”Genom att gå med i Nato ökar Sverige och Finland risken att bli inblandade i en kärnvapenkonflikt.”

6
719

”Genom att gå med i Nato ökar Sverige och Finland risken att bli inblandade i en kärnvapenkonflikt.”

Intervju med Jacques Baud. https://zeitgeschehen-im-fokus.ch/de/newspaper-ausgabe/nr-12-13-vom-20-juli-2022.html#article_1381

Du arbetade för Nato och känner till denna organisation mycket väl.

Fråga: Vad betyder ”NATO:s nordliga expansion” för den nuvarande situationen?

Jacques Baud I verkligheten, trots de eftertryckliga uttalandena, har situationen inte förändrats. Det måste förstås att tillkännagivandet av Sveriges och Finlands kandidaturer i huvudsak är politiskt, eftersom toppmötet i Madrid endast accepterade kandidaturerna från dessa två länder. Jag skulle vilja påminna er om att enligt artikel 10 i Washingtonfördraget bjuder Nato in nya medlemmar och det är inte de nya medlemmarna som väljer att gå med i alliansen.

Nato behövde en ”liten framgång”. De väpnade styrkorna som Nato finansierat och tränat i Ukraina i åtta år har misslyckats inför Ryssland. Problemet är inte beslutsamheten hos de ukrainska soldaterna, som verkligen är modiga, utan generalstabens oförmåga att utkämpa ett krig i en europeisk taktisk-operativ miljö. Det ukrainska militära misslyckandet är därför till stor del ett misslyckande från Nato. Till detta kommer de västerländska sanktionerna mot Ryssland, som tenderar att vara riktade mot våra egna ekonomier. Situationen har redan påverkat regeringarna i Bulgarien, Estland, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna – och det är förmodligen inte slutet på denna utveckling.

Fråga: Hur lång tid tar det innan de två staterna definitivt accepteras i Nato?

Det kommer att dröja till nästa Nato-toppmöte 2023. Sedan ska de allierade besluta om de ska acceptera Sveriges och Finlands faktiska anslutning eller inte. Jag tror dock att deras anslutning kommer att gå enligt plan.

Vilken roll har Turkiet, som ville förhindra anslutning?

Man måste komma ihåg att antagandet av nya medlemsländer endast kan ske med de allierades enhällighet. Med andra ord, varje röst räknas. Turkiet är en lojal allierad till alliansen, men det är inte rädd för att hävda sina nationella intressen. Under min tid i Nato hade jag mycket med turkarna att göra. Man kan eller kanske inte håller med om deras politik, men man måste erkänna att de förmodligen är de mest konsekventa medlemmarna och de mest ärliga när det gäller att hävda sina intressen inom alliansen.

Kan du ge ett specifikt exempel?

Ja, när USA ville genomföra sin operation i Irak var Turkiet emot det eftersom man ansåg att detta skulle få en inverkan på kurdernas situation och därmed på den egna nationella säkerheten. Men amerikanerna lyssnade inte på dem. I dag åberopar Turkiet sin nationella säkerhet. Sverige och Finland har alltid haft en mycket kurdvänlig hållning och tagit emot stora mängder flyktingar, inklusive medlemmar av PKK, Kurdiska arbetarpartiet, klassade som en terroriströrelse i många länder. För övrigt betraktar även Europeiska unionen PKK som en terroristorganisation.¹ För Turkiet är detta en nationell säkerhetsfråga. Det var därför ganska förutsägbart att Turkiet skulle kräva sina egna säkerhetsintressen i utbyte mot sin röst.

Varför har Turkiet dragit tillbaka sitt veto tills vidare?

För det första var det att förvänta sig att Turkiet inte skulle använda sitt veto, eftersom insatserna var för höga för Nato. Det stod klart att hon skulle bli pressad att acceptera de två ländernas kandidatur. Turkiet är redan föremål för amerikanska sanktioner för att ”våga” köpa ryska luftvärnsmissiler. USA inför automatiskt sanktioner mot alla länder som köper ryskt militärt material. Detta är CAATSA Act². Av denna anledning har Turkiet dragits tillbaka från F-35-programmet och får inte längre reservdelar till sina F-16-flygplan. Det var därför lätt att byta ut hävandet av sanktioner mot deras godkännande. Men det visar också att västerländsk enhet uppnås genom hot om sanktioner…

I västerländska medier firas de två ländernas framtida anslutning till Nato som en kraftig ökning av säkerhet och militär inflytande. Är denna bedömning korrekt?

Nej, detta kommer inte att bli en radikal förändring. Sverige ville ha kärnvapen i början av 1960-talet. USA ville å sin sida behålla monopolet på dessa vapen. För att förmå Sverige att ge upp erbjöd sig USA att garantera det skydd genom sin kärnvapensköld vid en attack. Sverige har med andra ord sedan 1960-talet åtnjutit samma kärnvapenskydd som Natomedlemmar utan att ha samma skyldigheter vid en eventuell konflikt. Så Sverige har inte förbättrat sin säkerhet nämnvärt.

Och vad är fördelen med Nato?

För Nato innebär Sveriges anslutning fördelen av att ha fullständig kontroll över passagerna från Östersjön till Atlanten. Detta är dock bara en relativ vinst, eftersom Danmark verkligen har nyckelpositionen, och det militära samarbetet mellan Danmark och Sverige, särskilt när det gäller att kontrollera sjövägen, fungerar bra. Man bör komma ihåg att Sverige i flera år hävdade att det var målet för ryska hemliga ubåtsoperationer. Detta ledde till ett intensivt samarbete i anti-ubåtskrigföring runt Östersjön för att upptäcka hemliga ryska ubåtsvapen. Men de hittade aldrig något: i verkligheten var de sillgasbildning, som gav samma pip som ubåtar!

Även om det är till liten nytta för båda sidor, har det fortfarande en inverkan på omvärlden?

Sveriges och Finlands anslutning är verkligen en politisk signal. Naturligtvis ser Nato det som en framgång. Verkligheten är dock mer differentierad. Det betyder enligt min mening inte att situationen i de två nordiska länderna kommer att förbättras. Du har samma förmåner som tidigare, men med ytterligare skyldigheter. Men även här krävs försiktighet. Det är osannolikt att USA skulle använda sina kärnvapen enbart för att skydda Helsingfors eller Stockholm på ryskt territorium. Istället skulle de vara mer benägna att använda dem mot anfallsstyrkor på svenskt eller finskt territorium. Med andra ord, genom att gå med i Nato har dessa två länder ökat risken att bli inblandade i en kärnvapenkonflikt.

Borde inte de två staterna också göra eftergifter?

På diplomatisk nivå måste Sverige och Finland räkna med en förlust av trovärdighet, vilket de åtnjöt särskilt i den utomeuropeiska världen tack vare sin neutrala eller alliansfria status.

När det gäller sin utrikes- och humanitära politik är det pris som Turkiet kräver mycket högt, eftersom det handlar om inget mindre än en uppmjukning av svensk och finsk kurdpolitik. Vi vet inte om de kommer att genomföra sina löften till Turkiet. Har detta någonsin funnits eller var allt bara propaganda?

Vår media börjar ge oss en mer differentierad verklighet än den har gjort sedan februari. Det ironiska är att genom att aldrig ifrågasätta den ukrainska regeringens retorik och genom att återsända dess propaganda, bidrog våra medier i hög grad till den övertro som ledde dem till nederlag. Som jag sa från början bär våra medier ett svindlande ansvar för krigets gång och det ukrainska nederlaget.

Vad menar du ?

Våra medier har aldrig försökt hjälpa Ukraina, utan att bekämpa Ryssland. En norsk forskare har avslöjat att en journalist kallad en «schweizisk-fransk konspirationsteoretiker» arbetar med några medier som «svartlistade» mig i det fransktalande Schweiz och inspirerade Anders Breivik³, som är en förebild och som hyllas som en hjälte av alla militanta grupper i Ukraina.

Varför drar kriget på sig så länge och varför försöker Ukraina inte förhandla fram en lösning med Ryssland?

Väst och den ukrainska extremhögern hindrar bokstavligen Zelenskij från att underteckna ett avtal med Ryssland. Så den 9 april åkte Boris Johnson till Kiev för att säga till Zelensky: ”Om du förhandlar med Ryssland kommer vi att sluta förse dig med vapen!”.

Av ryssarnas agerande, blir det tydligt vad det slutliga syftet med denna operation är tänkt att vara?

Nej, vi vet inte. Men vi måste vara tydliga med att Rysslands mål inte är kvantitativa, utan kvalitativa. Det handlar med andra ord inte om territoriella vinster, utan om att undanröja hotet mot den rysktalande befolkningen i Donbas och Krim. För att uttrycka det lite cyniskt kan man säga att ryssarna inte behöver avancera för att uppnå sina mål, bara låta den ukrainska militären komma i deras väg. Enligt ukrainska tjänstemän förlorar Ukraina 1 000 män (dödade, sårade, tillfångatagna eller desertörer) varje dag. Britterna har startat ett träningsprogram för nya soldater och lovar att träna 10 000 man på 120 dagar. För att uttrycka det tydligt: ​​om 120 dagar kommer du att träna det som Ukraina förlorar på tio dagar. Väst hjälper inte Ukraina:

”Der Spiegel” skriver, ”Putins soldater begår de allvarligaste krigsförbrytelserna”: Vet du mer om detta eller hör det hemma i propagandahörnan?

Jag vet inte för det räcker inte att anklaga någon, man måste bevisa det. I avsaknad av en tvåpartisk, internationell och opartisk utredning är dessa anklagelser grundlösa. Som sagt, det finns en stor möjlighet att den ryska militären begick krigsförbrytelser. Detta händer i alla krig och är nästan oundvikligt. Bara de europeiska arméerna verkar inte begå dem. Av två anledningar: för att de inte prövar sina egna soldater och för att slakt av en arabisk familj inte anses vara ett brott. För övrigt kan du själv se att Julian Assange har avtjänat längre fängelsestraff än förövarna av krigsförbrytelserna han fördömde! … Det säger allt om de så kallade ”värderingarna” vi försvarar!

När man läser västerländsk media får man oundvikligen känslan av att det bara är ryssarna som begår krigsförbrytelser.

Problemet är att vår media ALDRIG nämner de ukrainska krigsförbrytelserna. Av en slump nämns ryska krigsförbrytelser, medan i östra Ukraina ryssarna mycket ofta välkomnas som befriare. Den tyska journalisten Alina Lipp, som arbetar i Donbas, dömdes av det tyska rättsväsendet för att ha vågat säga det. Påståendet att Ukraina är ett demokratiskt land som inte begår krigsförbrytelser används för att rättfärdiga vårt blinda stöd för kriget mot Ryssland.

Redaktören: Läs gärna Julian Assange, Alina Lipp, och Anne-Laure Bonnel– När sanningen blir brott i Väst

Den så kallade återuppbyggnadskonferensen hölls i Lugano förra veckan. Förbundspresident Cassis i Schweiz ville sätta sig själv i rampljuset. Medieekot verkar ganska lågt.

Vad är poängen med en sådan återuppbyggnadskonferens?

Jag tycker att tanken med en sådan konferens är bra. Problemet är att den är alldeles för tidig. Hur man på allvar kan mobilisera givare för att finansiera Ukrainas återuppbyggnad betyder ingenting om man inte har en tydlig bild av hur saker och ting kommer att bli till slut. Kommer återuppbyggnaden av Mariupol att finansieras? Ryssland har redan börjat återuppbygga städer som skadats av kriget. Skolor har varit öppna igen i Mariupol sedan maj och ryssarna har redan börjat bygga om de förstörda husen. Ryssland har återupptagit både bank- och telefontjänster. Detta används förvisso i propagandasyfte, men för de boende är det ett konkret resultat.

Hur är en sådan konferens förenlig med Schweiz neutralitet?

I grund och botten tror jag att Schweiz gör sin roll rättvisa genom att anordna en sådan konferens. Problemet här är att i detta speciella fall är denna konferens i grunden partipolitisk och dess verkliga syfte faller inom propagandans område.

Finns det några länder som försöker hitta en förhandlingslösning på Ukrainakonflikten just nu, eller är det bara vapenlogiken som talar?

Det är förmodligen en fråga alla ukrainare ställer sig. Men glöm inte att Volodymyr Zelenskyy i maj 2019 hotades till livet av sina egna partners om han slöt fred med Ryssland. Våra medier och ledande politiker säger förresten också att man inte ska förhandla med Vladimir Putin.

Herr Baud, tack så mycket för intervjun.

Intervju Thomas Kaiser

¹ eur-lex.europa.eu/legal-content/DE/TXT/HTML/?uri=CELEX:32021R0138&from=EN

2 congress.gov/115/plaws/publ44/PLAW-115publ44.pdf

³ www.qub.ac.uk/Research/GRI/mitchell-institute/FileStore/Filetoupload,818003,en.pdf

* Jacques Baud har en magisterexamen i ekonometri och en doktorsexamen i internationell säkerhet från Geneva Institute of International Relations och var överste i den schweiziska armén. Han arbetade för Swiss Strategic Intelligence Service och var konsult för säkerheten i flyktinglägren i östra Zaire under Rwandakriget (UNHCR-Zaire/Kongo, 1995-1996). Han arbetade för FN:s DPKO (Department of Peacekeeping Operations) i New York (1997-99), grundade International Centre for Humanitarian Mining i Genève (CIGHD) och Information Management System for Mining (IMSMA). Han hjälpte till att introducera begreppet underrättelsetjänst i FN:s fredsbevarande operationer och ledde det första integrerade FN:s gemensamma uppdragsanalyscenter (JMAC) i Sudan (2005–06).

_____________________________________________________

Föregående artikelMagdalena Anderssons tal till sin favorit president Biden
Nästa artikelUSA övar för invasion av Nordkorea
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

6 KOMMENTARER

  1. Mycket intressant intervju. Tycker att differensen mellan att ”hjälpa Ukraina” och att ”bekämpa Ryssland” är något vår regering skulle må bra av att fundera över lite. Att förlora både vår neutralitet och vår diplomatiska förmåga gör oss verkligen till litet mer än ännu en Amerikansk knähund på den internationella scenen.

  2. 24.08.2022 19:41:01
    Litauen förutspår att Kaliningrad kommer att bli sårbart.
    Litauens försvarsminister Arvydas Anusauskas hävdar att Rysslands Kaliningradregion kommer att bli sårbart om Sverige och Finland går med i Nato.
    ”Om Finland och Sverige går med i Nato i slutet av året kommer Suwalki-korridoren redan att betraktas som en flaskhals för Nato-länderna och Kaliningrad en sårbar del av Ryssland. Det vill säga att situationen kommer att förändras dramatiskt. Och jag tror att detta är ett viktigt budskap för Ryssland”.

    Suwalki-korridoren är en hypotetisk landkorridor med en längd på cirka 100 km, som kan förbinda Vitrysslands territorium med Kaliningrad-regionen i Ryssland, som ligger i den nordöstra polska staden Suwalka.
    Detta nämns regelbundet av västerländska medier och politiker. I USA och Europa anses det vara av strategisk betydelse. Till exempel skrev The Washington Post att Ryssland kan försöka ta det ”i händelse av en konflikt för att kväva varje möjlighet att blockera Kaliningrad-regionen”.
    Amerikanerna kallade Suwalki-korridoren för Natos ”akilleshäl” och en plats där Ryssland direkt kunde engagera sig i strid med alliansens styrkor. Moskva kan skära av de baltiska staterna Litauen, Lettland och Estland från resten av Nato och stödja sin enklav från oundvikliga Nato-anfall.
    Och enligt Litauens försvarsminister Anusauskas kommer Litauen och de baltiska länderna efter att Finland går med i Nato att öppna den ”norra vägen” för ankomsten av förstärkningar.
    ”Detta är vad Litauen och den baltiska regionen saknar nu. (Rutt) från Norge genom Finland”, sa Anusauskas. Den litauiske ministern sa redan i juni att ”Suwalki-korridoren förblir ett stort problem för republikens säkerhet, och detta problem löses inte.”

    Polska tjänstemän kallade också gång på gång korridoren för det känsligaste området ur militär synvinkel. ”Vi kommer att försöka stärka denna korridor, i våra förhandlingar med våra Nato-partner”, sa premiärminister Mateusz Morawiecki i juli efter EU-toppmötet.

    Sveriges och Finlands ansökningar om att ansluta sig till militärblocket håller för närvarande på att ratificeras, vilket ännu inte har utfärdats av Spanien, Grekland, Portugal, Slovakien, Turkiet, Tjeckien och Ungern.

    Moskva förblir öppet för dialog med Nato, men på lika villkor, och västvärlden måste överge politiken för militarisering av den europeiska kontinenten, sade det ryska utrikesministeriet. Kreml betonade också att Natos expansion inte kommer att öka säkerheten i Europa.
    Enligt pressekreterare Dmitrij Peskov utgör Sveriges och Finlands eventuella inträde i Nato inget existentiellt hot mot Ryssland.

  3. I dagens läge spelar kärnvapen inte samma roll som på 60talet förra sekelskiftet.
    En ubåt med 12 robotar kan på 10 min slå ut alla svenska/engelska osv energi källor. ”Patriot”, även generation II, kan tyvärr väldigt lite att erbjuda…

  4. Sverige och Finland kommer inte att bli medlemmar i Nato om de fortsätter att ignorera Ankaras utlämningskrav, har den turkiske justitieministern Bekir Bozdag sagt.
    ”Fram till nu har ingen av de personer som anklagats för terrorism vars utlämning begärts av Sverige och Finland av Turkiet utlämnats”, sa Bozdag till reportrar på lördagen.
    ”Våra förväntningar handlar inte om de anklagade bedragarna. De svenska och finska regeringarna borde förstå detta mycket väl.”
    Bozdag sa att Sveriges och Finlands NATO-anslutningsprocess ”inte kommer att ta ett steg framåt” om frågan inte löses.
    Turkiet har gått med på att formellt stödja en inbjudan från de två nordiska länderna att gå med i det USA-ledda militärblocket i juni under förutsättning att de inte stöder organisationer som Ankara betraktar som terroristgrupper.
    Turkiet varnar för att Sverige och Finland inte har respekterat detta avtal.
    Ankara krävde utlämning av 33 personer anklagade för terrorism, rapporterade lokala medier.
    Samtidigt meddelade den svenska regeringen denna månad att den kommer att utlämna en man som dömts för kreditkortsbedrägeri.
    Sveriges statsminister Magdalena Andersson sa i juni att Stockholm hanterar utlämningar till Turkiet i enlighet med internationell och europeisk lag.
    Hon tillade att Sverige inte stöder människor som utgör ett hot mot turkisk säkerhet.
    Men om det inte blir några framsteg kommer båda ländernas kandidatur att frysas – ungefär som Turkiets EU-medlemskap, som är fryst sedan 1999…

  5. När man föreslår från baltstaterna att blockera Kaliningrad, som ju stadfästes
    I fredsuppgörelsen 1945 med de allierade,
    är ju detta provokativt, balternas bästa gren, tjuvnyp.

    Att blockera Kaliningrad, påminner om
    Berlinblockaden av 1948/1949, det stred mot överenskommelser, om tyska land-korridorer, som ryssarna stängde ner och fick väst att upprätta en luftbro till Väst-berlin. Men det innebär ju en allvarlig kris.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here