Israel kämpar med sitt ”Suez-ögonblick” – Vad är det?

7
493

Bild: Times of Israel.

https://www.indianpunchline.com/israel-grapples-with-its-suez-moment/

Av MK Bhadrakumar.

USA:s diplomatiska initiativ att utfärda ett gemensamt uttalande som fördömer Iran för dess ”attack på staten Israel” har slutat i misslyckande, eftersom knappast någon utanför västblocket av nationer accepterade det.

Detta är ett förkrossande slag för det amerikanska självförtroendet. Mest ovänligt av allt var att Turkiet, en Nato-stormakt och ett västasiatiskt kraftpaket som president Biden personligen har uppvaktat på senare tid, vägrade att underteckna det gemensamma uttalandet.

De 8 avhopparna från den globala majoriteten som följde det amerikanska diktatet är två länder i Latinamerika och den eurasiska regionen, Sydkorea och tre önationer i Stilla havet.

Hela Afrika, Västasien, Centralasien, Sydasien och ASEAN-regionen vägrade att associera med USA:s initiativ! Naturligtvis skulle inte ett enda muslimskt land röra det gemensamma uttalandet med en tång.

Detta berättar en förödmjukande historia om USA:s isolering i FN. Det internationella samfundet har full förståelse för det hyckleri och det ökända dubbelspråk som kännetecknar amerikansk diplomati. I den framväxande multipolära världen kommer denna medvetenhet oundvikligen att översättas till den globala majoritetens benägenhet att välja vad de vill ha.

Poängen är att Iran inte attackerade Israel. Istället hämnades Iran mot en uppenbar attack från Israel på dess suveränitet som stred mot internationell lag och FN-stadgan, och var liktydigt med en krigshandling.

Ännu viktigare, Irans vedergällning var begränsad till israeliska militära mål inblandade i Damaskus-attacken den 1 april och syftade tydligt till att visa sin avskräckande förmåga i framtiden för att avskräcka Israel från att klättra längre upp på eskaleringsstegen – allt samtidigt som man sörjer för att undvika civila offer.

Teheran offentliggjorde förekomsten av dess drag mot Israel och höll världsmakter informerade om det i god tid, inklusive, ironiskt nog, Biden-administrationen med full vetskap om att USA skulle meddela Israel.

Därför är den mest välvilliga förklaringen som kan ges till detta idiotiska drag av Biden-administrationen för att trumma upp internationellt fördömande av Iran att det brinner i baken på president Biden i hans amerikanska valkampanj medan Iran punkterar den judiska statens aura av oövervinnlighet.

 

Den stora frågan är hur premiärminister Benjamin Netanyahu kommer att se på Bidens initiativ – och, ännu viktigare, USA:s desperata försök att blockera erkännandet av Palestina som en stat i FN:s säkerhetsråd utan att lägga in sitt veto. Faktum är att han ignorerade det gemensamma uttalandet i New York och proklamerade från Tel Aviv att Israel har sin egen position och kommer att fatta sina egna beslut i sina intressen, oavsett vad dess allierade eller vänner kan råda dem att göra. Det är en dåligt förklädd hulling i en tid då representanter för kristna nationer från Europa de senaste dagarna reser till Israel för att stödja USA:s ansträngningar att blidka Netanyahu.

Bild: Deutschland.de

Tydligen hävdade Netanyahu, i närvaro i Tel Aviv av den brittiske utrikesministern David Cameron och Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock, att Israel verkligen kommer att klättra uppför stegen – och visa långfingret för de två besökande politikerna som å andra sidan böjde sig. baklänges för att visa solidaritet med Israel när man står inför sanningens ögonblick. Vad är hemligheten bakom sådan hänsynslös fräckhet från Netanyahus sida?

Det är tydligt att Netanyahu, en rutinerad kämpe i den mörka och ondskefulla djungeln av israelisk politik, dansar till flera låtar. Först och främst spelar han för det inhemska galleriet för att dämpa den allmänna opinionens krigiska känslor, särskilt ultranationalisterna i hans koalition.

Både Cameron och Baerbock uppmanade enligt uppgift Netanyahu att visa återhållsamhet och varnade för att ytterligare direkta fientligheter mot Iran kan utlösa ett regionalt krig. Båda besökande dignitärerna stödde offentligt Israels rätt att fatta sina egna beslut. För sin del uttryckte Netanyahu också hopp om att varje israelisk vedergällning mot Teherans vedergällning den 13 april skulle genomföras ”på ett sätt som är både smart och tufft och som dessutom gör så lite som möjligt för att eskalera denna konflikt.”

En sådan ordlek fungerar lätt för den veteran brittiska politikern, men det som gör Camerons ord gripande är att Storbritannien också skulle inse att det lika gärna kan vara Israels ”Suez-ögonblick” i västasiatisk politik.

1956 under den så kallade Suezkrisen när Storbritannien tillsammans med Frankrike och Israel invaderade Egypten för att ta kontroll över Suezkanalen så blev Washington, förskräckt över att militära operationer hade påbörjats utan deras vetskap. USA satte press på Internationella valutafonden för att vägra Storbritannien all finansiell bistånd, vilket i sin tur tvingade London att motvilligt acceptera ett förslag om vapenvila från FN och dra sig tillbaka.

Faktum är att historiker senare menade att det brittiska missödet i boxning över sin viktklass bara lyfte fram Storbritanniens sjunkande status och bekräftade det som en andra klassens världsmakt.

Naturligtvis är Biden ingen Dwight Eisenhower. Men Camerons resa till Västasien vid denna tid ger denna association. Och hans varning kommer inte att ringa ihåligt i Netanyahus öron.

Hur som helst rapporterade Times of Israel tidigare idag, med hänvisning till israelisk tv, att ”Netanyahu skrotade förutbestämda planer på att hämnas mot Irans helgattack”, efter att ha talat med Biden. Det offentliga TV-bolaget citerade en senior källa som sa: ”Reaktionen kommer inte längre att vara det som var planerat, diplomatiskt inflytande segrade. Det kommer ett svar, men det verkar som att det kommer att bli annorlunda än vad som var planerat.” TV-inslaget noterade att kommentaren troligen pekade i riktning mot ett svagare israeliskt svar än vad som godkänts.

Kärnpunkten i saken är att Teheran har gett ett starkt budskap om att de har en enorm strategisk kapacitet i reserv för att attackera Israel direkt. I verkligheten är den västerländska/israeliska propagandan att nästan alla projektiler som avfyrades mot Israel sköts ner och ”det var liten skada” irrelevant ludd.

Israeliska beslutsfattare är hårdnackade realister som vet att det är långt bortom deras lands förmåga att ta sig an Iran på egen hand – om inte Biden ger order om direkt amerikansk intervention i det efterföljande kriget. Detta är verkligen Israels ”Suez-ögonblick”.

Israel är i ett kritiskt behov av att tänka om för att släcka de ”eldringar” som antänts av den bortgångne iranske generalen Qassem Soleimani och som närmar sig det som är karakteristiskt för den nya eran av hybridkrigföring. Ukraina handlar bara om att lära sig den bittra läxan när det verkar alldeles för sent.

Det är ingen slump att Irans president Ebrahim Raisi ringde upp Rysslands president Vladimir Putin i går för att förmedla, enligt Kreml-rapporten , att Teherans ”handlingar hade tvingats fram och var begränsade. Samtidigt betonade han att Teheran inte är intresserad av ytterligare upptrappning av spänningarna”.

Rapporten betonade att ”den olösta palestinsk-israeliska konflikten var huvudorsaken till den nuvarande utvecklingen i Mellanöstern. Presidenterna bekräftade Rysslands och Irans principiella ståndpunkt till förmån för en omedelbar vapenvila i Gazaremsan, lindring av den allvarliga humanitära situationen och skapande av förutsättningar för en politisk och diplomatisk lösning på krisen”.

Häri ligger fröet till nytänkande, om bara någon i Israels ledarskap kan uppfatta det. Ryssland kan vara till hjälp, om man ska förstå signalerna från Moskva de senaste dagarna.

Kort sagt, Raisis samtal till Putin på onsdagen följde på ett telefonsamtal mellan utrikesminister Sergey Lavrov och Irans minister Hossein Amir-Abdollahian (på den iranska sidans initiativ) i söndags , vilket i sig föregicks bara en dag tidigare av en telefonsamtal mellan sekreteraren av den ryska säkerhetsrådet Nikolay Patrushev och chefen för Israels nationella säkerhetsråd Tzachi Hanegbi.

Kremls talesman Dmitry Peskov har sedan dess uppmärksammat dessa pågående ”konstruktiva” diskussioner om de ökade spänningarna i den västasiatiska situationen.

Föregående artikelMin nya insändare i DN. ”Svar: Säg nej till DCA-avtalet och lämna sedan Nato”
Nästa artikelDaniel Suhonen och Reformisterna: ”Marxist och socialdemokrat som tror på demokrati” – hur går det ihop?
Global Politics
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

7 KOMMENTARER

  1. Nu avslöjas även att cancersvulsten israel had vad annars LJUGIT om att UNRWA användes av den Palestinska befrielserörelsen Hamas. Den svenske statsministern, en viss Ulf ”rätten till folkmord” Kristensson, var snabb som attan att dra tillbaka hjälpen till UNRWA då cancersvulsten israel kom med sina falska anklagelser. Dvärgen väntade inte länge innan via sin biståndsminister stoppade Sveriges bidrag till UNRWA. Västpolitiker beslutade unisont att dra tillbaka hjälp till UNRWA bara på grund val av att HUSSE i Hell Aviv sa det. sionisternas största hund, Rottweilern USA, har inte ens ändrat sig trots att det har bevisats att LÖGNHALSAR regimen ljög …

  2. ”Internationella brottmålsdomstolen i Haag, ICC, påstås ha planer på att utfärda en arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, rapporterar flera medier. Netanyahu rasar mot uppgifterna, och säger att det inte kommer påverka Israel.

    Flera medier rapporterar nu om att Internationella brottmålsdomstolen, ICC, har planerar på att utfärda en arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och andra högt uppsatta israeliska tjänstemän.

    Enligt en regeringskälla till Times of Israel fokuserar domstolen på anklagelser om att Israel avsiktligt försöker svälta befolkningen i Gaza.

    Om det utfärdas en arresteringsorder, påpekar Times of Israel, skulle det innebära en ”kraftig försämring av Israels internationella status”.

    Israel försöker därför stoppa ICC:s påstådda planer, och även USA ingår i denna ”diplomatiska ansträngning” för att förhindra att någon arresteringsorder görs.

    I ett inlägg på X skriver Netanyahu att ett beslut från Haag inte kommer förändra Israels beteende och kallar det för ett ”farligt prejudikat”.

    ”Under mitt ledarskap kommer Israel aldrig acceptera något försök från brottmålsdomstolen i Haag att undergräva (Israels) grundläggande rättighet att försvara sig. Hotet mot IDF-soldater och offentliga personer i Israel, den enda demokratin i Mellanöstern och den enda judiska staten i världen, är skandalöst… Vi kommer aldrig sluta försvara oss själva. Även om Haagtribunalens beslut inte kommer påverka Israels agerande, kommer de att skapa ett farligt prejudikat som hotar soldater och offentliga personer i varje demokrati som bekämpar kriminell terrorism och farlig aggression”, hävdar den israeliska premiärministern.

    I nuläget har cirka 35.000 människor dödats i Israels attacker mot Gaza.”

    USAs Genocide Joe och lill-Britanniens coolie Sunak gör allt bakom scenen för att hindra arresteringsordern mot Benjamin Satanyahu, folkmördar regimen israels premiär mördare.

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here