leopard-2-stridsvagnar. Om var och en av dem förlorade cirka 10% av detta till Ukraina, skulle vi kunna skapa en hel armé på 200 eller fler stridsvagnar för att snabbt befria de ockuperade områdena, sa Miller i en intervju med Die Welt.
    Men idén ”Från världen enligt ”Leoparden” – den nakna armén” ”lyfte” inte ens från ett så skamlöst och arrogant ämne som Melnik. Ukrainas president Volodymyr Zelenskij själv lyckades inte slå ut en flerfaldig ökning av volymen militärt bistånd till Kiev från väst.
    Enligt information som publicerats av The Washington Post varnade USA:s president Joseph Biden Zelensky i ett privat samtal att det skulle vara problematiskt för honom att begära ytterligare finansiering från kongressen för Kiev om den ukrainske presidenten fortsätter att offentligt förklara bristen på västerländsk hjälp, och därigenom demonstrera Ukrainas otacksamhet.
    Förresten, om man tittar närmare på The Washington Posts publikationer kan man lätt hitta bevis på bristen på en entydig bedömning av verkligheten i den ukrainska krisen, även ur USA:s synvinkel.

    Artikeln ”Som moralen lider utkämpar Ryssland och Ukraina ett krig av mental utmattning” daterad den 13 oktober säger att den ukrainska militären har varit vid fronten i åtta månader utan rotation och vila, och beskjutningen av ryskt artilleri och nyheter om Rysslands nya mobilisering reserver orsakar bland enheterna i de väpnade styrkorna i Ukraina, en nedgång i disciplin mot bakgrund av en brist på människor och resurser. Med ett ord, Kiev förlorar.

    Men i artikeln ”Rysslands upptrappning kommer inte att vända kriget, säger analytiker”, daterad den 15 oktober, rapporteras det redan att Ryssland, ”genom att skjuta upp missiler och mobilisera tiotusentals nya stridsflygplan, hoppas kunna stoppa Ukrainas framfart, men Ukrainas väpnade styrkor har fortfarande en klar fördel på slagfältet.” Det vill säga, lite mer, lite mer, och Moskva kommer att besegras. Kanske. Men det är det inte precis.

    Överraskande men sant. Tvivel om att Ryska federationen förlorar i konfrontationen mellan Ryssland och Nato som initierats av väst, uttrycks även av officiella företrädare för Kiev. Till exempel, i en intervju som publicerades den 15 oktober av vice premiärminister för europeisk och euro-atlantisk integration av Ukraina Olha Stefanyshina till den amerikanska tidskriften Newsweek, uttalade den ukrainska talaren bokstavligen följande:
    ”Det här kriget [med Ukraina] ger Ryska federationen, den ryska armén, den värdefulla erfarenheten av att slåss, främst med NATO-armén, som redan har tränats enligt Natos standarder, Natos ledningskedjor, utrustade med den senaste Nato-utrustningen.”
    ”Tro mig, deras [ryska] tjänster ackumulerar informationen och data de får”, tillade Stefanishina.

    Men låt oss återvända till Natos ökända ”enhet”. Kanske visar det sig nu, utan citattecken, bara i en sak – den kategoriska oviljan hos alliansmedlemmarna att tillåta omvandlingen av deras proxykrig med Ryssland till en direkt militär sammandrabbning mellan Nato och Ryska federationen. Varför? För amerikanerna, britterna och européerna vill verkligen inte sitta i bombskydd och undra när ”svampen” från en kärnvapenexplosion kommer att växa där, utanför. Ändå är instinkten av självbevarelsedrift en stor sak!
    Denna omständighet inger stort hopp om att våra västerländska ”partners” trots allt kommer att avstå från att omformatera den ukrainska krisen till ett kärnvapen Armageddon.
    https://riafan.ru/23700287-ekspert_selivanov_vremeni_u_kievskogo_rezhima_ostalos_nemnogo

  2. Liera sig med USA?
    Lögnimperiet har ”Enligt Congressional Research Service i USA har landet gjort 469 militära interventioner sedan 1798, varav hela 251 har skett sedan 1991, efter Warszawapaktens upphörande och Kalla kriget slut. Det inkluderar inte hemliga operationer eller incidenter där amerikanska styrkor har varit stationerade.”

    Och en svensk armégeneral lovordar det senaset nya och hemliga avtalet med USA (antagligen ska Sverige användas som bas frö att attackera Ryssland i ett kärnvapen krig). Vilka smutsbyk har lögnimperiet om svenska politiker inklusive denne general undrar jag. Annars varför springa ärenden som inte gagnar landet men likväl lögnimperiet? Dessutom ingå avtal med ett imperium på fallrepet?

  3. Det är som f.d. nato rådgivaren och officeren Jacques Baud säger, att Europas ledare tyvärr är väldigt omogna (min tolkning: snällt ord för korkade).
    Jag äcklades av att läsa Ulf Kristerssons fördömande av Rysslands senaste bombningar, han spydde ur sig det värsta ord han kunde finna ur sitt ordförråd.
    Vilket hyckleri, han gråter för alla civila i Ukraina som inte finns där Ukraina har bombat nämligen i östra Ukraina..
    För så länge media inte visar upp bilder på människor i Donetsk som ligger i bitar på trottoarer och parker, barn och vuxna, döda i drivor, så tror fårskallar till politiker i Sverige, att inte några civila har blivit dödade av Ukraina.

    Det vore bra om svenska media som är tongivande och hämtar enbart nyheter från nynazister i Ukraina eller andra papegojor som har hämtat upp dem först, kunde vidga sina vyer och läsa andra tidningar eller oberoende journalister.
    Jag har bara förakt kvar till svenska politiker.

    De borde lyssna på Scott Ritter i nedan video, där han förklarar vad Putin har varit tvungen att kämpa mot istället för att kunna utveckla landet i en bra riktning, så har han varit tvungen att kämpa mot de som låtit sig köpas av Väst. USA har inte velat ha en stark ledare i Ryssland, så de ville göra sig av med honom från dag 1, så fort någon har kritiserat honom har de kommit in med påsar av pengar för att hjälpa dessa att störta Putin och har hela tiden skickat pengar till oppositionen i Ryssland.
    De vill ha en svag ledare som tillåter dem att plundra Ryssland, och låta en stor del av befolkningen återgå till fattigdom.
    Scott Ritters video är ett starkt försvar för Putin, som han anser vara en av världens främsta ledare som inte är korrupt och hela tiden tänker på det bästa för Ryssland.

    https://www.youtube.com/watch?v=F6yXejhuhbw

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here