Xinjiang och uigurerna – Viktig information som media inte berättar

8
6420

 

Denna intressanta artikel Xinjiang and uighurs – What you are not bering told har vänligen översatts av Christer Lundgren. Den tillför viktig information som inte förmedlas av våra medier, och även information som ej finns i artiklar som publicerats här tidigare. Några av de senare finns under ”Relaterat” längre ned.

Författaren heter Chris Kanthan. Han är en högteknologisk professionell i San Francisco Bay Area och är en författare som försöker öka medvetenheten om politik, världsfrågor, mat och hälsa genom bloggposter som ofta inte står i samklang med etablissemanget, och ofta med en twist av satir. I den engelsa ursprungsartikeln finns en del videoavsnitt som jag inte lyckas kopiera in här.


Xinjiang och uigurerna – Vad media inte berättar

”1 miljon uiguriska muslimer i koncentrationsläger!” … ”Etnisk rensning och kulturellt folkmord!” … Västerländska media använder känslomässiga fraser mycket effektivt. Men vad är den verkliga historien? Låt oss gå bortom överdrifter, snedvridning och sensationsmakeri!
Först av allt kommer media aldrig att visa de fredliga, välmående delarna av Xinjiang:

Stora Basaren i Urumqi, Xinjiangs huvudstad.

Och västerländska medier kommer inte att tala om de miljarder dollar som Kina har investerat i Xinjiang, moderniserat städerna, byggt 21 flygplatser, knutit samman regionen med höghastighetståg och så vidare.

Höghastighetståg 2 i Xinjiang
År 2018 trafikerades de 21 flygplatserna i Xinjiang av 33 miljoner passagerare
Den kinesiska regeringens ansträngningar återspeglas i Xinjiang-regionens exponentiella BNP-tillväxt

Vad gäller den muslimska minoriteten, så finns det tusentals moskéer i Xinjiang, en region vars dokumenterade historia går mer än 2000 år tillbaka, när den forntida sidenvägen kopplade samman Kina med Italien och Grekland. I Kina finns det moskéer som byggdes under 900-talet, vilket visar toleransen och respekten för religiösa rättigheter i det kinesiska samhället.

Det finns cirka 20 000 moskéer i Xinjiang.
Det finns tusentals imamer som leder moskéerna i Xinjiang; och här är bild från en intervju med Abudulrickv Tumyazi, ordförande för Xinjiangs slamiska förening:

Liksom en del andra provinser är Xinjiang en ”autonom” region, vilket betyder att den styrs huvudsakligen av uigurer. Till exempel är den nuvarande ”guvernören” Shohrat Zakir, en uigurisk man som har styrt sedan 2014.
Man bör också komma ihåg två saker: Xinjiang är en verkligt vidsträckt region – den är fyra gånger så stor som Kalifornien (!); och uigurer utgör endast cirka 40 procent av Xinjiangs befolkning. Totalt utgör uigurer endast 0,7 procent av Kinas befolkning. Det är ungefär samma procentandel som den amerikanska ursprungsbefolkningen i USA nu.
Här är ytterligare ett fascinerande faktum: Uigurerna undantogs från den enbarnspolitik som Kina inledde 1978. Det är därför den uiguriska befolkningen i Xinjiang har fördubblats under de senaste fyrtio åren. Vad för slags ”folkmord” är det? Uigurer (och andra minoriteter i Kina) har också många förmåner – kinesisk positiv särbehandling – på högskolor och inom andra områden.

Låt oss nu se närmare på fakta. Det finns fyra kategorier uiguriska muslimer:
Välutbildade uigurer som är måttliga eller sekulära muslimer
Fattiga och lägre medelklass-uigurer
Nomader
Separatister och terrorister

Måttliga eller sekulära muslimer
Dessa är muslimer i medelklass eller övre medelklass som lever normala liv, har bra jobb och enkelt integreras med den förhärskande kinesiska kulturen. Det finns till och med populära uiguriska musiker, rappare (här är ett exempel), tv-värdar, politiker och så vidare i Kina. Här är två berömda uiguriska skådespelerskor – Guli Nazha och Dilraba Dilmurat. Det finns också manliga uiguriska skådespelare som Merxat Yalkun.

Uighurisk skådespelerska.

Uiguriska barn från utbildade familjer går i skola, lever normala liv och har mycket roligt på sociala medier som Tik Tok (“Douyin” i Kina):
Och här är ett högklassigt uiguriskt bröllop, som uppenbarligen måste ha kostat familjen mycket pengar!
Det finns också politiskt mäktiga uigurer. Ett sådant exempel är Arken Imirbaki, som har varit vice ordförande för Nationella Folkkongressen sedan 2013. Ännu viktigare är att han är medlem i Kinas kommunistpartis mäktiga centralkommitté.
Sedan finns An Waer, den uiguriske man som är Kinas ambassadör i Bahrain, det islamiska landet i Mellanöstern! 

Arbetarklassuigurer
Det finns också många uigurer av arbetarklass eller som kan äga restauranger och presentbutiker eller arbeta som konstnärer och hantverkare på turistiska platser. Deras liv är inte dåligt och de flesta av dem har ingen konflikt med regeringen.

/caption]
Verkligt fattiga uigurer
Sedan finns det riktigt fattiga uigurer som bor i slummen. Dessa är det främsta målet för rekrytering av jihadister. Många av dessa uiguriska barn arbetar på gatorna och putsar skor eller hjälper sina familjer med enkla jobb som att ta hand om åsnor, kameler och så vidare.
När den kinesiska regeringen uppmanar dessa barn att gå i skolan, skriker västerländska medier om blodiga mord. Vilken hyckleri! Om dessa uigurer skulle komma till USA, skulle barnen också tvingas att gå i skola. Här är en skola som ”det onda KKP” tvingar uiguriska barn att gå på:

De flesta av dessa barn talar inte ens kinesiska, vilket begränsar deras förmåga att hitta jobb senare som vuxna. Så när de lär sig kinesiska i skolan, skriker den västliga propagandan, ”kulturellt folkmord.” Ren idioti!

BBC medger att den ”kommunistiska” (suck!) regeringen har spenderat 1,2 miljarder dollar under de senaste fem åren på att uppgradera och bygga nya skolor för barn i Xinjiang. Detta bör applåderas, inte demoniseras!

Den kinesiska regeringen har gjort ett fenomenalt jobb genom att lyfta 1,85 miljoner uiguriska muslimer ur fattigdom mellan 2014 och 2017. Naturligtvis kommer västmedia aldrig att tala om det.

Nomadiserande uigurer
Sedan finns det uigurer som är herdar och nomader i den stora Xinjiang-regionen. Här är ett kort bildspel:
Även om det verkar romantiskt är deras liv inte förenligt med nutiden. De flesta av dem sitter fast i extrem fattigdom och deras barn växer också upp som fullständiga analfabeter. Ibland flyttar den kinesiska regeringen tiotusentals av dessa människor till städerna och ger dem jobb, gratis bostäder, hälsovård etc. Naturligtvis kommer USA-media att framställa detta som ”etnisk rening”. (Regeringen har också hjälpt miljontals kineser i andra områden att komma ur extrem fattigdom genom liknande omlokaliseringsprojekt).

Många av dessa nomader uppskattar det nya livet: ”Med centralvärme, gas, rinnande vatten, internet och kabel-tv behöver vi inte längre oroa oss för sådant som bekymrade oss tidigare.”

Ibland, om föräldrarna inte vill ge upp sina nomadiska liv, kan regeringen flytta barnen till internatskolor, där de får gratis logi, mat och utbildning.

Separatister och terrorister
Kina har inte försökt förklara terroristproblemet för världen, så naturligtvis har västerländska medier tagit kontroll över berättelsen. Nu har CGTN släppt några dokumentärer, vilket är en bra start:
Västlig omstörtande verksamhet i historien

Det som inte nämns i tongivande media är att väst har backat upp separatism i Xinjiang sedan 1950-talet! När de kinesiska kommunisterna vann 1949 (genom att besegra den USA-stödda grupperingen, som gick vidare med att etablera Taiwan som det nya falska Kina), började USA beväpna och finansiera separatister i Tibet och Xinjiang.

Underrättelsedokument som släpptes fria under 1990-talet visar hur USA gav miljoner dollar varje år till tibetanska dissidenter, inklusive Dalai Lama. Då utbildade USA också tibetansk gerilla i Nepal och i Colorado.

Beträffande separatister från Xinjiang tog USA in många av dessa extremister till Tyskland på 1970-talet och hjälpte dem att bilda en rörelse för ”Östturkestan.” För närvarande finansieras och hyllas den så kallade ”World Uyghur Congress” (WUC) av USA:s regering genom så kallade icke-statliga organisationer som National Endowment of Democracy (NED) – som också spelade en viktig roll i sammandrabbningarna på Himmelska fridens torg 1989 (se min artikel).
Mycket av propagandahistorierna om övergrepp kommer bara från hörsägen från WUC:s medlemmar. Det finns också skräckhistorier om organhandel som sprids av Falun Gong-medlemmar i den så kallade Kinatribunalen.

WUC leds av en kvinna som heter Rebiya Kadeer, som tidigare var … den rikaste kvinnan i hela Kina! Så mycket diskriminerades hon som uigur. Medan hon nu sprider alla slags lögner har hennes barnbarn som är kvar i Xinjiang gjort en video åt henne som visar ett modernt tunnelbanesystem och exklusiva gallerior med butiker som Gucci och Versace.

Falska nyheter och propaganda om övergrepp

Beträffande anklagelserna är det värt att peka på en artikel i NY Times 2014 som kallade flykting- / asylprocessen en ”lögnindustri”.
Den talar om hur flyktingar från Kina och andra håll lärdes att hitta på skräckhistorier som naturligtvis var omöjliga att verifiera. Senare spelade federala tjänstemän i USA i hemlighet in samtal där advokater gav råd till sina klienter hur de skulle ljuga. Artikeln drog slutsatsen att ”de flesta asylansökningar var åtminstone delvis falska, alltifrån påhittade berättelser om förföljelser till falska dokument och påhittade vittnesmål”. Men nu när Kina officiellt är en geopolitisk fiende måste alla anklagelser från anti-kinesiska separatister ses som helt trovärda!

En annan källa till galen propaganda är sociala media, där folk lägger upp sensationella falska foton och videor som snabbt blir virala.
Till exempel, en video med indonesisk polis som spöade upp en tjuv publicerades som ”kineser slår en muslim för att ha läst Koranen”. Och den tokiga videon fick miljoner visningar.

I ett annat fall användes ett foto från en sex-/ BDSM-klubb i Taiwan för att hävda att uigurer torterades i Kina.
En viral video år 2020 påstods visa uigurer med handbojor och ögonbindel som fördes bort av polisen. Det var faktiskt en gammal video från en annan provins (Guizhou) där vissa personer som inte är uigurer (utan han) togs fast i ett massivt tillslag mot ekonomiskt bedrägeri (pyramidspel).

Tongivande amerikanska medier är inte bättre. Till exempel ville Forbes skriva en artikel om ”tvångsarbete” i Xinjiang. När de inte kunde hitta något riktigt foto vände de sig bara till Getty image och köpte en gammal bild – från för tio år sedan – av en skofabrik i Chile och använde den istället! Ingen journalistisk etik.
Och vad sägs om det ikoniska fotot som ständigt har använts av västerländska medier under de senaste två åren? Detta påstått hemliga foto är ofta det första bevis som anförs för att det finns koncentrationsläger:

Foto från 2014 som vilseledande används för sensationell västpropaganda
Först och främst är ovanstående foto inte någon hemlighet som modiga västerländska journalister eller spioner hjältemodigt fått tag på. Det kommer från en kinesisk regerings webbplats – här är länken! Detta var en stor händelse som Xinjiang-regeringen stolt delade för att visa hur den bekämpar extremism. För det andra var detta bara ett 3-dagars avradikaliseringsprogram. Västpropaganda förvandlade skamlöst detta till ett nazi-liknande koncentrationsläger.
Det finns en ekokammare med falska nyheter, där USA:s och andra västmakters regeringar, tankesmedjor och media upprepar obevisade påståenden, konspirationsteorier och lögner. Detta incestuösa förhållande avslöjas i denna korta intervju med Omer Kanat, ordförande för World Uyghur Congress (WUC). Han säger till Max Blumenthal, ”Vi tror att det finns 1 miljon människor i utbildningsläger. Vi vet inte säkert. Det är en uppskattning från media. ”
Muslimska länder stödjer Kina
Men till propagandisternas bestörtning köper inget muslimskt land berättelsen om ”koncentrationsläger”. Turkiet är det land som står närmast uigurerna, vilka har turkiskt ursprung. Den turkiske ledaren Erdogan var i Kina 2019 och sa att omskolningscentra för uigurer inte kommer att påverka förbindelserna mellan Kina och Turkiet.

[caption id="attachment_111606" align="aligncenter" width="341"] Xi och Erdogan i juli 2019


Indonesien – världens största muslimska land – har också sagt att det förstår Kinas svåra situation att hantera separatister. På samma sätt har Pakistan, Bangladesh, Malaysia och till och med Saudiarabien avfärdat de sensationella berättelserna.
Många diplomater och reportrar har besökt dessa Xinjiang-läger och blivit övertygade. Till och med Världsbanken åkte till Xinjiang 2019 och tittade på yrkesprogrammen och kom helt nöjda tillbaka! Åh, å andra sidan vägrade USA och EU till och med att besöka dessa läger. Det är mycket lättare att luta sig tillbaka och sprida falska nyheter.

År 2019 uttryckte 57 muslimska länder från Organisationen för Islamiska rådet stöd för Kinas Xinjiang-strategi. År 2020 berättade 46 länder för Human Rights Council vid FN att de stödjer Kinas hantering av muslimer och andra minoriteter.

Ett överraskande men föga omnämnt faktum är att andra länder har liknande program!
Malaysia har till exempel egna avradikaliseringsprogram för IS-krigare som återvänder från Syrien! Och det ständigt toleranta Frankrike prövade med egna avradikaliseringsprogram för islamiska extremister och har nu sagt att det inte kommer att tillåta ”politisk islam”, kommer att slå ner på separatister och förbjuda utländsk finansiering av franska moskéer och imamer (predikanter). Tyskland har också avradikaliseringsprogram och till och med en domare i USA har dömt vissa jihadister till ett program som är anslutet till det tyska!

För övrigt sade Kina i slutet av 2019 att det har stängt av alla dessa rehabiliterings- / yrkesutbildningscentra.

En sista viktig notering …
Ännu ett historiskt perspektiv: Efter att Mujahedinkriget i Afghanistan slutade 1989 reste många av dess krigare till Centralasien. Och Wahhabism-sjukdomen spreds även till Xinjiang. 2002 (och några gånger sedan dess) betecknade FN officiellt ETIM (East Turkistan Islamic Movement) som en terroristorganisation kopplad till Al Qaida. Senare ändrade denna grupp sitt namn till Turkestan Islamic Party (TIP), men det är samma terroristorganisation.
Ironiskt eller hycklande bombar USA periodvis uigurterrorister i Afghanistan och håller till och med några uiguriska terrorister fångna i Guantanamo!
Från 2008 till 2015 förekom många terroristattacker av uiguriska jihadister (här är ett exempel) i Kina. Till och med under OS i Peking 2008 genomförde uigurterrorister självmordsbombningar i Xinjiang. Det var då Kina beslutade att verkligen slå ner på dem.
För övrigt är detta också anledningen till att Kina förbjöd Twitter, Facebook och Google, som alla verkade i Kina fram till 2009. När Kina begärde uppgifter om upprorsmakarna och jihadisterna vägrade de amerikanska sociala medieföretagen. Ja, USA:s medier och sociala medier är alla verktyg för färgrevolutioner och militär-spionkomplexet.
Vidare, under kulmen av det kriget i Syrien reste dessutom cirka 18 000 radikaliserade uiguriska muslimer till Syrien och gick med i IS för att ”bekämpa Assad”. Länk finns här.
Slutsats
Xinjiang har också stor ekonomisk betydelse. Kinas nya sidenvägsprojekt (Belt and Road Initiative, BRI) har tusentals godståg och lastbilar som transporterar gods mellan Kina och Europa varje år, och de flesta av dessa tåg och lastbilar går genom Xinjiang. Det finns också många olje- och gasledningar från Centralasien som går genom Xinjiang för att driva Kinas industri. Ett instabilt Xinjiang skulle slå hårt mot den kinesiska ekonomin.

 

Belt and Road Initiative (BRI) – Nya Sidenvägen


Den kinesiska regeringen försöker hjälpa de fattiga människorna och samtidigt bekämpa jihadisterna. Medan väst gråter krokodiltårar
, dansar och sjunger uigurer om ”Uigurer har talang”:
På en liknande melodi kan man, om man går till YouTube, hitta många uigur-kanaler, där de har sånger – traditionella och moderna, tvåloperor, talkshows, spel och annat. Här är några som jag hittade genom slumpmässigt surfande: Yurtum TV, Uyghur Beauty, Diyarim Media, Uyghur Telewiziyesi, Uyghur Songs och Uyghur Song.

Sammanfattningsvis måste USA verkligen förändra sin utrikespolitik, som nu bygger på kaos, konfrontation, krig, machiavelliska söndra- och härskastrategier och oändlig propaganda. USA behöver en positiv inställning baserad på samarbete, vänskaplig konkurrens och etisk politik.


Relaterat
Ny kritik mot Kinas politik för uighurer. Vad ska man tro egentligen?
Kritik mot Kinas behandling av uighurerna i Xinjiang samt Nya Sidenvägen.
Hur behandlar Kina uighurer – hur behandlas USA:s indianer?
Desinformerar New York Times om uighurerna i Xinjiang?
Föregående artikelDomen mot ASAP Rocky-affären – Svenska politiker lägger sig i USA:s politik och rättsväsendet i Sverige!
Nästa artikelSolidaritet med Syriens kamp mot imperialism och terrorism!
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

8 KOMMENTARER

  1. Intressant och bra artikel med många viktiga aspekter och historiska tillbakablickar!
    Särskilt bra var att artikeln tog upp Västvärlden aktiva stöd till terrorismen i Tibet och Sinkiang. Det sätter ljuset på Västvärldens hyckleri i talet om brott mot mänskliga rättigheter eftersom det aldrig i de sammanhangen nämns att de Väststödda terroristerna behöver stoppas med motåtgärder i form av bl.a. övervakning och frihetsberövanden. Man kan jämföra med hur Västvärldens i sin egen bekämpning av terrorism i Sydvästasien har bombat sönder hela samhällen och begått hemska brott mot mänskliga rättigheter. Kinas val av att utveckla ekonomin och välfärden i Sinkiang har varit en föredömlig terrorbekämpning som har lett till att det inte varit något terrordåd där på tre år.
    Artikeln nämner hur Syrien gjorts till en samlingsplats för uiguriska terrorister, men inte att Sverige stöder deras verksamhet där. Sverige stöder inte officiellt de uiguriska terroristerna i Syrien, men däremot ger Sverige ett omfattande bistånd till den Syriska oppositionen som för en väpnad kamp genom den ”Fria Syriska Armén” (FSA) som slåss på samma fronter som TIP. Ett exempel är Latakiaprovinsens bergsstad Kinsibba som hålls av TIP och FSA gemensamt. Att det svenska biståndet till FSA skulle hållas separerat från TIP under de förhållandena är knappast sannolikt.

  2. Ett par saker är viktigt att komma ihåg här. Xinjiang är en administrativ region, det är inte, och har aldrig varit, ett land bebott av ett enda folk. Xinjiang liknar i det avseendet Europa, som bebos av många folk, och EU, som även det inte är ett land utan en region med en central administration. Uigurernas hemland heter Altishahr och ligger i södra delen av Xinjiang, precis som Italien eller Spanien i Europa, där dom utgör 90% av befolkningen. Uigurerna har en egen historia, språk och kultur. Uigurerna som folk bildades från otaliga oberoende stammar runt oaserna för omkring 1,300 år sedan, vilket som folk gör dom nästan lika gamla som det svenska folket, som ju även det har ett eget språk, historia och kultur.

  3. Ett par sakfel, men vanliga sådana.
    ”förhärskande kinesiska kulturen” Det finns ingen sådan. Kina har närmare 2,000 kulturer, som man klumpat ihop till 56 grupper. Ofta hör man om att Han-kineser är den största folkgruppen, men det är inte sant. Det är inget folk utan mängder av etniska grupper med egen historia, kultur eller språk, men med den gemensamma nämnaren att alla härstammar från Han-dynastin (206 f.Kr – 220 e.Kr). De föregicks av Qin dynastin (221–207 f.Kr) vilken etablerade Kina som stat, och efterföljdes av de Tre Kungadömena (220–280 e.Kr) Han dynastin grundades av rebelledaren Liu Bang som gick till historien som kejsaren Gaozu of Han, och det var en verklig blomstringstid,

    ”och talar inte ens kinesiska” Det finns inget språk som heter ”kinesiska” men det är vanligt att man använder ordet för putonghua, eller mandarin, vilket är Kinas gemensamma och nationella språk, vilket även gäller Taiwan.

    ”riktigt fattiga uigurer som bor i slummen” Så var det, men det har man åtgärdat idag. Fattigdomen är utrotad i Kina. En del kan bara inte sluta prata om det på nätverken, ’tog examen förra veckan, fick jobb denna vecka, dubbelt betalt, Yeepeeeee’. Ungdomen har börjat luffa runt i Kina som vi gjorde i Europa efter kriget, för nu talar dom putonghua, tar de jobb de hittar, spelar ingen roll. Sedan gafflar propagandan om ”tvångsarbete”. Rent skrattretande om det inte vore en så stor och fet lögn. Vi gjorde samma sak då och inte kommer jag ihåg att vi kände oss som tvångsarbetare, även om vi ogillade en del arbetsgivare.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here