Martin Kragh: ”Påverkansarbete och informationskrigföring”?

5
1814
Professor Erik Åsard i Nordamerikastudier
Foto. Mikael Wallerstedt. Amerikaanalys.

I kvälls-serien “Aktuella artiklar för ett år sedan och idag” återpubliceras denna artikel som dock publicerades för 2 år sedan. Den omdiskuterade Martin Kragh framträdde som en ledande Rysslandskritiker, en russofob skulle många säga, under förment vetenskaplig dräkt. Han kritiserades svårt för vetenskapliga brister, vilket ej lättades av ett generellt stöd av forskarkolelger utan bemötande av den allvarliga kritiken. Hans anknytning till Integrity Initiative, en hemlig brittisk desinformationsorganisation visavi Ryssland kunde aldrig avfärdas. UK:s Integrity Initiative mot Sverige. Eller vad som är fel i Kragh-debatten.


Denna artikel har nyligen i Synapze. Synapze: Vilket(n) ”Påverkansarbete och informationskrigföring”?
Dessförinnan hade vi utan framgång försökt publicera den i några tidningar. Huvudförfattare är Lars Drake, medan jag är medförfattare.


Vilket(n) ”Påverkansarbete och informationskrigföring”?

Några akademiker, bl.a. professor Erik Åsard, har undertecknat en artikel i Svenska Dagbladet som går till storms mot dem som kritiserat Martin Kragh. Flertalet arbetar vid eller har nära relationer till de institutioner där Kragh varit/är anställd. (1) Det handlar egentligen inte om Kragh utan om de ogrundade påståendena om rysk påverkan som man inte tycks ha rätt att ifrågasätta i Sverige.

Författarna hänvisar till en artikel av Patrik Oksanen som sägs beskriva den ”smutskastningskampanj” som Martin Kragh ska ha utsatts för. (2, 3) Den artikeln innehåller inte så mycket sakargument. Den handlar om att ett antal personer skrivit artiklar i detta ämne. Den diskuterar bara undantagsvis vad de olika författarna faktiskt skrivit. ”Smutskastningskampanjen” utgörs av kritik mot bl.a. Integrity Initiative som med bidrag från brittiska UD blandat sig i andra länders inre angelägenheter och den partipolitiska debatten i Storbritannien (4) och en skrift publicerad av Atlantic Council som upprepar lögner som redan tillbakavisats. (5, 6) I båda fallen finns det kopplingar till Martin Kragh, men det är inte det centrala.

Kärnan i SvD-artikeln går ut på att Sverige hotas av påverkan från Ryssland och att detta måste tas på stort allvar. Någon påverkan som är så stor att det bör ses som ett problem har inte påvisats. Det är helt naturligt att företrädare för länder vill tala om för andra länder hur de ser på olika frågor. Det är i sig inget problem. Om just Ryssland har riktat en påverkanskampanj som är ett hot mot Sverige borde det ha varit lätt att avslöja.

Ett av de försök som gjorts för att påvisa rysk påverkan är Martin Kragh och Sebastian Åsbergs artikel från 2017. Den artikeln sågades i småstycken av ett flertal forskare och journalister. Den innehöll så allvarliga sakfel att den måste dras tillbaka för rättning. Några rena sakfel återstår i den nya versionen.

Martin Kragh.

Uppsala universitet (UU) utsåg två granskare som skulle avgöra om det var fråga om oredlighet. En kom från det egna universitetet och en kom från en organisation med nära koppling till Utrikespolitiska Institutet, som var den andra finansiären i sammanhanget. Artikeln friades från anmälningarna om oredlighet.

Det bör tilläggas att det är oerhört ovanligt att någon faktiskt fälls för oredlighet. Den omfattande kritik för allvarliga brister i forskningsmetodik som Lars Drake hade skickat till UU besvarades positivt av granskaren från UU som sa sig instämma i mycket men inte allt. (7, 8) Ingen har tillbakavisat den kritiska genomgången.

Summa summarum kan man konstatera att Kragh och Åsbergs artikel INTE påvisade någon påverkanskampanj från Ryssland riktad mot Sverige. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som är den myndighet som ska bevaka påverkan från andra länder, har påstått att Ryssland sprider fyra övergripande verklighetsbilder om Sverige. På direkt fråga till MSB om vad det denna bedömning grundar sig på ges ingen hänvisning till källor.

Under hela förra året varnades det i svensk press för rysk påverkan på det svenska valet. MSB har konstaterat att det inte var någon sådan påverkan. Desamma gjordes i en rapport som beställts av MSB och författats av några personer vid ett Londonbaserat institut. Det som har förekommit är kritiska synpunkter, i bl.a. den ryska tv-kanalen RT, på svensk asylpolitik och påståenden om att det medfört ökad kriminalitet.

Sådana kritiska inlägg om Sverige har förekommit i Sverige, Tyskland, Storbritannien, USA, Norge och Danmark. En representant för MSB har på direkt fråga deklarerat att de inte gjort någon jämförande analys av hur dessa frågor har behandlats i olika länder. Varför ska det då ses som påverkan om det förekommit i Ryssland, men inte i andra länder?

Angående beskyllningarna mot Martin Kragh skriver författarna till SVD-artikeln: ”… baserat på intetsägande dokument som efter en hackerattack på en brittisk tankesmedja figurerat i ryska propagandakanaler som Sputnik och i sociala medier, i vad som framstår som en klassisk påverkansoperation.” (SvD) Den tankesmedja som nämns har medgivit att dokumenten är äkta, men att alla personer som listats som medlemmar i deras nätverk inte svarat att de vill ingå. (6)

Hur kan professorer och andra akademiker ställa sig bakom så ogrundade resonemang?

Lars Drake, adjungerad professor emeritus, SLU (Huvudförfattare)

Anders Romelsjö, professor emeritus vid Stockholms universitet samt vid KI (Medförfattare).

Referenser

1 https://www.svd.se/vi-star-bakom-kragh–ta-ryska-hotet-pa-allvar

2 https://www.helahalsingland.se/artikel/ledare-centerpartistisk/oksanen-cyberstolden-fortalskampanjen-och-kulturchefen-som-tappar-fattningen

3http://www.synapze.se/?link=article&key=17106

4 https://activistsforpeace.wordpress.com/2018/12/27/the-purpose-of-the-integrity-initiative-and-what-it-does-we-are-all-in-an-ongoing-war-according-to-chris-donnelly-founder-and-director-of-the-institute-for-statecraft-and-former-nato-advisor/?fbclid=IwAR20ylkXo4JjNtuyMDRviqxU3kufnvWqXMs8Bko3CK3GNKEu5VzlX979fj0

5 https://www.atlanticcouncil.org/publications/reports/the-kremlins-trojan-horses-3-0

6 http://www.dagensarena.se/opinion/rena-maccarthykampanjen-mot-mp-och-fredsrorelsen/

7 http://www.synapze.se/?link=article&key=16520

8 http://www.synapze.se/?link=article&key=16523

5 COMMENTS

  1. Det är bra ju, nu vet man vilka “professorer” man inte ska lita på i framtiden och som sprider propaganda.

  2. https://russia-insider.com/en/tucker-watch-rips-russiahoax-shreds-epic-rant-guest-tulsi-gabbard-no-regime-change-venezuela/ri26418

    Länkat är en serie korta videon med Tucker Carlson. Se åtminstone den första så förstår ni hur verkligt påverkansarbete går till, till skillnad från de hjärnspöken som jagas i medierna om obefintlig rysk påverkan.
    Tucker Carlson raserar RussiaGate genom att klippa in Michael Cohens vittnesmål i kongressen denna vecka. Och som han gör det. Cohen var RussiaGates sista halmstrå och samtidigt var Cohen tänkt som operationens stjärnvittne. Och nu skulle han leverera inför hela nationen. Och vad hade han att komma med: Ingenting, absolut ingenting och i vevan kom han att stärka Trumps ställning åtmistone på denna avdelning. Han skulle bl.a. ha varit i Prag och konspirerat med ryssarna hade det påståtts i två år: Cohen: “Jag har aldrig varit i Prag” och så fortsätter det hela vägen. “Och vad händer med journalisterna och politikerna som nu bevisligen ljugit för oss i två år” frågar Tucker Carlson. “Ingenting, ja, förutom att de fortsatt kommer att befordras till högre positioner och belönas på alla sätt”.

    Så ser verkligt påverkansarbete ut. I Sverige skulle man behöva massor med ryskt påverkansarbete för att motarbeta den förljugna världsbild som Hollywood via TV och film 24/7 överöser det svenska samhället. Eller den genomnegativa och ofta falska rapportering som medierna förmedlar. Ryssland är kulturellt så pass olikt Sverige att de är närmast maktlösa att bibringa Sverige varken korrekt eller inkorrekt information. Om Sverige vill lära och veta mer om Ryssland måste initiativet komma från svenskarna, ryssarna kan inte lösa den knuten. De löjliga historier som var uppe vid det amerikanska presidentvalet gällde sk. clickbaiting, man vill tjäna en liten hacka genom att lägga ut tokiga rubriker. Sådana har vi alla på våra datorskärmar dagligen utan att vi öppnar dem eller bryr oss. Och de kommer inte från Ryssland men har samma funktion som “trollfabriken” i St Petersburg. Googles VD sade att de hade registrerat rysk annonsering för ca 6000 dollar, ett svindlande belopp, inte sant.

    Den som följer Rob Slane och hans vänner på theblogmire.com har kunnat se hur misstankarna stadigt stärkts om att Skripal-fallet inte var en uppgörelse i den undre världen som den brittiska regeringen passade på att utnyttja för sin propaganda utan att hela operationen involverat kretsar från den brittiska djupa staten ända från start. Man har trasslat in sig i motsägelser där det ena upphäver det andra och båda inte kan gälla. Och Skripals har totalt avskärmats och kan inte kontakta sin egen familj i Ryssland. Vilket med all tydlighet visar att det första livstecknet från dem var ett misstag, dottern Skripal hade i ett obevakat ögonblick kunnat låna en telefon och hon ringde hem. En annan verklig påverkansoperation således.
    Se gärna även Tucker Carlson intervjua Tulsi Gabbard. Här möts två personer som ser olika på dagspolitiken men som kan lägga detta åt sidan när det gäller den viktigaste frågan, den om krig och fred.

  3. Conflicts≠Violence på Twitter: “Another one of my so called controversial views: Russia is every bit as European as Austria or Germany or France or Belgium all specificities notwithstanding. The root cause underlying NATO vs. RUSSIA antagonism?
    https://twitter.com/JohanGaltung/status/1102231628582215680
    How (And How Not) To Beat A Smear Campaign – Caitlin Johnstone – Medium
    https://medium.com/@caityjohnstone/how-and-how-not-to-beat-a-smear-campaign-74e4e95c9306

  4. Efter två år, debaklet kring Martin Kragh artikel fortsätter på AB

    Martin Kragh är ett demokratiskt problem
    Åsa Linderborg kommenterar en infekterat avslöjande:
    “Rapporten rönte stor kritik av de forskare som hade till uppgift att granska den, men frikändes ändå – om än med den syrligaste motivering man kan tänka sig: “… svagheterna (i Kraghs artikel) är i så stor grad uppenbara för en noggrann läsare, att det knappast är ett medvetet försök att vilseleda läsaren”. Med andra ord: Uppsala universitet ansåg att artikeln var så undermålig att den inte kunde kallas för forskning och därför heller inte fällas för forskningsfusk. Det var ju också ett sätt att rädda ansiktet på en kollega.

    När Kragh ombads svara för sitt svaga case i Medierna i P1 fortsatte han framföra sina grova anklagelser mot enskilda. Och när Journalisten ställde kritiska frågor om rapporten, bortförklarade han sin rapport med att han varit febersjuk.

    Trots detta behandlas Kragh som en oförvitlig expert i svenska medier. Att han ansvarar för ett av de största angreppen i modern tid på press- och yttrandefriheten är tydligen ointressant. Han står nämligen på rätt sida i det nya kalla kriget. Precis som i det gamla kalla kriget, är fakta och etik underordnat Saken.”
    https://www.aftonbladet.se/kultur/a/0E1nm6/martin-kragh-ar-ett-demokratiskt-problem
    Hon tar även upp “Integrity Inititives”

    En som klandrade rapporten (II, min anm.) som ett angrepp på den fria opinionsbildningen var Kåre Willoch, tidigare partiledare för Høyre. Han var upprörd både som demokrat och för egen del, då han tillhör dem som menar att man måste se på det ryska hotet något mindre halsstarrigt.
    https://www.aftonbladet.se/kultur/a/0E1nm6/martin-kragh-ar-ett-demokratiskt-problem

    En annan som är kritiskt, är Tom Andersson om “Ovetenskaplig forskning bakom mediekriget”, om debatten kring rysk påverkan i Sverige.
    “Tesen var och är att Ryssland sprider lögner om Sverige i syfte att påverka inrikes- och utrikespolitiska frågor. Jag tvivlar inte en sekund på det. Mer intressant är om artikeln presenterar forskning som redogör för omfattning av och formerna för hur desinformation går till.
    Svaret är nej.
    Artikeln präglas av statistikbrister, tendentiösa tolkningar och källkritiska spekulationer. Det är en blandning av åklagarframställan och spionthriller. Enskilda svenska nyhetsmedier och skribenter blir måltavlor för en strävan efter att identifiera budbärare av ryska lögner.
    Detta är inget forsknings försök att formulera och pröva hypoteser.”

    “…/ I dag är artikeln en förebild för EU-projektet EU vs Disinfo. Syftet är att motverka rysk propaganda genom källkritik. I verkligheten är projektet ifrågasatt av såväl politiker som forskare. Verksamheten bedöms vara en demokratirisk på grund av osaklig källkritik. Europarlamentet har krävt ökad transparens, medan Nederländerna har velat lägga ner verksamheten helt och hållet.”
    Tom Andersson: “Tidigare analytiker på kris- och beredskapsområdet, fil dr kognitionsforskning, fil lic matematisk statistik, fil kand fysik, lingvistik och socialantropologi”
    https://www.aftonbladet.se/kultur/a/5V5plX/ovetenskaplig-forskning-bakom-mediekriget

    Om “EU-projektet EU vs Disinfo”
    Why the EU must close EUvsDisinfo
    On March 6, a large majority of the Dutch Parliament consisting of 10 out of 13 parties, ordered interior minister Kajsa Ollongren to convince her European colleagues to take down EUvsDisinfo.eu, the EU website dedicated to countering Russian disinformation.
    I think the Dutch parliamentarians are right and I will explain why.
    The state should not interfere with the free media.
    EUvsDisinfo.eu is a website that reports about disinformation fake news spread by Russian state or private actors.
    It maintains an extensive and constantly-updated online database of currently 3,500 media reports that, according to EUvsDisinfo, constitute “disinformation”.
    The website is published by the East Stratcom Task Force, an official EU body that was set up in 2015 by the European heads of state.
    In other words, EUvsDisinfo is a state publication that not only spreads its own news, but also passes judgements whether a publication in the free media contains the correct views or not.
    If your publication ends up in its database, you’re officially labeled by the EU as a publisher of disinformation and fake news.
    That is a problem which should not be underestimated.
    …/ who wants to know exactly how EUvsDisinfo distorted the Dutch media articles, falsely accused them of spreading pro-Kremlin propaganda, refused to fully rectify its obvious errors, and tried to get away with it by offering apparently false excuses, should read the English subpoena of the court case started by the Dutch media outlets against the European Union (as this is the official publisher of EUvsDisinfo).

    https://euobserver.com/opinion/141458

    ‘Not Russia, but EU itself is producer of fake news’
    The European Union itself is “one of the biggest producers of fake news”, according to Dutch anti-EU MEP Marcel de Graaff.
    https://euobserver.com/eu-election/144283?utm_medium=rss

    EU tells tech giants to fight harder against disinformation
    The EU commission on Tuesday (29 January) told US tech giants Facebook, Google, Twitter, Mozilla and advertising businesses to intensify their actions against disinformation campaigns ahead of European elections in May or face regulation.
    Fears are also widespread that misinformation will feed into the success of populist campaigns, and that Russia could also take advantages by influencing elections through social platforms.
    The EU executive has said it would turn to regulation if it found that the platforms’ efforts are unsatisfactory.

    https://euobserver.com/eu-election/144036

    Ett tydligt exempel av “fake news”, en intervju med ukrainske SZRU chef Yehor Bozhok
    Ukraine spy chief: sanctions hurting Putin’s war chest
    EU and US economic sanctions on Russia had a much bigger impact than previously thought, Ukraine’s spy chief has said.
    “One of the estimates which we managed to learn, Russian internal estimates, is that Western sanctions … forced the Russian budget to lose $173bn [€151bn] already, which is quite a lot,” Yehor Bozhok, the head of Ukraine’s foreign intelligence service, the SZRU, told EUobserver in an interview in Kiev in January.

    https://euobserver.com/foreign/144072
    FN rapporten om västs sanktioner mot Ryssland: begränsade konsekvenser, lagligheten ifrågasatt
    http://www.refworld.org/pdfid/59ba95824.pdf

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here