Miljardärernas övergripande plan – New Green Deal – stärks efter nya klimat-fiaskomötet!

4
476

Klimatmötet i Madrid blev ett nytt fiasko – liksom de tidigare klimatmötena i varierande omfattning. Informerade klimatorganisationer och även jag dömde ut Parismötet som ett fiasko: Ett mål på 1,5 grader (bra) – men utan bindande åtagande eller sanktioner.

Publicerar här en artikel som översatts av en dam som bor i Göteborgstrakten sedan länge. Miljardärernas masterplan – New Green Deal.

Jag har tidigare skrivit om New Green Deal, bland annat en artikel från en artikel i Monthly Review som diskuterar olika riktningar av New Green Deal – se under “Relaterat”.


Miljardärernas övergripande plan- The New Green Deal

NGO:erna är på plats i Madrid för Bloombergs Green New Deal. Foto: Rachael Warriner, Shutterstock i Madrid.

Med klimat- och energikrisen som bakgrund har det som kallas Green New Deal lanserats som vägen framåt för mänskligheten. Namnet refererar naturligtvis till president Franklin D. Roosevelts New Deal under mellankrigstiden och som har lyfts fram i USA av bland annat Alexandria Ocasio-Cortez (AOC). Det låter mycket progressivt, miljövänligt och framtidsinriktat, och naturligtvis har ett antal “falska NGO-er” redan skapats för att främja målet. Men i verkligheten är detta en del av det finansiella kapitalets strategi för att omstrukturera världsekonomin så att den tillfredsställer dess behov.

Werner Hoyer, ordförande för Europeiska investeringsbanken (EIB), förklarar denna strategi vid Project Syndicate. (Ett syndikat som sponsras av bland annat George Soros och Bill och Melinda Gates.) I artikeln How to Finance the Green Transition skriver han:

”Med tanke på klimatkrisens omfattning, så rör vi oss inte så snabbt som vi borde. Vi har länge kört fast i andra spår. För att skynda på förändringstakten krävs en kombination av insatser från alla aktörer, offentliga och privata.

Dessbättre finns det redan en växande koalition i den privata sektorn som ägnar sig åt att bekämpa klimatförändringar genom arbetet i Leadership Initiative (CFLI). Under ledning av Michael Bloombergs, FN: s särskilda sändebud för klimatåtgärder, skapades CFLI för att mobilisera privat kapital på en global nivå som svar på detta . Den här månaden släppte CFLI en ny rapport, Financing the Low Carbon Future, som beskriver hur grön ekonomi kan uppgraderas för att stödja en ordnad övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, samt identifierar vilka möjligheter det finns att genom offentligt-privat samarbete uppfylla klimatvtalet som slöts 2015 i Paris .”

Bloomberg är en av världens absolut rikaste människor. År 2019 placerade Forbes honom på åttonde plats bland världens miljardärer. 2017 grundade han Bloomberg Global Business Forum, som han kopplade till Clinton Global Initiative, och med Bill Clinton som första talare. Där fanns också Världsbankens direktör Jim Kim och chefen för FN: s klimatkonvention (UN Framework Convention on Climate Change), Patricia Espinosa. År 2018 erbjöd sig Frankrikes president Emmanuel Macron att han skulle samordna nästa möte för “One Planet Summit against climate change” mot klimatförändring med Global Business Forum, vilket också gjordes.

Miljardärernas Green Deal
Så ha inga illusioner. Green New Deal är inte en radikal halvt-om-halvt socialdemokratisk åtgärd för att rädda världen. Den är själva kärnpunkten i miljardärernas plan för en företagsekonomi som placerar dem i förarsätet. Naturligtvis är FN och EU redan integrerade i planen, och detta finns centralt i EU-kommissionens planer för Ursula von der Leyen.

Milliardärklubben World Economic Forum (WEF) som är en intresseorganisation för de 1000 rikaste företagen i världen, har naturligtvis varit på gång under lång tid. I WEF finns vi de absolut största företagen, bankerna och finansjättarna i världen. Bland de 100 strategiska partnerna hittar vi till exempel. BlackRock, BP, Chevron, Facebook, Goldman Sachs, GM, JPMorgan Chase, Microsoft, Nestlé, Rockefeller Foundation – och Vimpelcom (!). WEF-medlemmarnas totala ekonomiska styrka måste mätas i tusentals miljarder dollar.

WEF har utvecklat det de kallar Global Redesign Initiative. Det lades fram 2016, och Erik Plahte har presenterat den på steigan.no i denna artikel:
Global Redesign Initiative – ett initiativ för att ge den rådande världsordningen en ny utformning. här.

Klaus Schwab, grundare och verkställande ordförande för WEF skriver på sin webbplats om hur man skapar en “bättre kapitalism”: (Why we need the ‘Davos Manifesto’ for a better kind of capitalism.). ( Varför vi behöver ‘Davos-manifestet’ för en bättre typ av kapitalism)

…..“Många inser att denna form av kapitalism inte längre är hållbar. Frågan är: varför har attityder börjat förändras först nu?” )”En sannolik orsak är” Greta Thunberg “-effekten. Den unga svenska klimataktivisten har påmint oss om att anslutning till det nuvarande ekonomiska systemet representerar ett svek mot kommande generationer på grund av dess miljömässiga ohållbarhet. Ett annat skäl är att millenniegenerationen och Generation Z (personer födda 1995-2014 ö.a.) inte längre vill arbeta för, investera i eller köpa från företag som bara är ute efter att maximera aktieägarnas vinster. Och slutligen har chefer och investerare börjat inse att deras egen långsiktiga framgång är nära kopplad till kunder, anställda och leverantörer.”

Det Schwab presenterar som svar på dagens miljöutmaningar är vad han kallar “stakeholder(intressent)kapitalism”, det vill säga i motsats till “aktieägarkapitalism”. I sin artikel förklarar Erik Plahte vad detta “stakeholder/intressent”-koncept är:
”Ordet stakeholdert kommer från spel och betyder någon som har satsat en insättning på något, t.ex. en häst i ett lopp. Intressentteori är ett område inom ledningsteori. Ordboken översätter stakeholder med aktieägare, men det täcker inte riktigt vad WEF menar med termen, och båda termerna används på norska.

WEFs multi-intressenter är först och främst de med kommersiella band till koncernen: kunder, borgenärer, leverantörer, partners, ägare och den nationella ekonomin. Alla andra möjliga intressenter grupperas tillsammans som “regering och samhälle”.

Kärnan i vad WEF står för kan uttryckas i sammansättningen av styrning av flera intressenter. I detta sammanhang betyder inte styrning regering, utan styrning, ledarskap, dominans. Men det är alltså inte regeringarna som ska styra, utan grupperna med deras multi- intressenter. Klaus Schwab, grundare och VD för WEF, hävdade när WEF grundades 1971 att “ledningen för ett modernt företag måste tjäna alla intressenter, agera som förmyndare för dem som är ansvariga för att upprätthålla företagets tillväxt och förmögenhet på lång sikt” (The World Economic Forum: A Partner in Shaping History. De första 40 åren). ”

Och vad menas då med termen “governance” som upprepas i litteraturen om miljardärer och FN? Susan George har förklarat det mycket enkelt i den lättlästa lilla boken Shadow Sovereigns – How Global Corporations Are Seizing Power (Polity Press, Cambridge, 2015): «Governance is the art of governing without government».

Miljardärsklubben WEF har tagit kontroll över FN

I juni 2019 undertecknade FN och miljardärsklubben World Economic Forum det så kallade Strategic Partnership Framework, som är ett strategiskt partnerskapsavtal mellan det globala stor-kapitalet och världsorganisationen. Det undertecknades av FN: s generalsekreterare António Guterres och grundaren tillika VD:n för WEF, Klaus Schwab, under WEF: s president Børge Brendes ständigt flinande närvaro…..

Partnerskapsavtalet kan läsas här. Vi skrev efter undertecknandet att detta innebär att miljardärens våta drömmar går i uppfyllelse. Det står i WEF: s syftesklausul att de ska främja så kallade privata-offentliga samarbeten, i själva verket innebär det privatisering och företagens övertagande av de viktigaste samhällsfunktionerna.

Schwabs reformerade kapitalism är ett skräckkabinett av en global korporativ organism där världens rikaste företag genom FN och EU, såväl som “lokala regeringar”, som det kallas, tar kontroll över allt för att, som det heter styra det till gagn för mänskligheten.

Prislapp på naturresurser

Ett led i detta offentlig-privata “samarbete”, eller egentligen privatisering av det offentliga, är att prissätta alla naturresurser, eller som Erik Solheim skrev på FN: s webbplats:

“Genom att erkänna det verkliga värdet av våra naturresurser kan vi styra utvecklingen så att den stöder ekonomin och miljön.”

Den brittiska regeringen har redan tagit initiativet till detta genom sin Natural Capital Committee (NCC). Målet är att sätta ett pris på alla naturresurser.

När land, vatten, gener, arter, allt, prissätts på detta sätt, fastställs villkoren för att allt ska privatiseras.
Och det är själva kärnan i miljardären Michael Bloombergs Green New Deal. Ingen bör inbilla sig något annat.

Relaterat
Varför säger världsledande företag att de vill stödja FN:s klimatarbete?
Vad är egentligen “New Green Deal”? Reform eller revolution?
Grön ekonomisk tillväxt är omöjlig.
Bra klimatavtal? Eller ett ”avtal” som inte är ett avtal. Publicerat 13/12 2015.
Ett klimatavtal för de rika till skada för de fattiga? Publicerat 13/12 2015

4 COMMENTS

  1. Mycket intressant artikel. Det är knappast förvånande att överheten försöker slå mynt av allt och flytta fram sina politiska positioner där det är möjligt. Klimatfrågan är inget undantag. Här gäller det också för dom att förhindra att klimatfrågan ger upphov till folkliga rörelser utanför överhetens kontroll.

    Här har Greta angett den enda möjliga riktningen för oss som både vill rädda klimatet och demokratin.
    Vi måste sluta lita på politiker och storföretag, dom kommer alltid att lura oss. Endast starka folkliga organisationer kan förhindra att överheten kidnappar klimatfrågan och gör den till en kassako. Deras variant på klimatarbete lär inbegripa skydd av redan gjorda gigantiska investeringar i fossil teknik och verkliga förändringar kommer att ta oändlig tid.

    • Det är inte så enkelt som att bara sluta lita på politiker och storföretag. Idag kontrollerar dom politiken, det måste vändas så folket kontrollerar politiken, och politiken kontrollerar samhället, inklusive storföretag. Jag tror inte det räcker med starka folkliga organisationer, det måste finnas funktioner som möjliggör att styra de enskilda besluten, eller att avlägsna personen från makten. Speciellt behöver vi kontroll över överhetens propaganda, stormedia. Överheten har redan varit mycket framgångsrika i att kidnappa klimatfrågan och gör den till en kassako. Ta bilindustrin som ett exempel, man är nästan i panikmode att behålla den uråldriga fossilmotorn, som bara är en konverterad ångmaskin i realiteten. Att släppa fram en motor som går 3 till 4 gånger så långt utan service vore katastrof. Elmotorn.

  2. Bra att Anders Åberg noterar detta.
    Alla som liksom Anders har goda avsikter behöver genomskåda eliternas rävaktiga manipulationer och inte anamma Cia’s uttryck ‘konspirationsteori’.
    Miljörelsen är inte bara kidnappad av oligarkin, den är i praktiken skapad av dessa intressen utan vilka dess ekonomiska resurser vore mycket mindre. Såna ekonomiska band genererar opportunistiska karriärister snarare än äkta engagemang.
    Kanadensiska Elaine Dewar skrev om besläktade förhållanden i ‘Cloak of Green The Links Between Key Environmental Groups, Government and Big Business’
    (I grön förklädnad) 1995
    Och som det står i artikeln, NGOer är som vanligt en del av det. Tex WWF =världsnaturfonden, har länge varit ett fascistiskt verktyg i grön förklädnad.
    Det är populärt bland överklassen att ha såna engagemang. Ger goodwill samtidigt som en del av dom i verkligheten kan ägna sig åt koloniala/imperialistiska manipulationer mot utvecklingsländerna. Men det är naturligtvis inte alla där som är medvetna om det dubbelbottnade sammanhanget.
    Igår såg jag att SVT bättrat sig beträffande depopulationsagendan och nämnde en del saker som dom brukar tiga ihjäl när dom larmar om klimatet. Men dom gick bara halvvägs. Det blev “kvinnounderskott” som senare delen av programmet handlade om. Logiskt naturligtvis relaterat till depopulation men dom kunde ha citerat klimatlarmarnas direkta uttalanden om att krympa jordens befolkning med många miljarder för klimatets skull. Det förtjänar att ställas på sin spets som kontrast mot den ensidiga klimatalarmismen. Lars Bern har sammanfattat det klokt i sitt senaste framträdande via Newsvoice.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here