Vad vet man om Holodomor-katastrofen i Ukraina? ”Vems fel”?

I några artiklar om den amerikanske journalisten Walter Duranty i fjol ger jag en del tilläggsfakta, bla. en karta över svälten som motsäger att det var fråga om ”folkmord” https://www.lindelof.nu/han-som-tyckte-om-ryssarna-iii-karaktarsmordet/

Sebag Montefiore, som väl kan räknas som en hyfsad men sovjetfientlig historiker, skrev någonstans i The Court of the red Tsar att svälten kom som en överraskning för Moskva. Den var inte planerad. Dessutom berörde den andra områden än Ukraina också, nämligen i sovjetiska Centralasien.

Bilden i inlägget illustrerar för mig kommunismen och levande landsbygd.
En process som vi upplevt även inom den reformistiska socialismen.
Expanderande städer och en utdöende landsbygd där allt tas och ingenting ges.

Det var det som hände i Ukraina. Kommunisterna, med säte i Rysslands huvudstad Moskva, plundrade Ukraina så de fria bönderna där till slut mer eller mindre gav upp att producera, för varför arbeta när man blir bestulen på det man producerat? Ett par torrsomrar gjorde saken heller inte bättre.
Men 2014 efter drygt hundra år var ockupationen slut och Ukraina fick sin frihet tillbaka.
Låt oss aldrig glömma rysskommunisterna tog Ukraina med militärt våld.

Lennart Samuelson har skrivet en recension av Anne Applebaums bok Röd hungersnöd. (LS) Samuelsson skriver:
”En invändning är att hon [Applebaum] endast lyfter fram de politiska faktorerna bakom svälten, men den dåliga skörden 1932 kan bäst förklaras som en samverkan mellan meteorologiska, agrartekniska och politiska faktorer.” (LS, min fetstil)

Detta är säkert helt korrekt. Men frågan uppstår då hur mycket var och en av dessa faktorer påverkade skörden. Men framför allt om det är särskilt meningsfullt att göra denna distinktion.

Det är ostridigt att det förekom missväxtstår i Ryssland/Sovjetunionen både före och efter bolsjevikernas maktövertagande 1917. Detta var även ett känt fenomen för den sovjetiska statsledningen när tvångskollektiviseringarna igångsattes 1929. Därför skulle den sovjetiska statsledningen ha räknat med missväxt och sett till att det fanns lämpliga medel att hantera detta. Det går med andra ord inte att friskriva den sovjetiska statsledningen från ansvar för effekterna av hungerkatastrofen med hänvisning till missväxt.

Även den ”agrartekniska” faktorn var känd för den sovjetiska statsledningen innan tvångskollektiviseringarna påbörjades och därför borde denna faktor vara en del av den politiska bedömningen. Den fråga som kvarstår är: hade det blivit svältkatastrof i Sovjetunionen utan tvångskollektiviseringarna? Om man nu skall ta Samuelsson på orden, vilket man nog skall göra, så torde det vara ett inte alltför vågat påstående att de politiska besluten påverkade svältkatastrofen.

Det finns inget som pekar på att den sovjetiska statsledningen hade för avsikt att starta en hungerkatastrof när man startade tvångskollektiviseringarna. Däremot menar Samuelsson det som skedde var ett resultat av besluten i Moskva:
”Händelserna 1932 var en följd av den politik som makthavarna inlett redan 1929. Trots att rekvisitionerna under 1932 och början av 1933 sänktes, kulminerade svältkatastrofen under 1933 med oerhört höga dödstal i synnerhet på den ukrainska landsbygden.” (LS)

När sedan problemen hopade sig var den sovjetiska statsledningen inte omedveten om den prekära situationen i Ukraina. Samuelsson skriver:
[U]nder 1933 fördelade sovjetstaten även spannmål från andra regioner till nödlidande i Ukraina.” (LS)

Det finns forskare som påstår att hungersnöden användes för slå ned böndernas motstånd. Cohen skriver:
”Det som till slut knäckte böndernas motstånd [mot kollektiviseringen] och gjorde slut på det ojämna kriget var den avsiktligt skapade hungersnöden 1932- 33, en av de värsta i rysk historia.” (CBR:269)

Huruvida den sovjetiska statsledningen uppsåtligen lät människor dö, eller om det handlar om försumlighet, är förmodligen lika illa. Sett ifrån den drabbades horisont spelar det ingen roll om döden kommer som ett resultat av uppsåt eller försumlighet. Vad är värst när resultatet blir det samma? En mordisk eller inkompetent statsledning.

KÄLLOR

[LS]http://www.tidskriftenrespons.se/recension/valdokumenterad-och-gripande-skildring-av-hungersnoden-i-ukraina/
[CBR] Stephen F Cohen, Bucharin och den ryska revolutionen
https://www.marxistarkiv.se/klassiker/bucharin/om_bucharin/cohen- bucharin_och_ryska_revolutionen.pdf

Holodomor är Ukrainas motsvarighet till polackernas Katyn. Holodomor är inte historia utan ett politiskt vapen där historisk korrekthet är en petitess som bara är i vägen.

Applebaum är en i den långa raden av ohederliga författare. Hon stödde Irak-kriget och har skrivit en riktigt dålig bok om Gulag bland mycket annat. I Gulag-boken använder hon sig av ett foto som hon använder på ett minst sagt ohederligt och lögnaktigt sätt vilket Stefan Lindgren påtalat. I den här boken använder hon sig av vad man kan kalla ”lying by omission”. Hon hyllar Conquests ”Harvest of Sorrow” utan att nämna att boken var ett beställningsjobb från den ukrainska extremhögern i exil. Än värre är att hon utelämnar att Conquest i ett brev till Wheatcroft och Davies 2003 medgav att svälten inte var avsiktlig. Det räcker för att döma ut den här boken som det skräp den är. Och Applebaum har garanterat aldrig satt sin fot i några arkiv.

Applebaum har också ett mycket fult sätt att ange arkivdokument. Då hon citerar en sekundärkälla där ett arkivdokument ingår så anger hon det arkivdokumentet bland sina primärkällor trots att hon själv inte har tagit fram, alltså att hon i praktiken tar åt sig äran av något som någon annan forskat fram.

Jag är heller inte helt imponerad av Samuelsons recension. Han nämner inte med ett ord Conquests brev till Wheatcroft och Davies 2003 trots att hon borde vara medveten om dess existens. Samuelson lyckas också med konststycket att inte med ett ord nämna den banbrytande forskning som gjorts i ämnet av professor Mark Tauger vid West Virginia University. Tauger är att betrakta som västvärldens förnämste auktoritet på sovjetisk jordbrukspolitik och har ägnat decennier åt noggrann forskning i det här ämnet. Hans slutsats är att svälten inte var avsiktlig utan en konsekvens av växtsjukdomar och missväxt. För den som är intresserad av ämnet rekommenderas varmt hans verk ”Natural Disaster and Human Actions in the Soviet Famine of 1931-33”.

Avslutningsvis rekommenderas hans recension av Applebaums skräpbok. Finns att läsa här:

https://historynewsnetwork.org/article/169438

Tack Anders P och Björn,
för hänvisningar som jag inte kände till.

Vänligen
Ulf K

För den som är intresserad av vetenskaplig metod kan det vara intressant att jämföra hur Holmström och Samuelsson hanterar en situation där man inte är överens med vad någon annan har skrivit.

Det uppenbart att Holmström inte är förtjust i Applebaums bok. Hur går han då till väga för avvisa vad Applebaum har skrivit? Det första steget är personangrepp. Holmström skriver: ”Applebaum är en i den långa raden av ohederliga författare.” Därefter påstås att Applebaum ”stödde Irak-kriget och har skrivit en riktigt dålig bok om Gulag bland mycket annat.” Vare sig detta är sant eller falskt har det ingen relevans för att bedöma vad Applebaum har skrivit i Red Famine. Ett utlämnat brev är inte heller någon relevant kritik av Red Famine. Holmström skriver vidare:
”Applebaum har också ett mycket fult sätt att ange arkivdokument. Då hon citerar en sekundärkälla där ett arkivdokument ingår så anger hon det arkivdokumentet bland sina primärkällor trots att hon själv inte har tagit fram, alltså att hon i praktiken tar åt sig äran av något som någon annan forskat fram.”

Detta stämmer inte med Holmströms hänvisning till Mark Tauger där denne skriver:
”Applebaum citerar konsekvent hela arkivkällan, följt av hänvisningen till den publicerade källan. En ytlig läsare kanske tittar på dessa noter och tror att de var hennes egen arkivforskning.”

När Samuelsson inte är överens med Applebaum saknas personangreppen. Samuelsson redogör utan värderingar för Applebaums uppfattning om skördens storlek 1930 till 1934. Sedan anför han andra siffror och anger varför han anser dem mer relevanta.

Holmström är ”inte helt imponerad av Samuelsons recension” av Applebaums bok. Anledningen är att Samuelsons inte med ett ord nämner ”Conquests brev till Wheatcroft och Davies”. I stället för att göra utlämnandet till den stora händelsen borde i stället innehållet i detta brev behandlas i förhållande till vad Samuelsson skrivit. Ytterligare en anledning till Holmströms missnöje är att Samuelsson inte nämner ”professor Mark Tauger vid West Virginia University”. Detta är förvisso helt sant, men det saknar helt relevans.

”Det uppenbart att Holmström inte är förtjust i Applebaums bok. Hur går han då till väga för avvisa vad Applebaum har skrivit? Det första steget är personangrepp.”

Att säga sanningen om en författare är inte personangrepp. Det är inte Appelbaums person jag angriper utan hennes rakt igenom ohederliga sätt.

”Därefter påstås att Applebaum “stödde Irak-kriget och har skrivit en riktigt dålig bok om Gulag bland mycket annat.” Vare sig detta är sant eller falskt har det ingen relevans för att bedöma vad Applebaum har skrivit i Red Famine.”

Det har den relevansen att det finns skäl att misstänka Applebaum för att skriva ytterligare en dålig bok med tanke på hennes ”track record” förut. Det är en parallell till Conquest som skrivit en massa böcker om Stalin-tiden men inte en enda som håller måttet utan ovetenskapligt skräp men en person som av någon bisarr anledning fortfarande är en sorts guru för en del historiker.

”Detta stämmer inte med Holmströms hänvisning till Mark Tauger där denne skriver:”

Jo det gör det visst det!

”I stället för att göra utlämnandet till den stora händelsen borde i stället innehållet i detta brev behandlas i förhållande till vad Samuelsson skrivit.”

Det visar att Samuelson inte har gjort sin hemläxa.

”Ytterligare en anledning till Holmströms missnöje är att Samuelsson inte nämner “professor Mark Tauger vid West Virginia University”. Detta är förvisso helt sant, men det saknar helt relevans.”

Jaså, det saknar alltså relevans att Samuelson helt missar att nämna den som mer än någon annan ingående forskat i ämnet. Visar att Samuelson även i det här fallet inte gjort sin hemläxa.

Det är uppenbart att Holmström värld befolkas av en i lång rad ”av ohederliga författare”. Dessa ”ohederliga författare” utelämnar vissa ”brev” och inte nämna en viss ”professor” . Dessutom har de ”skrivit en massa böcker … men inte en enda som håller måttet utan ovetenskapligt skräp”. Med dessa allmänna utgångspunkter dömer Holmström ut nytt som kommer från dessa författare. Det behövs ingen konkret genomgång av fakta.

För mig är det uppenbart att det är en väsentlig skillnad i hur Holmström och Tauger beskriver hur Applebaum hanterar sina källhänvisningar. Detta framgår av citaten i mitt förra inlägg. Eftersom jag inte har tillgång till Applebaums bok kan jag inte avgöra vem som har rätt. Vem som har rätt är en struntfråga i sammanhanget. Avgörande är om källhänvisningarna är korrekta och relevanta för sammanhanget. Men Holmström kan lyfta fram en struntfråga, där han kan rätt eller fel, för att bevisa något annat. I detta fall bevisa att Applebaum är ohederlig. På samma sätt är det med Applebaums närvaro i arkiven. Holmström skriver: ”Och Applebaum har garanterat aldrig satt sin fot i några arkiv.”
Sanningshalten i en bok/rapport bestäms inte av om författaren har besökt ett arkiv.

Holströms tar INTE en diskussion i sakfrågorna som till exempel; hur många dog under den stora svälten, hur många ton spannmål skördades per år, var det en uppsåtlig politik från den sovjetiska statsledningens sid att svälta ut bönderna etc.

Det man vet för säkert är att oavsett vad som och hur det än hände, antalet döda i Holomodor få inte överskrida den magiska siffran sex miljoner.

Stalin behövde bygga en industri för att förbereda sig på ett antaget angrepp från väst. Det förutsade han omkring 1930.
Därför behövde jordbruket rationaliseras med maskiner så att arbetskraft kunde flyttas från gammaldags jordbruk till industrin.
Det var inte av ideologiska skäl man ville ha stora enheter utan enbart av den tekniska omständigheten att underhållet av maskinerna skulle bli onödigt dyrt med små enheter.
Stolypin hade precis samma avsikt under Tsartiden men förlitade sig på liberala ideer vilket innebar att de storjordbruk som då tillhölls såna bönder inte rationaliserades som det var meningen utan bara pressade ner lönerna. Det underlättade förstås för dem som (utifrån!) finansierade revolutionsstämningarna senare.
Det var det kommande krigshotet som skapade brådskan och Sovjet var beroende av teknologisk import från UK/US och dessa nekade länge att emot betalning i guld och krävde betalning i spannmål trots att ingen brist på världsmarknaden då rådde.
Brittiska ’dokumentärer’ med hetsande tonfall visar hur spannmålsmagasinens flöde såldes och antydde att Stalin gjorde så av ondska medan verkligheten alltså var att det var Perfide Albion som avsiktligt provocerade fram svält liksom dom gjort på Irland och i Indien.
Sovjet hoppades förstås på att det skulle gå att både köpa in nödvändiga maskiner och föda befolkningen men dom hade otur med skörden. En tillförlitlig siffra lär vara runt två miljoner för Ukraina inte de ännu större siffror som västpropagandan anger.
Och tvärtemot vad ’History is bunk’ skriver sarkastiskt ovan är det ju väst som hett eftersträvar att få en siffra ÖVER sex miljoner.
Hade dom försenat maskininköpen hade nog ännu fler ryssar dödats under det kommande kriget och hade dom inte lyckats stoppa Hitler var planen att deportera dom bortom Ural.
Västpropagandisten Robert Conquest som nämns bekräftade att kritiska storbönder slog ihjäl sin egen boskap för att protestera.
Och brände egna skördar.

Fraud Famine and fascism – The Ukrainian genocide myth from Hitler to Harvard av Douglas Tottle
https://www.garethjones.org/tottlefraud.pdf
kap3 Famine photographs Which Famine
visar hur väst använde fake news – foton från svält under interventionskriget för att falskeligen skildra Ukraina under 30-talet

Till ålderstigna maoister – Läs Martin Jonols ”Stalin på Östermalm”. Erat försvar för morbida övergrepp av stalinismen är snart sekelgamla lögner. Väx upp!