USA slår på kommandot ’Sök och förstör ’mot de nya silkesvägarna (BRI, Belt and Road Initiative)

4
968

 

Kina – USA shutterstock_602821019

Denna artikel 9 december i Asia Times  av den fine geopolitiske analytikerna Pepe Escobar har vänligen översatts av Rolf Nilsson som inledningsvis har en kommentar. Pepe Escobar är bland annat expert på Kina.

Översättaren kommenterar: “Något att också lyfta fram ur den kinesiska historien är nödhjälpskampanjen 1742-1744 där kineserna, genom att fördela överskott av spannmål från en landsända till en annan, med föredömlig logistik och utan att kräva att de svältande skulle delta i nödhjälpsarbeten och utan krav på arbetsförmåga, räddade befolkningen undan svältdöden. Ett välorganiserat samhällsförsvar mot hungersnöd.

Inget samtida europeiskt samhälle hade gjort garanterad överlevnad till en mänsklig rättighet för sina bönder (ming-sheng är den kinesiska termen).
Medan Qing-dynastin uppfyllde sitt sociala kontrakt gentemot bondebefolkningen dog samtidens européer i miljontals av svält och av svältrelaterade sjukdomar efter arktiska vintrar och och torka under somrarna 1740-1743.
Med andra ord, under den europeiska upplysningstiden var de ”svältande massorna” fransmän, irländare och kalabrier, inte kineser.
Man hade prisövervakning och ingrep strängt mot spekulation från rika hushåll och man anpassade beskattningen och använde skatteförråden av spannmål att dela ut.
Man tillämpade fyra grundläggande principer – embargo på livsmedelsexport, antispekulativ prisreglering, skattelättnader och distribution av gratis mat utan motprestation i form av tvångsarbete. Man tog ansvar för sin befolkning!
Till skillnad från det Brittiska Imperiet, där i synnerhet Indien och Irland utsattes för hungerkatastrofer.
Detta är kanske en historisk bakgrund till att kineserna idag har som mål att utrota fattigdomen i sitt land, inte att besitta världen.
Uppgifterna ur boken “Svält och kolonialism – hur tredje världen underutvecklades” av Mike Davies.

USA slår på kommandot ’Sök och förstör ’mot de nya silkesvägarna (BRI Belt and Road Initiative)
9 december 2020

 

Pepe Escobar

Sju år efter att president Xi Jinping lanserade BRI, först i Astana (huvudstaden i Kazakstan) och sedan i Jakarta, får New Silk Roads eller Belt and Road Initiative (BRI) mer och mer den amerikanska plutokratiska oligarkin att gå i taket.

Den obevekliga paranoian om det kinesiska ”hotet” har mycket att göra med den ’nödutgång’ som Peking erbjuder till ett globalt syd, som ständigt står i skuld till IMF / Världsbankens exploatering.

I den gamla ordningen mutades politiskt-militära eliter rutinmässigt i utbyte mot att storbolagen gavs obegränsad tillgång till nationernas naturresurser, i kombination med go-go-privatiseringsprogram och direkt åtstramning (“strukturanpassning”).

Detta pågick i årtionden tills BRI blev det ’nya spelet i stan’ när det gäller utbyggnad av infrastruktur – vilket erbjuder ett alternativ till imperiets fotavtryck.

Den kinesiska modellen tillåter alla slags parallella skatter, försäljning, hyror, hyresavtal – och vinster. Detta innebär extra inkomstkällor för värdregeringar – med en viktig bonus: frihet från IMF / Världsbankens hårda nyliberala diktat.

Dessutom omfattar BRI: s övergripande strategiska fokus på utveckling av infrastrukturen, inte bara över Eurasien utan också i Afrika, en stor geopolitisk spelvändare. BRI möjliggör för stora delar av det globala syd att bli helt oberoende av den av väst påtvingade skuldfällan. För många nationer är detta en fråga av nationellt intresse. I denna mening bör BRI betraktas som den ultimata postkolonialistiska mekanismen.

BRI innehåller faktiskt mycket av Sun Tzu’s enkelhet, tillämpad på geoekonomi. ”Avbryt aldrig fienden när han gör ett misstag” – i det här fallet förslavar det globala syd via evig skuldsättning. ”Använd sedan dina egna vapen – i det här fallet ekonomisk “hjälp” – för att destabilisera hans överlägsenhet”.

Följ mongolernas väg

Ingen är förstås tvingad att lovsjunga den paranoida vulkan, som kommer att fortsätta spotta ur sig en ständig ström av varningssignaler Wall Street Journal som hävdar att BRI är “dåligt definierad, svårt misskött och uppenbarligen misslyckad”. ”Uppenbarligen” står naturligtvis bara för exceptionalisterna.

Som väntat matas den paranoida vulkanen av en giftig blandning av arrogans och grov okunnighet om kinesisk historia och kultur.

Xue Li, chef för the Department of International Strategy at the Institute of World Economics and Politics of the Chinese Academy of Social Sciences, har visat [https://www.globaltimes.cn/content/1206125.shtml ] hur Kinas diplomati, ”efter att Belt and Road Initiative föreslogs 2013, har förändrats från att ha hållit en låg profil till att bli mer proaktiv i globala frågor. Men politiken för ’partnerskap snarare än allians’ har inte förändrats, och det är osannolikt att den kommer att förändras i framtiden. Ett obestridligt faktum är att det system med alliansdiplomati som föredras av västländer bara föredras av några få länder i världen, medan de flesta länder väljer icke-anpassad diplomati. Dessutom är de allra flesta av dessa stater utvecklingsländer i Asien, Afrika och Latinamerika. ”

Atlanticisterna är desperata eftersom “systemet för alliansdiplomati” är på väg ut. Den överväldigande majoriteten av det globala syd omkonfigureras nu som en nyligen pånyttfödd, alliansfri rörelse (Non-Aligned Movement, NAM) – som om Peking hade hittat ett sätt att återuppliva Bandungs ​​ande Bandung-Conference från 1955 , som syftade till att motarbeta kolonialismen och skapa en alliansfri rörelse.

Kinesiska forskare tycker om att citera en kejserlig handbok från 1200-talet, enligt vilken politiska förändringar bör vara “fördelaktiga för folket”. Om de bara gynnar korrupta tjänstemän är resultatet luan (”kaos”). Därför betonar Kina under 2000-talet pragmatisk politik istället för ideologi.

Även om man kan dra paralleller till Tang- och Ming-dynastierna, så är det faktiskt Yuan-dynastin som erbjuder en fascinerande introduktion till BRI’s inre arbete.

Så låt oss göra en kort resa tillbaka till 1200-talet, när Djengis Khans enorma imperium ersattes av fyra khanater.

Vi hade Khanate of the Great Khan – som förvandlades till Yuan-dynastin – som härskade över Kina, Mongoliet, Tibet, Korea och Manchuria.

Vi hade Ilkhanatet, grundat av Hulagu (erövraren av Bagdad) som styrde Iran, Irak, Azerbajdzjan, Turkmenistan, delar av Anatolien och Kaukasus.

Gyllene Horden. Av Gabagool – Eget arbete, CC BY 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6624527

Vi hade Gyllene Horden som styrde den nordvästra eurasiska stäppen, från östra Ungern till Sibirien, och framför allt de ryska furstendömen.

Och vi hade Chaghadaid Khanate (uppkallat efter Genghis Khans andra son) som styrde Centralasien, från östra Xinjiang till Uzbekistan, tills Tamerlanes uppgång till makten 1370.

Denna epok såg en enormt ökande handel längs de mongoliska sidenvägarna.

Alla dessa mongolstyrda regeringar gynnade lokal och internationell handel. Det ledde till ett uppsving i marknader, skatter, vinster – och prestige. Khanaterna tävlade om att få de bästa handelsvägarna. De lade upp den nödvändiga infrastrukturen för transkontinentala resor (BRI från 1200-talet, fattar du?) Och de öppnade vägen för flera öst-västliga utbyten mellan olika civilisationer.

När mongolerna erövrade Song-dynastin [https://en.wikipedia.org/wiki/Song_dynasty] i södra Kina utvidgade de till och med handeln med silkesvägar över land till marina sidenvägar. Yuan-dynastin kontrollerade nu Kinas mäktiga södra hamnar. Så när det förekom någon form av turbulens över landvägen bytte handeln till haven.

De viktigaste axlarna var genom Indiska oceanen, mellan södra Kina och Indien och mellan Indien och Persiska viken eller Röda havet.

Frakterna gick landvägen till Iran, Irak, Anatolien och Europa; sjövägen genom Egypten och Medelhavet, till Europa; och från Aden till östra Afrika.

En maritim väg för slavhandel mellan Gyllene Horden-hamnar vid Svarta havet och Egypten – som drevs av muslimska, italienska och bysantinska handlare – existerade också. I Svarta havets hamnar passerade lyxvaror, som anlände landvägen från öst. Och karavaner färdades inåt landet från den indiska kusten under farliga monsunsäsonger.

Denna hektiska kommersiella aktivitet var en proto-BRI, som nådde sin topp på 1320- och 1330-talet, hela vägen fram till Yuan-dynastins kollaps 1368, parallellt med digerdöden i Europa och Mellanöstern. Nyckelpunkten: alla land- och sjövägar var sammankopplade. BRI-planerare under 2000-talet drar nytta av ett långt historiskt minne.

“Ingenting kommer att förändras i grunden”

Jämför nu denna rikedom av handel och kulturutbyte med den ointressanta, provinsiella, anti-BRI och framför allt anti-Kina paranoian i USA. Vad vi får är att utrikesdepartementet, under den avgående Mike “Vi ljuger, vi fuskar, vi stjäl” Pompeo, utfärdar ett skamligt, hätskt utfall om ”Kina-utmaningen” [https://beta.documentcloud.org/documents/20407448-elements_of_the_china_challenge-20201117].

Eller den amerikanska flottan som återgått till att den första flottan [https://www.stripes.com/news/pacific/navy-pushes-ahead-with-plans-to-stand-up-another-numbered-fleet-in-the-indo-pacific-1.654149], som troligen kommer att baseras i Perth, skall ges uppgiften att “ha ett Indo-Pac-fotavtryck” och därmed upprätthålla “marin dominans i en tid av stormaktskonkurrens”.

Och ännu mer olycksbådande är den https://docs.house.gov/billsthisweek/20201207/CRPT-116hrpt617.pdf ] enorma militärbudgeten på 740,5 miljarder dollar (National Defense Authorization Act (NDAA) 2021), godkändes av USA:s representanthus med 335 röster mot 78. (Trump hotade att lägga veto mot det).

General Lloyd Austtin. Bild från Caitline Johnstones artikel.

Det handlar om finansieringen av Pentagon nästa år – som i teorin kommer att övervakas av den nya ’Raytheon-generalen’, Lloyd Austin, den sista “befälhavande generalen” i USA i Irak som ledde CENTCOM från 2013 till 2016 och sedan gick i pension för någon saftig svängdörrs-ersättning som ledamot i Raytheons styrelse och den kanske viktigaste, posten som styrelseledamot i ”ultra-giftig luft, vatten, jordförorenare” Nucor [https://en.wikipedia.org/wiki/Nucor].

Austin stödde kriget mot Irak, förstörelsen av Libyen och övervakade utbildningen av syriska “moderata rebeller” – a.k.a. ’recycled al-Qaeda’ – som dödade oräkneliga syriska civila.

NDAA (National Defense Authorization Act  är hotfullt med sina “verktyg för att avskräcka Kina”. 

Detta inkluderar:

  • Ett så kallat ”Pacific Deterrence Initiative (PDI), kod för inneslutning av Kina i Indo-Stillahavsområdet genom att förstärka Quad (USA, Australien, Indien och Japan [https://en.wikipedia.org/wiki/Quadrilateral_Security_Dialogue]).
  • Massiva kontraspionage-operationer.
  • En offensiv mot ”skulddiplomati”. Det är nonsens: BRI-erbjudanden är frivilliga, på vinn-vinn-basis och öppna för omförhandling. Nationer i det globala syd föredrar dem eftersom lånen har låg ränta och är långsiktiga.
  • Omstrukturering av globala försörjningskedjor som går till USA. Lycka till med det. Sanktioner mot Kina kommer att ligga kvar.
  • Att pressa nationer att inte använda Huawei 5G.
  •  Stärka Hong Kong och Taiwan som ’trojanska hästar’ för att destabilisera Kina.

Chefen för National Intelligence, John Ratcliffe, har redan angett tonen [Wall Street Journal: Kina är främsta säkerhetshotet.]: “Peking avser att dominera USA och resten av planeten ekonomiskt, militärt och tekniskt”. Var rädd, väldigt mycket rädd för det onda kinesiska kommunistpartiet, “det största hotet mot demokrati och frihet världen över sedan andra världskriget”.

Där ser du: Xi är den nya Hitler.

Så ingenting kommer att i grunden  förändras efter januari 2021 – vilket officiellt utlovats av Biden-Harris: det kommer att bli fortsatt hybridkrig mot Kina, fört över hela spektrumet, vilket Peking helt har förstått.

Än sen då? Kinas industriproduktion kommer att fortsätta växa medan den i USA kommer att fortsätta att minska. Det kommer att bli fler genombrott av kinesiska forskare som t.ex. fotonisk kvantberäkning – som utförde 2,6 miljarder års beräkning på fyra minuter. Och Yuan-dynastins anda från 1200-talet kommer att fortsätta att inspirera BRI.

Relaterat.
Världens största frihandelsområde bildat. Stor framgång för Kina.
Biden väljer Raytheons styrelseledamot general Austin att leda USA:s krigsmaskin.
Indien kastar ett öga på Kina och omfamnar USA.
Storbritanniens globala militära närvaro i 42 länder. Inringning av Kina?

 

4 COMMENTS

  1. Om asiatimes har rätt (Beijing is backing away from its initial $60 billion commitment to the China-Pakistan Economic Corridor project By FM SHAKIL DECEMBER 26, 2020) så görs nu visa betydelsefulla avsteg för de ursprungliga planerna på BRI. Värt att påpeka är också att man från Kinas sida mycket ofta påpekar hur bra globalism är. Alex och Alexander har tagit upp det vid ett par tillfällen på The Duran. Men Kina är inte intresserad av att globalismen också skulle innebära en kraftigare öppning av det egna landet. Hur mycket representanter från det officiella Kina än talar om ”socialism med kinesiska förtecken”, så kommer man inte från att politiken att låta ”några bli rika först” lett till att Kina har många tydliga sätt att verka på som pekar på kapitalistisk marknadsekonomi. Miljardären Jack Ma (Alibaba) har nu fått bekymmer med sin monopolställning t.ex. Det kan man också läsa om på asiatimes. (Is Amazon the next anti-trust target after Alibaba? – Asia Times.)
    Den stora skillnaden USA-Kina har två grundläggande delar. 1) Från Kinas sida finns inga tendenser till att vilja exportera ”sin syn på världen”. USA tjatar ständigt om ”sin syn”. 2) Kina levererar ständigt till sin befolkning, som nu t.ex. fått grepp om pandemin och kan återgå till arbetet. Myndigheterna i USA förmår inte ens ge medborgarna en anständig sjukvård, trots att landet tillhör de rikaste på jorden.

    • Värt att påpeka att Kinas ”globalism” är helt annorlunda än USAs. USAs är hierarkisk med USA som härskande autokratiskt och militärt maktcentrum, medan Kinas är multipolärt distribuerat utan styrande centralmakt. Kina kommer att öppna upp, men kontrollerat. Man kommer inte att tillåta några plundringståg, varken utifrån eller inifrån. Någon ”kapitalistisk marknadsekonomi” av USA mått kommer det inte att bli. Inte heller någon ”Djup Stat”. Kina satsar sedan länge även internt på en multipolär lösning, och det fungerar. Det är inte bara Jack Ma (Alibaba) har nu fått bekymmer med sin monopolställning utan även Jeff Bezos (Amazon). Jack Ma har deklarerat samarbete, men inte Bezos.

  2. USA är i full panik att stoppa BRI, och helst även RCEP, CPTPP, och AIIB därför att den framväxande nya ordningen hotar USAs totalitära dominans, som väl i praktiken redan är överkörd. Lyckligtvis verkar det gå dåligt för USA. Kinas kryptovaluta kommer att avliva dollardominansen. Kinas pragmatiska politik började egentligen 1978 med DengXiaoPing, men det är egentligen från 2010 som den på allvar började märkas och tog fart. Quad initiativet har misslyckats, Indien och Japan har öppet tagit avstånd, Australien vacklar. De amerikanska spionage-operationerna i Kina har i stort släckts ner liksom det omfattande amerikanska mutsystemen. Hong Kong var USAs spion och propaganda center, nu nedstängt, USA terrorismen i Xinjiang och Tibet är stoppad, klan strukturerna i Inre Mongoliet, Tibet och Xinjiang, som USA utnyttjade, faller i bitar, och olika nationer börjar dra nytta av BRI. På Taiwan stöder en ökande klar majoritet av befolkningen nu att närma sig Kina. Handelskriget, som skulle vända handelsunderskottet, har istället ökat det med 70% och allvarligt skadat USA företagen. Allt USA har lyckats med är att sakta ner utvecklingen i vissa delar tillfälligt. Vad USA har kvar är sin massiva propaganda apparat vilken ni i Sverige dränks med dagligen via MSM och Public Service.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here