Source: pixabay.com/photo-834192/, CC0 Creative Commons
Denna artikel Artikeln: Social-Economic Situation in Ukraine: Gender Perspective har vänligen översatts till svenska av Björn Nilsson, som driver den intressanta bloggen Björnbrum
Jag har publicerat flera artiklar här och på Jinge.se, men denna är den första med könsperspektiv.
Senast publicerades Ukrainas sönderfallande ekonmi. Där beskrivs den mycket dåliga ekonomiska utvecklingen i Ukraina efter den av USA och Väst stödda fascistinfluerade statskuppen mot folkvald president 22/2 2014.
En skillnad mot Venezuela är att USA:s mycket hårda sanktioner skadat Venezuelas ekonomi mycket. USA:s sanktioner förstör Venezuelas ekonomi.
Att en självutnämnd president som samverkar med utländska stater för att störta en demokratiskt vald president är ett exempel på demokrati och yttrandefrihet i Venezuela.
I Ukraina däremot har den neoliberala politik med bl.a. ökning av tvingande privatiseringar av IMF bidragit till att Ukraina blivit Europas fattigaste land. Miljoner har utvandrat eller arbetar utomlands.
Information om Ukrainas ekonomi
* Ukrainas socialminister noterade att mellan 2014 och 2017 ökade fattigdomen i Ukraina från 8 procent till 55 procent.
* Priserna på 87 procent av konsumtionsdagligvarorna har ökat, i vissa fall kraftigt.
* Priserna för uppvärmning har ökat kraftigt. Enligt en artikel i New York Times har många i Ukraina inte råd att betala för tillräcklig uppvärmning denna vinter.
Efter denna lilla information över till en liggande artikel om kvinnors socio-ekonomiska situation i Ukraina.
I denna artikel av granskas kort den socioekonomiska situationen i Ukraina ur kvinnors och andra utsatta gruppers synvinkel och berör frågor som rör strukturanpassningspolitiken, den väpnade konflikten och ökningen av extremhögerns våld.
Ukraina har genomgått betydande förändringar sedan 2013 med EuroMaidan-protester, utbrottet av den väpnade konflikten och mer självsäkra ingripanden från internationella institutioner som Internationella valutafonden. Enligt Världsbankens databas hade Ukraina lägst BNP per capita i Europa år 2017. Växande nationalism, militarisering av samhället och stigande nivå av extremhögervåld är också karaktäristiska för det samtida Ukraina. Ukraine has become the poorest country in Europe – IMF data
I denna artikel granskar jag [Daria Popova] den nuvarande socioekonomiska situationen i landet. Jag vill stödja påståendet att det är viktigt att ifrågasätta de större socioekonomiska strukturerna när man lyfter frågan om frigörelse för kvinnor och andra utsatta grupper.
Skuggrapporten från CEDAW (Committee on the Elimination of Discrimination against Women – Kommittén för att avskaffa diskriminering mot kvinnor) är en av de få undersökningarna som gjorts av effekterna av åtstramningsåtgärderna och kriget mot kvinnor i Ukraina. Enligt denna påverkar den pågående minskningen av den offentliga sektorn särskilt kvinnor, eftersom kvinnor i hög grad är beroende av statligt stöd och är de flesta anställda inom den offentliga sektorn. År 2014 förlorade 12 000 socialarbetare sina jobb vilket orsakade problem både för anställda, varav de flesta var kvinnor, och för utsatta grupper som behöver tjänsterna. CEDAW:s skuggrapport
Fattigare kvinnor, äldre kvinnor och kvinnor från landsbygdsområden påverkas väsentligt av åtstramningspolitiken eftersom de är mer beroende av det statliga stödets ”krockkudde”. Eftersom de måste ut på arbetsmarknaden för att överleva kan dessa grupper exploateras grovt av arbetsgivarna. Enligt O. Dutchaks forskning som genomfördes som en del av projektet ”Clean Clothes Campaign” får sömmerskorna som syr kläder för kända märken i ukrainska fabriker den lägsta lönen i Europa. Dessutom, även om villkoren för det mesta inte hotar deras hälsa, uppstår problem som höga temperaturer på sommaren och övertidsarbete.Semchuk
Den pågående väpnade konflikten påverkade också många kvinnors liv. Kriget uppskattades både öka nivån på könsbaserat våld och minska mängden stöd till dess överlevande. Därutöver uppstod beroende av kriget nya utsatta grupper. De är internflyktingar och personer som bor i det konfliktpåverkade området. Kvinnor utgör majoriteten av internflyktingar och är särskilt sårbara inom båda grupperna. Mot bakgrund av olika restriktioner för att få statligt stöd kämpar vissa av dem att hitta medel för att tillgodose sina grundläggande behov. Fenomenet ”överlevnadssex” förekommit i de konfliktdrabbade områdena, där kvinnor och flickor byter sex för att tillhandahålla grundläggande behov för sig och sina familjer.
Det andra fenomenet som ökat i Ukraina de senaste åren är högerextremt våld. I sammanhanget med växande nationalism, militarism och spänningar i samhället blomstrar extremhögergrupper. Några av dem deltog i den väpnade konflikten och åtnjuter nu av arvet som veteraner och några av dem är integrerade i brottsbekämpningen, vilket leder till att polisen inte blandar sig i och ofta inte börjar utredningar om attackerna. Några av fallen och de extrema högergrupperna räknas upp i det gemensamma brevet till ukrainska tjänstemän från Amnesty International, Human Rights Watch och andra organisationer. Det högervåldet leder till (själv) censur och rädsla som upplevs av aktivister, vilket ”kväver” rörelserna. Williamson
Den strukturella anpassningspolitiken och den väpnade konflikten påverkade således människors liv i de utsatta grupperna. Bristen på statliga anslag i samband med den pågående väpnade konflikten visade sig vara katastrofal för vissa grupper av kvinnor. Utarmning och ökande våld påverkar kvinnor och andra sårbara grupper i första hand, vilket reser frågan att återkomma till de större strukturerna när man talar om frigörande av kvinnor och andra sårbara grupper.
Relaterat.
Ukrainare i Ryssland får inte rösta. Demokratisyn?
Ukraina inrätter ny helgdag för nazistledare och mottar hundratals miljoner av svenska skattepengar
Krav för de-eskalering av den pågående konflikten mellan Ryssland och Ukraina
Även i Baltikum blir allt fler fattiga. I Lettland och Estland, hotas nästan hälften av de äldre av fattigdom enligt statistiken. Baltiska varor kan inte konkurrera på utländska marknader. Enligt Lettlands centralstatistikbyrå står 23,3% av landets befolkning eller 446 tusen människor i riskzonen för fattigdom. Fattigdomsgränsen år 2017 ansågs för inkomst av 367 euro.
Bland de som lever i relativ fattigdom räknas statistikavdelningen invånarna i ett land vars månatliga inkomst är mindre än 523 euro. Det finns inga senaste uppgifter om antalet fattigdomsrisker i Litauen. Enligt uppgifter från oktober för det senaste året för Europeiska statistikbyrån Eurostat är statistiken i Litauen dock inte bättre än i andra baltiska länder.
Många invånare i de baltiska staterna föredrar flytta till Tyskland-Frankrike och jobba där, i stället för att försöka höja sin levnadsstandard hemma, förklarar Alexander Shustov , generaldirektör för företaget Mani Fanny.