Ryssland känner inte till sina möjligheter

14
1475

Denna artikeln ”Ryssland känner inte till sina möjligheter” har skrivits av fil. dr. Bjørn Ditlef Nistad, och publicerats på hans blogg.
https://nistadblog.wordpress.com/2021/09/29/russland-kjenner-ikke-sine-muligheter/. Den är tankeväckande.

Artikeln har översatts av Rolf Nilsson.


Ryssland känner inte till sina möjligheter

Den 25 september 2021 framträdde Sergei Karaganov, chef för Rådet för utrikesfrågor och försvarspolitik och förmodligen den främsta auktoriteten på utrikespolitiska frågor i dagens Ryssland, i det populära tv-programmet ”The Right to Know”.

Karaganovs budskap var, att dagens värld är fundamentalt annorlunda än den som uppstod under Sovjetunionens kollaps omkring 1990, men att Ryssland inte hade förstått detta och underskattat sina möjligheter.

Sändningen inleddes med att programledaren frågade Karaganov om hans syn på de senaste dramatiska händelserna i form av USA:s tillbakadragande från Afghanistan och bråket mellan Australien, USA och Frankrike.

Karaganovs svar var att sådana här händelser i sig betydde lite, och att det man måste titta på var underliggande maktförhållanden och långsiktiga tendenser.

USA var försvagat, och det amerikanska tillbakadragandet från Afghanistan – som Karaganov hyllade som modigt och vettigt av Biden och en förlängning av Trumps ’America First’-politik – var ett uttryck för denna försvagning. Om några år kommer USA att vara vad landet hade varit under mellankrigstiden, en stormakt, men ingen hegemon.

Enligt Karaganov har Europa ingen framtid inom storpolitiken. Kontinenten hade förstörts genom massinvandring från Afrika och Asien. Och EU: s gemensamma utrikespolitik hade gjort de traditionella europeiska makterna förlamade och maktlösa, med Frankrike som ett möjligt undantag. ”Om 10-15 år kommer en del av Europa att orientera sig mot Ryssland, och den andra mot USA. Men Europa kommer inte längre att vara en oberoende aktör. Européerna har gjort för många misstag.” Eftersom Europa försvagades och upplöstes behövde Ryssland inte ta hänsyn till kontinenten.

Förändringarna i de globala maktförhållandena var något som väst mentalt inte hade tagit in, förklarade den ryska utrikespolitiska tänkaren. Mentalt befann väst sig på 1990-talet då västländerna kunde inrätta sig mer eller mindre efter sitt eget gottfinnande.

Men inte heller hade det ryska ledarskapet och vanliga ryssar tagit in hur världen, och därmed också Rysslands möjligheter, på ett fundamentalt sätt hade förändrats: ”Det har ännu inte helt gått upp för oss att vi har blivit oberoende och mäktiga och att vi idag lever i ett en helt annan värld än den vi har levt i under de senaste 30 åren. ”

Enligt Karaganov bestod Rysslands framtid i att orientera sig mot Asien. ”Vi bör komma ihåg att vi är en eurasisk makt. De horder från öst som en gång plundrade oss, skapade oss samtidigt. Och i den motsatta rörelsen in till Sibirien uppstod en stormakt. ”

Se Sergei Karaganovs deltagande i ”The Right to Know” här nedanför.

Karaganovs uttalanden och bedömningar är förmodligen ett bra uttryck för hur det ryska ledarskapet uppfattar världen – och vilken uppfattning om internationella frågor det vill att vanliga ryssar ska ha.

USA och väst har försvagats och är stadda i upplösning. Världen håller på att bli multipolär. Asien stärks. Ryssland bör vända sig bort från väst och mot Asien. Rysslands möjligheter är nästan obegränsade.

Det ligger mycket i de här uppfattningarna. USA och västländerna är mycket svagare än de var under 1990-talet och början av 2000-talet. USA och andra västländer har stora interna problem – det räcker att tänka på stormningen av kongressbyggnaden i USA. Kina, Indien och andra icke-västerländska länder har dramatiskt ökat sin makt. Världen håller på att bli multipolär. Ryssland har förmodligen mycket att vinna på att orientera sig mot Asien.

Problemet är att avskrivningen av väst och orienteringen mot öst är mer deklarativ än verklig.

Ryssland bör glömma väst och orientera sig mot öst, förklarar Karaganov, med stöd av människor som frågar ut honom. Men 90 procent av programmet som han deltar i handlar om USA och andra västländer. Och om du tittar på ryska nyhetssändningar kommer du att upptäcka att nästan allt utländskt material, åtminstone i form av mer ingående analyser, handlar om USA och andra västländer. Fördjupade analyser av politiska och ekonomiska förhållanden i Kina eller Indien, i linje med de dagliga rapporterna om och analyserna av politiska och ekonomiska förhållanden i USA, saknas.

Och det finns nästan noll intresse för förhållandena i de tidigare asiatiska sovjetrepublikerna, vilka Ryssland kommer att behöva samarbeta med om landet vill orientera sig mot Asien.

Om det ryska ledarskapet verkligen vill orientera Ryssland mot världen utanför väst, skulle ett naturligt första steg vara att se till att de nationella tv-kanalerna – som det uppenbarligen har stor kontroll över, och som i hög grad påverkar befolkningens uppfattningar och attityder – visade mycket större intresse för politik, ekonomi och socialt liv i Asien, Mellanöstern, Afrika och Latinamerika, för att inte tala om de tidigare asiatiska sovjetrepublikerna.

Läs om vilken uppfattning Karaganov 2017 hade på världen och Rysslands möjligheter här.

Läs om hur betalningssystemen i Ryssland, Kina och Indien knyts samman här.

Föregående artikelBackar kanske USA för att undvika ett tredje världskrig?
Nästa artikelNato-flyg kränker Rysslands (och Sveriges) gränser upprepade gånger

14 KOMMENTARER

    • Kanske, vi får väl se hur det blir. Lågt valdeltagande, många utbildade emigranter och låg andel vaccinerade finns också.

    • Som omväxling.. något positivt som om Ryssland.. av en sann rysslandskännare.
      Rysslands nätverk av inre floder och sjöar är världens största – utmärkta rekreations- och båtlivsutsikter
      Den här artikeln från våra arkiv publicerades först på RI i oktober 2017. Ett mycket intressant inlägg med utmärkta kartor från regelbundna bidragsgivare Dmitry Orlov som är relaterat till hans projekt att tillverka prisvärda cruisingbåtar lämpliga för boende – Quidnon .
      Håll med honom genom den första diskussionen om för- och nackdelar med att bo på båtar och cruising – fantastisk information, kartor och bilder nedan om de utmärkta båtcruisingmöjligheterna i Ryssland.
      Orlov är en av våra favoritessäister om Ryssland och allt möjligt annat. Han flyttade till USA som barn och bor i Boston-området.
      Han är en av de mer kända tänkarna The New Yorker har döpt till ”The Dystopians” i en utmärkt 2009-profil tillsammans med James Howard Kunstler, en annan regelbunden bidragsgivare till RI (arkiv) . Dessa teoretiker tror att det moderna samhället är på väg mot en skakande och smärtsam spricka. Han är mest känd för sin bok från 2011 som jämför sovjetisk och amerikansk kollaps (han tror att USA kommer att bli värre). Han är en produktiv författare inom ett brett spektrum av ämnen, och du kan se hans arbete genom att söka efter honom på Amazon.
      https://russia-insider.com/en/russias-inland-river-and-lake-network-worlds-largest-excellent-recreation-and-boating-prospects

  1. Fjodor Dostojevskij sade en gång att ryssar har två hem: Ryssland och Europa. Det tål att tänkas på. Europas geografiska mittpunkt lär ligga någonstans utanför staden Smolensk, där de båda jättefloderna Dnjepr(rinner västerut och söderut) och Volga (rinner österut och norrut) rinner upp i Valdajs höjder.

    Rysk, liksom sovjetisk, politik går i en slags cykler, eller om man så vill, konjunkturer. Den rättar sig närapå alla efter, liksom när de skiftar. Dagens ryska politik har som huvudfigur som står på alla politiska
    skrivbord och tavlor tsar Peter I (den Store) i form av franske skulptören Falconets berömda petersburgstaty med Peter på hästen på granitklippan. Tsar Peter är den just nu enda frontalfiguren i rysk politik som blickar…ja, västerut.

    Få ryssar känner sig som asiater och känner liksom ingen personlig hemvist och mental samvaro med asiater. Det måste man ta hänsyn till.

    Kommer man till den kända Stillahavsstaden Vladivostok stiger man ut i en europeisk miljö, den är avgjort mer europeisk än Tokyo, ryska tatariska städer som till exempel Kazan, för att inte nämna ”Tsargrad” (den ortodoxa kyrkans urstad, kejsarstaden Konstantinopel) d.v.s. dagens europeiska Istanbul, som i sig är väldigt orientalisk.

    Med tiden kommer en ny rysk politisk konjunktur, på nytt, den kommer med största sannolikhet vända sig västerut. Hemåt. Ryssar är -och känner sig som- européer, det ”orientaliska” förstår man sig egentligen inte själsligt på, inte ens Dostojevskij, med enda undantaget att man har Europas bästa the-kultur och det första historiska ”China town” i vårt occidentala (väst) värld: Kitaj gorod i Moskva.

    Kommer Ryssland byta ut sin medverkan i t.ex. Eurovision song contest och börja tävla tillsammans med kineser, indier, japaner, tadzjiker och pakistanier? Nej.

    Den ryska dubbelörnen sägs blicka åt både väst och öst samtidigt. Den ryska utrikespolitiken, däremot, gör det mycket sällan.

    ”Den ryska historien är lika oförutsägbar som framtiden”, som det ironiskt brukar heta. Även historieskrivningen går i dessa ryska cykler.

    Europa har mycket att hämta med en strategisk partner som Ryssland. Landet ligger där det ligger och är med Kina den fixa och fasta stormakten i världshistorien, som ännu ligger där när USA försvunnit som korkad hegemon. Vi vet inte heller vad som kan hända efter att president Putin avgått eller avlider.

    Men landet Ryssland kommer att förbli störst på världskartan. Det kan inte ens de korkade amerikanska politiska tankesmedjorna ändra på. De har bara inte orkat förstå det ännu, medan det amerikanska militära missionerandet nu ligger på doktor alzheimers dödsbädd.

  2. Det är en väldigt intressant artikel. Bilden som Rysslands ledning har av sig själv kan förklara varför ganska många ”västländer” känner sig hotade.

  3. Förstår inte varför Konstantinopel/Istanbul nämns. Konstantinopel har aldrig varit en rysk stad någonsin.. Grekisk och romersk däremot.

    • Konstantinopel eller som det numera heter Istanbul togs av turkarna på 1400-talet men arvet efter det bysantiska väldet flyttades till Moskva undan islams härjningar! Den grekisk ortodoxa tron har sitt ursprung i Bysans!

    • Konstantinopel är ju den ortodoxa kyrkans (östkyrkans, i motsats till katolska västkyrkan som är i Rom) huvudstad, dess högste ortodoxe metropolit (påve) huserar ännu i staden Istanbul som idag är muslimsk och turkisk och heter som bekant, på slaviska språk heter den Stambul.

      Under tyska kejsardömet kallades det ortodoxa Ryssland och Moskva ibland för ”det tredje Rom” efter Rom och Konstantinopel. Vid flera tillfällen i historien har ryska ledare velat återskapa kejsar Konstantins stad (den förste kejsaren som införde kristendomen i Rom) och så att de slavisk-ortodoxa kristnas storebror i ryske kejsaren (tsaren) återförde och upprättade kristna ortodoxin i den då turkisk-muslimska staden. I rysk vokabulär hette staden drömlikt inofficiellt ”Tsargrad”, Kejsarstaden.

      Sist en härskare i Kreml hade drömmar om denna stad och de turkiska sunden mot Medelhavet var faktiskt marskalk Stalin i slutet på kriget. Han var då som nyfrälst panslavist mycket stolt över att segeråret 1945 enat alla slaviska folken i Europa under sitt välde, något ingen rysk tsar uppnått. Sovjetunionen hade en tid 1945-46 krav på de turkiska sunden liksom att bulgarerna skulle återfå sin medelhavskust man förut förlorat till grekerna. Men i sin uppgörelse med ”the naughty papers” med Churchill blev det till slut ingen sovjetisk kontroll över Bosporen och Marmara, och grekerna fick ha kvar sin medelhavsregion mot turkiska gränsen, som förr tillhört bulgarerna.

      Närmare än så kom inte den rysk-slaviska makten sitt Tsargrad. Stalin hade även som krav på det fascistiska Italien, man segrat emot, en eller två flottbaser i det förra italienska halvkoloniala Libyen. Så blev det inte heller: men på 1970-talet och framåt hade sovjetiska flottan baser i Tobruk(?) i Libyen och i Tartous i Syrien(ännu existerande), liksom i Aden(Sydjemen) och en omdiskuterat hemlig(??) bas på ön Sokotra (Indiska oceanen, vaktar inloppet till Röda havet och därmed Suez) i Sydjemen, vi vet i princip inget om. Många anser att den inte existerade, medan andra anser motsatsen.

      Blir Istanbul någonsin det ortodoxa Tsargrad? Tja. Putin har verkligen fått över Turkiet på sin sida, nu när turkarna också är mycket arga och besvikna på väst, Europa, Amerika och annat. Ryssland och Turkiet har verkligen funnit varandra i vår tid, och kompletterar varandra som Levanten och Mellanösterns nya chefsförhandlare och rentav härskare när amerikanarna tycks vara ovän med alla och mer eller mindre utkastade ur regionen, till Ankaras och Moskvas skicklighet och stora tillfredsställelse.

  4. Något om vad som rör sig i den Ryska folksjälen.
    Varför ryssar hatar idén om separation av kyrka och stat.
    Genom att bryta föreningen mellan dem minskar du inte korruptionen. Du ökar den. Som president Putin själv har sagt är det inte möjligt att föreställa sig Ryssland utan den ortodoxa kyrkan.
    En av de vanligaste kritikerna mot organiserad religion är att den engagerar sig i politik och krig. Många religiösa människor har rimliga farhågor om att religion kan korrumperas av politik och användas för skändliga syften.
    Under tiden har det genom historien alltid funnits ett nära förhållande mellan den ortodoxa kyrkan och olika stater; detta gäller från det romerska (bysantinska) imperiets tid till det ryska imperiet och även i moderna länder som Grekland, Rumänien och, naturligtvis, Ryssland.
    ”Bör den ortodoxa kyrkan ha en nära relation till staten?” I ortodoxa länder är svaret självklart – det borde det förstås! Gå in i kyrkan och tvätta bort dina synder. För här finns inte en domstol. Skäms inte för att komma in i kyrkan, skäms när du syndar, men inte när du omvänder dig.
    I ortodox teologi är termen dödssjuk ganska bokstavlig; Ortodoxa människor tror att döden är ett direkt resultat av synd. Detta är den ortodoxa förståelsen av arvsynden, snarare än att göra oss alla födda ”skyldiga”, tror vi att arvsynden infekterade mänskligheten med en dödlig sjukdom – döden och en förkärlek för döden.
    Hennes folk, särskilt hennes prästerskap, går dit de kallas och behövs mest.
    För ryssarna är kyrkan en moralisk kontroll av staten. Om det inte vore för den rysk-ortodoxa kyrkan, kunde Ryssland ha förstörts många gånger av både utländska fiender och inhemska femtekolonner.
    Tillsammans med Ukraina bildar Ryssland och Vitryssland Holy Rus’.
    Dessutom minns ryssarna vad som hände när ryska revolutionärer implementerade kommunismen, en främmande ideologi (uppfunnen av tyska och engelska tänkare) som först och främst försökte bryta det gamla förhållandet mellan kyrka och stat.
    Kommunismen – verkligen främmande för det ryska sammanhanget, importerades fysiskt till Ryssland, när det tyska imperiet under första världskriget i hemlighet återlämnade Lenin till Ryssland så att han kunde sprida revolutionens pest, något mer effektivt och dödligt än något biologiskt vapen.
    De Ryssland-hatande revolutionärerna försökte skilja kyrkan från staten eftersom de visste att den skulle förstöra båda. Och för att de visste att de aldrig skulle kunna korrumpera staten utan att först angripa dess moraliska grund.an. När Lenin och hans bolsjevikiska älg försökte ta bort kyrkan från ALLA aspekter av det ryska livet, lovade dessa sabotörer och förrädare att utan att kyrkan korrumperade staten, kunde politiken verkligen bli fokuserad på att hjälpa mänskligheten, och Ryssland skulle frodas.
    Resultatet blev dock faktiskt den oändliga förstörelsen av ryska liv.
    Patriarken Kirill uppmanade president Putin att skydda kristna i Syrien, och Putin svarade på uppmaningen.
    Precis som den helige Vladimir Svyatoslavich från Kiev skickade sitt elitvarangianska ”vikinggarde” till Romarriket för att bekämpa jihadister, bekämpar Vladimir Vladimirovich [Putin] terrorism för att rädda kristna i Syrien.
    Om du inte håller med, råder jag dig att gå till en antiochisk ortodox kyrka och be syriska invandrare att berätta sina historier för dig och fråga dem vilket land som verkligen hjälper dem.
    Det du hör kan överraska dig. Så nästa gång du funderar på att bryta en tusenårig union, fråga dig själv detta, när var sista gången du såg en västerländsk ledare buga och kyssa relikerna av Sankt Nikolaus själv?
    https://www.youtube.com/watch?v=PwWYu_d62Z0&t=22s

    • Den ortodoxa östra europeiska halvan har detta handikapp: religion leder till stagnation. Vare sig antikens, upplysningens eller renässansens filosofi har slagit rot öster om Berlin och norr om Athen: det är som att rida på en ko. Och det i Europa: filosofernas kontinent. Att vara europé är att vara filosofisk, religion har aldrig på allvar slagit rot hos oss: man tvingades importera den med kejserligt tvång från Mellanöstern…

      De flesta ryssar jag mött bryr sig föga om religion på djupet och kan vare sig ritualer eller ärar kyrkobyggnader med besök. Religion har tyvärr blivit ett dåligt substitut för ideologisk och filosofisk debatt som dött i Östeuropa sedan 1945 och än mer sedan 1990.

      • Svar till Johan de Naucler 16 januari, 2022 At 21:08
        Du skriver övermaga..”De flesta ryssar jag mött bryr sig föga om religion på djupet och kan vare sig ritualer eller ärar kyrkobyggnader med besök”.
        Johan.. Du är inte trovärdig. Hur många Ryssar har du mött? Fem, tio, hundra eller tusen?
        His Eminence Metropolitan Hilarion, ordförande för den ryska ortodoxa kyrkans avdelning för yttre förbindelser, har gett en intervju och ger några uppskattningar av tillväxttakten som den ryska ortodoxa kyrkan uppvisat under de senaste åren.
        ”Vår kyrka, som omfattar de troende i det egentliga Ryssland, i Ukraina, Vitryssland, Moldavien och andra nationer, har aldrig tappat mark på grund av schismatik och Konstantinopels förräderi. Den ukrainska ortodoxa kyrkan, förenad med Moskva-patriarkatet som ett självstyrande kropp, har över 100 hierarker, över 250 kloster, över 12 000 församlingar, och varhelst kyrkans egendom tvångsmässigt beslagtas av schismatiker, byggs nya kyrkor.”
        ”Dessutom,” fortsatte Hans Eminens, ”bevittnar vi en stadig tillväxt av vår kyrka, inte bara i Ryssland och i Ukraina utan överallt. För inte länge sedan fanns det mellan sex och sju tusen församlingar i den rysk-ortodoxa kyrkan. Idag har vi har över fyrtio tusen. Det fanns bara tjugofem kloster. Idag har vi nästan tusen.”
        ”Det finns ingen anledning till stolthet och triumfism, men det finns en anledning att vara tacksam mot Herren. När vi ser denna tillväxt erkänner vi hans goda vilja gentemot vår kyrka och tror att helvetets portar inte kommer att segra över den (Matteus 16: 18).”
        https://russian-faith.com/news/russian-orthodox-church-steady-global-growth-n6402

        • Visst, självklart finns människor som går i kyrkan i Ryssland; men de är avsevärt färre än man kan tro.

          Varje gång jag förr lämnat Sovjetunionen och besökt människor som var medlemmar i kommunistpartiet så tog vi -på deras initiativ- farväl på det gamla ortodoxa viset att sitta ned tyst i hallen och hålla i varandras händer i kontemplation. Som ateist respekterade jag alltid högt detta vis och denna sed. Jag vet till och med flera barn och barnbarn till partimedlemmar som fick sina nyfödda döpta i hemlighet (ofta av gamla familjemedlemmar), till vissas förskräckelse och andras beundran.

          Tro är en rent personlig sak som folk får sköta individuellt, jag lägger mig inte i det. Men inga av de ryssar jag känner går på regelbundna kyrkobesök av personliga skäl annat än på andras begravning. Ibland får jag ryska och ukrainska hälsningar till jul och påsk med uppenbart kristna fraser, men dess avsändare går i alla fall inte i kyrkan och går aldrig heller i bikt: två saker jag bedömer en äkta kristen som (jag kommer själv av en mycket gammal katolsk släkt): tar man inte bikt och nattvard är man inte kyrkogående kristen helt enkelt.

          Mig veterligen sjunker kyrkobesöksaktiviteten bland rysk befolkning, även om västlig media, med det amerikanska propagandaorganet Det Bästa (Readers’ digest) i spetsen, alltid påstått den felaktiga motsatsen i många decennier.

          Men jag respekterar högt den ortodoxa kyrkan, den är en ytterst viktig kulturell historisk institution, även om jag befarar att kommersen och ekonomin är idag den främsta ryska religionen, hur många bibelcitat man än viftar med framför mina ögon.

          Det moderna sekulära samhället mår alltid bäst av att de religiösa dogmerna stannar inom personens själ och inte rör sig ut i samhället: motsatsen har alltid slutat i medeltida terror.

          Men min ståndpunkt står fast: östra Europa har ett rejält politiskt och socialt handikapp av att aldrig förändrats och förbättrats av antikens, upplysningens och renässansens filosofi, men det delar man ju i övrigt med resten av världen förutom Väst- och Centraleuropa: det är svårt att se europeisk framgångsrik politisk tradition utan giganter som Sokrates, Aristoteles, Hegel, Kant eller Marx.

          Det går faktiskt inte att komma ifrån, den europeiska filosofiska traditionen är nämligen långt äldre än Mellanösterns kristendom som romarna till slut tyvärr gjorde till hegemonisk statsreligion och kastade in Europa i 1 500 års värsta historiska stagnation, fattigdom och krig.

          Den dogmatiska epoken är tack och lov över, inte minst tack vare den Stora ryska revolutionen.

  5. Intressant inlägg. Kom lite väl tidigt bara.
    Hade passat bättre nu då Västvärlden trappat upp spänningarna mot Ryssland genom försöka förhindra Ryssland skydda sig själva och sitt närområde.
    Det är ju banne mig ett lands plikt och med Rysslands enighet och styrka så är det närmast självklart.

    Det skulle vara klädsamt om Västvärldens medier kunde vara ärliga och berätta om själva saken som handlar om att upprätta fler NATO militärbaser nära Ryssland.
    Det det smyger våra medier om. Och gärna skattebetalda SVT Public Service som påstår sig vara ”oberoende”.
    Skäms på er allihopa!
    Den falska propagandan gör att det snart inte går att bo här längre!

    Hur är det med folket här egentligen, vill de ha fler USA militärbaser i Europa och kanske till och med hos oss här i Sverige?
    Jag vill det inte i varje fall.

    Angående Ryssland tror jag det är viktigt att känna till vad GOP var och vad Gopniks är.

    Följ länkarna nedan så får ni en förklaring som sträcker sig från för-revolutionen och ända till dagens Ryssland.

    https://russiapedia.rt.com/of-russian-origin/gopnik/

    För mig och er som inte enkelt läser engelska rekommenderas Yandex.ru översättare

    https://translate.yandex.ru/?utm_source=main_stripe_big

    Sluta googla om ni kan!
    Genom att agera tjänare åt Västerländska regeringar i utbyte mot lägre skattebörda officiellt eller inofficiellt bidrar Google till öka spänningarna mot Ryssland samt utöka antalet NATO militärbaser i Europa.
    Jag nyttjar Youtube som tillhör Google men till den helt fantastiska mediekanalen finns tyvärr inte ännu något värdigt alternativ.

    Kan rekommendera Gos Tele Radiofond på Youtube.
    Gosteleradiofond (ГОСТЕЛЕРАДИОФОНД) var ett initiativ från Sovjetledningen att avsätta medel till arkiv för ljud- och film-media.
    Arkivet finns fortfarande och ägs och drivs av ryska staten.
    Efter vad jag läst är det ett av världens största mediearkiv.
    Nu har Gostelradiofond varit så vänliga att lägga upp en del av kollektionen på Youtube som fylls på hela tiden.
    Där kan ni än idag njuta av det rika musik och kulturliv som fanns i Sovjetunionen.
    Det sägs att musikutbudet i Sovjetunionen präglades av professionalism tillsammans med själ.
    Душа på ryska och ett ord vi använder till något helt annat.
    Hur som helst, rysk/sovjetisk musik och kulturliv är något vi i västvärlden gått miste om.
    Mycket att ta igen för den som vill.

    Советские песни. ГОСТЕЛЕРАДИОФОНД
    https://www.youtube.com/channel/UC7QX724vt3YwVnkMwtmdqNA/videos

    • TIPS:

      http://www.sovmusic.ru finns massa musik, tal och allehanda ljud (t.ex. de bombastiska sovjetiska radiosändningar kända över hela världen som meddelade segrarna i Stalingrad 1943 och Berlin 1945 liksom Hitlers död: Jurij Levitans välkända radioröst under krigsåren) liksom musik från hela Central- och östra Europa, och Röda arméns Aleksandrov-kör som till och med sjunger opera.

      Ljuden och musiken är också spar- och nedladdningsbara!

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here