Vilka är Uighurerna i Kina?

13
755
Bilder från Xinjiang.

Ingress: Uighurernas situation har uppmärksammat mycket senaste åren, inte oväntad med kraftig kritik mot Kinas behandling av dem, dock utan särskilt säkra uppgifter och med föga belägg. Skrivit om det, och diskuterat ämnet i e-mail med Sveriges Radios Beijing-korrespondent. Svenska media har osanna uppgifter om uighurerna i Kina? och Kritik mot Kinas behandling av uighurerna i Xinjiang samt Nya Sidenvägen.

Denna grundliga, informativa artikel har skrivits av Karl Wang, pensionerad, tidigare ingenjör inom IT, och som nu bor i Kina. Han har tidigare bidragit här med andra artiklar, som denna. Spionage är den verkliga orsaken till Huawei-konflikten.


Vilka är Uighurerna?

Låt os börja i nutid. Uighurerna är ett muslimskt, huvudsakligen sunnimuslimskt, folk som mestadels bor i sydvästra Xinjiang i nordvästra Kina, men mindre grupper finns även vitt spridda i länder som Kazakstan, Uzbekistan, Kyrgyzstan, och även små grupper finns i Turkiet, Saudiarabien, och Australien. De ser sig själva som ett folk, med ett eget språk, egen kultur och muhammedansk religion. Omkring 45% av befolkningen (eller 8 miljoner) i Xinjiang är Uighurer. Xinjiang är ungefär 3.6 gånger så stort som Sverige, och alltså mycket glesbefolkat.

Låt oss först avliva en del myter. Man säger att Uighurerna är ett turkfolk med ett turkiskt språk. Det klingar ungefär som om någon påstår att svenskarna är ett tysk-folk med ett tyskt språk. Uigurerna ser sig själva som ett folk, med sin egen kultur och språk, och är stolta över det. Ibland läser man att Hankineser har nyligen massinvandrat och Uighurerna nu är en minoritet i sitt eget land. Det är även det falskt, för invandringen har pågått i över 2,000 år, och invandrarna, långt fler än Han-kineser, har etablerat sig huvudsakligen, till 90%, i de nordöstliga delarna av Xinjiang medan Uighurerna huvudsakligen bor i den sydvästra delen av regionen, eller vad som kallas The Tarim Basin.

En del har velat beskriva Uighurerna som fanatiska blodtörstiga terrorister, men även det är fel. Huvudsakligen är Uighurerna ett välkomnande, fredligt och tolerant folk, men det finns som alltid undantag. Ofta står religiösa värderingar över andra regler i samhället precis som ofta i muslimska länder som till exempel Iran. Dessutom finns inom samhället typiska klan-strukturer, precis som vi ser på platser som Malmö eller i Tyskland. Precis som i Sverige eller Tyskland är det dessa klaner och vissa ”familjer” som har skapat problem för den övriga befolkningen, och det är dessa klaner som Peking nu har börjat ta i med hårdhandskarna mot.

Varifrån kom då Uighurerna från? Uighuriska aktivister vill göra gällande att Uighurerna som bor i Xinjiang idag är ättlingar i rätt nedstigande led från ett uiguriskt urfolk som påstås ha befolkat området för 6,000 till 9,000 år sedan och ska ha invandrat från vad som idag är Turkiet. Det är helt uppenbart inte alls så. Moderna DNA analyser är svåra att argumentera med.

Det har sig att dagens uigurier är ett blandfolk, som så många andra folk, där huvuddelen av förfäderna kom österifrån, alltså från dagens Kina. Omkring en fjärdedel av förfäderna invandrade från väster, bland annat från områden som det vi idag kallar Baltikum. Man har hittat 4,000 år gamla mumier med mycket ljus hud, blont hår, ljusa ögon och med europeiska drag. Olika forskning har gett olika resultat, men det verkar som om de flesta är eniga om att över 50% av förfäderna kom österifrån.

Att forska i detta blir snabbt otroligt rörigt, och det finns nästan oändligt med olika åsikter, och ibland mycket starka, nästan fanatiska, sådana. Vad vi vet med viss säkerhet är att urinnevånarna till det folk som idag kallar sig Uighurer bosatte sig där dom bor idag för omkring 800 år sedan, men det betyder inte att folket Uighurer uppstod då. Uighurerna som folk bildades från otaliga oberoende stammar som ibland splittrats i olika riktningar och blandats upp med andra etniska och genetiska grupper. Stammarna levde inom en slags federationer som kallades Khaganate, vilka leddes av en härskare som kallades en Kahn. Det rörde sig i praktiken varken om att vara ett folk eller ett rike.

Vad som verkar mest troligt är att de första människorna som kom till området som idag kallas Xinjiang var krigiska nomader och det kanske hände för sådär 20,000 år sedan. Var dom kom ifrån vet man inte, de flesta gissar från områden som idag är Ryssland, vilket verkar mest troligt.

Den första mer säkra informationen om Uighurerna börjar komma vid den tiden då handelsvägen som kom att kallas The Silk Road kom till för omkring 4,000 år sedan. Namnet The Silk Road myntades dock inte förrän under Han Dynastin (206 F.Kr-220 E.Kr) när den lukrativa handeln med kinesisk silke tog fart. The Silk Road varade till 1600 talet. Nomaderna som fanns i området blev handelsmän, och mer bofasta som stammar runt oaserna där man även började ägna sig åt jordbruk. Något som vi idag kallar ett folk eller etnisk grupp var det inte, det tycks inte ha funnits något gemensamt politisk eller administrativt system.

Islam introducerades omkring år 900 under de intensiva missionerings kampanjer som tog vid efter Profetens Muhammads död 632, och spreds över de kommande århundradena. Den islam som Uighurerna huvudsakligen tillämpar idag är både fredlig och tolerant till sin natur, och inkluderar vad som kallas Sufism, en variant av islam där individen söker direkt kontakt med gudarna och att rena sitt inre genom intuition och känslor.

Marco Polo (1254-1324) beskrev dessa handelsmän som The Sogdian Traders. Sogdia, eller Sogdiana, var en forntida Iransk kultursfär som täckte områden som idag heter Kazakstan, Tajikistan, och Uzbekistan för omkring 2,500 år sedan. Sogdianerna var mellanhänderna, handelsmännen, mellan Europeiska, Indiska och Arabiska köpmän och folken i Asien, främst i Kina och dom dominerade handeln långt inpå 1,000-talet. Sogdianerna blev sedan en del av det senare dominerande Uighuriska Khaganatet som varade till år 840 och Sogdianerna blev mycket av Uighurernas mentorer och läromästare och Uighurerna blev så småningom ofta själva de dominerande handelsmännen. Det gamla Uighuriska skriftspråket byggde på Sogdianernas. Under detta årtusende är det ofta nästa omöjligt att följa vad som hände i detalj, Helt klart tycks det ha varit religionen som formade vad som till slut blev det Uighuriska folket, religionen blev länken som band samman de olika stammarna, grupperna och människorna.

Olika Khaganate skapades, och föll sönder eller absorberades. Ett Khaganate är en federation eller imperium bestående av många olika stammar i en förbund som leds av en härskare som kallas en Kahn, Genghis Khan den mest berömda. Det fanns ett Rouran Khaganate (330-555), Turkic Khaganate (552-744) och även ett Uyghurs Khaganate 744–840, som alltså varade ett århundrade och var en stormakt. Khaganaten var ett slags förbund mellan olika oberoende stammar. År 1206 lyckades Genghis Khan ena mongolerna, och det nu framväxande Uighurfolket anslöt sig frivilligt till det framväxande mongoliska riket och stormakten som till slut kom att omfatta hela Kina och sträcka sig ända till dagens Europa. Ingifte mellan olika stammar var det normala, och den kinesiska kejsaren, som då var mongol, skänkte sin dotter till Genghis Khan som hans fru. Mongolväldet varade tills 1368.

Djingis Khan

Redan för 2,100 år sedan erövrades Xinjiang av Han dynastins kejsaren Wudi. Uppenbart för att skydda och kontrollera handelsvägen som kom att kallas The Silk Road. Han döpte området till Xiyu 西域, som betyder “Västra regionerna”. Att Han kineser skulle ha flyttat in nyligen, som vissa media påstår, och trängt undan urbefolkningen är alltså nonsens. Efter det kom både tibetanerna och mongolerna att erövra området, och ett tag försökte man bilda en Sovjetstat, innan området formellt anslöts till Folkrepubliken 1949.

DengXioPing påbörjade sitt reformarbete 1978, och 1982 blev Xinjiang en autonom region där den Uighuriska folkgruppen har stort självstyre, men inte självständighet. Xinjiang betyder ungefär västra gränslandet, men det finns åtskilliga lokala namn och namn på lokala områden.

Problemen i Xinjiang har egentligen inget med varken Uighurerna som folk alls att göra eller ens islam, det har desto mer att göra med motsättningar mellan vissa våldsbejakande klaner och familjer och deras sökande efter makt och inflytande. Vi ser exakt samma fenomen i Europa och Sverige. USA har även gjort stora insatser för att försöka återskapa Syriens nu krossade Kalifat i Xinjiang genom att ombesörja att delar av det Syriska Islamska Staten, eller snarare överlevande IS krigare, har skeppats till området, och dessa har drivit intensiva rekryteringskampanjer för att värva lokalbefolkning till en ny IS styrka och ett nytt kalifat. Metoderna är identiska med dom som användes i Syrien för att skapa IS Kalifatet och vänder sig i första hand till ungdomar i de våldsbejakande klanerna, och har starka religiösa övertoner. Världspressen har skrivit en hel del om detta, men det har helt mörkats i svenska media.

En bloggande turist som besökte Xinjiang efter upploppen 2009 frågade både Han kineser och Uighurer om upploppen, och båda sidorna fördömde starkt vad som hänt. Båda grupperna hävdade bestämt att upploppen inte orsakades av någon från lokalbefolkningen, det orsakades av ditresta bråkmakare. Om USA hade någon roll i upploppen vet vi inte.

Men det är intressant att notera att USA har antingen legat bakom eller varit involverad i nästan alla oroligheter eller upplopp i Kina efter 1949. Besökaren fann Uighurerna vara ett öppet, vänligt och välkomnande folk som ofta välkomnade honom som gäst i sina hem, och vägrade ta emot någon betalning.

Kina arbetar nu mycket hårt på att utrota fattigdomen och lyfta levnadsstandarden i landet, och turen har nu kommit till Xinjiang och speciellt de områden där Uighurerna bor. Ett problem har varit en ekonomisk obalans, nordöstra delen, huvudsakligen befolkad av andra än Uighurer, har haft bättre levnadsstandard och ekonomi än i den sydvästra delen, the Tarim Basin, där Uighurerna bor. Det har skapat ont blod mellan grupperna, och det är just det man nu arbetar på att korrigera.

Levnadsstandarden för Uighurerna skall lyftas, men samtidigt måste man få bukt med de våldsamma kriminella klanerna och brottsliga familjerna. Det är där internering, omskolning och avradikalisering i läger kommer in i bilden, samt internutbildning för att tillfredsställa den snabbt växande turistindustrin med yrkesutbildat folk.

Turismen är den naturliga huvudindustrin, området är oerhört vackert, och arbetet har varit mycket framgångsrikt. Bara detta år rapporteras att turismen har ökat med 40.58%, bara på nyåret 2018/19, med 1.69 miljarder RMB, och med 46.86% årligen. Terrorist organisationerna som det nya USA backade IS ser naturligtvis inte det som fördelaktigt, och har gjort vad dom kunnat för att sabotera utvecklingen för att själva ta kontroll. Peking tog i med hårdhandskarna, man internerade de mest radikala elementen, precis som SÄPO nu gör i Sverige.

Ett annat problem har varit en mycket stark nationalism, ibland nästan fanatisk, bland en del grupper av Uighurer. Kina lämnar mycket bidrag och ekonomist stöd till Xinjiang och speciellt Uighurerna. Det har förekommit krav från extrema grupper att alla politiska och chefspositioner i näringslivet endast skall få innehas av Uighurer, endast dessa personer skall tillåts ta emot pengar och skall fritt och ohämmat kunna fördela dom, och dessa Uighurer skall ha minst fem generationer ren ”blodslinje”, alltså inga giftermål med andra etniska grupper. Peking har helt klart inte samtyckt.

Man internerade de mest farliga och radikala elementen som uppviglade andra till att bli terrorister och nya IS krigare, och påbörjade program i läger för avradikalisering av svansen. Man startade massiva utbildningsprogram för att tillgodose den snabbt växande turistindustrins behov. Bland annat talar de flesta Uighurer varken Putonghua (Mandarin) eller engelska, med det gör turisterna. Dessutom finns det en traditionell misstänksamhet hos många grupper mot främlingar, och det är inte kompatibelt med en turistnäring.

En enorm utbildningsinsats är på gång och nödvändig för att höja levnadsstandarden. Xinjiang är glesbefolkat, och därför sker utbildningen som oftast i internatform, eller läger som dom även kallas. Den breda allmänheten har välkomnat den utvecklingen, men naturligtvis inte de mycket högljudda, radikala och våldsbejakande terroristsympatisörerna, av vilkas en del nu finns i Sverige, där dom sysslar med terroristplanering och finansiering medan dom ”avlönas” av det svenska bidragssystemet och skyddas som ”flyktingar”.

Kina har släppt en del siffror, omkring 120,000 personer undergår just nu utbildning i internat, eller ”läger” som dom ofta kallas i media. Ett ”relativt litet antal” radikaliserande och våldsbejakande gängledare och klanhövdingar har internerats. Det kan betyda mellan 50 till 100, och är alltså samma sorts personer som de imamer SÄPO nu har internerat och vill ha utvisade.

1,588 våldsbejakande gäng har upplösts, 12,995 gängmedlemmar och terrorister har arresterats, 2,052 sprängladdningar har förstörts, 345,229 kopior av terrorist handböcker och propaganda har förstörts efter 2014. 458 personer har dött i attentat likt Drottninggatan sedan 1990, men ingen efter 2014 då man påbörjade insatserna. Sverige släpper ingen sådan statistik, men det gör Tyskland, och siffrorna från Kina är proportionellt mycket lika den tyska statistiken.

Vad man sysslar med i Kina är att eliminera våldsbejakande och farliga individer, klaner och familjer innan dom får tillfälle att begå terroristhandlingar, våldsdåd och andra brott. Hade Sverige gjort detta hade Rakhmat Akilov suttit i förvar, fem personer hade levat, och 15 hade sluppit skador och att bli lemlästade. Samma sak gäller Abraham Ukbagabir, som den 10 augusti 2015 högg ihjäl en mamma och hennes son inne på IKEA-varuhuset i Västerås, eller 21-åriga Mahamed från Somalia, som mördade en man med 40 knivhugg tio dagar innan han skulle ha tvångsutvisats.

Hade Brenton Tarrant tagits i förvar hade 51 människor på Nya Zeeland levat nu, och åtskilliga inte skadats. Det är just detta Kina gör, man värnar om de mänskliga rättigheterna och säkerheten för terroristerna potentiella offer, innan dom blir dödade eller skadade. Det är verkligen störande att så många svenska journalister och aktivister istället värnar om terroristernas frihet och mänskliga rättigheter, som man sätter före alla andras.

Terrordådet på Drottninggatan hade aldrig hänt i Kina för Rakhmat Akilov hade identifierats och internerats eller satts i avradikaliseringsläger, ingen hade dött, blivit lemlästade eller skadade. Även svenska SÄPO hade identifierat honom som en risk, men enligt svensk lag är det svårt att skydda terroristernas framtida offers mänsklig rättigheter, det är endast terroristens mänskliga rättigheter som gäller.

Sverige har en hel del att lära från Kina, speciellt när det gäller hur man bör tillämpa mänskliga rättigheter.

13 COMMENTS

  1. Detta var en mycket informativ artikel. Än en gång fick jag lära mig en del historia. Men när jag såg vem som skrivit artikeln blev jag betänksam. Karl W har skrivit flera inlägg, bland annat på denna blogg, som verkar komma direkt ur ”hästens mun”. Och hästen är i detta fall den officiella Kinesiska uppfattningen.
    ”DengXioPing påbörjade sitt reformarbete 1978” skriver Karl W till exempel. Inget om att detta reformarbete utgick ifrån att ”järnrisskålen” skulle krossas (för stor trygghet gjorde folk för lata) och att ”Några skulle få bli rika först”. (Privatkapitalism infördes med Shenzhen som första större experimentområde) Denna senare paroll var DengXioPings. Den officiella kinesiska uppfattningen är att Kina är ett socialistiskt land med kinesiska förtecken. Den uppfattningen har även Karl W, det har framgått av andra artiklar. Och den uppfattningen får han naturligtvis ha. Men vi som läst och tagit till oss de analyser av det kapitalistiska systemet, som redan på 1800-talet lades fram av Marx med flera, vi har nog en annan uppfattning om vad Kina är för typ av land.
    Men jag accepterar inte rena lögner, allvarliga lögner. “Men det är intressant att notera att USA har antingen legat bakom eller varit involverad i nästan alla oroligheter eller upplopp i Kina efter 1949.” Så skriver Karl utan minsta hänvisning till några fakta. Det finns många rapporter om “oroligheter” i Kina som härrör ur missnöje med byråkraters översitteri mot vanligt folk. Mobo Gaos bok “Kampen om Kinas förflutna” tar upp många problem som finns i Kina idag och som, om jag nu förmår att tänka rätt, snarare beror på att folkkommunerna raserades och vanliga kapitalistiska företag infördes. Förre ambassadören i Kina, Börje Ljunggren, tar även han i sin bok ”Den Kinesiska Drömmen”, upp sådana problem.
    Ingen kan, och jag vill inte, förneka att Kina utvecklats/utvecklas enormt. Den genomsnittliga fattigdomen på jorden har till exempel gått ner på grund av detta. Men då Karl W lägger fram en sådan lögn, får hela hans artikel en mörk skugga. Det hade varit bättre att översätta en officiell artikel i ämnet. Då vet man klart förutsättningen. Sedan hade Karl W och andra kunnat kommentera den. Jag betvivlar inte att Karl W har mycket stora kunskaper om ett av jordens mest intressanta länder, ett land som dessutom verkar svinga sig upp till tätplatsen bland jordens ekonomier. Men var inte ett så lydigt språkrör för det officiella Kina, Karl W!

    • Det var ett synnerligen vältaligt och välskrivet inlägg med formuleringar du ofta använt i andra sammanhang, gratulerar till din nya pseudonym, men jag skall inte avslöja ditt riktiga namn. Du har ju blivit avstängd både från att skriva på MSM och att besöka Kina efter alla förfalska bilder av landet du producerat. Vad jag skriver är egna personliga upplevelser efter besök på platsen eller att bo på plats och att ha haft kontakt med folk på plats. Dessutom har jag omkring 300 handlingar och omkring 1.5 GB material som ligger till grund för artikeln. Att Deng ville reformera Kina bort från kommunismen är väl välkänt, men det är en helt annan historia än Uighurerna, och förtjänar kanske en helt ny artikel. Kina är ett ”socialistiskt land”, men inte alls med den ”socialist-kommunism” som tillämpades i Sovjet, eller ända till idag i Sverige, där alltså staten är mellanhanden i allt och i minut mikrodetalj styr allt. Kinesisk ”socialism” skrivs ”att dela med sig” och går direkt person till person, utan staten som mellanhand. Det är ingen ”uppfattning” det är en handgriplig erfarenhet på plats, dagligen. ”läst och tagit till oss de analyser”, sant, där ligger väl problemet, det är just anti-Kina hat propagandan du läser, och bilden är mycket grovt förfalskad, den stämmer inte. För att förstå vad Kina är för typ av land föreslår jag att vara på plats och själv uppleva, inte studera propaganda, som ju uppenbart har ett syfte. Att desinformera. Om du läser vad personer som Anders Thorén , som bott 25 år i Kina, skriver får du en sanningsenlig bild som stämmer med min. USA’s inblandning är även det är ett helt annat ämne som nog borde mana till separata artiklar, men åtskilliga USA interna handlingar har ju antingen hackats (Wikileaks) eller de-klassificerats genom åren som bevisar USA’s roll. När det gäller Hong Kong blev jag själv indragen och fick läsa USA’s ”undervisningsmaterial” som man implanterat på universiteten. Att folk förr har varit missnöjda med byråkratin är heller ingen hemlighet, och det har man åtgärdat. För 15 år sedan tog det minst ett år att etablera ett företag, med 6 olika myndigheter inblandade. Idag en myndighet. Man har kraftigt reducerat byråkratin, och nu ställer stora krav på individen med ansvar, och rutinerna är effektiva. Bättre än Sverige. Kina är inte problemfri, men man gör något åt problemen och det går framåt. Vad det ”officiella” Kina säger vet jag inte för jag läser det inte, men Kina har mycket starka krav på att politiker och tjänstemän skall hålla sig till fakta och sanning.

      • Jag heter Bertil Carlman och jag är en av dem som på denna blogg varit negativ till pseudonymer. I/på MSM har jag aldrig försökt skriva. Det skulle vara intressant att veta vem du tor att jag är.
        Sedan lång tid tillbaka är jag väl bekant med din taktik. Om man inte kan bemöta i sakfrågan, då angriper man personen. Om du inte har mer faktabaserad kritik mot min kommentar, vilket jag hoppades på, kvarstår kritiken.

        • OK, jag helt accepterar din invändning, det var bara att det var så likt någon annan. Jag tycker inte det är rätt att hänga ut folk med namn, speciellt inte om dom inte är med och inte kan svara, men det har funnits/finns en liten radikal grupp, mindre än ett dussin, som länge spridit massa fejk och fabuleringar om Kina och det har gett en mycket falsk bild av landet. När man skriver om Kina måste man helt enkelt hålla sig snävt till ämnet, annars blir det inte bara något av en roman, det blir ett bibliotek av romaner. Det är helt enkelt inte möjligt att börja gå in på vad som här är sidohändelse som Deng’s strategi, och förklara fakta. Artikeln handlar inte om Deng’s reformarbete, den handlar om Uigurerna. Inte heller handlar den om USA’s ständiga försök till att få fram ett regimbyte i Kina. Jag har varken läst eller sett någon officiell uppfattning som källa, utan grävt direkt, och om detta liknar någon officiell beskrivning bekräftar det bara den som korrekt. Som sagt, vad Kina är för land, och Kina är fler än ett land, lär man sig bäst genom att bo där en längre tid som vilken kines som helst, och jag har upplevat både Kina, Sverige, och ett flertal andra länder från insidan så jag kan jämföra. Du nämner till exempel Börje Ljunggren, men Börje Ljunggren arbetade en kort period i Kina för omkring 15 år sedan, det var ett helt annat land då, och det tar typiskt 5 år och att leva i samhället för att börja lära sig Kina. Dessutom är diplomatpersoner nästan alltid helt isolerade från det vanliga samhället. Dom lär sig ingenting. Dessutom, som en sidokommentar, begreppet ”järnrisskålen” refererar till att byråkraterna hade garanterad livstidsanställning och förmåner, och det var inte alls kärnan i Deng’s arbete även om han tidigt satte stopp för den utvecklingen. Filosofin med ”järnrisskålen” (Iron rice bowl, 铁饭碗) hängde sig kvar tills ända för omkring 20 år sedan och den finns ännu idag. Gamla byråkrater får behålla lönen livet ut, även som pensionerade.

      • Jag glömde en viktig sak Karl. Du skriver:”Du har ju blivit avstängd både från att skriva på MSM och att besöka Kina efter alla förfalska bilder av landet du producerat.” Jag var i Kina 1978, men har aldrig varit där senare, eller ens försökt. Varifrån kommer din uppgift om att jag skulle vara avstängd från att resa till Kina? Vilka kinesiska tjänstemän har givit dig sådana uppgifter att du vet vem som är portad? Under mer än 40 år har jag arbetat med att få ut skrivet material som kan öka förståelsen av Kina. Först på SKVf (Svenskkinesiska vänskapsförbundet) och nu på denna blog och på lindelöf.nu. På SKVf arbetade jag tillsammans med bland andra Torbjörn Vikland och vi spred då översättningar från bland annat Xinhua news och Beijing Review. På senare tid har jag översatt ett antal artiklar från Global Times, som, om jag inte helt misstar mig, är en ganska officiell kinesisk site. Jag har också översatt artiklar av Pepe Escobar, en mycket kunnig journalist, vilken, liksom jag, har en mycket positiv grundsyn på Kinas strävanden, t.ex. genom BRI.

        • På grund av det sätt du framtonade antog jag att du var en annan välkänd person, och den kommentaren gäller alltså inte dig. Global Times är en av de tidningar som motsvara ungefär SVT och SR. Det finns en viktig skillnad då alla dessa tidningar har skyldighet att framföra regeringens ståndpunkt, vilket inte formellt gäller SVT/SR. Det går egentligen inte att översätta från kinesiska, språken är alldeles för olika, man måste dessutom ha en djup förståelse för hur folk fungerar och tänker i Kina, och man måste kunna tolka innehållet. Jag översätter från kinesiska och japanska ibland, och som exempel. En svensk säger ”Totalt omöjligt – glöm det” och ser dig rakt i ögonen, japanen ”Det blir nog lite svårt” och lägger till ett förtvivlat kroppsspråk, kinesen, ”Kan vi inte göra så här istället”, och föreslår något helt tokigt med en skyldigt ansiktsuttryck. Översätter man tecknen blir det fel. Det blir alltså nästan alltid fel när folk försöker använda webb-översättare.

  2. Sverige har ett kulturellt problem, som uttrycker sig som panik inför oplanerade händelser.
    Tillspetsat “i Sverige får man inte ens dö utan först varsla tre månader i förväg”.
    Det driver många invandrade (INTE invandrare), som jag, till vansinne.

    Lägger man till stamtänkandet (flyttade en utlänning i en studentkorridor i en nationsbyggnad i Uppsala, flyttade svennarna ut, så sent som på åttiotalet), den sockrade sillen och den oätliga sirapslimpan får man ett segregerat samhälle, ty inte ens med världens bästa vilja till integration kan ingen gå frivilligt över till en vidrig kost som är rena skräcken för hjärtläkare (dubbelt per capita intag av socker jämfört med Europas på tok för hög genomsnitt) och som förvandlar de flesta svenska gamlingar till diabetiker.

    Annars finns gott om saker att reta sig på i de flesta länder och kulturer, och också mycket värt att ta till sig. Hysteriskt svensk punktlighet är påfrestande men sydamerikansk tidsnonchalans är jobbig i ett svenskt sammanhang.

    Efter EU-inträdet var inte Sverige kalla krigets/rekordårens Sverige längre, lika lite som någon annan lydstat till den anglosaxiska bankmaffian.
    Att bortse från världspolitikens inflytande över vardagen är inte seriöst.
    Att bortse från kostnaden för dagens komfort (inklusive “evig” skolgång, motorvägar och tillgång till magnetröntgen) är lika oseriöst.

    På badhuset påpekade albanska ungdomar för ett par år sen att vi 70+ ser fräschare ut än albanska 50-åringar, men 1950 såg inte heller svenska 50-åringar alltid speciellt fräscha ut.
    ATP-systemet utgick ju från statistiken som visade att merparten av befolkningen skulle jobba (48 timmars vecka) från 14 till 67 och trilla av pinnen vid 74. Dagens betingelser är radikalt annorlunda i hela det åldrande Europa och den ofantliga skatteflykten sinkar hållbarheten i systemet, som borde ha gjorts om.
    Ett klok förslag (jag tror mig minnas att den adopterades och presenterades av Centerpartiet) var att gå från inkomstskatt till utgiftsskatt. Av det blev det inget annat än energiskatter och högre moms.
    Hög moms på reparationer är rena vansinnet då reparationer blir dyrare än (importerade) nya prylar, men består eftersom det är EU som bestämmer.
    Mycket annat bestäms av WTOs regelverk och andra internationella fördrag.
    Systemet är cementerat. Det kommer att vittra först är USA tappar greppet helt och en ny världsordning etableras.
    Så länge som Indien, Kina, Indonesien osv inte bilägger sina tvister för att kunna satsa på gemensamt utveckling kommer dock anglosaxarna att behålla greppet, gissar jag (vild gissning, utan någon som helst vetenskapligt underlag).

    Människan är dessvärre inte så värst rationnel och inte “eliterna” heller, lär oss historien, och då kan vad som helst hända.

  3. Guy, Inlägget är väl ordentligt OT, men för all del. ”Skatteflykten” är i verkligheten att integrerade svenskar flyr eländet. Stamtänkandet är just att Homo Sapiens är ett stam och flock djur. Vi är gjorda så. Antingen anpassar man sig till flocken, eller hamnar utanför. Att gå från inkomstskatt till utgiftsskatt, men det är ju precis vad Sverige har gjort, det kallas MOMS, och det finns mängder av energiskatter, bensinskatter, trängselskatter, fastighetsskatter som andra skatter som bara kallas ”avgifter”. Sedan har du förtäckt beskattning. Staten läger skatter och avgifter på företagen, som sedan lägger dom på priset. Exempel är banavgifter, för eldistribution, och nu klädskatter. Sedan ser man till att det finns monopol och inga alternativ, så att folk tvingas använda alla dessa beskattade produkter och tjänster. En resa till flygplatsen i Stockholm lär kosta över 150 kronor, i Kina kostar samma resa 7 kronor, skillnaden är förtäckt utgiftsskatt. Indien, Kina, Indonesien, Ryssland, Iran, osv håller på att hitta gemensam grund för framtiden, och dödar inte samhället med skatter. USA greppet falnar alltmer, och det är inget dom kan göra åt det. Problemet med väst-demokratierna är i grunden att systemet är så rigoröst att det inte klarar att anpassa sig till förändringar.

  4. En senkommen fråga till Karl W är denna: Det bor ett stort antal uighurer i Turkiet. Sedan när har denna etablering i Turkiet skett ? Jag läste den avhoppade al Qaida-mannen Aimen Deans memoarer där han under det pågående kriget mot Syrien besökte uighurer i Turkiet. Det framkom att de var en betydande rekryteringsbas för krigare som tog sig till Syrien. Jag känner inte till om de flesta rekryterna kom från de i Turkiet boende eller om Turkiet fungerade som sluss för krigare som kom från Kina. Uighurerna har beskrivits som effektiva krigare i Syrien och deras antal i Idlib lär fortsatt vara betydande. Helt klart en resurs för CIA både i Mellanöstern och bland återvändare till Kina, “the soft underbelly”.

    Sedan är det givetvis en annan sak att de flesta uighurer som bosatt sig i Turkiet gjort det av helt andra skäl som jobb, religiösa intressen, studier.

    • Sedan urminnes tider, och det gäller inte bara Turkiet. Det har alltid förekommit migration mellan all länder i området, och gränserna vi har idag har inte alltid funnits. Under perioden då kultursfären Sogdia, eller Sogdiana, existerade var det del av det persiska riket och Kazakstan, Uzbekistan, Kyrgyzstan fanns inte och inte heller gränserna. Sedan drog olika härskare upp nya gränser, precis som i Europa, och folk blev kvar där dom var, men religionen fortsatte att förena dom. Precis som i Europa migrerar folk mellan länder av olika anledningar, giftermål, affärer, man flyr klan-fejder, terrorister, brottslingar och en minoritet anser inte att området skall tillhöra Kina alls. Det är sant att det fanns en omfattande rekrytering till al Qaida och IS, dels var området muslimskt och dels fanns radikala element som var mottagliga för rekrytering. Däremot tycker jag det är fel att generalisera och säga att det var ”Uighurerna”, det var snarare en fråga om radikaliserade grupper och personer. Även Sverige har ju utsatts för rekrytering till terrorstaten IS, men vi kan väl knappast säga generellt att det rör ”svenskarna”. Snarare ett fåtal radikala personer mottagliga för propagandan. CIA och USA är fortfarande mycket aktiva i området, men åtgärder gör det allt svårare för dom att operera.
      https://www.washingtontimes.com/news/2017/mar/2/islamic-state-video-shows-uighur-training-in-iraq-/
      https://www.reuters.com/article/us-mideast-crisis-iraq-china-idUSKBN16848H
      https://foreignpolicy.com/2017/03/01/the-islamic-state-pledged-to-attack-china-next-heres-why/
      Det är viktigt att det är varken Uighurerna eller islam som Kina slår ner på, det är radikala grupper och personer, precis som SÄPO gör i Sverige. På samma sätt som att det är ju inte ”svenskarna” SÄPO slår ner på.

      • Tack för klarläggandet. Det synes mig dock att Turkiet här har uppmuntrat till en ökad “turism” från Xinjang. Utan den turkiska säkerhetstjänstens aktiva hjälp skulle denna grupp inte ha varit så stor som den blivit. I Syrienkrigets inledningsskede såg Erdogan en ny möjlighet öppna sig för att utvidga territoriet och lyckades utnyttja denna krets för sina syften. Dessa personer kan sedan utnyttjas som orosstiftare när de återvänder till Kina.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here