Turkiet ber USA att dra sig tillbaka från norra Syrien – men vill själv stanna kvar

8
603

Recep Tayyip Erdogan, Ebrahim Raisi och Vladimir Putin. Bild:PressTV.

Denna artikel 20/6 av Ragip SoyluMiddle East Eye har översatts av Rolf Nilsson och har även publicerats av https://steigan.no/2022/07/tyrkia-ber-usa-trekke-seg-ut-fra-det-nordlige-syria/?utm_source=substack&utm_medium=email

Erdogan anklagar Washington för att stödja ”terroristgrupper” i landet och säger att Iran och Ryssland är överens om att amerikanska trupper ska dra sig tillbaka. Detta rapporteras av MiddleEastEye. Detta är i så fall ett stor framsteg för Ryssland och Syrien trots att Turkiet vill vara kvar i Syrien för att bekämpa YPG. Syrien motsätter sig detta bestämt.

Southfront skrev 28/7

Turkiet är redo att stödja ”den syriska regimen” mot de kurdiska folkets skyddsenheter (YPG) och Kurdistans arbetarparti (PKK), sade Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu i en intervju med TV 100 den 17 juli. Cavusoglus kommentarer är minst sagt överraskande. Sedan kriget i Syrien bröt ut har regeringen i Damaskus varit Turkiets främsta fiende.
Damaskus verkar vara fast besluten att stödja kurdiska styrkor om Turkiet inledde en ny operation i Syrien. I ett uttalande nyligen sade den syriska arabiska armén att den är helt redo att slå tillbaka alla ”aggressioner” från den turkiska militären och dess ombud på syriskt territorium. Cavusoglus kommentarer kan vara avsedda att driva Damaskus mot en mer neutral hållning.

_________________________________________________________________

Turkiet ber USA att dra sig tillbaka från norra Syrien

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har uppmanat USA att lämna norra Syrien och säger att tillbakadragandet kan försvaga ”terroristgrupper” som stöds av Washington.

”USA behöver lämna områdena öster om Eufratfloden, det här är vår slutsats vid Astana-förhandlingarna”, sa Erdogan till en grupp journalister som följde med honom till Teheran på tisdagen för ett trilateralt toppmöte med hans iranska och ryska motsvarigheter.

”Det är USA som stödjer terroristgrupperna där; det skulle underlätta vårt arbete om USA drar sig tillbaka eller skär ner stödet till dessa grupper.”

Detta diskuterades uppenbarligen vid toppmötet i Teheran mellan Erdogan, Putin och Irans premiärminister Ebrahim Raisi.

France24 skriver:

Ryssland, Turkiet och Iran lovade på tisdagen (19 juli 2022, o.a.) att fortsätta samarbetet för att ”eliminera terrorister” i Syrien, i ett trepartsuttalande efter att deras presidenter träffades i Teheran.

De tre länderna ”bekräftade sin beslutsamhet att fortsätta sitt pågående samarbete för att i slutändan eliminera terroristindivider, grupper, företag och enheter”, heter det i uttalandet.

De ”uttryckte sitt motstånd mot det illegala beslagtagandet och överföringen av oljeintäkter som tillhör Syrien”.

De ”avvisade också alla försök att skapa nya verkligheter på plats under förevändning att bekämpa terrorism, inklusive illegitima självstyrelse-initiativ, och uttryckte sin villighet att stå emot separatistiska agendor” i Syrien.

Iran har tagit avstånd från Turkiets plan för en ny invasion av Syrien.

Irans högsta ledare, Ali Khamenei, pressade på mot en eventuell turkisk militäroperation i norra Syrien i ett möte med Recep Tayyip Erdogan på tisdagen och sa att det skulle vara skadligt för Turkiet och regionen, enligt iranska statliga medier.

Efter mötet uppmanade Erdogan till solidaritet från iranska tjänstemän då han skulle gå efter de kurdiska grupperna YPG och PKK. PKK, har bedrivit ett långvarigt uppror mot Turkiet, och räknas som en terroristgrupp av Ankara, Washington och EU.

YPG administrerar en del av nordöstra Syrien som en ”självstyrande” provins under skydd av de amerikanska ockupationsstyrkorna. Iran, Ryssland och Turkiet kommer nu att sätta stopp för detta.

Redaktör Romelsjö: PKK har ändrat sin politiska linje, och man kan undra över på vilka grunder den terroristklassificeras. En beskrivning av PKK:s och YPG:s politiska linje har publicerats:  Bra att stöda kurdiska YPG?

Och med så många problem som USA har, både inrikes och inte minst i samband med proxykriget mot Ryssland i Ukraina, där de håller på förlorande front, är det fullt möjligt att USA drar tillbaka sina styrkor från Syrien. USA försöker också få Turkiets stöd för att släppa in Finland och Sverige i Nato och vid detta tillfälle måste USA ge efter. Erdogan vet när han har ett fall där han kan få sin vilja igenom genom att ställa västvärlden inför ett ultimatum.

För de kurdiska separatisterna i Syrien innebär det att de befinner sig mellan hammaren och städet. Det kan vara smart av dem att inleda riktiga samtal med Damaskus om att återställa Syriens integritet och släppa alliansen med USA, innan USA dumpar dem på riktigt. Kurderna är i minoritet i större delen av det område de kontrollerar under amerikanskt skydd.

Kina ber USA att upphöra med sina ”banditaktiviteter i Syrien”

Kina har uppmanat USA att omedelbart sluta plundra Syriens nationella resurser, efter rapporter om att amerikanska styrkor nyligen hade överfört stulen syrisk olja till norra Irak. Det skriver den iranska nyhetsbyrån PressTV.

Läs gärna: USA stjäl Syriens olja och spannmål. Turkiet stjäl vattnet. Sverige bidrar med dödliga sanktioner. och USA-stödd kurdisk milis stjäl 140 000 fat olja per dygn i Syrien.

Kinas talesperson, Wang Wenbin, sade på onsdagen att USA visade ”banditbeteende” efter att han ombads kommentera Washingtons överföring av ”stulen olja” till Irak från ockuperade syriska oljefält.

Syrien rapporterar regelbundet att amerikanska styrkor smugglar ut olja och vete från den krigshärjade nationen.

Wang sa att 90 procent av den syriska befolkningen för närvarande lever under fattigdomsgränsen och två tredjedelar är beroende av humanitärt bistånd. Mer än hälften av befolkningen lider av matosäkerhet, tillade han.

”Den amerikanska militären ockuperar fortfarande de viktigaste spannmåls- och oljeproducerande områdena i Syrien, och plundrar syriska nationella resurser, vilket förvärrar den lokala humanitära krisen”, sa Wang.

Förra veckan rapporterade den officiella Syrian Arab News Agency (SANA) att amerikanska styrkor hade transporterat tankbilar lastade med stulen olja och fordon med militär utrustning från al-Jazeera-regionen i Hasakah-provinsen till irakiskt territorium.

Lokala källor har tidigare rapporterat att amerikanska trupper flyttar runt Daesh-element över gränsen mellan Syrien och Irak.

Wang sa att syrier har beskrivit USA:s närvaro som en form av terrorism.

USA, sa han, har alltid skrutit med sina så kallade högsta standarder för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, men dess handlingar i Syrien bevisar att de faktiskt felar på alla områden.

Det betyder att även Kina nu aktivt sätter press på USA för att få dem att avsluta den illegala ockupationen av runt 30 % av Syriens territorium.

Föregående artikelAtt läsa krigets runor
Nästa artikelPraktisk USA-politik: Gamla lögner ger nya sanktioner.
Globalpolitics.se är en partipolitiskt obunden, vänsterorienterad och oberoende analyserande debatt- och nyhetstidning med inslag av undersökande journalistik.

8 KOMMENTARER

  1. Nära- och mellersta österns politiska liv har ofta handlat om hur man är vän och har fred med sina ovänner. Denna epok har fått en ofta helt ny slags militär-politisk öppning med den amerikanska maktkollapsen i regionen som helhet.

    I Nära som mellersta Östern ersätts i denna epok allianser av synnerligen spretiga och ömsesidigt ohållbara -liksom disiga- värderingar mellan Washington-, Tel Aviv och Riyadregimerna till en utrikespolitik grundad på geografi; en slags post-amerikansk ”återställare”. Få vill idag i regionen lyda under Washingtons diktat, allra minst det en gång så viktiga Natoallierade Turkiet; Washington och Ankara har idag verkligen tröttnat på varandra, kanske för alltid.

    Med Ryssland inblandat i proxykriget i Ukraina, som kan sluta hur som helst och pågå i flera etapper hur länge som helst, kan man fråga sig hur det går med kampen mot den islamistiska terrorismen i regionen och exakt i Syrien -en islamism ofta stödd av både Turkiet i dagsljus och Washingtons våldsetablissemang i nattmörkret, och dessutom tidvis väl dolt stödd av israelerna. Islamismens huvudproblem är att den saknar all social och ekonomisk produktivitet och attraktionsförmåga bland befolkningarna, som skall fås att lyda med våld och förtryck.

    Frågan är idag om den politiskt lösa alliansen Turkiet-Iran-Ryssland-Centralasien-Kina står sig mot de amerikanska Förenta staterna-Saudiarabien-Israel, en lös allians som bara har Iran i siktet -kommer nog att visa sig de närmaste åren.

    Turkiet saknar dock de ekonomiska medlen att upprätthålla sina stormaktsambitioner, Rysslands militära krafter finns i Ukraina medan de amerikanska knappast törs ge sig in i några heta konflikter efter kollapserna i Irak och Afghanistan. Världens mest välutrustade krigsmakt förmår inte att vinna krig på grund av kombinerad permanent taktisk och politisk inkompetens, ända sedan det amerikansk-vietnamesiska krigets dagar för över 50 år sedan.

    Det intressanta är att idag har just Ryssland få fiender (förutom de ofta importerade och kringresande islamisterna i regionen, en slags handelsresande i död) i regionen, medan amerikanarna har misslyckats i regionen och har ytterst få just ”äkta allierade” och vänner mellan Medelhavet och Pakistan -den amerikanska geopolitiska kaoszonen krackelerar, helt enkelt. Turkiet tycks efter den misslyckade kuppen sommaren 2016 vara närmast helt taktiskt förlorat för Washington, medan Syrien har skaffat sig överraskande mäktiga vänner och allierade, och överlevt de turkisk-amerikanska kuppförsöken medelst islamismen och den arabiska våren som var dömd att gå under.

    Den nära Orienten har helt enkelt blivit post-amerikansk. Det går heller inte att projicera amerikansk makt eller politisk modell på något land i regionen, förutom den lydiga israeliska delstaten, som ofta får göra som den vill. En till exempel potentiell demokratisk och anti-monarkistisk rörelse i Saudiarabien kan snabbt få den sista amerikanska bastionen att falla.

    Hur man ännu skall lösa den kurdiska folkspillran i alla de inblandade länderna har ingen part någon lösning eller plan för, det kurdiska folkets eviga olycka, som får ta den bästa ovännen i handen för varje tillfälle.

  2. Måste säga att detta irriterat mej länge åratal nu. Var är våra medier någonstans och någonsin om detta dessa åren. Men tänk bara vilka VIDRIGA nyheter detta är och varit på löpande band alla dessa år HELT öppet dessutom.Men ändå nämner man INGET om dessa VIDRIGA banditer någonstans och någonsin.Självklart vore dessa STORA och HELT OTROLIGA nyheter för allmänheten att få veta på riktigt ju. Äh HELT OTROLIGT måste ja säga,så MYCKET som man rapporterat om Syrien dessa åren men HELT knäpptysta om dessa VIDRIGA maffia metoder

    • Det är väldigt mycket som vi inte fått reda på om Syrien, vad som verkligen händer där.
      William van Wagenen har skrivit flera artiklar om vad som hände innan kriget bröt ut i Syrien. Han berättade bl.a. om hur CIA var där flera år innan kriget, och upptäckte att Assad var väldigt populär bland majoriteten av syriska folket. Därför måste man demonisera honom för att deras planer skulle lyckas.
      En granne till mig sa att hennes son som är militärt utbildad sjöofficer, dessutom civilt utbildad sjöofficer, bodde i Dubai några år och mötte där flera syrier som arbetade, och Assad var väldigt omtyckt av dem han mötte där.

      Det viktigaste måste vara för Syrien att få bort USA, så att de själva får tillgång till oljan och spannmål, så man avsevärt kan minska den svältkatastrof som syriska folket står inför.

      Jag misstänker att USA har värre planer än att enbart vara en stortjuv och låta en befolkning svälta.
      För ett år sedan drog de in lönen för pesh merga krigarna i Irak, då USA ansåg att de var för långsamma med att bilda den stor arme som USA vill åstadkomma med dem.
      Vad skall USA med en stor arme till av kurder?
      Antingen vill de åter angripa Syrien, eller också handlar det om Iran
      .
      I alla fall måste USA bort från Syrien, de har skumma planer där, De verkar som de vill göra ett liknande system som i Ukraina i Mariupol, med stora gångar i flera våningar under jorden.
      Lokalbefolkningen har klagat över att de spränger under deras hus, så de rämnar och sprungit ut och försökt att stoppa dem.
      De syriska kurderna som USA har satt sina klor i beter sig väldigt illa. De kidnappar journalister som skriver om vad USA gör, och de är fängslade utan rättegång.
      De har släppt ut råbarkade IS-fångar för att de skall strida i Ukraina.
      De kidnappar unga kristna pojkar 11-16 år och låter dem vara förtrupper när de går i krig, så de offras först.
      Det området som de vill kalla sitt med stöd av USA, så är faktiskt kurderna i minoritet av hela gruppen boende i området.

      Vanessa Beeley och Kevork Almassian är de med mest kunskap om vad som händer i detta område, och från dem har jag fått information. Det som de säger har jag även fått bekräftat av personer som bott och levt i dessa områden men som nu är i Sverige.
      Det är dock de som finns på plats som har den bästa informationen.

      Colonel macGregor säger att man funnit massor av USA och EU-sända vapen till Ukraina hos kurderna i Irak och hos kosovo albanerna i Kosovo. Dessutom har jag sett bilder från Idlib också med vapen från Ukraina.. Alla dessa med goda kontakter med USA.

      USA:s stölder som kommit nyhetsbyrån SANA till kännedom.
      ”Eyewitnesses told SANA news agency that a convoy of 60 vehicles, most of them fuel tankers carrying oil from the Jazira region, left Syria through the illegal Al-Waleed crossing into Iraq.

      This is the second time this week that US troops smuggle a shipment of Syrian oil to their bases in Iraq. In July alone, Washington’s forces stole nearly 200 trucks filled with looted oil”

      • William van Wagenen i en intervju med Kevork Almassian på länken nedan.
        van Wagenen har djup dykt om vad som inträffade innan kriget i Syrien år 2011. Han nämner en bok av Flynt Leverett ”Inheriting Syria”, som kom ut år 2015. I den boken tar man upp anledningar till varför USA vill ha regimskifte i Syrien: bl.a. Syrien motarbetar USA:s intresseprojekt i mellanöstern.
        Syriens support för Hizbollah, Syrien stod emot USA:s krig i Irak år 2003, Syriens support för palestinska motståndsgrupper som Hamas.
        Mycket handlar naturligtvis om Israel också, som ville ha Golanhöjderna, som Syrien tidigt inte velat förhandla om.
        Alltid de länder som inte går i USA:s ledband som måste krossas. Inget land i världen får vara suveränt när det kommer till USA:s intressen.

        https://www.youtube.com/watch?v=D0CrL5PI59M

        • Fast idag är förmodligen de allierade Syrien-Ryssland-Irak-Iran den överlägset starkaste alliansen i regionen.

          Turkiet och de amerikanska Förenta staterna släppte in islamismen och jihadisterna i Syrien och Irak.

          Världen vet mycket väl vilka länder som kommer med död och terror.

          Regionen ingår i Amerikas geopolitiska kaoszon och man vill förmodligen ”agera inaktivt” så länge som möjligt.

          Men alla stater och regeringar har fullständigt rätt till hela sitt territorium och Syrien har all internationell lag och rätt på sin sida.

          Hade dagens syriska kurder varit hänvisade till en absolut strikt sunniregering hade de gått med dem som ISIS/DAESH utrotade yazidierna.

          Damaskusregeringen är garanten för alla Syriens religioner och minoriteter. Det är saudipengarna och de turkiska islamiska broderskapets pengar som bringat död och våld in i Syrien -och de har tack och lov -hittills- förlorat.

        • Turkiet ville inte gå in i Syrien då kriget bröt ut år 2011, utan behövde övertalas. Vilket enligt ett läckt telefonsamtal, så skulle Hillary Clinton ringt upp och talat med Erdogan och lovat ”guld och gröna skogar”.
          Vad hon lovade är det väl inte något som kommit ut i offentligheten, men man kan gissa. Förmodligen att få, råna Syrien på stora delar av deras industriella verksamhet. För det dröjde inte lång tid innan stora lastbilskonvojer gick med den hopplockade Syriska industrin från Aleppo till Turkiet.

          Erdogans och Putins möte har resulterat i att utrikesministrarna i Turkiet och Syrien har talats vid
          Mevlut Cavusoglu sa att han har talat med Syriens utrikesminister i Belgrad.
          Han noterade att den enda vägen ut ur krisen för landet är politisk försoning och rensning från terrorister. Det borde råda fred mellan regimen och oppositionen.
          ”Den territoriella integriteten och freden i Syrien påverkar oss direkt. För att förhindra en splittring i Syrien måste det finnas en stark regering”, sa Cavusoglu..

          because of the words of Turkish Foreign Minister Mevlut Cavusoglu about attempts to establish contacts with Damascus, residents of Turkish-controlled parts of Syria came out to protest
          I morgon efter fredagsbönen i staden Al-Bab, Idlib, Atarib, i byn Khizano kl. 16.00, i staden Azaz kl. 19.00, i staden Afrin kl 19.00, framför observationsposten av den turkiska försvarsmakten i Al-Mastuma efter fredagsbönen, kommer de att protestera mot dagens uttalanden från Cavusoglu.

          Nästan alla ledare för SNA, har gjort uttalanden mot försoning med den syriska regeringen.
          De bränner turkiska flaggor i Azaz, och skriker på gatorna vill ni ha försoning så försonas med SNA.

          Turkiets allians med de syriska rebellerna börjar spricka, en av ledarna för den s.k. SNA (Syrian National Army) en turkisk proxy har gjort ett uttalande mot uttalandet från de turkiska tjänstemännen som söker försoning mellan den syriska regeringen och syrisk opposition.

          Enligt flera rapporter kommer vissa rebell fraktioner att meddela att de drar sig ur det turkiska proxy paraplyet ”SNA” mycket snart. Detta kan innebära att vi snart inom en snar framtid kan se en ny konflikt hända inom Syrien mellan opposition rebeller och turkisk arme.
          Islamistiska rebeller fraktioner har redan en mycket negativ inställning till den turkiska ockupationen armen och har vid flera tillfällen attackerat turkarna i Idlib.

          I Sverige vandrar alla extrema islamister omkring och planerar attacker mot Syriska regeringen och tror att det är helt okej, för de vet att Sverige gav uppehållstillstånd till alla som var emot Assad, men övriga som var för Assad, men rädda för IS fick lämna Sverige.
          En nära vän till mig träffade en som fått PUT i Sverige från Syrien på en sammankomst. Den personen talade högt och fritt om hur han var från en väldigt rik beduinfamilj i Syrien, som skulle göra sig av med Assad. En av hans bröder var en av ledarna i SNA, och planerade ett attentat på Assad. Andra bröder befinner sig i Qatar och planerar detsamma.
          Eftersom denna person talar med en vilt främmande person om hur hans bröder planerar attentat mot Assad, så måste han ha fått uppfattningen att de flesta svenskar tycker att det är bra och helt okej att göra.

          Han upprepade att de var för demokrati i Syrien, men verkade inte förstå innebörden i ordet demokrati. Hans bröder har kanske varit på kurs hos CIA och lärt sig att man skall alltid försvara sina handlingar med att man är för demokrati.
          Som nazistledarna i Ukraina: ”Det viktiga är vad man säger och inte vad man gör”.

  3. Jag instämmer givetvis med att det är vidrigt och att våra medier därmed också är vidriga som tiger om det. Men jag vill inskjuta beträffande Usas tidigare krig i Korea och Vietnam som Johan berör att det är min bestämda uppfattning att mäktiga kretsar i det av britter starkt påverkade angloamerikanska etablissemanget aldrig avsåg att vinna dessa krig!
    Andra kretsar som inte hade samma makt tex general Douglas MacArthur ville vinna Koreakriget och tänkte atombomba Kinas moderland men britterna upplyste Kina om att detta inte skulle ske vilket gjorde att dom vågade invadera. Att britterna kunde berätta det berodde inte bara på att dom visste utan även på att dom utövade starkt inflytande bakom den strategin via det angloamerikanska etablissemanget. I Vietnamkriget var amerikanerna begränsade i vad de tilläts bomba på ett sätt som verkar konstigt ur militärstrategisk synvinkel och Nordvietnam erhöll sina fordon från Fords lastbilfabrik i Sovjet. McNamara sa rent ut att det var meningen att inte vinna. Folk kanske tolkar det som sarkasm men det tror jag är fel.
    Logiken för det var bland annat att om kriget slutade segerrikt skulle progressiva krafter i Usa kräva att budgeten efteråt inriktades på andra samhällelliga behov, medan ett misslyckande ökar i den märkliga amerikanska kontexten hökarnas och vapenindustrins möjligheter. Så ständig frustration i krigen håller i gång dem bättre än segrar.
    (Men nu är ju situationen i motsats till tidigare prekär vid en förlust vilket den inte var då)
    Den andra viktiga aspekten som motiverade britterna var att dom ville ha ett kallt krig och inte en segerrik amerikansk rival till det brittiska imperiet.
    Usa gick efter FDR med på att det var i deras intresse att stödja britterna till att i viss mån behålla inflytandet över det som tidigare utgjorde dess imperium.
    Jag tror det är rätt hälsosamt att inte utgå från att dom verkligen ville vinna.
    Dom vill förstöra, nöta ner, underutveckla ja, men något ärligt nationsbyggande anser dom inte ligger i deras intresse. Men efter WW2 ville dom ha ett framgångsrikt kapitalistiskt Västtyskland och Japan som motvikt mot Sovjet och det Kina som inledningsvis hade goda relationer till dom.
    När det gick för bra för Japan slog Usa till med finansiell krigföring omsider till bromsen även för dom. Nu tycks dom göra det mot både Tyskland och Japan.

    • Tack Peter för intressanta detaljer i dessa historiska krig!

      Officiellt deltog, mig veterligen, inte Folkrepubliken Kina direkt i det koreanska kriget 1950-1953, utan man skickade initialt ungefär 600 000 frivilliga. Inte ens Sovjetunionen deltog officiellt i det koreanska kriget, men himlen var fullproppad med sovjetiska attackplan i vilka piloterna kommunicerade på ryska. Och de var effektiva och inte sällan både snabbare och mer akrobatiska, så pass att det verkligen oroade Washingtons våldsetablissemang.

      Det märkliga var att kriget och fronten med kinesernas intåg i krigföringen då började röra sig, och slutade till slut i stort sett kvarstannade vid de förutvarande gränslinjerna. När Stalin avled våren 1953 så fanns möjligheten till åtminstone senare eldupphör. Man fick helt enkelt offra generalen MacArthur och hans skrynkliga mössa.

      För Nordkoreas del hade det föga betydelse om det användes amerikanska atomvapen eller inte; mer sönderbombat och krigsödelagt kan knappast ett land bli. Närapå alla byggnader norr om Seoul i Korea är helt enkelt nybyggda.

      Att den amerikanska militären ville använda atomvapen, precis som i den karibiska krisen hösten 1962, under Operation Anadyr, är välkänt men det satte den amerikanska politiska statsledningen klokt stopp för. Att riskera få möta massiva sovjetiska atomvapenanfall blev helt enkelt alltför mycket för både de amerikanska ledarna Truman respektive Kennedy.

      Ville Washington (och/eller London) förlora frivilligt innerst inne?

      Varifrån kommer i så fall denna tanke? Kan det vara en slags mindre smärtsam efterhandskonstruktion för inrikes bruk från amerikansk sida? Helt omöjligt är det faktiskt inte. Amerikanarna har förlorat i princip samtliga militära konflikter mot direkta och indirekta kommunistiska motståndare, från Vietnam, Angola, Nicaragua -och delvis Afghanistan (där Aprilrevolutionens ledarskap från 1978 satt kvar flera år efter Sovjetunionens uttåg 1988/89 till mitten på 1990-talet).

      När de samtida sovjetiska rymdframgångarna 1957-1963 inträffade ville man i de deppande och förlorande kretsarna i Washington spränga ett atomvapen på månen så alla nere på Jorden kunde se det. Man hade helt enkelt inget annat att komma med, och stod med byxorna nere. För en övergrandios och narcissistisk stormakt är det verkligen avgjort helt förödande.

      Brittiska som amerikanska imperialister är verkligen historiska losers, och lär nog så förbli. Britterna vägrade dock konstant och konsekvent att delta i det amerikansk-vietnamesiska kriget (däremot deltog delvis Australien, märkligt nog -men de är inte kända för att tänka själva, utan låter andra länder sköta cheferiet, ett i sanning och sinne ännu koloniserat land).

      Däremot vet vi klart att de amerikanska politiska och militära kretsarna gärna vidmakthåller krigs- och politisk-diplomatiska kriser under så lång tid som möjligt. Korea är det kanske tydligaste exemplet. Några snabba freder och konfliktavslut får man nämligen inte med Washington. Det innebär nämligen inga inkomster till den övernaturligt stora amerikanska vapenindustrin, som snabbt skulle gå i konkurs utan sina till hövan uppskrämda utländska kunder.

      ’Handelsresande i död’ är kanske den mest korrekta benämningen?

KOMMENTERA

Please enter your comment!
Please enter your name here