Är ”kinesisk aggression” bara Kinas svar på USA:s aggression?

8
960

Denna artikel 18/12 av Caitline Johnstone Kinesisk aggression” är bara Kinas svar på USA:s aggression har upphittats och vänligen översatts av Rolf Nilsson. Instämmer Du?

________________________________________________________________________

Är ”kinesisk aggression” bara Kinas svar på USA:s aggression?

Det är en särskilt dum dag för anti-Kina propaganda. Biden-administrationen har infört handelsrestriktioner för 34 kinesiska institutioner på grund av det ogrundade påståendet att de utvecklar ”hjärnkontrollvapen”, ett påstående som massmedia har varit bara alltför glada över att okritiskt vidarebefordra till allmänheten. Mellan det och den löjliga rapporteringen om ryska strålpistoler från Havannasyndromet, är det som att de bokstavligen försöker få alla att bära foliehattar.

Sedan har vi Tucker Carlson-gästen som precis berättade för Carlsons stora publik att den amerikanska militären måste vara full av ”Typ A-män som vill sitta på en tron ​​av kinesiska dödskallar.” Det är mycket oroande hur mycket massmedia på sistone har pratat om krig med Kina, som om det vore en självklarhet, nästan som om de arbetar för att normalisera den skrämmande idén.

Det finns också den här nya artikeln för The Hill, med den roliga titeln ”’De ’allierade’ Kina och Ryssland slår sig samman mot Amerika”, om hur det fattiga amerikanska imperiet mobbas av elaka gamla Xis och Putins allt mer sammansvetsade samarbete. Den är författad av Gordon Chang, som i decennier felaktigt har förutspått Kinas förestående kollaps, och den är helt klart absurd, eftersom alliansen mellan Moskva och Peking i verkligheten inte är något annat än den naturliga konsekvensen av att två nationer inser behovet av att arbeta tillsammans mot en världsomspännande maktstruktur, som försöker mobba dem till underkastelse.

USA:s militärbudget har återigen ökat, trots att USA avslutade ett krig i år, och trots att de inte står inför några verkliga hot från någon nation mot sina lättförsvarade stränder. Ökningen har till stor del motiverats av behovet av att ”motverka Kina” och inkluderar miljarder i finansiering för det pågående bygget av långdistans-missilsystem på den första ökedjan nära det kinesiska fastlandet, uttryckligen i syfte att hota Kina. Man behöver bara föreställa sig vad som skulle hända om Kina började bygga en kedja av långdistansmissil-system utanför en amerikansk kustlinje, för att förstå vem av dessa två makter som är den faktiska angriparen.

I verkligheten har oro som sprids på sociala medier från den västerländska politiska/medieklassen om saker som Kina gör, både internationellt och inhemskt, ganska konsekvent handlat om åtgärder som Kina har vidtagit som svar på aggressioner från USA och dess allierade. Sådant spridande av oro  framställs i allmänhet som motstånd mot påstådda kränkningar av de mänskliga rättigheterna och behovet av att skydda Kinas grannar från ”kinesisk aggression”, men i verkligheten görs det för att underlätta agendan att med alla nödvändiga medel göra Kina svagare och mindre.

Den faktiska källan till spänningar mellan USA och Kina har faktiskt aldrig handlat om ”mänskliga rättigheter” eller att ”skydda” någon; det är bara det narrativa hölje som är fäst överst på den faktiska agendan. Den faktiska källan till dessa spänningar är alltid det faktum att det ligger i det amerikanska imperiets intresse att göra Kina mindre och svagare och det ligger i Kinas intresse att vara stort och starkt. USA beslöt sig efter Sovjetunionens fall att förhindra uppkomsten av någon annan rivaliserande supermakt, och alla klagomål vi ser sändas ut om påstådda kinesiska övergrepp är egentligen bara motiveringar för aggressioner, inriktade på att underminera, omstörta, hota, utmanövrera och Balkanisera (dela upp i mindre delar, ö.a.) Kina för att göra det svagare och mindre.

I stort sett allt som Kina kritiseras för av imperialistisk media, är faktiskt ett svar på västerländska aggressioner, oavsett om man pratar om Xinjiang, Hongkong, Taiwan, territoriella dispyter om gränser eller havsområden, eller inhemsk auktoritarism. USA är konsekvent angriparen, och Kina reagerar konsekvent defensivt på dessa aggressioner.

Uighuriska barnsoldater.

Endast en dumskalle kan tro att USA och dess allierade faktiskt bryr sig om muslimer i Xinjiang, efter att de precis tillbringat de senaste två decennierna med att slakta muslimer i miljoner i sina angreppskrig efter 11 september. Propagandaberättelserna fokuserar på mänskliga rättigheter, men den verkliga anledningen är att Xinjiang är en mycket geostrategiskt värdefull region, som USA-imperialismen skulle tjäna på att skära bort från Kina, och Peking skulle tjäna på att behålla. Ta det här utdraget från en SBS-artikel från 2017 om Kinas Belt and Road Initiative (BRI) för att illustrera (min betoning):

”Ett exempel på ett betydelsefullt BRI-projekt som har flera syften är skapandet av en landväg från Xinjiang, längst västerut i  Kina, genom Pakistan till dess djupvattenhamn i Gwadar vid Arabiska havet. 54 miljarder USD investerade i infrastruktur planeras för denna sträcka, trots att en del av rutten passerar genom av Indien och Pakistan  omtvistat territorium.

Denna rutt ger Kina tillträde för sina varor landvägen till Arabiska havet, kommer att stimulera investeringar i Xinjiang och öppnar upp en ny rutt till Kina för energiimport från Mellanöstern – en rutt som inte är sårbar för USA:s flottstridskrafter vilket dess farleder via östkusten är.”

När uiguriska separatistgrupper började att utföra terrordåd, med målet att driva den kinesiska regeringen ut ur Xinjiang och skapa sin egen stat, hade Peking i huvudsak tre val:

  1. Att engagera sig i en kampanj av amerikansk modell, av militärt massmord mot dessa grupper, tills de besegrades.
  2. Att tillåta ett våldsamt uppror av vad som oundvikligen skulle handla om väststödda jihadister, som de just hade sett i Libyen och Syrien, skära bort en geostrategiskt avgörande del av Kina, för att utnyttjas av USA och dess allierade, eller
  3. Att hitta något alternativ till 1 och 2.

Peking gick vidare med alternativ nummer tre, och den möjlighet man fann var den aggressiva avradikaliserings-kampanj, som man i slutändan beslöt att  genomföra, och omskolningsanläggningarna som det har kritiserats så mycket för. Detta drag skulle säkerligen ha inneburit många av de övergrepp man kan förvänta sig av en polisaktion i stor skala och en dramatisk upptrappning av auktoritär politik, men påståenden om att det utgjorde ”folkmord” har på ett övertygande sätt avfärdats av oberoende forskargrupper och av medlemmar av allmänheten, genom att använda allmänt tillgänglig information, medan de mest allvarliga anklagelserna om övergrepp har visat sig vara föremål för manipulation och fulla av stora hål.

Man kan kritisera Peking för hur man hanterade sitt dilemma i Xinjiang så mycket man vill, men det var helt klart oändligt mindre drakoniskt än USA:s strategi att döda miljoner och tvinga tiotals miljoner på flykt i sitt barbariska ”krig mot terrorismen”. Och till skillnad från ”kriget mot terrorismen” fungerade faktiskt Pekings tillvägagångssätt, vilket till och med västerländska medier har tvingats att motvilligt medge, när nu turismen ökar i Xinjiang.

Väst har under mycket, mycket lång tid förstått att det måste hålla Kina svagt och litet för att behålla sin överhöghet. Det är därför så många berättelser kretsar kring att ”befria” (balkanisera) delar av Kina från Peking. Här är ett Winston Churchill-citat från över ett sekel sedan:

”Jag tror att vi måste ta kotroll över kineserna och styra dem. Jag tror att, efterhand som civiliserade nationer blir mäktigare, kommer de att bli mer hänsynslösa, och den tiden kommer när världen otåligt kommer att bära existensen av stora barbariska nationer, som när som helst kan beväpna sig och hota civiliserade nationer. Jag tror på den ultimata uppdelningen av Kina – jag menar den ultimata. Jag hoppas att vi slipper göra det i våra dagar. Den ariska rasen kommer att segra.”

Det här mönstret, att arbeta för att göra Kina svagare och mindre, är detsamma som med Hongkong, där USA aktivt arbetade för att underlätta balkaniseringen av det området, innan Peking stängde ner dess interventionistiska operationer. Det är samma sak med Taiwan, som har fungerat som en amerikansk proxy i decennier, som tidigare har hyst amerikanska kärnvapen, för närvarande är värd för amerikanska trupper, är föremål för en häpnadsväckande virulent västerländsk propagandakampanj och spelar en viktig roll i USA:s geostrategiska intressen.

Det är samma sak med militariseringen av Sydkinesiska havet. Xi Jinping hade erbjudit en ömsesidig demilitarisering av havet, och istället ökade Obama spänningarna med den fortfarande pågåendepivot to Asia” som har sett en kontinuerlig uppbyggnad av USA:s och allierade militära aktiviteter i området. Som FN:s förre säkerhetsrådspresident, Kishore Mahbubani, förklarade i en intervju förra året:

”Jag citerar en före detta amerikansk ambassadör i Kina, Stapleton Roy, som sa till mig: ’Kishore, när Xi Jinping gjorde ett erbjudande om att demilitarisera Sydkinesiska havet, borde Amerika ha gripit det erbjudandet och gått med på att stoppa all vår militära verksamhet i Sydkinesiska havet. Det skulle ha tvingat bort kineserna.” Naturligtvis skulle amerikanerna också vara ute. Men Sydkinesiska havet är mycket viktigare för Kina än för Amerika. Om Amerika kliver ut, kliver den kinesiska militären ut. Och det skulle innebära en vinst för Amerika, eller hur? Istället svarade den amerikanska flottan med att skicka örlogsfartyg. Så Xi sa: ’Okej. Du avvisar mitt erbjudande. Så då får det bli så.’”

Det är samma sak även med den auktoritära inrikespolitiken, för vilken Kina ofta kritiseras av västvärlden. Vi fick i en nyligen publicerad Bloomberg-artikel  reda på att amerikanska spioner har svårt att genomföra operationer mot den kinesiska regeringen, eftersom dess strikta policy gör det omöjligt för dem att fungera.

”CIA-tjänstemän i Kina står inför skrämmande utmaningar från Kinas växande övervakningsstat, vilken har täckt kinesiska städer med övervakningskameror och använder sofistikerad mjukvara för ansiktsigenkänning för att spåra hot”, hävdar artikelförfattarna.

Bloomberg förklarar att Kinas anti-korruptionsåtgärder har gjort det mycket svårare att rekrytera CIA-agenter och skriver: ”Xis breda anti-korruptionskampanj, som har straffat mer än 1,5 miljoner tjänstemän, har också lett till en större granskning av kinesiska tjänstemäns inkomster, vilket gör att betalningar till potentiella underrättelsekällor är mycket mer problematiska, sa två tidigare tjänstemän.”

”Dessa ansträngningar beskrevs utförligt under 2017 av New York Times, som sa att så många som ett dussin amerikanska källor avrättats av Kina, medan andra fängslades, i vad som representerade en av de värsta förlusterna någonsin för amerikanska spionagenätverk”, vilket också noteras i artikeln.

 

 

Som John Pilger dokumenterade i sin framåtblickande film  ”The Coming War On China”, har USA omringat Kina med militärbaser och vapen och byggt en ”snara” runt denna nationen, vilken nu inkluderar de tidigare nämnda långdistansmissil-systemen, som för närvarande är under uppbyggnad genom den första ökedjan. Om någon främmande makt gjorde detta mot USA skulle det betraktas som en krigshandling och krig skulle förklaras omedelbart, men det kommer aldrig in i västerlänningars huvuden att Kina kan vara den som svarar defensivt mot en angripare.

Inget av detta betyder att Kina styrs av oskyldiga små flickscouter som aldrig gör något fel, det betyder bara att Kina uppenbarligen inte är angriparen i dessa konflikter, och att bilden vi presenteras för i det västerländska imperiets vansinniga kampanj för att manipulera allmänhetens tankar om Kina, inte är baserat i verkligheten. Propagandakampanjen är så genomgripande och kraftfull, att även människor som är medvetna om att de utsätts för propaganda, fortfarande ofta faller för dess lögner och förvrängningar, bara för att det kommer så mycket av det från så många olika håll.

Propagandakampanjen mot Kina kommer inte att försvinna; det kommer att bli mycket starkare, galnare och mer aggressivt. Med varje ny högljudd berättelse som kommer upp, undersök den med frågan ”Hur är detta inriktat på att göra Kina svagare och mindre?” i åtanke. Du kommer varje gång att hitta något där.

Det skulle inte behöva vara så här. Det finns ingen bra anledning till att nationer inte kan samarbeta med varandra för det gemensamma bästa, istället för att slösa bort all sin energi och alla sina resurser i denna vansinniga kamp för USA:s hegemoniska erövring. Ordet ”avspänning” kommer aldrig in i mainstream-diskursen, eftersom det inte tjänar de västimperialisters intressen som styr oss, men det tjänar alla andra, oändligt mycket mer än att ösa in förmögenheter i kalla krigets balansgång och att flirta med utsikterna till världskrig mellan kärnvapen-beväpnade nationer.

Avspänning är vad som behövs. Men för att det ska kunna bli verklighet måste USA-imperiet sluta med sin aggressiva politik, och det måste sluta ljuga.

Relaterat
Är Kina verkligen den ”gula faran”?
Är Kina är på väg att vinna teknikloppet med USA?
Världens största frihandelsområde bildat. Stor framgång för Kina
Nödvändig information till DN: USA, EU, FN menar att Taiwan är en del av Kina.

Föregående artikelWashington Post: USA ljuger med Afghanistan-statistik
Nästa artikelAktuellt: Är Rysslands eller försvarsministerns krav ”helt oacceptabla”?
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

8 KOMMENTARER

  1. Vad är Kinas svar på eliter som styr väst? ”For some time, certain countries have been drawing ideological lines, building new military blocs and stoking regional tensions, which have all brought grave threats and challenges to regional peace and stability and global strategic stability.”

    OBSVERVERA NOGA FÖLJANDE BOMBNEDSLAG

    ”We will continue to follow the two leaders’ consensus [Xi/Putin], take up responsibility, unite all forces that love peace and support peace, and make active contribution to realizing sustained, universal and common security in the region and the wider world.”

    https://thesaker.is/a-throne-of-chinese-skulls-oh-yeah/

    Hybris stinna västeliter måste lära sig att deras tid på pallen är över. Ni era en samling föredettingar. Ni ska sluta md den förlegade visan ”vi är bäst, vackrast och högst av alla”. Istället råds ni att infinna er i den ordning som har grytt. Men om ni envisar att vara tjurskalliga så var förbereda att bli pulveriserade. Hur? Läs detta: https://thesaker.is/russias-ultimatum-to-the-west/

    eller se denna video

    https://thesaker.is/andrei-martyanov-the-timing-of-russias-ultimatum-to-nato/

  2. Detta var mycket bra artikel som stämmer in på PRICKEN. Hade ett mindre inlägg för bara vecka sedan där jag försökte påpeka just lite av detta. SJÄLVKLART handlar det om att försvaga Kina och detta VET ALLA regeringar i Europa också. Men man håller tyst om det,ställer sej under ledet och bara inväntar nästa Usa-steg. Det är så tragiskt men sant och alla vet detta. Det finns några likheter med Ryssland också här. Och nej de klart dom Usa inte bryr sej minsta lilla om muslimerna i Xingjiang,även det vet ALLA våra regeringar i Europa. Detta blir bara ett vapen och propaganda som Usa kommer använda så småningom med sina underordnad EU. Man bara måste vara ”världsledaren”det är sjukdom dom haft i så många decennier oavsett ledare och regering.Det får ALDRIG finnas tveksamheter där,för då råkar man ut som Ryssland med massor propagandan medierna, sanktioner och allvarliga lögner om precis allt. Men Kina har 1,4miljarder befolkning och vi väst Europa är totalt beroende av Kinas varor. Förstår inte varför krigförbrytarna Usa på 2000talet fortsatt på samma idiotiska linje. Man förstör andra med hjälp av sina hundvalpar Europa och attackerar på alla sätt, medierna propagandan, Sanktionerna sen EU regeringarna som låtsas att dom är”eniga” när det EJ stämmer skit, och alla vet ser att Washington håller alla trådar både politiskt, militärt, ekonomiskt och starten av alla propaganda medierna. Kina kommer aldrig böja sej.Det måste accepteras att Usa är inte längre den självutnämnda”världspolisen”bara för EU viker sej ständigt och säger så i alla frågor. Det finns fler länder, och Kina men även Ryssland är så MYCKET bättre än krigsindustrin och världens värsta krigsförbrytare och lögnare. Väljer Kina alla dagar i veckan mot Usa som är lögnare och mobbare med världens största och vidrigaste krigsindustri

  3. Kinas kommunistiska parti företräder inte det kinesiska folket, utan bara sig självt. KKP trakasserar Indien, Vietnam, Filippinerna och framförallt Taiwan. USA hindrar KKP-aggressionen till havs, men i Himalaya står Indien ensamt.

    Kinas befolkning åldras snabbt, bästa scenariot är att Kina åter vänder sig inåt för att ta hand om sina åldringar. Decennier av ”progressiv” planekonomi mot spontan familjebildning har eliminerat de unga mödrar som skulle ha fött dagens barn, och även deras barn. Halverad befolkning om femtio år?

    När ska världen ta itu med KKP´s globala utfiskning av världshaven?

    • Tala om effektiv propaganda. Helt sant att Kinas kommunistiska parti inte företräder det kinesiska folken, för det finns inget ”kommunistiskt parti” i den bemärkelsen. Kommunismen dumpades 1978, bara namnet har överlevt i väst. I Kina skrivs det ”Allemansrörelsen” och är en folkrörelse som inte representera någon utan består av Kinas många folk och en är en gräsrotsrörelse som styr regeringen. Folkstyre. IQ resurser är verkligen en katastrofal bristvara i Sverige numera. Kinas befolkning åldras, men det är inte ett problem, det är en fråga om omställning till ett modernt samhälle, vilket fungerar mycket bra. Man lägger inte upp fötterna vid pensionen och förväntar att andra skall försörja en i Kina. Inga mödrar har eliminerats, men istället för att bilda familj i tonåren som förr väntar kvinnor, och män, att nu bilda familj i sen 20-årsålder. Det betyder en ”paus” i barnafödandet, och det är vad vi ser nu. Först skaffar man utbildning och etablerar sig i ett yrke, skaffar bostad, sedan kommer barnen. När skall övärlden ta itu med USAs globala utfiskning av världshaven. Jag upplevde det själv under de år jag spenderade i Still Havet. Massiva USA fartyg som dammsuger havet på allt levande, även inom andra nationers gränser, och så nära atollerna att man kunde kasta sten på dom.

  4. —”hjärnkontrollvapen”, dom uppfanns redan av romarna, sedan fulländades dom av Nazisterna, och används till fullo flitigt idag av USA för att styra människor. Till exempel hur dom röstar.

    —Vi skall inte glömma att dessa ”uiguriska separatistgrupper” var sponsrade och utbildade av USA i Syrien, och inte bara bestod av uigurer. En mycket bra artikel som belyser vad som verkligen hände. http://www.informationclearinghouse.info/52640.htm

    —Efter att de USA sponsrade terroristerna hade tagit livet av omkring 300 personer lyckades man internera omkring 3,500 av dom och avradikalisera 3,448 i två program, nu avslutade. Samtidigt startade Kina en massiv utbildningskampanj vilket på sikt förstör de klanstrukturer som låg till grund för terrorismen, och på så sätt förhindrar att USA återutvecklar och återetableringar grunden för terroristrekrytering, bland annat fattigdom.

    —”den auktoritära inrikespolitiken”fungera så att först signalerar folken i Kina vad dom vill genom de nio partierna. En gång det är klarlagt vad folkviljan vill, då blir det genomfört auktoritärt. Regeringen i Kina går inte emot folkviljan, Kina är på så sätt folkstyrt. Nedstängningen av USAs vanebildande spel ett exempel i närtid. Kravet kom från föräldrar och allmänheten, inte från toppen. Till och med ungdomen stöder det. Det är som en narkoman som är glad att ha sluppit ur beroendet.

    —”Kinas växande övervakningsstat” fungerar så att man inte massövervakar som i länder som Sverige, man punktövervakar, fokuserar resurser där dom behövs. Mycket långt ifrån alla är övervakade, bara ett fåtal vissa. Ansiktsigenkänning används mycket sparsamt, det finns ingen biometrisk databas över befolkningen som passfoto databasen i Sverige. 96% av kamerorna övervakar trafiken och är monterade så att ansikten inte syns.

    —”Försvaga Kina.” Resultatet hittills har blivit ett svagare USA, inklusive vasallstater, och ett starkare Kina.
    —China’s winning the race to control the 21st century’s most valuable commodity
    https://www.rt.com/op-ed/542582-china-tech-race-us/
    —Kina vinner det teknologi relaterade försörjnings kriget
    https://klimatupplysningen.se/kina-vinner-det-teknologi-relaterade-forsorjnings-kriget/

    —Jag tror folk i väst helt enkelt inte förstår, eller vill förstå, hur avancerat Kina har utvecklats. Kinas demokratiska folkstyre och samhällssystem ligger 70 år före det svenska, och och teknologiskt ligger Kina 10 till 20 år före – och snabbt drar ifrån.

  5. SVT Public Service Asienkorrespondent Ulrika Bergsten menar att Mao Tse Tungs kommunist Kina var ett fattigt utvecklingsland i kaos och svält.
    SVT påstår sig vara sakliga och komma med fakta.

    Anders Romelsjö, var Maos kommunistvälde i Kina ett fattigt utvecklingsland i kaos och svält?

    ”På bara 40 år har man gått från att vara ett fattigt utvecklingsland som kämpade med kaos och svält efter Maos kulturrevolution till att bli världens näst största ekonomi.”

    https://www.svt.se/nyheter/utrikes/analys-kinas-nya-roda-deal-ska-hoja-tilltron-till-kommunistpartiet

    • Snarare var demokratin som föregick Folkrepublikens tillkomst ett land fattigt utvecklingsland i kaos och svält. Omkring 70 miljoner dog, och mycket få av dom i de många inbördeskrigen. Grunden för begreppet ”demokrati” är ju att skapa konflikt och motsättningar. Mao kom från en jordbruksfamilj, han växte upp på ett jordbruk. Redan 1946 påbörjade kommunisterna jordreformen, som pågick till omkring 1958. Människor som var med finns kvar idag och kan berätta. Det var en förvandling just från ett fattigt utvecklingsland i kaos och svält. Folk beskriver det ofta som en resa från helvetet till paradiset. Utvecklingen var explosionsartad, jag har sett siffror på 15% och 25%, men ingen av dom lär stämma. Sedan kom Mao’s olika ”program” som 100 blommor 1956, och det välkända Stora Språnget 1958 tillsammans med de Fyra Skadedjuren fram till 1962. Det sammanföll med kollektiviseringen av jordbruket. Problemet blev att det gjorde att uppmärksamhet riktades bort från matproduktionen och det sammanföll med missväxt och korruption. 1966 kom den berömda Kulturrevolutionen, som började som en studentrevolt som Mao stödde genom att förbjuda militären att stoppa den. Även de människorna lever idag och kan berätta. Mao avled 1976, det blev kaos till Deng tog tag i det 1978. Utvecklingen började 1978, men en hel del av grunden lades faktiskt under Mao-tiden, Jordbruksreformen, läs och skrivkunnighet, förenklade skrivtecken, lagar stiftades, bland annat äktenskapslagen, och grunden till hälsovård, barfotaläkarna. Vad mycket få vet att det var faktiskt inte Mao som i grunden drev utvecklingen, utan en kvinna som hette Soong Ching-ling, (1893-1981). Mao var en briljant revolutionär, men en totalt urusel administratör, och dessutom otroligt naiv och godtrogen. Soong Ching-ling var även den som såg till att grunda kommunistpartiet 1921. Hon blev Kinas de facto ledare och
      efter sin död hedrades med titeln, ”Hederspresident för Folkrepubliken Kina”. Det talas om att även XiJinping kommer att få någon hederstitel som ”Evig President för Folkrepubliken Kina”. Äldre ledare som Jiang Zemin levde i kulturen att dom skulle leda folket. Det började vända med HuJintao, och jordbävningen Wenchuan 2008 var en tydlig brytpunkt. XiJinping är dock den som verkligen lyckats med att vända den gamla ledarkulturen till ett fungerande folkstyre, som ännu inte är färdigt. Som bäst kan man kalla SVT otillförlitliga, ofta är rena grova lögnare mer passande.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here