Vietnam var nära

30
505

Vietnam var nära: En berättelse om FNL-rörelsen och solidaritetsarbetet i Sverige


1965-1975
av Åke Kilander
Inbunden, Svenska, 2007, Rikt bildmaterial

Den 14 juni 1965. Sköld Peter Matthis blir brutalt nedslagen av polisen under en laglig demonstration mot USA:s krig i Vietnam på Hötorget i Stockholm. Det är upptakten till solidaritetsarbetet för Vietnams folk i Sverige och en proteströrelse mot USA:s politik som kom att prägla en hel generation under 1960- och 70-talen. På några få år förvandlades det politiska klimatet i Sverige. FNL-rörelsen gick i spetsen för att förändra det kalla krigets världsbild och hela den svenska utrikespolitiken.

Vietnam var nära handlar om hur en grupp på några få ungdomar växte till en folkrörelse som förnyade de politiska arbetsformerna. Demonstrationer blev inte längre förbehållet ett parti på första maj. FNL-aren som sålde Vietnambulletinen och skramlade med insamlingsbössan utanför systembolaget blev ett vardagligt inslag i gatulivet, appellmöten med fanor och musik på gator och torg likaså. Det är en berättelse om hängivenhet, uppfinningsrikedom och målmedvetenhet men också om hårda politiska diskussioner och splittringar.

Vietnam var nära skildrar FNL-rörelsen från början till slut. Vi får träffa dem som
var med i solidaritetsarbetet och ta del av deras berättelser om hur det började
och hur solidaritetsarbetet med Vietnam blev en angelägenhet för stora delar av
det svenska folket.

KAN KÖPAS FRÅN ÅKE KILANDER.
30 KR+ FRAKT

Tel.:070-5134035

30 KOMMENTARER

  1. Nu är Vietnam betydligt närmre. Nästan alla som köper sina skor i de vanliga billighetsfirmorna bär vietnamesiska skor. VIetnams kommunistiska parti finner kapitalismen användbar, och exporten nödvändig. Däremot är flerpartisystem inget att ha.

  2. På tal om att exportera. Är hög socialistisk tillväxt något gott – och är den inte detsamma som kapitalistisk imperialism?
    https://en.wikipedia.org/wiki/Socialist-oriented_market_economy

    Lenin skriver i artikeln ‘Imperialismens som kapitalismens högsta stadium’ som den första definition om vad imperialism är: “Industrins oerhörda tillväxt och den påfallande snabba processen av produktionens koncentration i allt större företag utgör en av kapitalismens säregenarter.”

    En stävan efter stark tillväxt skapar kapitalism i slutändan. Och därmed imperialism. Och ojämlikhet och exploaterandet av arbetare, fattiga, naturresurser och naturen i både det egna landet som i andra länder. Detta kände Marx till. Se artikeln ‘Lönearbete och kapital’, kapitel IV och V.
    Att bygga upp ett land från krig och fattigdom är en sak. Att skapa en hög tillväxt på andras bekostnad i samma land och andras är en helt annan sak – och detta kallas för kapitalism och imperialism.

    • Kuba lär ha en årlig tillväxt på ett par procent. Gör det Kuba imperialistiskt? Nej, knappast, men om Kubas tillväxt nu skulle öka till runt 6%, ungefär som Kinas, blir Kuba då imperialistiskt och är ens Kina att betrakta som imperialistiskt?
      Jag får känslan av att du förenklar begreppen lite väl friskt här Kerstin.
      Här är en artikel som gör det motsatta. http://proletaren.se/artikel/stub-133

      • Anders Åberg,
        Det beror på. Kuba är INTE imperialistiskt idag – även om vissa sa annorlunda på 70- och 80-talet (vilket de även gjorde med Sovjetunionen – de hävdade att Sovjetunionen var socialimperialistiskt). En 6 % ökning av Kubas tillväxt skulle vara tillfällig och skulle resulterar i hård exploatering av t ex naturen, t ex olja eller trädfällning (d v s om Kuba hade skog). Denna tillväxt skulle omedelbart gå ner när oljan (eller skogen) tar slut. Men detta är inte imperialism.
        Däremot skulle det vara imperialism om de gjorde samma sak i t ex Venezuela i jakten på en egen tillväxt.
        Det bästa sättet är faktiskt stagnation – att det finns exakt antal människor för de varor som produceras, eller att det finns exakt antal varor för den efterfrågan som finns. Miljön skulle må bättre, och sopberget skulle bli minimalt. Det finns faktiskt forskare som säger att stagnation är att föredra än tillväxt.
        Nej, Kina är absolut imperialistiskt.

        Här är en länk där forskare säger att tillväxt är inte nödvändig.
        https://www.aktuellhallbarhet.se/svenska-forskare-ekonomisk-tillvaxt-inte-avgorande-for-en-hallbar-utveckling/

  3. Man kan finna youtubefilmer från vietnamiesiska företag som tillverkar europeiska produkter. De verkar nöjda. Att slippa kriga med Kina är kanske också populärt? Lustigt att de slutade med sånt sen de slog in på den kapitalistifararnas väg. Ett sammanträffande bland andra.

      • Den jämförelsen haltar rejält. Ja, Ribbentorp togs emot av Molotov. Men det sovjetiska motivet till detta var att försöka bevara freden med tyskarna och vinna tid för ett oundvikligt tyskt anfall.
        https://en.wikipedia.org/wiki/German–Soviet_Axis_talks

        Mig veterligen hotas inte Kina av grekiska nynazister. Jag tror inte att Golden Dawn har planer på att anfalla Kina.

  4. Kerstin, Marx vision om kommunismen byggde på ett överflödssamhälle där ingen behövde bekymra sig om knapphet och att klasserna skulle vittra bort. Utan tillväxt ingen kommunism.
    Sveriges största tillväxt hade vi pga att vi anställde hemmamammor på dagis vilket gjorde att gratis arbete förvandlades till lönearbete och därmed kom att ingå i nationalräkenskaperna. Det fälldes sannolikt inte ett enda extra träd pga den tillväxten. Läs här om definitionen av tillväxt:

    https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Ekonomisk_tillväxt

    • Sven, du jämför Marx med Jehovas Vittnes vision om samma sak men i himmeln. Kommunism är ingen sekt såsom vad Jehovas Vittne är. Och dessutom har jag inte kunnat finna någon artikel där Marx hade en vision om ett överflödssamhälle av saker som ingen använder mer än en eller två gånger eller mat som ingen äter upp, t ex kläder och frukt/grönt/bröd (det slängs enorma mängder med bröd som ingen äter upp).
      Om sådan finns och om du kan finna en sådan får du uppge denna källa från Marx.
      Du säger ‘Utan tillväxt- ingen kommunism’. Vad det handlar om – såsom jag har analyserat Marx (den analysen behöver inte vara rätt) – är att producera det som människan behöver och få en liten guldkant över. Vem behöver egentligen ett överflödssamhälle såsom de rika har det idag?

      • Liknelsen med Jehovas vittnen är ju inte helt fel eftersom Marx fått sin stadieteori från den strängt religiöse Hegel.
        Kommunismen bygger helt enkelt på att produktivkrafternas utveckling nått den nivå att knappa resurser inte längre nödvändiggör arbetsdelningen. Så här uttrycker Marx det:
        “I en högre fas av det kommunistiska samhället – när individernas förslavande underordnande under arbetsfördelningen försvunnit och därmed också motsättningen mellan andligt och kroppsligt arbete, när arbetet blivit inte blott ett medel för livsuppehälle utan rent av det viktigaste livsbehovet, när jämsides med individernas allsidiga utveckling också produktivkrafterna vuxit och alla den gemensamma kooperativa rikedomens källor flödar ymnigare – först då kan man helt överskrida den borgerliga rättens trånga horisont och samhället kan skriva på sina fanor: Av var och en efter hans förmåga, åt var och en efter hans behov[19]!”
        (https://www.marxists.org/svenska/marx/1875/19-d014.htm)

        Huvuddelen (70%) av den svenska BNPn består av tjänster och varje arbetslös som anställs t.ex som hemsamarit ökar BNP, alltså tillväxt. Jag kan inte förstå varför vi måste säg till våra gamla föräldrar att de inte får gå ut och gå eftersom det inte finns tillgängliga hemsamariter eftersom vi måste begränsa tillväxten! En annan sak är varuproduktionen där det givetvis finns ett oehört slöseri.
        Du citerade på ett ställe en rad svenska forskare som var negativa mot tillväxt. Så vitt jag kan se var de flesta från KTH en institution som inte har ekonomi som specialitet utan teknik och naturvetenskap. Deras resonemang visar att de inte har en aning om vad tillväxt betyder i ekonomisk mening.

        • Du argumenterar Guilt By Association, Sven. Det enda som Marx tog från Hegel var detta.
          https://www.youtube.com/watch?v=8tvuWwOgk0Y
          Inget annat.
          Jovisst ska vi ha en arbetsavkastning som gör att pengarna fördelas bättre till våra gamla, sjukhus, dagis, vägar, forskning, pensioner etc. Detta är en tillväxt som gör godo för människorna, inte för de få rika (som i dag).
          Det inte samma sorts tillväxt i ett kapitalistiskt system som i ett socialistiskt/kommunistiskt system. Din tillväxt analys baseras på kapitalism. Inte i ett socialistiskt samhälle.
          Även i Sovjetunionen fanns det skatter som gick till sjukhus, äldre, dagis, etc. Och jag tror att Kina under Mao hade skatter som finansierade detta.
          Emellertid är detta en tillväxt för människans bästa – inte för att göra landet rikt på andras bekostnad, och/eller att få blir rika på andras beskostnad.
          BNPs är ingen bra måttstock hur ett lands fattiga mår. En hög BNP i ett land är en felaktig bild hur man behandlar ett lands fattiga. En hög BNP och tillväxt i ett kapitalistiskt system innebär oftast att det är sämre för våra föräldrar, och att de inte får gå ut och att det blir fler ‘hemsamariter’. Vi har en hög tillväxt idag men inte har det blivit bättre för de fattiga, snare sämre. En långsammare tillväxt i ett rättvisare mer jämlikt socialistiskt system där man fördelar arbetsavkastningen – skatter – till ‘hemsamariter’, sjukhus, vägar etc. Men denna omfördelning kommer inte i BNPn, därför att BNP är beroende av en kapitalistisk syn på tillväxt, d v s produktionen och medelinkomsten och utgifter för varje medborgare. BNPs tar inte upp om det finns vägar, sjukhus, etc i ett land eller inte.
          En vän till mig har sagt att ‘Tillväxt i ekonomin handlar om att tillverka mer med mindre insats – alltså att utöka utsugningseffekten. Inte precis nåt att sträva efter’.
          Som jag sa tidigare så ska vi producera det som människor (alla människor, även pensionärer som har ‘hemsamariter’) behöver och få en liten guldkant över.
          Varför ska vi í ett socialistiskt system producera mer än det alla människor behöver? Och då menar jag inte att alla människor (och jag tror inte att du menar det så heller) ska ha den senaste BMW sport-modellen, eller att varje familj ska ha slott med flera rum att bo i. Vi ska leva drägligt, ha mat för dagen, arbete (utan att jobba ihjäl oss), fritid, kläder, pension när vi blir gamla, sjukhus, etc. Vad behöver vi mera än så? Vilket tillväxt menar du? Ska alla människor ha en möjlighet att byta ut datorn och en ny telefon och en ny bil varje år och skaffa sommarhus och stor lägenhet? Visst skulle en sådan tillväxt höja BNPs enormt men behöver vi verkligen ha allt det? Och vad viktigare är – vi skulle tära på jordens naturresurser så mycket att det kommer att bli en enorm kollaps när naturresurserna tar slut för våra barnbarn. De kommer inte att kunna ha hemsamariter när de blir gamla på grund av vårt slöseri av naturresurser, och BNPn kommer att dyka på bara något år.
          Tänk på vad björnen Baloo sjunger om på Kalle Anka varje julafton … 🙂

        • Det är inte bara de svenska forskarna som tvivlar på kapitalets myt om en hög tillväxt är bra för folket. Dessa tvivel finns även utomlands.
          https://www.theguardian.com/commentisfree/2014/oct/13/do-we-dare-to-question-economic-growth

          Det var en som sa så här (om det kapitalistiska tillväxten): ‘If he´s [den fattiga] going to get richer, without the rich getting poorer, we need growth’.

          Jag har även råkat på att vi måste ha en hög tillväxt om vi ska kunna betala tillbaka alla våra skulder, och det gäller för alla länder. Jaha, då blir det ingenting till dom fattiga. Bankerna och de som äger dem, är de enda som blir rika – inte dom fattiga. Pengarna går inte dit där det behövs. Det syntes mycket väl i Grekland när Syriza gav med sig till de internationella bankerna. De drog åt svångremmen för det grekiska folket för att betala tillbaka de lånande pengarna, lånande pengar som tidigare hade gett Grekland en hög tillväxt. Det var likadant med Irland – Irish Tiger. Detta fungerar inte.

          • Kerstin du blandar in en mängd saker som inte har med tillväxt att göra. Jag pratar om en ökning av det samlade värdet av varor och tjänster vilket inte är något som skiljer socialism och kapitalism. Det värdet uttrycks generellt i monetära termer, tex kronor eller rubel. Vad man producerar är viktigt men det är en annan fråga. Och definitionen av BNP har helt rätt sina svagheter. Som ökning av BNP registreras såväl räddningsarbetet när någon tänt eld på skogen som ny forskning i miljövänlig teknik. Inget socialistiskt land har kunnat unna sig lyxen av att ha nolltillväxt, för Lenin var elektrifieringen av Sovjet en av revolutionens största landvinningar, för Stalin så var tillväxten en fråga om socialismens överlevnad: “We are fifty or a hundred years behind the advanced countries. We must make up this gap in ten years. Either we do it or they will crush us.” Om och om igen lyckades man bygga upp Sovjet efter total förstörelse men när man närmade sig nolltillväxt från och med 70-talet så var det början till slutet på Sovjetunionen. Din definition av tillväxt är inte marxistisk utan passar mer i miljöpartiet. Det är dessutom en skymf mot alla arbetare och förtryckta som dagligen kämpar världen över för att förbättra tillvaron.

          • Sven, jag pratar också om det samlade värdet av varor och tjänster, d v s BNP.
            https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/
            Nej, vi ska inte ha nolltillväxt. Det eftersom befolkningen växer. Men vi ska ha en långsammare stabilare tillväxt. Det mår vi alla bäst av. En hög tillväxt innebär att man någon gång slår i botten när man inte hittar något annat att ta av, när oljan sinar måste man hitta något annan källa att ersätta den med.
            Och jag talar om en modernt fredligt socialistiskt samhälle. Lenin och Stalin byggde upp landet från fattigdom och krig. Det är skillnad. Då måste man ha tillväxt.
            Men i ett socialistiskt land där ingen svälter, alla har tak över huvudet, sjukvård, vägar, dagis, har den materiell standard som behövs – varför ska vi då ha en hög tillväxt som enbart är ett överutnyttjande av våra resurser på ett kapitalistiskt vis, som endast har ett mål – och är att skapa en hög tillväxt? Behöver vi egentligen hög tillväxt när vi har ett modernt samhälle där alla har vad vi behöver? Att skapa hög tillväxt för den höga tillväxtens skull är inte bra. Det sliter endast på alla resurser – och den tar till slut om vi använder den endast för höga stävan efter hög tillväxt.
            Min definition är definitivt marxistisk. Marx ansåg att kapitalet (borgare som är människor) inte ska suga ut och använda andra människor till slavar för att kapitalet och borgarna skall få en mycket tillväxt. Han ansåg inte att socialister ska göra samma sak (att suga ut sig själva) i dess strävan efter hög tillväxt – som egentligen inte behövs i ett socialistiskt samhälle där alla har det relativt bra. Vad är det då för skillnad mellan oss och kapitalet? Vi suger ut oss själva – eller jorden – bara för vår strävan efter en hög tillväxt – när vi redan har det bra. Och detta anser jag är vad Marx och Engels menade när han tog upp urmänniskans samhälle när han studerade indianerna i USA och afrikanerna i Afrika. Han ansåg att det var ett idealiskt samhälle.
            Visst kan vi ha en högre tillväxt ett något år. Det hade jag förra året. Jag hade många äpple på äppleträdet. Så jag kokte äpplemos. Det blev elva burkar som jag nu äter av. Men jag vet även att nästa år blir det kanske inga äpple – noll tillväxt – och då måste jag ha några burkar av äpplemos att spara till nästa höst och vinter. Jag kan inte på ett imperialistiskt vis palla äpple hos grannen. Givetvis kan jag fråga om jag kan få eller köpa äpplen. Om äppleträdet skulle dö för mig då är jag illa ute. Då faller tillväxten till botten.
            Det jag försöker förklara är att vi måste ta tillvara det som vi producerar och vara förutseende för att det någon gång tar slut, och då måste vi ersätta det med något annat, som t ex plommonsylt. Och /eller plantera fler äpple/plommonträd. Förra året blev det ingen plommonsylt, d v s noll tillväxt. Men jag har från förra året igen plommonsylt. Så jag är ganska rik på äpplemos och något fattigare på plommonsylt.
            Som du märker så är jag från landet … Vi sparar det vi har för regniga dagar. Och så gjorde även utrids människan – torkade kött, samlade in bär, etc. Och det måste man även göra i ett socialistiskt samhälle. Vi kan inte slösa på våra resurser enbart för att sträva efter den höga tillväxtens skull.

          • Kapitalismens drivkraft är största möjliga tillväxt, oavsett vem de trampar på. Men, Sven, anser du att socialismen bör ha samma drivkraft som kapitalet (förutom att de inte trampar, exploaterar, sig själva)? Då är vi inte bättre än kapitalet i att exploatera – överutnyttja – naturen och i princip kan vi själva arbeta ihjäl oss i jakten på tillväxt.
            Marx:
            ‘Själva ordet overproduktion leder till misstag. Så länge som de mest trängande behoven hos en del av samhället inte är tillgodosedda eller blott dess primära behov kan det naturligtvis inte bli tal om överproduktion av produkter i den betydelse av massan av produkterna skulle vara överflödig i förhållande till behovet av dem’.
            Marx anser överproduktion är krisernas grundfenomen.
            https://www.marxists.org/svenska/marx/1863/26-d007.htm#h181

            Och på tal om Hegel.
            https://history.state.gov/historicaldocuments/frus1969-76v18/d58

  5. Vietnam kanske var nära men Brasilien har fått nog?

    “Ett av de främsta målen är att bekämpa det “marxistiska skräpet” inom skolväsendet, twittrade Brasiliens nästa president på nyårsafton.”

    “Så här långt är Bolsonaros strategi populär – 75 procent av befolkningen anser att Brasilien är på väg åt rätt håll enligt en färsk opinionsundersökning.”

    https://www.svt.se/nyheter/utrikes/analys-bolsonaro-kor-gasen-i-botten-fran-borjan

    • En annan figur som ville bekämpa det marxistiska skräpet var Adolf Hitler vars parti blev största partiet i sista valet innan demokratin avskaffades. Tyvärr, “folket” har inte alltid rätt åsikt, däremot har de alltid rätt att kämpa för en rättvis politik. Det innebär inte att folket alltid drar rätt slutsats om vad det innebär. Bolsonaros militäristiska, evangeliska högerfascism har prövats till leda i Brasilien med katastrofalt resultat. Lula avgick däremot med ett stöd från folket på 82 %, efter en ständig rekordtillväxt och mängder av brasilianare som tog sig ur fattigdomen.

      • Länder som förfaller i kriminalitet och brottslighet tycker jag är fattigdom om något. Men tyvärr kan det inte mätas på det sättet du jämför och räknar. Mitt eget land Sverige är på väg åt just det hållet från ett stabilt socialt land och den destruktiva utvecklingen har nu uppmärksammats över hela världen. Till och med på en fransk kommunistsajt som jag läste för några dagar sedan. Bolsonaro verkar har folket med sig. Det ska bli intressant och se hur det här utvecklar sig. Men jag vill påpeka att kriminalitet och brottslighet inte ligger i själva socialismen. Problemet tror jag är västerlandets socialister. De är helt enkelt för svagsinta av all feministisk påverkan. Gå 50-100 år tillbaka i tiden så var socialismen mer auktoritär och hade kraften att stävja brottsligheten. Landet Kuba har fortfarande kvar den här auktoritära kraften. Men där är det också många manliga ledare. Egentligen tycker jag Bolsonaro har helt rätt. ‘Vansinnet’ börjar med undervisningen i skolan. Det är där dom första åtgärderna måste sättas in för att skapa bra samhällsmedborgare. Etik och moral är faktiskt värden jag börjar få upp ögonen för. Jag har lagt märke till att mitt eget samhälle men även kyrkan börjar avkristnas och just där tänkte jag nu försöka göra en liten insats. Jag tror också vi behöver moraliska värderingar för att bli ansvarstagande människor för både oss själva och för vår nästa. Min känsla är att något gått fel i Brasilien och som nu folket vill ha ändring på. Bolsonaro är så klart ingen Messias men tydligen någon som folket förväntar sig en möjlig samhällsförbättring.

  6. Arbetarklass, i Rio de Janeiro ligger kvarter intill varandra där det ena kvarteret har Norges levnadsstandard och brottsnivå och det andra kan liknas vid Central Afrikanska Republiken. Copacobana, Ipanema och Leblon har en mordfrekvens på c:a 4 per 100 000 invånare medan favelor i närheten ligger på 104 mord per 100 000 invånare och år. Brasilien är en av världens mest våldsamma och ojämlika länder. Lula tog 28 miljoner brassar ur fattigdomen och minskade våldsnivån. Efter att högern med hjälp av juridiken gjorde statskupp har antalet mord ökat med 3% bara det senaste året. Men och om någon tror att ökat polisvåld skulle hjälpa så har de antal som mördas av poliser ökat med 20% under samma tid. Bolsonaro vill ha mer av samma medicin. Han vill ha fri tillgång till vapen, mer polisvåld, ökad ojämlikhet och använda sekter liknande Livets Ord i skolundervisningen. Lägg därtill till hans beundran för den argentinska militärdiktaturen med mord på 30 000 och nedhuggningen av Amazonas som Lula försökte stoppa. Bolsonaros metod är redan prövad med katastrofresultat, Lula vände skutan men hade behövt få mer tid på sig och helst fått ytterligare 28 miljoner ur fattigdomen. Det är mer vänsterpolitik som behövs i Brasilien inte mindre.

  7. Kerstin, märker att du dessutom odlar marxism i din trädgård, inget fel med det. Hemmaodlad marxism finns det definitivt behov av sedan man la en våt filt över debatten om marxism i Sovjet och sedan bara upprepade fraser. Problemet är om man skyller Marx för odlingsresultatet. Som Marx sa, en sak är säker marxist är jag inte. När Marx pratade om hur naturfolk levde i urkommunismen är jag övertygad om att han inte menade att 8 miljarder människor kan leva på det sättet. Han såg positivt på varje stadie slaveri, feodalism, kapitalism, socialism som ledde till att produktivkrafterna utvecklades så att vi till slut hade en sådan rikedom att klasser, klasskamp och stat vittrade bort eftersom kampen om begränsade resurser upphör. När han pratade om överproduktion så var det inte tillväxt han avsåg utan överproduktionen var ett problem i relation till arbetarklassen köpkraft. Bara i den betydelsen! Sen håller jag med dig om att en jämn tillväxt är att föredra för att undvika flaskhalsar. Men det räcker inte med en tillväxt som bara motsvarar befolkningsökningen i en värld där 15 000 barn dör av svält varje år. Vi behöver en grön tillväxt som tar hänsyn till jordens begränsade resurser. Vi behöver fler lärare, läkare, sjuksköterskor mm, vi behöver mer och bättre miljövänlig teknologi för att öka välfärden, vi behöver ökad jordbruksproduktion, vi behöver enorma investeringar i infrastruktur för att klara oss i en värld med mer torka, översvämning, storm ökad nivå på havsytan, vi behöver investera i att reparera skadorna från sekler av rovdrift mmm. Allt detta är tillväxt och där är behoven enorma.

    • Sedan måste man leva som man lär också. Bara lägga kraven på samhället (läs: ‘andra’) håller inte. Det har blivit alltför lätt att skapa en tillväxt genom ökad konsumtion. Det som förut var kvalitet har omvandlats till effektivitet. Rationaliserad produktion har förringat varors värde från mänskligt arbete till sopberg och slöseri. Det är inte ökad jordbruksproduktion som behövs, därför där har effektiviteten ersatt kvalitet med kvantitet. Vad som behövs är att få varornas kvalitet tillbaka där t.ex. en viss mängd brödlimpor som produceras verkligen äts upp och inte en fjärdedel kastas eller “återvinns” därför det blir så stora kvantiteter när kvaliteten inte längre efterfrågas. En gammal marknadsliberal term var att endast bagaren som bakade det bästa brödet skulle överleva konkurrensen. Därmed skulle allt bröd bli bra. Jag har konstaterat att så är inte fallet. Istället är det bagaren som bakar det ‘effektivaste’ brödet som kommer att överleva och t.o.m. dominera. “Köp svenskt!” var för femtio år sedan ett välkänt begrepp. Ingen kunde undgå det. Men idag är det istället snarare tabu. Jag minns den politikerstyrda äldreomsorgen sparkade sina hushållerskor för så där 15-20 år sedan. I praktiken var de inköpare till äldreboendenas storkök. Ofta hade de för vana att köpa in svensk kvalitetsmat åt de gamla. Men med internationaliseringen blev det i princip förbjudet. Följden blev istället lastbilsmat från exempelvis Rumäniens kolossala matfabriker av okänd kvalitet eller från annat håll där det var billigast. Men det är maten åt de gamla. Samhällets elit, där även akademikerna ingår, har som regel både kunskap och medel att välja ut föda med kvalitet. Jag tillhör småfolket men försöker ändå leva upp till det så gott jag kan. Jag lever i en tro att det är viktigt vad man äter.

    • Sedan måste man leva som man lär också. Bara lägga kraven på samhället (läs: ‘andra’) håller inte. Det har blivit alltför lätt att skapa en tillväxt genom ökad konsumtion. Det som förut var kvalitet har omvandlats till effektivitet. Rationaliserad produktion har förringat varors värde från mänskligt arbete till sopberg och slöseri. Det är inte ökad jordbruksproduktion som behövs, därför där har effektiviteten ersatt kvalitet med kvantitet. Vad som behövs är att få varornas kvalitet tillbaka där t.ex. en viss mängd brödlimpor som produceras verkligen äts upp och inte en fjärdedel kastas eller “återvinns” därför det blir så stora kvantiteter när kvaliteten inte längre efterfrågas. En gammal marknadsliberal term var att endast bagaren som bakade det bästa brödet skulle överleva konkurrensen. Därmed skulle allt bröd bli bra. Jag har konstaterat att så är inte fallet. Istället är det bagaren som bakar det ‘effektivaste’ brödet som kommer att överleva och t.o.m. dominera. “Köp svenskt!” var för femtio år sedan ett välkänt begrepp. Ingen kunde undgå det. Men idag är det istället snarare tabu. Jag minns den politikerstyrda äldreomsorgen sparkade sina hushållerskor för så där 15-20 år sedan. I praktiken var de inköpare till äldreboendenas storkök. Ofta hade de för vana att köpa in svensk kvalitetsmat åt de gamla. Men med internationaliseringen blev det i princip förbjudet. Följden blev istället lastbilsmat från exempelvis Rumäniens kolossala matfabriker av okänd kvalitet eller från annat håll där det var billigast. Men det är maten åt de gamla. Samhällets elit, där även akademikerna ingår, har som regel både kunskap och medel att välja föda med kvalitet. Jag tillhör småfolket men försöker ändå leva upp till det så gott jag kan. Jag lever i en tro att det är viktigt vad man äter.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here