Skottland: “Vi visar vårdens vettiga vägval”

7
675
Bild av Robert Nyberg

Det skrevs en del om det framgångsrika seminariet i mitten av januari om hur Skottland framgångsrikt vände privatisering inom vården till en offentlig bättre vård. Men inte här. Har inte hunnit. Hade ändå innan kontakt med Lars Taxen innan, han som studerat detta, ordnat seminariet och skrivit en bra rapport om saken. Lars Taxén: Skottland visar vägen – en annan sjukvård är möjlig. Arenaidé december 2019.

Frågan är högst aktuell. Varför ska vi betala mer för privatiserad vård som i viktiga avseenden innebär försämringar och som inte är bättre i något avseende? Jo, för att glädja en liten grupp kapitalister som vill bli ännu större multimiljonärer.

Jag återger viktiga delar av rapporten, samt en avkortad intervju med skotsk fackföreningsman som spelade en viktig roll för genomförandet. Slutligen förslag till åtgärder i Sverige.


Skottland visar vägen – en annan sjukvård är möjlig. Arenaidé december 2019. (Utdrag).

Framväxten av Skottlands solidariska sjukvård.

NHS (National Health Service) UK omfattar NHS England, NHS Scotland, NHS Wales, och Health and Social Care (HSC) i Nordirland. Framväxten av dagens NHS Scotland följde NHS UK fram till 1997 då
Skottland fick ett utökat självstyre. Då hade marknadiseringstänket fått fotfäste inom NHS, men Skottland valde en egen väg – de ”tog sjukhusen tillbaka”.
Här följer ett urval av de viktigaste milstolparna.5

Sammanfattning
Två saker bidrog till att Skottland kunde frångå den marknadisering som dominerar övriga NHS.9 Den utökade självständigheten Skottland fick 1997 gjorde att man kunde ta egna beslut om hur sjukvården skulle organiseras. Den andra var att ledande politiker, som Nicola Sturgeon (Scottish National Party), Malcolm Chisholm (Labour Party), m.fl. var starka motståndare mot marknadiseringen. 1997 kom Labour till makten och påbörjade ”av-marknadiseringen” genom att reducera de 47 beställar-utförare organen (”trusts”) till 28. Samarbete i stället för konkurrens blev ledstjärnor. Numera är samsynen bland politiker, sjukvårdspersonal, fackföreningar och allmänhet stor om att Skottlands farväl till marknadsexperimentet inom sjukvården var riktig och nödvändig. Uppslutningen runt detta är i det närmaste total (frånsett skotska Tory-partiet).

Resultat
I årsrapporten för 2011/12 från NHS Scotland heter det att:
”Det har varit tydliga framsteg under de senaste åren med imponerande förbättringar i väntetider för tillgång till högkvalitativ vård och behandlingar. Vi har ett världsledande patientsäkerhetsprogram som har förbättrat kvaliteten och minskat dödligheten på sjukhusen. Vi har gjort stora framsteg på så olika områden som tillgången på allmänläkare och tandvårdstjänster, hjälp med långtidssjuka och resultat av behandlingar i cancer, stroke och hjärtsjukdomar. Vi har minskat behovet av sjukhusinläggningar, inläggningstiderna är kortare, patienterna återhämtar sig snabbare och förväntad livslängden har ökat.”
(sid 5).

Årsrapporten presenterar de viktigaste resultaten som uppnåddes 2011/12, inklusive följande:
• En kraftig minskning av förekomsten av sjukhusinfektioner förra året.
• Genomförande av 97 830 samtal / åtgärder för alkoholanvändning mot ett mål på 61,081.
• Kontroller av det kardiovaskulära tillståndet för 47 776 personer i utsatta grupper mot ett mål på 26 682.
• Alla regionala hälsomyndigheter följde sina tilldelade budgetar.
• Hälso- och sjukvårdsnämnderna uppnådde effektivitetsvinster på 3,6% (mål 3%) och bidrog därmed till frigörandet av 313 miljoner pund för nya investeringar i sektorn.
• Under perioden april-juni 2012 fick 98 procent av alla cancerpatienter påbörjad behandling inom 31 dagar efter det att diagnosen / behandlingen beslutades.
• I juni 2012 erbjöds 92,4 procent av alla patienter sjukhusbehandling inom 18 veckor efter remiss. Årliga förbättringar, men målet är 100 procent.
• Självmordsgraden i Skottland sänktes med 17 procent från 2000/02 till 2009/10.
• Dödligheten under inläggning på sjukhus minskades med 10,6 procent från 2007 till 2012.
• Mellan 2009/2010 och 2011/12 minskade äldre (75+) användning av sjukhussängar med 7,6 procent.
• Sjukfrånvaron bland NHS-anställda minskade från 5,55% 2006/07 till 4,63% 2012.

Årsrapporten från 2012 från Hälsoministeriets avdelning för effektivitet och produktivitet (Health Workforce and Performance, Scottish Government) konstaterar att 2011/2012 var det fjärde året i rad där styrelserna i NHS-regioner / funktioner rapporterade större effektivitetsvinster än budgeterade.
• Patienterna behandlades snabbare. I mars 2012 fick 91,5 procent behandling inom 18 veckor (målet var 90%).
• I en undersökning uppgav 89% av patienterna hos allmänläkare att de hade fått utmärkt eller bra behandling.
Denna positiva utveckling har fortsatt efter 2013. För att ta några exempel från 2017 hämtade från13:
• Latest figures for 2015/16 show 69.4% of Scottish children in Primary 1 have no obvious dental decay, compared with 54.1% in 2005/06, which is the baseline year.
• In 2016, premature mortality remained very similar to 2015, and is currently sixteen per cent lower than in 2006, the baseline year.
• Between 1997 and 2013, the rate of mortality amongst those aged under 75 years decreased by 33%.
• All NHS boards met their 2015/16 financial targets.

Brytpunkter.

I det här kapitlet görs en jämförelse mellan skotsk och svensk sjukvård inom några områden där skillnaderna framgår som tydligast.
Grundläggande principer I den svenska hälso- och sjukvårdslagens 3 kapitel, paragraf 1 slås fast att ”Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. […] Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.”13 Det innebär att all offentligt finansierad vård – oberoende av om den drivs i offentlig eller privat regi – ska tillämpa följande etiska principer:14
Människovärdesprincipen: alla människor har lika värde och lika rätt till vård oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället.
Behovs- och solidaritetsprincipen: vårdbehov ska styra fördelningen av sjukvårdens resurser, och de med stora vårdbehov ska prioriteras framför dem med små vårdbehov. Akut livshotande sjukdomar och vård av svåra kroniska sjukdomar ska ges högst prioritet.
● Kostnads- och effektivitetsprincipen: vid val mellan olika åtgärder ska relationen mellan kostnad och förbättrad hälsa/livskvalitet beaktas. Strävan efter en kostnadseffektiv verksamhet får ”inte innebära att sjukvården nekar vård till, eller försämrar kvalitén av vården av de mest behövande”.

Liksom i Sverige är grunden för NHS Scotland att vården ska vara ett skattefinansierat folkhälsosystem som har låga avgifter för patienter och där tillgång till vård baseras på behov. Den avgörande skillnaden är att vården i Skottland i praktiken styrs, tillämpas och utvecklas från denna grund. Så är det inte i Sverige. De senaste tio årens marknadisering av vården har inneburit ett systemskifte där fokus flyttats från vårdbehov till lönsamhet. Enligt Göran Dahlgren, tidigare bl.a. chef för Socialdepartementets sjukvårdsenhet och folkhälsoråd vid Folkhälsoinstitutet, har det inneburit att svensk inte längre kan sägas följa de etiska principer som läggs fast i hälso- och sjukvårdslagen (Dahlgren 2018).
Hälso- och sjukvårdslag (2017:30). Hälso- och sjukvårdslag..

Göran Dahlgren (2018) När sjukvården blev en marknad – effekter och alternativ.

Riksrevisionen 2014:22 Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? sjukvård

Framför allt två händelser har varit avgörande: införandet av lagen om vårdval (LOV) och den fria etableringsrätten. Tillsammans bildar de en internationellt sett unik situation – alla privata vinstdrivna vårdföretag, som uppfyller vissa villkor, får en prioriterad offentlig finansiering av sin verksamhet utan tidsbegränsning. Samtidigt får de rätt att lokalisera sin verksamhet där det är lönsammast, utan hänsyn till befolkningens vårdbehov. I praktiken innebär kombinationen av vårdval och etableringsrätt att landstingen/regionerna varken kan styra omfattningen eller lokaliseringen av den privata vården, trots att de finansierar den med skattemedel. Resultatet är, enligt Göran Dahlgren, att ”vi har en vård som är både olaglig och oetisk. Sveriges marknadsorientering är unik i ett internationellt perspektiv”.


DN skrev 17 januari, före coronan, “När Stockholms sjukvård går på knäna har skotten Dave Watson från brittiska fackförbundet Unison bjudits till Stockholm. För Skottland har gjort ett annorlunda vägval för offentlig sjukvård och orienterat sig bort från marknadstänkandet. Vi har prövat marknadsmodellen – det var ineffektivt och dyrt, säger Dave Watson.”
https://www.dn.se/sthlm/skottland-har-gjort-eget-vagval-i-sjukvarden/ Från den intevjun och en intervju med Tom Watson i ETC. har jag saxat några av hans synpunkter.

Människor längs hela den politiska skalan ser att det fungerar. Watson fungerade även som rådgivare för skotska politiker när det nya systemet infördes i början av 2000-talet. Innan Skottland införde det här systemet så kom planerade förändringar alltid med ett gäng dyra, ofta utländska, managementkonsulter, säger Watson. Problemet med konsulterna var att de modeller de föreslog aldrig anpassades efter lokala förutsättningar.

– Det fungerade aldrig riktigt. Vi måste ha lagt miljontals pund på dessa kostymklädda män bara för att överge deras förslag efter ett halvår. Nu bygger systemet på tanken att vi, i stället för att komma till facken och de anställda när beslut redan är fattade, engagerar dem från början. Att nya sjukhus, vårdenheter, vårdcentraler och vårdsystem byggs med
personalens behov och åsikter i åtanke gör att allting fungerar bättre, säger han.

– Dessutom är personalen mer motiverad att få det att fungera. Det är inte perfekt och visst har det misslyckats på sina håll, men på det stora hela har det här systemet gjort otroligt mycket skillnad för hur sjukvården har fungerat.”


Bild Robert Nyberg

Vad kan göras i Sverige?

Jag återger med instämmande ledaren i Clarté nr 4 2019 av Magnus Göransson.

“Vi skulle kunna använda erfarenheterna från åternationaliseringen av hälso- och sjukvården i Skottland för en återerövring av den svensk hälso- och sjukvården. Fem lärdomar vore i så fall att:

– Hälso- och sjukvården ska vara ett skattefinansierat folkhälsosystem. Resurserna ska tillföras vården genom årliga rambidrag.

– Tillgången till vård ska vara baserad på behov och väl grundad kunskap, metoder och erfarenheter.

– Hälso- och sjukvården ska utvecklas i samarbete och inte i konkurrens. Marknadsexperimenten inom offentlig verksamhet och valfriheten för privata företag att fritt etablera hälso- och sjukvårdsverksamheter (LOV) ska upphöra.

– Utveckling av vården ska ske genom samverkan mellan hälso- och sjukvårdens personal, de politiskt ansvariga, statliga myndigheter och områdets befolkning.

– Offentliga medel ska inte användas för att finansiera aktiebolagens konkurrens med offentlig hälso- och sjukvård.”

Relaterat.

Vårdreformer i strid med vårdetiken.
Stora protester i vården mot att patienter dör i onödan pga sjukvårdskrisen!
DN Åsikt: ”Läkare som låter patienter gå före bryter mot etiken”
Professor Åke Andren-Sandberg om sina erfarenheter som privatpraktiker:”För sjukvårdsjätten Capio är vinst viktigare än patienter”
Vårdens nya överklass struntar i patienterna. Vakna politiker – se vad som sker med vår välfärd
Vi måste förhindra att fler läkare lämnar vården.
Läkemedelsindustrin dödar ibland.
Kapitalet, läkemedelsindustrin och mutade läkare orsakar kraftig ökning av heroinmissbruk och dödlighet.

7 COMMENTS

  1. Även Skottlands sjukvård skulle kunna vara oändligt mycket bättre om man släppte in alternativa metoder som förebygger och behandlar naturligt. Läkemedelsindustrins korrumperade, vinsthungriga och kraftigt begränsande skolmedicin är en katastrof vart man än kommer och så länge den tillåts ha medicinskt monopol.

  2. I Kina har man dragit igång ett helt nytt hälsosystem. Det bygger helt på teknologi och är ett p2p system. Man har med mobilsystemet och existerande system skapat ett slags ömsesidigt garantisystem. Ett system har 100 miljoner medlemmar och dom garanterar varandras hälsokostnader över ett visst belopp och till en viss procent. Får någon cancer och behandlingen kommer att kosta 100,000 kronor, betalar dom själva 90%, alla andra medlemmar betalar resten solidariskt. Dels betyder det att ingen kommer att missbruka det, dels en press på läkare och sjukhus att hålla kostnaden nere, och inget behov av att avlöna massa byråkrater som kontrollera och övervakar som med en försäkring eller beskattning, och det finns inget vinstbehov. Dessutom kan politikerna inte mjölka systemet. 2019 var första året för ett system, och det kostade envar av medlemmarna totalt för hela året, 35 kronor. Skulle det fungera i Sverige, tror inte det, Sverige är som samhälle alltför primitivt teknologiskt och som samhällssystem.

    • Tekniken må vara ny, principen är fortfarande mutualism.
      I Sverige tillämpas den hos exempelvis Länsförsäkringar. I Frankrike finns utöver ömsesidiga försäkringsbolag ett helt nät av apotek, optiker och vårdinrättningar, som började inrättas långt innan det allmänna systemet byggdes upp och som numera tar hand om patientdelen av kostnaden.
      Mutualismen är/var är mycket stark i Frankrike och var i praktiken i vägen för upprättandet av ett helt skattefinasierat system som salig NHS i Storbritanien.

      EU påtvingar sammanslagningar av lokala organisationer samt övergång till vinstbaserade försäkringslösningar, som den historielöse hjärntvättade ungdomen inte har någonting emot. Parasitbeteendet inför det mesta har numera blivit en självklarhet även inom underklassen, där den har ersatt klassolidariteten.
      Det gråts blod i många släkter i vilka stora offer en gång gjordes till det allmännas bästa.

      • Det nya med detta är att det finns inget försäkringsbolag, eller huvudlaget någon liknade struktur. Den är ersatt med teknologin. Det går alltså inte att någon köper upp något och omvandlar det till något vinstgivande.

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here