Coronan drabbar inte rättvist!

0
784
Kostnadsfri bild på www.pexels.com

SvT:s Rapport berättar på kvällen 30/6 att COVID-19 drabbar olika sociala grupper olika. Detta är alls ingen nyhet.

Expressen rapporterar Corona härjar bland fattiga – rika klarar sig

Men detta gäller de flesta andra sjukdomar!

Och DN skrev i morse DN: Professor: ”Inför covid visar sig olikheter och ojämlikhet än mer”


Först ett utdrag ur Expressens artikel av Frida Sundkvist och Alex Ljungdahl .

Lågt valdeltagande, hög arbetslöshet och utbredd trångboddhet präglar flera utsatta förorter.

Där finns även högst andel smittade av covid-19.

Smittan sprids mest och snabbast i Sveriges fattigaste områden, visar Expressens kartläggning av 130 postnummer.

I överklassområden som Djursholm och Östermalm är det näst intill smittfritt.

“Vi kommer fortsätta att titta på de här grupperna för att se varför de drabbats mer än andra”, säger statsepidemiolog Anders Tegnell.

Trots virusets tydliga socioekonomiska koppling har statsminister Stefan Löfven nästan uteslutande pratat om misslyckandet med höga dödstal på äldreboenden och inte om den kraftiga spridningen av covid-19 i utsatta områden.

Siffrorna har inhämtats innan Stockholmsregionen utökade sin testning till privatpersoner, och omfattar därför personer som bekräftats sjuka i vården, samt ett antal som fått testa sig på grund av ett arbete inom sjuk- eller äldrevård.”

Det var inte första artikeln om COVIC-19 och klass.


Utan kraftfulla insatser riskerar covid-19 att öka hälsoklyftorna

Jag påminner om en annan artikel Utan kraftfulla insatser riskerar covid-19 att öka hälsoklyftorna.

* Även om robusta studier ännu saknas tyder siffror från Stockholms län på att förekomsten av covid-19 i socioekonomiskt utsatta områden är upp till tre gånger högre än genomsnittet [3]. Medierapportering från USA och Storbritannien talar också för att konsekvenserna av sjukdomen (inklusive mortaliteten) följer en socioekonomisk gradient [4, 5], vilket även noterats i Sverige [6] och tidigare under svininfluensan, A/H1N1, 2009 [7].

* Flera faktorer tros spela in i utvecklingen. Fysisk distansering och självisolering är svårt att uppnå för den som är trångbodd, inte kan arbeta hemifrån, eller har möjlighet att undvika kollektivtrafiken. Råden kan också ha svårt att nå fram på grund av brist på anpassad information både vad gäller läsbarhet och val av kommunikationskanaler [8].

* Riskfaktorer för svår covid-19 (som rökning och kroniska sjukdomar) följer en socioekonomisk gradient [2], vilket kan medföra högre risk för allvarlig sjukdom och död.

* De sociala och ekonomiska konsekvenserna av pandemin – arbetslöshet, bostadslöshet och fattigdom – väntas också drabba låginkomsttagare och personer med osäkra eller tidsbegränsade anställningar hårdast. Ekonomisk stress, isolering och oro för framtiden ökar risken för psykiska besvär samt alkohol- och substanskonsumtion. Vi ser också tecken på ökad risk för våld i nära relationer [9].

Avslutande synpunkter från ett webbseminarium.

* Anpassa kommunikationen: För att information ska nå ut och uppfattas korrekt av alla behöver den anpassas till både språk och innehåll. Översatt myndighetsinformation och telefonlinjer med hälsokommunikatörer är viktigt, men vårdpersonal måste också anpassa sin kommunikation till patienters förmåga att förstå och ta till sig den.

* Tillämpa normkritiskt tänkande: Normer och strukturella hinder inom hälso- och sjukvården kan medföra ojämlik vård även under covid-19-pandemin. Övning i normmedvetenhet kan stödja hälso- och sjukvårdens beslutsfattare och vårdgivare i att identifiera, åtgärda och förebygga sådana hinder.

* Utveckla systematisk kartläggning, forskning och utvärdering ur ett jämlikhetsperspektiv: Mer kunskap behövs om hur den socioekonomiska situationen och andra bakgrundsfaktorer påverkar vårdtillgång och vårdutfall för covid-19-patienter. Vårdpersonal kan bidra genom forskning och påverkansarbete. För detta behövs koppling av befolkningsdata med patientdata avseende hälso- och sjukvårdsinsatser.

* Stärk det förebyggande arbetet med strukturella insatser för jämlik hälsa: Coronakrisen synliggör skillnader i livsvillkor som funnits länge. Det är nu extra viktigt att utveckla systematiska förebyggande insatser på strukturell nivå för att skapa förutsättningar för jämlik hälsa såväl under pågående krissituation som i livet efteråt. Utökade medel bör tilldelas socialtjänsten och hälso- och sjukvården i socioekonomiskt utsatta områden, där behoven av resurser väntas öka mest i spåren av covid-19. Här kan vårdpersonal bidra med att påverka beslutsfattarna.

* Enligt riksdagens målsättning ska hälsoklyftorna i Sverige slutas inom en generation [10]. Tyvärr riskerar covid-19 att öka ojämlikheten i hälsa. Med effektiva och långsiktiga åtgärder som skapar jämlika förutsättningar kan detta motverkas.”

Flera artiklar om betydelsen av socialklass för COVID-19 finns publicerade internationellt. Bilden är likartad på andra håll.

Corona, social class, riskfaktorer. https://www.brookings.edu/blog/up-front/2020/03/27/class-and-covid-how-the-less-affluent-face-double-risks/ Bild

Andra aspekter.

Svält och hunger är omfattande i världen, och ökar. Jag skrev nyligen om det. Svälten kan öka dramatiskt i världen!? Snart 1000 miljoner hungriga enligt FN. Och även sommaren 2019. Hungern fortsätter att öka. Snabb minskning väntas med demokratisk ekonomi!

Coronan: Tiotals miljoner kastas ut i arbetslöshet och fattigdom medan miljardärerna blir rikare

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here